Podcasts by Category
- 241 - #175 Extas
Av alla känslor är extasen den allra starkaste – oavsett om det handlar om euforisk lycka, gränslös njutning, andlig hänryckning eller droginducerat rus. Extas är en kroppslig känsla som tar dig utanför kroppen och bortom språket. Det sista avsnittet i Bildningspoddens serie om känslor försöker fånga in detta gränslösa begrepp, genom att följa extasens kulturhistoria från antika orakler och barockskulpturer till shamanism, lajv och bdsm. Gäster i avsnittet är litteraturvetaren Kristina Fjelkestam och religionshistorikern Peter Jackson Rova. /////// Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou /////// Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Podden produceras av Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och finansieras av Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens Jubileumsfond. Mer info om avsnitt och gäster – liksom fler poddar, filmer och essäer – hittar du på anekdot.se
Tue, 26 Mar 2024 - 52min - 240 - #174 Ilska
De flesta av oss har någon gång blivit riktigt rasande. Men vad är egentligen ilska? Är den bara en extrem form av irritation eller något helt väsensskilt? Och hur hanterar vi den bäst? Är det rentav bra att låta topplocket gå med jämna mellanrum – eller göder det i längden bara mer ilska? Ilskans natur fascinerade redan Aristoteles och diskuterades flitigt i psykologins barndom i slutet av 1800-talet. I det fjärde avsnittet av Bildningspoddens serie om känslor låter vi blodet koka tillsammans med psykologiprofessorn Hugo Hesser. ////////// Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou ////// Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Podden produceras av Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och finansieras av Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens Jubileumsfond. Mer info om avsnitt och gäster – liksom fler poddar, filmer och essäer – hittar du på anekdot.se
Tue, 12 Mar 2024 - 50min - 239 - #173 Empati
En gråtande bebis får ofta andra bebisar att gråta. Men betyder det att de tycker synd om varandra? Empati är en lika omdebatterad som komplex känsla. Vissa menar att vi lever i ett empatilöst samhälle. Men vad är egentligen empati? Hur förhåller det sig till sympati? Hur empatiskt var 1600-talet gentemot funktionshindrade? Och kan historiska vittnesmål långt tillbaka i tiden väcka genuin empati hos en historiker? Historikern Mari Eyice gästar det tredje avsnittet i Bildningspoddens serie om känslor. ////////// Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou. ////////// Bildningspodden är en del av bildningsmagasinet Anekdot, finansierat av Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet, Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens jubileumsfond. Mer information om avsnitt och gäster – liksom fler poddar, filmer och essäer – hittar du på anekdot.se.
Fri, 01 Mar 2024 - 41min - 238 - #172 Glädje
Självhjälpslitteraturen vill ofta lära oss att den som är glad och tänker positivt mår bättre och lever längre. Andra har menat att det i själva verket är glädjedödaren som maximerar lycka för så många som möjligt. I det andra avsnittet i Bildningspoddens serie om känslor lever vi oss in i glädjens historia och psykologi. Går glädje att mäta? Hur förhåller den sig till lycka, förnöjsamhet och salighet? Är glädje samma sak idag som den var på 1400-talet? Och hur har glädjen sett ut och låtit genom kulturhistorien? Idéhistorikern Annelie Drakman gästar Bildningspodden. ///////////////////////////// Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou. ///////////////////////////// Bildningspodden är en del av bildningsmagasinet Anekdot, finansierat av Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet, Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens jubileumsfond. Mer information om avsnitt och gäster – liksom fler poddar, filmer och essäer – hittar du på anekdot.se.
Wed, 21 Feb 2024 - 55min - 237 - #171 Känslor
Vissa skulle säga att vi lever i en känslokall tid, andra att vi blivit alldeles för känslostyrda. Men vad är egentligen känslor? Hur påverkar de oss, hur förhåller de sig till våra tankar - och hur har vi lärt oss att tala om dem? I det första avsnittet av Bildningspoddens serie om känslor diskuterar vi känslornas plats i människans liv ur ett filosofiskt och idéhistoriskt perspektiv. ///////////////////////////// Gäster i avsnittet är Fredrik Svenaeus och Linnea Tillema. Fredrik Svenaeus är filosof och professor vid Centrum för praktisk kunskap vid Södertörns högskola, aktuell med boken Världen vaknar. Känslornas plats i människans liv (Gidlunds). Linnea Tillema är idéhistoriker vid Uppsala universitet, specialiserad på 1900-talets känslohistoria och disputerad på avhandlingen Övningar i frihet: Pedagogiseringen av känslolivet och mellanmänskliga relationer i 1970-talets Sverige (Makadam, 2021). ///////////////////////////// Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou. ///////////////////////////// Bildningspodden är en del av bildningsmagasinet Anekdot, finansierat av Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet, Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens jubileumsfond. Mer information om avsnitt och gäster – liksom fler poddar, filmer och essäer – hittar du på anekdot.se.
Wed, 14 Feb 2024 - 1h 23min - 236 - #170 Tekokrisen
På 1950-talet var 90 procent av alla kläder som konsumerades i Sverige också sydda inom landets gränser. Men på bara något decennium förändrades allt. Idag är svensktillverkade kläder närmast obefintliga. Vad var det som hände? Det brukar kallas tekokrisen. En globaliserad marknad och en förändrad syn på mode omstöpte textil- och konfektionsindustrin i grunden på bara några år. I Sverige fick hundratals fabriker lägga ner. Tusentals sömmerskor – många med invandrarbakgrund – förlorade sina jobb. Mindre samhällen gick under. En ny epok väntade: de stora modekedjornas och de billiga plaggens tid. Men också födelsen av en av världens minst jämlika och mest miljöförstörande branscher. Gäster i studion är ekonomihistorikern Marie Ulväng och historikern Johannes Daun. Marie Ulväng är ekonomihistoriker specialiserad på kläder och mode, verksam som biträdande lektor i modevetenskap vid Stockholms universitet. Johannes Daun är historiker, specialiserad på industrihistoria, disputerad vid Göteborgs universitet och just nu verksam vid Textilmuseet i Borås. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou. Ljudteknik, länk: Patrik Vörén, Göteborgs universitet. Bildningspodden är en del av bildningsmagasinet Anekdot, finansierat av Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet, Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens jubileumsfond. Mer information om avsnitt och gäster – liksom fler poddar, filmer och essäer – hittar du på anekdot.se.
Thu, 14 Dec 2023 - 56min - 235 - #169 Napoleon
Napoleon Bonaparte är känd som den lille mannen med det stora självförtroendet som kring sekelskiftet 1800 gjorde sig själv till Europas mäktigaste man. Men vad är egentligen sant om Napoleon? Han var själv en levande propagandamaskin. Som en påstådd försvarare av franska revolutionens värden – i en kunglig, krigisk förpackning – hittade Napoleonen gyllene medelväg fram till makten över en splittrad nation. Men hans viktigaste arv som makthavare är snarare som byråkrat. Hur påverkade mytbildningen kring Napoleon det samtida Europa? Vad vet vi med säkerhet om hans uppväxt på Korsika? Hur starkt präglade han den franska kolonialismen och slaveriet? Och vilka spår lämnade han efter sig i 1800-talets Frankrike? Bildningspodden tar sig bakom myten om en av världshistoriens mest kända personer. Gäster i studion är historikerna My Hellsing och Magnus Jernkrok. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou. Extern ljudteknik: Hans Karlsson, Umeå universitet.
Fri, 24 Nov 2023 - 1h 13min - 234 - #168 Sara Lidman
Sara Lidman hör till det svenska 1900-talets starkaste röster. Med sin dialektala och poetiska prosa förändrade hon den svenska litteraturen. Lika starkt gjorde hon sig hörd som debattör och stridbar intellektuell, om allt från apartheid till svenska gruvarbetares villkor. Hennes politiska patos var globalt, men författarskapet bottnade alltid i Västerbotten. Vad var egentligen det mest banbrytande med Sara Lidman? Hur kom det sig att hon reste till Sydafrika och Vietnam? Hur förhåller sig "Jernbanesviten" till Lidmans släkthistoria? Vad skulle hon ha sagt om dagens självbiografiska litteratur? Och varför var hon så upprörd över Rambo? Litteraturvetarna Ingeborg Löfgren och Lisa Grahn gästar Bildningspodden. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning och redigering: Lars in de Betou. Bildningspodden är en del av bildningsmagasinet Anekdot. Mer info om avsnitt och gäster – liksom fler poddar, filmer och essäer – hittar du på www.anekdot.se.
Fri, 03 Nov 2023 - 1h 04min - 233 - #167 Riddarromanen
Riddarromanen var medeltidens bästsäljare. Historierna om ädla riddare, äventyr och hövisk kärlek uppstod i 1100-talets Frankrike och spred sig som en löpeld genom medeltidens Europa. Idag har vi genren att tacka för ordet ”roman” - och finner influenser från riddarromaner i allt från Narnia och Astrid Lindgren till Games of Thrones. Men hur väl speglar de gamla sagorna medeltidens verkliga riddarkultur? Hur kommer det sig att kvinnliga regenter blev genrens stora beställare? Och varför handlar nästan alla sagor, oavsett språk, om Kung Arthur och riddarna kring det runda bordet? Gäster i studion är Kim Bergqvist och Sofia Lodén. Kim Bergqvist är doktorand i historia vid Stockholms universitet, specialiserad på spansk och svensk medeltidshistoria. Sofia Lodén är docent i franska vid Stockholms universitet och har bland annat forskat på översättningarna av Chrétien de Troyes riddarromaner. Redigering: Lars in de Betou. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Fler avsnitt, filmer, essäer och andra poddar, hittar du på anekdot.se
Fri, 13 Oct 2023 - 1h 05min - 232 - #166 Auteuren
Vid mitten av 1950-talet lanserade den franske filmkritiker Francois Truffaut ett helt nytt begrepp – auteuren. Det var ett ideal som också var en kritik av läget i fransk film. Filmregissören skulle vara något mer än en hantverkare, demokratiskt inkilad i filmteamets kollektiv. Som auteur skulle regissören vara filmens konstnärliga visionär. Filmerna skulle vara omedelbart igenkännbara genom regissörens personliga stil; kameran liknades vid en författarpenna. Truffaut blev senare själv en de nya regissör som bar fram denna självbild. Begreppet blev djupt förknippat med den franska nya vågen och 60-talets stora filmregissörer som Ingmar Bergman, Federico Fellini, Michelangelo Antonioni och Agnès Varda. Hur stor roll spelade auteur-begreppet för filmens mytomspunna 60-tal? Och hur har begreppet åldrats? Kan vi alls tala om auteurer idag, i strömningstjänsternas massproducerande tidevarv? Gäst i studion är Maaret Koskinen, professor i filmvetenskap vid Stockholms universitet, specialiserad bland annat på Ingmar Bergmans filmvärld och rörlig bild i olika genrer. Koskinen har också varit mångårigt verksam som filmkritiker i Dagens Nyheter.
Fri, 29 Sep 2023 - 48min - 231 - #165 Militärkuppen i Chile
Den 11 september 1973 störtades Chiles demokratiskt valde president Salvador Allende av sin egen militär. Under ledning av arméchefen Augusto Pinochet tog styrkorna makten på blodigast tänkbara sätt. Kuppen chockade världen, men Pinochets regim mötte inga stora sanktioner. Efter kuppen följde 17 år av militärdiktatur. Hur kunde ett demokratisk samhälle omvändas till diktatur på en dag? Vad vet vi egentligen om USA:S inblandning i maktövertagandet? Och präglar arvet efter kuppen Chile som nation idag? Historikerna Andrés Rivarola Puntigliano och Paulina de los Reyes gästar Bildningspodden, på dagen 50 år efter att militärkuppen ägde rum. Producent och samtalsledare: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Fler avsnitt, poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.
Sun, 10 Sep 2023 - 56min - 230 - #164 William Shakespeare
Kring sekelskiftet 1600 skrev William Shakespeare pjäser och lyrik som hör till världslitteraturens mest odödliga klassiker. Hans betydelse för den engelskspråkiga litteraturen och kulturen är svår att överskatta. Än idag använder vi ord och fraser från hans penna, utan att ens tänka på det. Men vem var han? Vad vet vi egentligen om hans skrivande tillvaro i det myllrande kulturlivet i det elisabetanska London? Hur kan vi föreställa oss att teaterupplevelsen på hans egen The Globe Theatre såg ut? Och hur har forskningen hanterat det sparsmakade källäget kring hans författarskap? Litteraturhistorikerna Elisabeth Lutteman och Alexander Paulsson Lash gästar Bildningspodden. Missa inte historikern Peter K Anderssons essä om clownrollen i Shakespeares dramer – samt mer info om podden och gästerna – på www.anekdot.se. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Fler avsnitt, poddar och essäer hittar du på anekdot.se.
Thu, 07 Sep 2023 - 1h 15min - 229 - #163 Public service
Saklig nyhetsjournalistik - eller publikfriande underhållning? Vad public service-medierna egentligen ska syssla med har debatterats i generationer. Frågan har knappast blivit mindre aktuell i vår tids spretiga medielandskap, snarare mer intensivt diskuterad. Så hur sammanfattar vi public service kärnuppdrag idag? När i historien uppstod idén om att bilda oberoende, kollektivt finansierade mediebolag? Hur har public service-medier förhållit sig till sina kommersiella konkurrenter genom tiderna - från 50-talets piratradio till betal-tv och de nya digitala aktörerna? Vad går det så kallade ”speglingsuppdraget” och opartiskheten egentligen ut på? Och är fenomenets framtid verkligen så hotad som många säger? Medievetarna Andreas Widholm och Ester Pollack reder ut begreppen i säsongsavslutningen av Bildningspodden. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou. Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Anekdot finanserias av Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och Kungl. Vitterhetsakademien. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.
Wed, 28 Jun 2023 - 1h 11min - 228 - #162 Simone de Beauvoir
Simone de Beauvoir (1908-1986) är författaren och existentialisten som blev 1900-talets stora feministiska ikon. Hennes verk ”Det andra könet” (1949) förändrade för alltid hur vi talar om kön och jämlikhet. Som skönlitterär författare hör hon till den franska efterkrigstidens viktigaste och med sina filosofiska skrifter blev hon en av existentialismens mest originella röster. Ändå framställs filosofen Beauvoir ofta felaktigt som en uttolkande efterföljare till sin livskamrat Jean-Paul Sartre. Hur kommer det sig? Vilka är Beauvoirs viktigaste idéer? Och hur ska vi förhålla oss till dem idag? Bildningspodden introducerar en av 1900-talets intellektuella giganter. Gäst i studion är Ulrika Björk, lektor i filosofi vid Södertörns högskola. Hon är specialiserad på 1900-talets politiska filosofi och disputerade 2008 på en avhandling om Simone de Beauvoirs filosofiska tänkande. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou. Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Anekdot finanserias av Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och Kungl. Vitterhetsakademien. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.
Wed, 24 May 2023 - 56min - 227 - #161 Homeros
Var börjar litteraturhistorien? Hos Homeros, skulle många säga. Tillsammans med Sapfo utgör han vad som ofta kallas den västerländska litteraturens vagga. Hans verk Illiaden och Odysséen – som berättar historien om det trojanska kriget och den ärrade hjälten Odysseus hemresa till ön Ithaka – ligger till grund för sättet vi berättarhistorier än idag. I historiska källor omnämns han som en blind man från ön Chios, men i senare tid är en lika gångbar teori att Homeros egentligen var ett samlingsnamn för ett kollektiv av sångare. Hur uppstod egentligen Homeros berättelser? Hur har de traderats genom historien? Och hur kommer det sig att vi fortfarande, 2700 år senare, fascineras av Odysseus öden och äventyr? Gäst i avsnittet är Anders Cullhed, professor emeritus i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet, specialiserad på den äldre litteraturhistorien. Han är även ledamot av Kungl. Vitterhetsakademien och bland annat författare till den Augustnominerade biografin Dante – den första författaren (Natur & Kultur, 2021). Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou
Mon, 08 May 2023 - 1h 14min - 226 - Nyhet: Bildningsboxen #2 är här
Vem var akrobaten och pr-snillet som förändrade 1800-talets underhållningsbransch? Hur förvandlades Onkel Tom från antirasistisk symbol till rasistisk stereotyp? Och vad kan en levande människa egentligen säga om döden? Det är några av frågorna som besvaras i årets upplaga av Bildningsboxen, som just nu ligger rykande färsk på bokhandelsdiskarna. Hör teknikhistorikern Julia Ravanis och idéhistorikern Leif Runefelt – som båda medverkar i årets box – i ett samtal med Magnus Bremmer om deras essäer och syn på skrivande.
Fri, 05 May 2023 - 25min - 225 - #160 Stumfilmen
I början av 1920-talet stod svenskar som Mauritz Stiller och Greta Garbo i den internationella filmens rampljus. Det brukar kallas stumfilmens guldålder, den tid då Hollywood etablerade sig som filmbranschens absoluta mittpunkt – trots att filmmediet ännu saknade tal. Men stumfilmseran är både längre och mer global än vad som ofta lyfts fram. Den sträcker sig från sekelskiftet till andra världskriget. Inte bara USA och Europa utan också länder som Japan var tidigt starka filmproducenter. Under några dramatiska decennier skapades lejonparten av de tekniker, konventioner och traditioner som definierar filmmediet än idag. Veckans gäst är Trond Lundemo, professor i filmvetenskap vid Stockholms universitet. Han är specialiserad på filmens teorihistoria och i synnerhet den franska, tyska och japanska filmen. På anekdot.se kan du titta på filmklipp som diskuteras i avsnittet. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou Bildningspodden är en del av bildningsmagasinet Anekdot. Mer info om avsnitten och våra gäster – liksom fler poddar, filmer och essäer – hittar du på anekdot.se.
Thu, 27 Apr 2023 - 54min - 224 - #159 Moderskap
Moderskap lämnar ingen oberörd. Oavsett om du har eller har haft en mamma, själv är eller har varit mamma har vi alla en relation till modern. På vissa sätt har moderskapet varit sig likt genom alla sekler, men moderskap som fenomen är också starkt förbundet med samhällsutveckling, människosyn och politiska förändringar. I litteraturhistorien har modern figurerat i tusentals år, men har ändå varit en förvånansvärt undanskymd gestalt, inte minst som berättare i egen rätt. På senare år finns hon plötsligt överallt i samtidslitteraturen och debatten. Hur kommer det sig? Vad säger det om våra föreställningar om moderskap och kvinnlighet idag? Och vad kan vi lära oss av historien? Gäst i studion är Anna Williams, professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, specialiserad på 1800- och 1900-talens litteratur och särskilt kvinnliga författarskap. Williams är ordförande i Samfundet De Nio, aktuell med biografin Diktarhjärtat. Lotten von Kraemers litteraturliv (Albert Bonniers förlag) och har nyligen avslutat ett mångårigt forskningsprojekt om moderskap i litteraturhistorien. Missa inte Anna Williams Anekdot-essä "Moderslinjen" – läs den på anekdot.se. Avsnittsbilden visar en beskuren version av Elisabeth Louise Vigée Le Bruns målning "Självporträtt med dotter, Julie". Foto: Wikimedia Commons.
Wed, 12 Apr 2023 - 51min - 223 - #158 Kvantfysik
I början av 1900-talet förändrades den moderna fysiken i grunden. Nya, abstrakta teorier om hur världen hänger samman fick fäste och ställde gamla sanningar på ända. Men inte ens fysikerna själva förstod säkert vad den så kallade kvantfysiken egentligen kunde säga om världen. Obestämbarheten sporrade till tolkningar och vidare experiment, ett utforskande av kvantfysikens gränser som pågår än idag. Är mystiken kring kvantfysiken överdriven eller befogad? Hur kommer det sig att så många filosofer och teologer intresserat sig för kvantfysikens frågeställningar, inte sällan uppmuntrade av fysikerna själva? Och vad ville egentligen Schrödinger säga med sin berömda katt? Bildningspodden ger en grundkurs till ett av 1900-talets mest mytomspunna intellektuella fenomen. Gäster i studion är Sören Holst och Karolina Enquist Källgren. Sören Holst är teoretisk fysiker verksam vid Stockholms universitet, specialiserad på Einsteins relativitetsteori och undervisar om kvantfysik. Karolina Enquist Källgren är idéhistoriker vid Stockholms universitet, specialiserad på kunskapsteori och forskar för närvarande om kopplingar mellan kvantfysiken och teologin. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Bildningspodden är en del av bildningsmagasinet Anekdot. Mer info om avsnitten och våra gäster – liksom fler poddar, filmer och essäer – hittar du på anekdot.se.
Thu, 23 Mar 2023 - 53min - 222 - #157 Revolutionsåret 1848
I slutet av februari 1848 lyckades uppretade folkmassor i Paris omkullkasta den franska monarkin. De kungliga flydde landet och den andra republiken utropades. Men den så kallade "Februarirevolutionen" blev mer än en fransk angelägenhet. När nyheten om upproret spreds över kontinenten skapade den oroligheter på många håll, i mer än 50 länder, såväl i Sverige som i Nordafrika. Vad var det egentligen som hände? Varför var det sena 1840-talet en så radikal tid? Vilket inflytande hade svenska tidningar på utvecklingen i Sverige? Och hur påverkade händelserna demokratins utveckling under 1800-talet? Gäst i studion är John Björkman, idéhistoriker verksam vid Södertörns högskola, disputerad vid Stockholms universitet 2020 på avhandlingen "Må de herrskande klasserna darra": Radikal retorik och reaktion i Stockholms press, 1848-1851. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou Bildningspodden är en del av bildningsmagasinet Anekdot. Mer info om avsnitten och våra gäster – liksom fler poddar, filmer och essäer – hittar du på anekdot.se.
Sat, 25 Feb 2023 - 1h 03min - 221 - #156 Victoria Benedictsson
Victoria Benedictsson (1850-1888) var en av det sena 1800-talets klarast lysande författarstjärnor. Trots att det endast gick fyra år från debuten till hennes för tidiga död hann Benedictssons dramatik och prosa muta in ett alldeles eget, nyanserat mellanrum i samtidens annars så polariserade debatt om äktenskap, könsroller och fri kärlek. För eftervärlden har ändå hennes självmord och olyckliga kärlekshistoria med den danske kritikern Georg Brandes förblivit minst lika känt. Vem var Victoria Benedictsson och vilket är hennes bidrag till det moderna genombrottets litteratur? Har Benedictssons dramatiska livsöde stått i vägen för hennes viktiga författarskap – eller handlar det snarare om ett ovanligt intressant förhållande mellan liv och dikt? Bildningspodden diskuterar myten Benedictsson och läser hennes mest betydande verk. Gäster i studion är Birgitta Lindh Estelle och Claudia Lindén. Birgitta Lindh Estelle är docent i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet och författare till studien ”Som en vildfågel i en bur” (2019), om Victoria Benedictssons dramatik. Claudia Lindén är professor i litteraturvetenskap, bland annat specialiserad på det moderna genombrottets kvinnliga författarskap. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Ljudproduktion och klippning: Lars in de Betou
Wed, 08 Feb 2023 - 59min - 220 - #155 Kontrapunkt
Kontrapunkt är ett av de mest centrala begreppen i den västerländska musikhistorien. Ändå associerar nog de flesta snarare till ett frågesportprogram i tv – om man alls hört ordet. Så vad är egentligen kontrapunkt? I den bredaste bemärkelsen är det regelverket för hur flerstämmig musik klingar harmonisk. Men i sin lite strängare definition syftar kontrapunkt på hantverket att fläta individuella melodier till en harmonisk helhet. Kontrapunkten som hantverk hade sin guldålder under renässansen och barocken, men dess historia börjar redan i medeltiden och leder hela vägen fram till Beatles, Blur och Lady Gaga. Bildningspodden ger grundkursen till kontrapunktens teori och historia. Gäst i studion är MATTIAS LUNDBERG, professor i musikvetenskap vid Uppsala universitet, där han forskar och undervisar på medeltidens, renässansens och barockens musikhistoria. Han är också ledamot av Musikaliska Akademien samt verksam som radioproducent och folkbildare. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Ljudredigering: Lars in de Betou Bildningspodden är en del av bildningsmagasinet Anekdot. Mer info om avsnitten och våra gäster – liksom fler poddar, filmer och essäer – hittar du på Anekdot.se.
Thu, 22 Dec 2022 - 51min - 219 - #154 Mjukismannen
Hur ska män vara? Hårda och tuffa eller mjuka och känslosamma? På 70-talet växte en ny mansroll fram som en reaktion på husmorsgenerationens likriktade familjeförsörjare. Modet förändrades, Sverige fick en världsunik pappaledighet, det ordnades mansläger och pratades känslor. Det nya idealet drevs på av kvinnorörelsen och en allt starkare alternativkultur, men flera manliga kändisar och forskare blev också tongivande förespråkare. Snart kom ändå bakslagen och ”mjukisman” och ”velourpappa” blev skällsord. Manlighetsdebattens vågor går höga än idag och uppenbarligen kan mjuka män fortfarande provocera allmänheten. Vad beror det på? Bildningspodden diskuterar den mjuka mannens historia och möjliga framtid. Gäster i studion är Jenny Rosén och Niklas Järvklo. Jenny Rosen är idéhistoriker, disputerad på en avhandling om könsrollsforskningen under 60- och 70-talen, verksam som kommunikatör vid Östersjöcentrum på Stockholms universitet. Niklas Järvklo är idéhistoriker, disputerad på en avhandling om svensk, statlig maskulinitetspolitik från 80-talet fram till idag, och arbetar som departementssekreterare vid Kulturdepartementet. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou Bildningspodden är en del av bildningsmagasinet Anekdot. Mer info om avsnitten och våra gäster – liksom fler poddar, filmer och essäer – hittar du på Anekdot.se.
Fri, 16 Dec 2022 - 1h 01min - 218 - Essä: Bomullssvälten – av Malin Nilsson
Under de senaste åren har ord som krig, kris och råvarubrist varit hett nyhetsstoff. Pandemin och Rysslands krig i Ukraina har visat hur sammanlänkade vi är i en global ekonomi. Men redan på 1800-talet, mitt under brinnande inbördeskrig i USA, drabbades världen av sin första globala råvarukris. ”Bomullskrisen” orsakades av en exportblockad av bomull från de amerikanska sydstaterna och påverkade Europas textilindustri i massiv skala. Ekonomi-historikern Malin Nilsson följer blockadens svallvågor ända till Sjuhäradsområdet och svälten som drabbade svenska arbetare. MALIN NILSSON är ekonomihistoriker verksam vid Lunds universitet. Hennes forskning handlar om försörjning, fattigdom och betalt hemindustriarbete samt om hur kön formar förutsättningarna för liv och arbete i historien. Redaktion: Hedvig Härnsten & Magnus Bremmer. Regi & ljudproduktion: Lars in de Betou. Inläsning: Magdalena in de Betou. Anekdot essä är en del av det digitala bildningsmagasinet Anekdot vid Stockholms universitet. Fler essäer, poddar och filmer hittar du på anekdot.se.
Fri, 18 Nov 2022 - 31min - 217 - #153 Inflation
I små doser är det ett positivt smörjmedel för ekonomin – i stora doser är det livsfarligt. Inflation är ett lik komplext som högaktuellt fenomen. Men hur fungerar inflation? Hur vet vi vilken inflationsnivå som är lagom? Är mätverktygen vi använder verkligen tillförlitliga? Fanns inflation på 1500-talet? Vilka är historiens värsta inflationskriser och vad kan vi lära av dem? Ekonomihistorikern Kerstin Enflo och nationalekonomen Andreas Bergh gästar Bildningspodden. Ljudteknik: Peter Roslund. Klippning: Lars in de Betou. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Bildningspodden är en del av bildningsmagasinet Anekdot. Mer info om avsnitten och våra gäster – liksom fler poddar, filmer och essäer – hittar du på Anekdot.se.
Mon, 14 Nov 2022 - 1h 01min - 216 - #152 Martin Heidegger
Den tyske filosofen Martin Heidegger (1889-1976) är en komplicerad historia. Dels för svårighetsgraden i hans filosofiska verk – dels för hans ökända samröre med nazismen. Med storverket "Vara och tid" (1927) förändrade han 1900-talsfilosofin och la grunden till existentialismen. Genom att flytta fokus från metafysiken till vardagens känslor och bestyr ville ha nå fram till varats väsen. Men vad gör vi med Heideggers tänkande idag, när vi vet att han själv såg sin filosofi i nationalsocialistiskt ljus? Hur kunde i så fall Sarte och många andra franska vänsterintellektuella bli så inspirerade av hans tänkande? Bildningspodden introducerar en av det senaste seklets mest inflytelserika filosofer och diskuterar hans komplicerade eftermäle. Gäst i avsnittet är Sven-Olov Wallenstein, professor i filosofi vid Södertörns högskola och översättare av en stor mängd filosofiska verk, däribland flera av Heideggers skrifter. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer. Bildningspodden är en del av bildningsmagasinet Anekdot. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på Anekdot.se.
Tue, 08 Nov 2022 - 55min - 215 - Essä: Midnattsdansen – av Annika Sandén
Stormaktstiden beskrivs ofta som en expansiv men mörk period i svensk historia. Missväxt, hungersnöd och kyla präglade det långa 1600-talet. I skuggan av tidens alla krig slet folket i byarna för överlevnad under ständiga hot om straff. Men rymmer denna dystra bild av stormaktstiden hela sanningen? Historikern Annika Sandén går till arkiven och hittar misstänkt många ljusglimtar i ett sekel med oförtjänt mörkt rykte. ANNIKA SANDÉN är docent i historia vid Stockholms universitet och forskar om vardagens villkor under det svenska 1500- och 1600-talet. Hennes senaste bok heter Fröjdelekar. Glädje, lust och nöjen under svensk stormaktstid (Atlantis bokförlag, 2020). Redaktion: Hedvig Härnsten, Anna-Maria Hällgren & Magnus Bremmer. Ljudregi: Lars in de Betou Musik: Oskar Schönning Producent: Magnus Bremmer ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se
Mon, 17 Oct 2022 - 21min - 214 - #151 Karolina Widerström
Karolina Widerström (1856-1949) var första kvinna att examineras som läkare i Sverige. Hennes bana väckte stor uppståndelse redan under studietiden och hon förblev en person i rampljuset resten av sitt liv. Som en av sin tids mest framträdande medicinska röster gjorde Widerström viktiga insatser för kunskapen om kvinnors liv och kroppar. Hon blev en folkbildare om kvinnlig hygien och barns hälsa, en debattör för mer praktisk kvinnlig klädsel. Widerström verkade även för en mer jämställd syn på prostitutionsfrågan, en insats som beredde vägen fram mot Sveriges revolutionerande lagstiftning på 1900-talet. Bildningspodden introducerar en av svensk historias modernaste röster. Gäster i studion är Lisa Öberg och Lena Hammarberg. Lisa Öberg är docent i historia, specialiserad på medicinhistoria. Lena Hammarberg är filosofie doktor i pedagogik. De är båda aktuella som skribenter i antologin "En Qvinna läkare! Doktor Karolina Widerström" (Appell förlag). Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer. Bildningspodden är en del av bildningsmagasinet Anekdot. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på Anekdot.se.
Tue, 11 Oct 2022 - 52min - 213 - #150 Martyrer
Idag förknippar vi kanske martyrer främst med terrorism. Fanatikern som tar sitt och andras liv i den egna lärans namn. Men martyrskapet har en lång och komplex historia. Människor som har kallats martyrer har dött för såväl religiösa som politiska och fascistiska övertygelser, men också i förnuftets namn. Vem bestämmer vem som blir en martyr? Varför var så många av kristendomens tidiga martyrer kvinnor? Och är tanken på att dö för sina övertygelser helt förlegad i vår sekulariserade, avförtrollade samtid? Bildningspodden reflekterar över martyrskapets idéhistoria och samtida relevans. Gäst i studion är Michael Azar, professor i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet. Han är författare till boken Den ädla döden (Leopard förlag, 2013), som tecknar det västerländska martyrskapets idéhistoria. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer. Bildningspodden är en del av bildningsmagasinet Anekdot. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på Anekdot.se.
Mon, 19 Sep 2022 - 59min - 212 - Essä: Emmy Noethers teorem – av Julia Ravanis
Under första halvan av 1900-talet kallades den tyska matematikern Emmy Noether för "den moderna algebrans moder". Noether samarbetade med Einstein och hennes viktigaste teorem bidrog till att vända på en världsbild som varit sann sedan Newtons dagar. Idag är h0n i stort sett bortglömd. Historikern Julia Ravanis följer Emmy Noether i spåren, reflekterar över tänkandets skönhet och naturvetenskapens kön. JULIA RAVANIS är doktorand i teknikhistoria vid Chalmers, skribent och författare till boken ”Skönheten i kaos” (Natur & Kultur 2021), som handlar om parallellerna mellan teoretisk fysik och mänskliga erfarenheter. Regissör: Lars in de Betou Redaktion: Hedvig Härnsten, Magnus Bremmer & Anna-Maria Hällgren. Inläsare: Magdalena in de Betou Musik: Oskar Schönning Producent: Magnus Bremmer ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se
Wed, 07 Sep 2022 - 39min - 211 - Essäsommar #7 | Månmätning – av Anna Blennow
Före kalendrarnas och klockornas tid var måncykeln människans enda verkliga måttstock på vardagen. Men månen har fortsatt rama in och mäta vår tillvaro, mer än vad vi kanske tänker oss. Latinisten och poeten Anna Blennow skriver om månens antika kulturhistoria och hur måncykeln la grunden till kalendern. I serien Essäsommar repriserar vi under juli och augusti några av våra bästa ljudessäer. "Månmätning" publicerades ursprungligen den 9 februari 2020. För mer info liksom fler poddar, essäer och filmer, besök anekdot.se.
Wed, 17 Aug 2022 - 27min - 210 - Essäsommar #6 | Döden på stranden – av Per Högselius
Sandstranden kan vara ett paradis, en semesterdröm – men också helvetet på jorden. Genom historien har stranden varit en spelplats för mötet mellan havets obönhörliga kraft och människans litenhet. Med flyktingkrisen har strandens långa historia som ett dödens och sorgens landskap blivit fasansfullt aktuell. Historikern Per Högselius utforskar strandens mörka historia och hur den gestaltats genom kulturhistorien. I serien Essäsommar repriserar vi under juli och augusti några av våra bästa ljudessäer. "Döden på stranden" publicerades ursprungligen den 20 mars 2020. För mer info liksom fler poddar, essäer och filmer, besök anekdot.se.
Wed, 10 Aug 2022 - 25min - 209 - Essäsommar #5 | Rom, främlingarnas stad – av Carina Burman
Få städer är lika omskrivna som Italiens huvudstad. Mycket är författat av historiska romare, men till förvånansvärt stor del har bilden av staden formats av besökares berättelser. Mer än de flesta städer definieras Rom av sina främlingar. Litteraturhistorikern Carina Burman vandrar genom den historiska staden och ser spåren av berömda turisters blickar. I serien Essäsommar repriserar vi under juli och augusti några av våra bästa ljudessäer. "Rom – främlingarnas stad" publicerades ursprungligen den 7 mars 2019. För mer info liksom fler poddar, essäer och filmer, besök anekdot.se.
Wed, 03 Aug 2022 - 31min - 208 - Essäsommar #4 | Ljudvågor – av Ulf Olsson
I april 1970 möttes jazztrumpetaren Miles Davis och rockgruppen Grateful Dead för fyra spelningar på Fillmore West i San Francisco. Något var på gång att hända på den samtida musikscenen. Jazzen och rocken närmade sig varandra musikalisk, och förenades också av ett växande politiskt patos. Vad var det egentligen som hände de där kvällarna i Kalifornien? Litteraturvetaren Ulf Olsson lyssnar sig tillbaka till ett avgörande ögonblick i 1900-talets musikhistoria. I serien Essäsommar repriserar vi under juli och augusti några av våra bästa ljudessäer. "Ljudvågor" publicerades ursprungligen den 2 maj 2019. För mer info liksom fler poddar, essäer och filmer, besök anekdot.se.
Wed, 27 Jul 2022 - 35min - 207 - Essäsommar #3 | Järnvägsromanen – av Åsa Arping
Under sin snart 200-åriga historia har järnvägen gått från förbluffande nymodighet till nedläggningshotat färdmedel – till återupprättad klimaträddare. Tågresans konjunkturer går att följa i skönlitteraturen. Litteraturhistorikern Åsa Arping bläddrar bland tågskildringar från förr och nu, och finner en historia som pendlar mellan myt och modernitet, frihet och fångenskap, framsteg och förlust. I serien Essäsommar repriserar vi under juli och augusti några av våra bästa ljudessäer. "Järnvägsromanen" publicerades ursprungligen den 28 februari 2020. För mer info liksom fler poddar essäer och filmer, besök anekdot.se.
Wed, 20 Jul 2022 - 28min - 206 - Essäsommar #2 | Freud och kokainet – av Daniel Berg
Kokainet var 1880-talets stora modedrog. Psykoanalytikern Sigmund Freud var en av de allra första att utforska preparatet i medicinska syften och tyckte sig se ett helt nytt sätt att framkalla känslan av normalitet. En privat tragedi fick till slut Freud att omvärdera kokainet som läkemedel – men bollen var i rullning. Drömmen om att skapa normala känslor och beteenden på kemikalisk väg är högaktuell ännu i vår egen tid. Ekonomihistorikern Daniel Berg spårar normalitetens droghistoria. I serien Essäsommar repriserar vi under juli och augusti några av våra bästa ljudessäer. "Freud och kokainet" publicerades ursprungligen den 4 april 2019. För mer info liksom fler poddar essäer och filmer, besök anekdot.se.
Wed, 13 Jul 2022 - 25min - 205 - Essäsommar #1 | Mary Wollstonecraft och revolutionen – av Lena Halldenius
Kort efter att hon hade bevittnat den franska revolutionens fasor i Paris reste den engelska filosofen och feministen Mary Wollstonecraft till ett sömnigt Skandinavien. Kontrasterna kunde inte ha varit större. Ändå var det just i Sverige som Wollstonecrafts sista, stora politiska fråga väcktes: Hur förändrar man egentligen ett samhälle? Filosofen Lena Halldenius följer Wollstonecraft på hennes sista filosofiska resa. Under rubriken Essäsommar repriserar vi under juli och augusti några av våra bästa ljudessäer. "Mary Wollstonecraft och revolutionen" publicerades ursprungligen den 19 februari 2019. För mer info liksom fler poddar, essäer och filmer, besök anekdot.se.
Wed, 06 Jul 2022 - 33min - 204 - Special: Essäsommar med Bildningspodden
Nu tar Bildningspodden och Anekdot-redaktionen sommarlov och är tillbaka med nya poddar, essäer och filmer i september. Under sommaren kommer ni under tiden att få lyssna på sommarserien Essäsommar. Ända sedan Bildningspodden växte till Bildningsmagasinet Anekdot 2019 har vi publicerat underhållande och lärorika essäer, skrivna av Sveriges främsta humanioraforskare. Under sommaren kommer ni att få höra några av våra bästa texter som ljudessäer. En ny essä varje vecka, hela juli och augusti. Men allra först, som inledning på essäsommaren, får ni här höra ett samtal med tre av våra essäskribenter – om vad som utgör en riktigt bra essä, varför de skriver och vad de själva kommer läsa i sommar. Gäster i studion filosofen Lena Halldenius, latinisten Anna Blennow och historikern David Larsson Heidenblad, alla återkommande gäster i Bildningspodden och nu aktuella som essäskribenter i Bildningsboxen, Anekdots nya samarbete med Norstedts förlag. Samtalsledare: Magnus Bremmer. Ljudproducent: Urban Göransson.
Wed, 06 Jul 2022 - 40min - 203 - #149 Pastoralen
Föreställ dig ett lantligt, sommaridylliskt landskap. En herde vallar sina får i en vacker dalgång, mot fonden av storslagna berg som reser sig mot himlen. Allt är fridfullt och poetiskt. Ungefär där har du sinnebilden av pastoralen, en tradition av lantliga scener som är lika närvarande i konsten som litteraturen och musiken. Det framstår lätt som en mossig genre, men är det en nidbild? Vad var det mest radikala med 1700-talets pastoraler? Och hur mycket har antikens pastoraler gemensamt med vår tids vurm för det lantliga? Bildningspodden tar sommarlov med en vandring genom de pastorala landskapens litteraturhistoria. Gäster i studion är Vera Sundin och Anna Blennow. Vera Sundin är litteraturvetare vid Stockholms universitet som skriver på en avhandling om svenska, litterära pastoraler. Anna Blennow är lektor och docent i latin vid Göteborgs universitet, bland annat specialiserad på den antika pastoralen. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer. Bildningspodden är en del av bildningsmagasinet Anekdot. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på Anekdot.se.
Wed, 15 Jun 2022 - 53min - 202 - Essä: Linné i Lappland – av Simon Sorgenfrei
Carl von Linné (1707-1778) är mest känd för sitt systematiska sätt att klassificera och namnge naturen. Men intresset för flora och fauna drev Linné ut på många äventyrliga resor, vilka han dokumenterade i sina resedagböcker. I maj 1732 reste Linné till Sápmi, eller det område som han kallar Lappland. Uppdraget var att studera naturen och att bistå staten med kunskap om de samiska markerna. Men mötet med samerna skulle komma att förändra Linnés hela världsbild. SIMON SORGENFREI läser en ovanligt inspirerad resedagbok och finner civilisationskritiska stråk. SIMON SORGENFREI är professor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola. Han forskar om islam i historia och nutid, och är aktuell med boken ”De kommer att vara annorlunda svenskar.” Berättelsen om Sveriges första muslimer (Norstedts). Regissör: Lars in de Betou Redaktion: Hedvig Härnsten, Magnus Bremmer & Anna-Maria Hällgren. Inläsare: Magdalena in de Betou Musik: Oskar Schönning Producent: Magnus Bremmer ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se
Tue, 14 Jun 2022 - 35min - 201 - #148 Historisk fiktion
Historieböcker är inte längre vår vanligaste källa till att lära oss om historien. Biosalongerna och streamingtjänsterna är idag till brädden fyllda med drama i historiska miljöer. Varför är vår tid så besatt av historiska fiktioner? Hur mycket genredrag har nutida tv-serier gemensamt med den historiska romanens pionjärverk kring sekelskiftet 1800? Var 1800-talets bild av 1700-talet densamma som vår tids? Och vad betyder det för vår historiesyn idag att vi konsumerar så mycket påhittad historia? Bildningspodden tar tempen på samtida historiska fiktioner och drar linjer till deras historiska föregångare. Gäster i studion är genusvetaren Kristina Fjelkestam, filmvetaren Tommy Gustafsson och litteraturvetaren Claudia Lindén. Samtalet leds av Magnus Bremmer. Bildningspodden är en del av bildningsmagasinet Anekdot. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på Anekdot.se.
Fri, 03 Jun 2022 - 1h 01min - 200 - Studio Anekdot: Kan sanktioner stoppa kriget i Ukraina?
Sanktioner och bojkotter är hittills omvärldens främsta vapen för att markera mot Rysslands pågående invasion i Ukraina. Nationer och internationella organisationer stänger luftrummen för ryska flygbolag, förbjuder import av ryska varor, fryser ryska tillgångar och sparkar ryska kulturutövare. Men hur effektiva är dessa sanktionerna egentligen? Påverkar de regimen, eller drabbar de främst rysk medborgare? Kan de verkligen sätta stopp för kriget? Studio Anekdot reder ut vad forskningen säger om sanktioner och bojkotter i krigstid. Gäster i studion är Faradj Koliev och Ludmila Pöppel. Faradj Koliev är forskare i statsvetenskap vid Stockholms universitet och Institutet för framtidsstudier, som disputerade 2018 på en avhandling om "shaming", skambeläggande, i internationell politik. Ludmila Pöppel är professor i ryska vid Stockholms universitet, bland annat specialiserad på rysk politisk diskurs. Samtalsledare: Frida Beckman Redaktör: Anna Frykholm Inspelningsproducent & klippning: Anna Allergren Ljudteknik: Henrik Nordgren. Studio Anekdot är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på Anekdot.se
Wed, 25 May 2022 - 27min - 199 - Essä: Bilder av Tom – av Åsa Bharathi Larsson
Harriet Beecher Stowes slaverikritiska roman Onkel Toms stuga (1852) blev en av 1800-talets stora globala boksuccéer. Romanen var banbrytande i sitt sätt att gestalta slaveriets grymhet, inte minst genom bokens många illustrationer. Men med nya utgåvor följde nya illustrationer, som blev alltmer stereotypa. Det vita samhällets illustratörer dämpade romanens progressiva bild av svarta. Konst- och mediehistorikern Åsa Bharathi Larsson följer bildkulturen i romanens kölvatten – och ser ett 1800-tal med både radikala och rasistiska bilder av afrikanamerikaner. ÅSA BHARATHI LARSSON är konst- och mediehistoriker vid Södertörns högskola och disputerade 2016 på avhandlingen "Colonizing Fever: Race and Media Cultures in Late Nineteenth-Century Sweden". Regissör: Lars In de Betou Redaktör: Hedvig Härnsten Inläsare: Magdalena in de Betou Musik: Oskar Schönning Producent: Magnus Bremmer ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se
Tue, 17 May 2022 - 32min - 198 - #147 Neutralitetspolitik
Sverige är känt – och i vissa avseenden ökänt – för sin neutralitetspolitik. Det nämns ofta att Sverige varit i fred i 200 år, men till vilket pris? De tyska truppernas permittentresor genom Sverige under andra världskriget, på väg hem från det ockuperade Norge, har förföljt den svenska självbilden. Vad innebär det egentligen att vara neutral i politisk mening? Hur hänger det ihop med "alliansfrihet"? Vad kan Hugo Grotius krigsregler från 1600-talet lära oss om neutralitetsprincipen? Och vad betyder Sveriges långa tradition av neutralitet i skuggan av Ukrainakriget och de högaktuella diskussionerna kring ett svenskt medlemskap i Nato? Gäst i studion är Susanna Erlandsson, postdoktor i historia vid Uppsala universitet och redaktör för Historisk tidskrift. Hon disputerade 2015 på avhandlingen "Window of opportunity: Dutch and Swedish security ideas and strategies 1942–1948". Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på Anekdot.se.
Thu, 05 May 2022 - 58min - 197 - Studio Anekdot: Kommer NFT att revolutionera konstmarknaden?
NFT, eller Non-Funglible Tokens, har vuxit fram som ett helt nytt sätt att intyga äkthet i den digitala världen. På senare tid har intresset för NFT exploderat. Plötsligt säljs digitala bilder på apor för miljontals dollar och prestigefyllda auktionshus trängs för att vara först på den nya konstmarknaden. Men vad är egentligen det nya med NFT på konstmarknaden? Reproduktioner, kopior och frågan om äkthet har en lång historia inom konsten. Redan renässanskonstnären Michaelangelo oroade sig för att träsnittet skulle göra hans verk mindre unika. Vad är det som speciellt med ett original och så läskigt med en kopia? Vad kan vi lära oss av konsthistorien? Och är NFT-konst enbart en fluga – eller tröskeln mot en ny epok för konstmarknaden? Studio Anekdot diskuterar konstvärldens hetaste samtalsämne med konsthistorikern Håkan Nilsson. Håkan Nilsson, konsthistoriker och professor i konstvetenskap vid Södertörns högskola. Hans forskning rör framförallt samtida konst, och han är även verksam som konstkritiker vid Svenska Dagbladet. Samtalsledare: Frida Beckman Redaktör: Anna Frykholm Inspelningsproducent & klippning: Anna Allergren Ljudteknik: Henrik Nordgren. Ansvarig utgivare: Magnus Bremmer Studio Anekdot är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på Anekdot.se
Mon, 25 Apr 2022 - 26min - 196 - #146 Charles Darwin
Den brittiske geologen och naturalisten Charles Darwin (1809-1882) är en av vetenskapshistoriens största ikoner. Hans banbrytande teorier om evolutionen och det naturliga urvalet visade hur allt liv hängde samman. Idéerna väckte ramaskri i 1800-talets Europa och utlöste vildsinta debatter om tro och sekulärt vetande. Själv höll sig den konflikträdde Darwin helst på behörigt avstånd från all polemik. Men vad var det egentligen som Darwin hävdade? Var fick han sina teorier ifrån? Varför blev världsomseglingen med skeppet Beagle en så betydelsefull upplevelse för den unge naturalisten? Och hur kommer det sig att Darwins tänkande har använts i så radikalt olika syften efter hans egen död? Bildningspodden ger en introduktion till Charles Darwins liv och verk. Gäster i studion är Emelie Jonsson och Petter Hellström. Emelie är litteraturhistoriker verksam vid Universitetet i Tromsö, Norge, och aktuell med boken "The Early Evolutionary Imagination: Literature and Human Nature" (Palgrave Macmillan, 2021). Petter Hellström är idéhistoriker vid Uppsala universitet, specialiserad på vetenskapshistoria, och och disputerade 2019 på avhandlingen "Trees of Knowledge: Science and the Shape of Genealogy". Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på Anekdot.se.
Fri, 22 Apr 2022 - 1h 10min - 195 - Essä: Konsten att beklaga – av Johan Fredrikzon
Vad säger man till någon som mist en närstående? Vi famlar ofta efter orden när de betyder som mest. Samtidigt finns det formuleringar som traderats i sekler för att ge tröst och visa medkänsla i dödens skugga. De har förmedlats på ark med sorgkant eller som telegram, och skrivs på nytt som kommentarer på sociala medier. Men vad betyder de egentligen? Är det bäst att vara uppriktig eller att luta sig mot konventionen? Idéhistorikern Johan Fredrikzon tecknar kondoleansernas mediehistoria och reflekterar över konsten att beklaga. JOHAN FREDRIKZON är doktor i idéhistoria, verksam vid Institutionen för kultur och estetik, Stockholms universitet. Han är också verksam som skribent och medverkar våren 2022 i en antologi om dödens idéhistoria som kommer ut på Appell förlag.
Wed, 13 Apr 2022 - 37min - 194 - #145 Verdandis småskrifter (live)
Studentföreningen Verdandi blev ett intellektuellt centrum för sekelskiftets blomstrande folkbildningskultur. Här samlades politiker och filosofer, kvinnosakskvinnor och debattörer, liberaler och socialister. Det gemensamma målet var att verka för bildning. Ett av Verdandis mest bestående arv är den smått legendariska serie av folkbildande ”småskrifter” som började ges ut 1888 och utkom i över 500 häften. Ämnena spände från Voltaire till svampplockning, filosofi och konst till politisk opinionsbildning och gödslingsteknik. Vilket var Verdandis viktigaste bidrag till den svenska folkbildningskulturen? Hur kommer det sig att så vitt skilda ämnen ansågs ingå i genomsnittssvenskens allmänbildning? Och är arvet efter Verdandi levande idag? Veckans gäster är utbildningshistorikern Johanna Ringarp, idéhistorikern Anders Burman och litteraturvetaren Claudia Lindén. Avsnittet spelades in live inför publik i förlaget Norstedts lokaler på Riddarholmen i Stockholm. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på Anekdot.se.
Wed, 30 Mar 2022 - 39min - 193 - Studio Anekdot: Vem talar för "hjärtlandet"?
Den politiska dragkampen om landsbygden är i full gång inför valet. Partier tävlar om att dra ner på bränslepriser och förorda jakt i sin iver om att nå väljare utanför storstäderna. Kristdemokraternas Ebba Busch pratar om att värna det så kallade ”hjärtlandet” – en bortglömd landsbygd som sliter i skuggan av storstaden. Varför är politiker så angelägna om att hitta särskilda sätt att tala om “verklighetens folk”? Har vi verkligen en polarisering mellan stad och land i Sverige? Och var ligger egentligen det svenska hjärtlandet? Urbanhistorikern Håkan Forsell, statsvetaren Susanne Wallman Lundåsen och språkforskaren Charlotta Seiler Brylla gäster Studio Anekdot. Samtalsledare: Frida Beckman Redaktör: Anna Frykholm Inspelningsproducent & klippning: Anna Allergren Ljudteknik: Henrik Nordgren. Studio Anekdot är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på Anekdot.se
Wed, 23 Mar 2022 - 36min - 192 - #144 Antiken
Varför återvänder vi ständigt till de gamla grekerna och romarna? Antiken är en evig referenspunkt i den västerländska kulturen. Vi romantiserar och omtolkar, missbrukar och missförstår den. Men vilket är egentligen det viktigaste arvet efter antiken? Vad ska vi göra med det idag? Och vilka verk från antiken bör varje människa känna till? Bildningspodden försöker sammanfatta antiken och dess arv på en timme - med antikhistorikerna Lovisa Brännstedt och Ida Östenberg. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på Anekdot.se.
Thu, 17 Mar 2022 - 1h 00min - 191 - Essä: Undergångspoeterna – av Sofia Roberg
Hur går världen under? Tanken har fascinerat poeter i alla tider. Men visionerna om alltings slut har sett olika ut. Under 1900-talet skrevs många undergångsskildringar i krigens och atomålderns skugga. Idag riktas blicken mot klimatkrisens katastrofer. Vilken funktion har egentligen poesin när slutet rycker närmre? Ska den få oss att kontemplera – eller agera? Litteraturvetaren Sofia Roberg läser litteraturhistoriens undergångspoeter och ser ett nyvunnet intresse för jordens sårbarhet och människans ändlighet i vår egen tid. SOFIA ROBERG är litteraturvetare vid Stockholms universitet och Mittuniversitetet. Hon disputerade i januari 2022 på avhandlingen "Besvärja världen. En ekopoetisk studie i Inger Christensens Alfabet" (Ellerströms). Roberg är också verksam som poet och kulturskribent. Regissör: Lars In de Betou Redaktör: Hedvig Härnsten Inläsare: Magdalena in de Betou Musik: Oskar Schönning Producent: Magnus Bremmer ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se
Tue, 15 Mar 2022 - 33min - 190 - #143 Deckare
Att säga att deckare är populära idag är en ordentlig underdrift. Brott och ond bråd död dominerar bokmarknaden och fyller streamingtjänsterna. Men deckaren är inget samtidsfenomen. Pionjärverken skrevs redan vid mitten 1800-talet och en första guldålder kom på 1920- och 30-talen. Decennierna därefter vidgades genren till att bli den breda kriminallitteratur som idag definierar fältet. Varför är vi så fascinerande av mordgåtor? Finns det vissa ingredienser som en deckare inte kan vara utan? Hur kommer det sig att kvinnliga författare varit så framgångsrika i genren och redan på 40-talet kunde lyfta abortfrågan i mordintrigen? Hur mår egentligen den svenska deckarforskningen? Och varför finns det renar på omslagen till Jens Lapidus italienska översättningar? Bildningspodden försöker lösa gåtan bakom deckarens vindlande historia och måttlösa popularitet. Gäster i studion är Carina Burman och Karl Berglund. Carina Burman är författare och docent i litteraturvetenskap, som just nu skriver på en essäsamling om kvinnliga författare under deckarens guldålder. Karl Berglund är litteraturforskare vid Uppsala universitet och disputerade 2017 på avhandlingen "Mordens marknad: Litteratursociologiska studier i det tidiga 2000-talets svenska kriminallitteratur". Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på Anekdot.se.
Wed, 02 Mar 2022 - 1h 07min - 189 - Studio Anekdot: Hur mår riksdagsspärren?
Sedan 1970-talet avgör riksdagsspärren hur många röster som krävs för att ett parti ska komma in i riksdagen. Men det som från början var en gräns mot ytterkantspartier i den traditionella blockpolitiken har i dagens politiska landskap blivit en fälla för mittenpartierna. Några få procentenheter riskerar att få stora och komplicerade konsekvenser för regeringsbildningen. Är det dags att se över riksdagens fyraprocentspärr? Hur kommer gränsen påverka väljarbeteenden och strategiskt röstande i höstens val? Och vad kan vi lära oss av historien? Statsvetarna Annika Fredén och Jan Teorell gästar Studio Anekdot. Samtalet leds av Frida Beckman. Studio Anekdot är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på Anekdot.se Samtalsledare: Frida Beckman Redaktör: Anna Frykholm Inspelningsproducent & klippning: Anna Allergren Ljudteknik: Henrik Nordgren. Ansvarig utgivare: Magnus Bremmer
Fri, 25 Feb 2022 - 32min - 188 - #142 Pompeji
Pompeji är den romerska staden vid Vesuvius fot som år 79 e.Kr. ödelades under ett vulkanutbrott. På 1700-talet upptäcktes den försvunna staden, under flera meter aska, och grävdes fram. Sedan dess har Pompeji varit en tidskapsel, en ofattbart välbevarad ruin som på ett unikt sätt lär oss hur antikens städer såg ut. Besökaren kan varandra runt i hela stadskvarter av tavernor, badhus, idrottsarenor och privatbostäder, dekorerade med målningar såväl som graffiti. Men vad vet vi egentligen om Pompeji? Hur såg människors liv i staden ut? Har den äldre arkeologiska forskningen varit för sensationalistisk när den gjort avgjutningar av de som dog i katastrofen? Och hur lyckades det stora svenska forskningsprojektet upptäcka stadens take away-matkultur? Veckans gäster är Anne-Marie Leander Touati och Henrik Boman. Anne-Marie Leander Touati är professor emerita i Antikens kultur och samhällsliv vid Lunds universitet, tidigare föreståndare för Svenska institutet i Rom och grundare av det svenska Pompejiprojektet. Henrik Boman är universitetsadjunkt i Antikens kultur och samhällsliv vid Göteborgs universitet, specialiserad på antik arkitektur, och har också varit mångårigt verksam i det svenska Pompejiprojektet. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på Anekdot.se.
Sat, 19 Feb 2022 - 1h 03min - 187 - Essä: Lasse-Majas sexliv – av Sam Holmqvist
Lars ”Lasse-Maja” Molin (1785-1845) är känd som stortjuven i kvinnokläder. Mindre känt är att Lasse-Maja levde stora delar av sitt liv som kvinna, också under perioder befriade från kriminalitet. I sin självbiografi från 1833 återberättar Lasse-Maja många intima scener med både kvinnor och män. Ömsint samlevnad skildras, men även sådant vi idag skulle tolka som sexuella relationer. Hur kan vi förstå Lasse-Majas sexliv? Med vilka ögon betraktades Lasse-Majas identitet som ömsom man, ömsom kvinna av samtiden? Och hur såg Lasse-Maja själv på sex? Litteraturhistorikern Sam Holmqvist läser Lasse-Majas självbiografi och lyssnar efter sexet i konstpauserna. SAM HOLMQVIST är doktor i litteraturvetenskap och lektor i genusvetenskap vid Södertörns högskola. Holmqvist disputerade vid Uppsala universitet på avhandlingen Transformationer. 1800-talets svenska translitteratur genom Lasse-Maja, C J L Almqvist och Aurora Ljungstedt (Makadam, 2017) och skriver för närvarande på en biografi om Lasse-Maja. Regissör: Lars In de Betou Inläsare: Sam Holmqvist Redaktör: Hedvig Härnsten Musik: Oskar Schönning Producent: Magnus Bremmer ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se
Thu, 10 Feb 2022 - 36min - 186 - #141 Lasse-Maja
Lars "Lasse-Maja" Molin (1785-1845) är känd som stortjuven i kvinnokläder. En Robin Hood-figur som iklädd kvinnokläder drog på äventyrliga rövarstråk genom landet – och till slut åkte fast. I 28 år satt sedan Lasse-Maja på Carlstens fästning. Lasse-Majas berömmelse har inte så lite att göra med den egna självbiografin, skriven under fängelsetiden och en av 1800-talets stora bästsäljare. Men mytbildningen kring Lasse-Maja är stor, inte bara för att Lasse-Maja själv var en skrävlare av stora mått. Vad kan vi egentligen veta om Lasse-Maja? Hur mycket av de äventyrliga historierna är sanna? Varför är det så lite känt att Lasse-Maja under stora delar av sitt liv levde som kvinna, också under perioder helt utan kriminalitet? Vad kan självbiografin lära oss om fattiga kvinnors situation under 1800-talet? Bildningspodden ger en introduktion till ett av 1800-talets mest fascinerande livsöden. Gäst i studion är Sam Holmqvist, doktor i litteraturvetenskap och lektor i genusvetenskap vid Södertörns högskola. Holmqvist disputerade vid Uppsala universitet på avhandlingen "Transformationer. 1800-talets svenska translitteratur genom Lasse-Maja, C J L Almqvist och Aurora Ljungstedt" (Makadam, 2017) och skriver för närvarande på en biografi om Lasse-Maja. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på Anekdot.se.
Thu, 03 Feb 2022 - 58min - 185 - Studio Anekdot: Hur varnar vi framtiden om det radioaktiva avfallet?
Imorgon den 27 januari väntas regeringen lämna besked om hur det radioaktiva avfallet från landets kärnkraftverk ska slutförvaras. Slutförvaringen ska vara säker för människor i minst 100 000 år – men hur ska vi varna framtida generationer om var det farliga avfallet finns? Kan vi ens föreställa oss en kommunikation med generationer hundratusentals år framåt i tiden? Frågan sysselsätter just nu internationella organisationer, forskare och till och med konstnärer. Har ord eller symboler störst chans att kunna föra fram budskapet? Vilka material överlever bäst över tid? Och vad kan vi lära oss av historiska försök att varna framtida generationer om farligheter, som exempelvis sarkofagernas förbannelser? Studio Anekdot djupdyker i slutförvaringens hisnande kommunikationsutmaningar. Gäster i studion är Ola Wikander och Anna Storm. Ola Wikander är språk- och religionshistoriker vid Lunds universitet och författare till bland annat Ett hav i mäktig rörelse (Nordstedts, 2019). Han anlitades 2015 av Svenskt Kärnbränslehantering AB (SKB) för att studera utmaningarna med att överföra information om slutförvar för radioaktivt avfall till framtida generationer. Anna Storm är professor i teknik och social förändring vid Institutionen för Tema vid Linköpings universitet. Hon har en bakgrund inom teknikhistoria och har även ägnat sig åt industrihistoria och industriellt kulturarv. Samtalsledare: Frida Beckman Redaktör: Anna Frykholm Klippning: Anna Allergren Producent: Magnus Bremmer Studio Anekdot är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på Anekdot.se
Wed, 26 Jan 2022 - 33min - 184 - #140 Friedrich Nietzsche
När gud är död och inga absoluta värden går att luta sig emot, vad ska människan göra då? Den tysk-schweiziske filsofen Friedrich Nietzsche (1849-1900) placerade människan i just detta tillstånd – och skrev en både livsbejakande och uppfordrande filosofi som svar. Nietzsche ville att människan skulle bejaka både livskraft och mörker, och ställde höga krav på hennes kraft och moraliska omdöme. Vad går Nietzsches mest inflytelserika teorier ut på? Och vad kan hans tankar säga oss idag? Bildningspodden ger en introduktion till Nietzsches liv och verk, från ungdomsåren och genombrottet med Tragedins födelse (1872) till det ökända sammanbrottet i Turin 1889 och de sista febriga fragmenten. Gäst i studion är Hans Ruin, professor i filosofi vid Södertörns högskola. Han är aktuell med essäsamlingen "I förnuftets skugga. Essäer om Nietzsches filosofi" och som medredaktör till Nietzsches samlade skrifter, ett utgivningsprojekt som pågått i över 20 år och just kommit till sitt slut med det sista bandet ”Efterlämnade anteckningar”. Båda titlarna utkommer på Brutus Östlings Bokförlag Symposion. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på Anekdot.se.
Wed, 22 Dec 2021 - 1h 04min - 183 - Studio Anekdot: Personlighetstester – bluff eller vetenskap?
Vår tid är besatt av personligheter. Idag finns en uppsjö av tester som ska visa om du är introvert eller extrovert, lagspelare eller ensamvarg, om din personlighet är röd, blå eller grön. Du gör dem om du söker jobb, använder en dejtingapp eller kanske bara av ren nyfikenhet. Personlighetstester blir alltmer frekventa och inflytelserika – men hur mycket kan de här testerna säga om oss egentligen? Hur vetenskapliga är de? Och vad säger vår iver att göra dem om vår samtid? Gäster i studion är Karin Villaume, Carin Franzén och Bo Melin. Karin Villaume är beteendevetare, folkhälsovetare och forskare vid Karolinska institutet och Mayo Clinic i USA. Carin Franzén är professor i litteraturvetenskap vid Institutionen för kultur och estetik vid Stockholms universitet. Bo Melin är professor i psykologi vid Institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutet. Samtalsledare: Frida Beckman Redaktör: Anna Frykholm Producent: Magnus Bremmer Studio Anekdot är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på Anekdot.se
Thu, 16 Dec 2021 - 31min - 182 - #139 Humor
Redan de gamla grekerna visste hur man drog en bra vits. Att se någon ramla eller släppa sig i en allvarlig situation har sannolikt alltid lockat till skratt. Vårt behov av att skratta tycks djupt mänskligt. Men går det att förklara varför vi tycker vi saker och ting är roliga? Vad kan humorn i så fall säga om oss som människor? Varför var Bibeln en viktig milstolpe i humorns historia? Och har vår egen samtid blivit alltför humorlös? Bildningspodden pratar allvar om humorns idé- och filosofihistoria. Gäst i studion är Ola Sigurdson, professor i tro- och livsåskådningsvetenskap vid institutionen för litteratur, idéhistoria och religion vid Göteborgs universitet. Han är aktuell med det närmare 1400 sidor tjocka trebandsverket Gudomliga komedier (Glänta, 2021), om humorns idéhistoria och filosofi, och är nybliven ledamot av Kungl. Vitterhetsakademien. Sigurdson är även verksam som skribent i dagspress och kulturtidskrifter. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklara Avsnittsbilden är en illustration ur George Vaseys bok "The Philosophy of Laughter and Smiling" (1875). Foto: Wikimedia Commons.
Wed, 01 Dec 2021 - 1h 00min - 181 - #138 Miljöfrågans historia
Människans blick på miljön är uråldrig. Och medvetna om förändringar i naturen har vi varit i åtminstone ett par tusen år. Men när började vi förstå att naturen är hotad och att vi själva har en del i miljöförstöringen? När blev miljön en politisk fråga? Och hur tätt hänger det ihop med dagens stora mobilisering mot klimathotet? Bildningspodden tecknar miljömedvetenhetens moderna historia, från efterkrigstidens pionjärer till 70-talets stora folkrörelser och vår tids Greta-effekt. Gäst i studion är David Larsson Heidenblad, docent i historia vid Lunds universitet och aktuell med boken Den gröna vändningen. En ny kunskapshistoria om miljöfrågornas genombrott under efterkrigstiden (Nordic Academic Press, 2021). Heidenblad är biträdande föreståndare för Centrum för kunskapshistoria och driver sedan ett antal år en blogg om akademiskt skrivande, som utkommit i bokform både på svenska och engelska. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på Anekdot.se.
Thu, 18 Nov 2021 - 53min - 180 - Studio Anekdot: Har demokratin blivit ett problem för klimatet?
Allt oftare hörs nu röster som säger att det redan är för sent att rädda klimatet. När den internationella klimatkonferensen COP26 gick av stapeln möttes den av skepsis från klimataktivister, som menade att radikala åtgärder behöver ersätta utdragna förhandlingar. Demokratin r för långsam, för byråkratisk, för fyrkantig för att rädda klimatet. Men stämmer det verkligen? Måste vi runda demokratin för att stoppa annalkande klimatkatastrofer? Finns det annars sätt att påskynda den demokratiska processen? Studio Anekdot tar tempen på klimatets demokratiska status. Gäster i avsnittet är Folke Tersman och Sverker Jagers. Folke Tersman är professor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet och lärostolsprofessor vid Institutet för framtidsstudier. Han utkom nyligen med boken "Folk & vilja: Ett försvar av demokratin i vår tid" (Fri Tanke förlag, 2020), författad tillsammans med Torbjörn Tännsjö. Sverker Jagers är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, gästprofessor vid Luleå tekniska universitet och specialiserad inom miljöpolitik. Samtalsledare: Frida Beckman Redaktör: Anna Frykholm Producent: Magnus Bremmer Studio Anekdot är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på Anekdot.se
Thu, 18 Nov 2021 - 43min - 179 - #137 Paris (live)
Paris har länge varit en kulturmetropol. Ända sedan medeltiden har det intellektuella livet varit världsledande – den estetiska strålglansen och det franska modet åtminstone sedan 1600-talets hovkultur. Från sekelskiftet 1900 blev Paris den självklara hemvisten för alla konstnärer, författare, modeskapare och musiker värda namnet. Varför har staden haft en sådan dragningskraft? Och vilka är de viktigaste historiska pusselbitarna till att förklara hur Paris blev den stad den blev? Gäster är Cecilia Rosengren och Paula von Wachenfeldt. Paula von Wachenfeldt är docent i modevetenskap, med bakgrund som forskare i fransk litteratur, och har under flera år gett kursen “Modets roll i fransk kulturhistoria” vid Stockholms universitet. Cecilia Rosengren är docent i idéhistoria, specialiserad på tidigmodern kulturhistoria och aktuell med den helt nya kursen “Paris som idéhistorisk miljö under 800 år” vid Göteborgs universitet. Avsnittet spelades in live på Nordiska museet den 27 oktober, under en modehistorisk helkväll knuten till utställningen "Nordens Paris – om NK:s franska damskrädderi, 1902-1966". Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.
Wed, 03 Nov 2021 - 44min - 178 - Studio Anekdot: Har rykten fått oförtjänt dåligt rykte?
Under den senaste tiden har vi sett flera uppmärksammade förtalsfall cirkulera i media. Det har handlat om husaffärer, kontroversiella tweets och vittnesmål i kölvattnet efter metoo. Har det offentliga samtalsklimatet blivit mer gränslöst – eller är vi bara mer lättkränkta idag? Och vilket ansvar har egentligen de etablerade medierna i rykteskarusellen? Det sägs ibland att medierna riskerar bli megafoner för rykten. Men att rätt kunna ta tempen på samtidens ryktesspridning har också varit en viktig uppgift inom journalistiken ända sedan 1700-talet. Studio Anekdot diskuterar förtalets natur och ryktets mediehistoria med Mia-Marie Hammarlin. Mia-Marie Hammarlin är docent i etnologi och lektor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Lunds universitet. Hon har forskat om mediedrev och ryktesspridningens roll i journalistiken, och bedriver just nu ett forskningsprojekt om vaccinationskritik. Samtalsledare: Frida Beckman Redaktör och projektledare: Anna Frykholm Producent: Magnus Bremmer Studio Anekdot är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.
Fri, 29 Oct 2021 - 30min - 177 - #136 Jaget
”Jag” är ordet vi använder för att tala om oss själva. Men frågan om vad ett "jag" verkligen är har sysselsatt filosofin i flera hundra år. Har jaget en historia? Varför är vår kultur så jag-fixerad – i allt från sociala medier till självbiografisk skönlitteratur? Och vad kan äldre tänkare som Descartes och Montaigne lära oss om hur vi framställer oss själva på Instagram? Bildningspodden synar jaget i sömmarna och tecknar jagets litteratur- och idéhistoria. Gäst i studion är Carin Franzén, professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet, tidigare Linköpings universitet. Hon är bland annat specialiserad på psykoanalytisk teori och tidigmodern litteratur, och är författare till boken När vi talar om oss själva. Nedslag i subjektivitetens historia från Montaigne till Norén (Ariel förlag). Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. Avsnittsbilden visar Parmigianinos "Självporträtt i en konvex spegel", ca 1524 (Wikimedia commons).
Thu, 21 Oct 2021 - 49min - 176 - Smakprov: Verket #4 Bebådelsen – av Sigrid Blomberg
Ögonblicket då jungfru Maria blir havande med Jesusbarnet är en av den kristna konsthistoriens viktigaste och mest gestaltade motiv. I Sigrid Blombergs skulptur "Bebådelsen" (1899) är varken ängeln Gabriel eller någon symbol för den heliga anden närvarande – endast Maria, knäböjd och ensam med sin upplevelse. Blombergs skulptur var det första verket av en kvinnlig skulptör som köptes in till Nationalmuseum 1900. "Bebådelsen" var en av sin tids de mest älskade skulpturer, men föll i glömska under stora delar av 1900-talet. Nu finns det åter att se i Nationalmuseums skulpturgård. Varför glömdes verket bort? Vem var Sigrid Blomberg? Hur skiljer sig hennes bebådelsescen från genrens konvetioner? Finns det rentav en erotisk dimension i Blombergs gestaltning? Allt diskuteras i det senaste avsnittet av klassikerpodden Verket. Gäster i studion är Jessica Sjöholm Skrubbe och Per Hedström. Jessica Sjöholm Skrubbe är docent i konstvetenskap vid Stockholms universitet, bland annat specialiserad på offentlig konst och skulptur. Per Hedström är konsthistoriker och utställningschef på Nationalmuseum. Samtalet leds av Anna Jansson. Samtalsledare: Anna Jansson Ljudproduktion och klippning: Urban Göranson. Producent: Magnus Bremmer Det här är ett smakprov av klassikerpodden Verket. Podden produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken. Lyssna på Anekdot.se eller i Verkets egen poddkanal, där poddar finns.
Tue, 12 Oct 2021 - 34min - 175 - Studio Anekdot: Varför hårdare straff?
Frågan om strängare straff har tagit allt mer plats i det politiska samtalet. Under hösten har debatten blossat upp igen och det ser ut att bli het valfråga i nästa års riksdagsval. Men vad säger forskningen? Leder hårdare straff verkligen till mindre kriminalitet? Och vad är det egentligen vi vill uppnå med ett straff – vill vi skydda, rehabilitera eller avskräcka? Studio Anekdot ger fördjupande perspektiv på en högaktuell debatt. Gäster i studion är Alva Stråge och Felipe Estrada. Alva Stråge är doktor i teoretisk filosofi vid Göteborgs universitet och disputerade 2019 på en moralfilosofisk avhandling om straffberättigande. Felipe Estrada är professor i kriminologi vid Stockholms universitet, specialiserad på segregation, kriminalpolitik och ungdomsbrottslighet. Samtalsledare: Frida Beckman Redaktör och projektledare: Anna Frykholm Producent: Magnus Bremmer Studio Anekdot är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.
Thu, 07 Oct 2021 - 40min - 174 - #135 Brottslingen
Historien är full av inbrottstjuvar, mördare, snattare, sexförbrytare och andra brottslingar. Har de något gemensamt? Eller är historiens missdådare allra mest en spegel mot hur vår syn på rätt och fel förändrats? Bildningspodden diskuterar brottslingens historia. När skedde historiens första brott? Vad gör en människa till en brottsling? Och vilka är de vanligaste fördomarna om dagens brottslighet? Gäster i studion är Annika Sandén och Felipe Estrada Dörner. Annika Sandén är docent i historia, förlagsredaktör och författare till flera uppmärksammade böcker om 1600-talets kulturhistoria. Felipe Estrada Dörner är professor i kriminologi vid Stockholms universitet, specialiserad på segregation, kriminalpolitik och ungdomsbrottslighet. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.
Wed, 06 Oct 2021 - 52min - 173 - Smakprov: Verket #3 Doktor Glas
Två män, en kvinna, ett mord. Hjalmar Söderbergs roman "Doktor Glas" från 1905 fortsätter att fånga läsare med sin berättelse om kärlek, moral och det ofattbara i att någon lugnt kan bestämma sig för att döda en annan människa. Ett kvavt och sommarhett Stockholm bildar bakgrund till ett mänskligt drama som har inspirerat till många vidarediktningar och dramatiseringar. Vad ville Hjalmar Söderberg egentligen säga med romanen? Och hur ska vi förstå den idag? Författaren Ellen Mattson och litteraturforskaren Maria Wahlström samtalar med Paulina Helgeson om den gåtfulle doktor Glas och hans stundvis undflyende dagbok i senaste avsnittet av klassikerpodden Verket. Samtalsledare: Paulina Helgeson Ljudproduktion och klippning: Urban Göranson. Inspelningsteknik: Pär Nordlund. Producent: Magnus Bremmer Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.
Wed, 29 Sep 2021 - 38min - 172 - #134 Toni Morrison
Toni Morrison (1931-2019) kallas ibland för USA:s nationalförfattare. Från debuten 1970 odlade hon ett författarskap som många anser hör till den moderna litteraturens allra viktigaste. I bok efter bok gestaltade Morrison på ett banbrytande sätt den afrikan-amerikanska erfarenheten och historien. Romanen var Morrisons främsta uttrycksform, men hon skrev även noveller, poesi, litteraturkritik, barnböcker och till och med ett operalibretto. 1993 tilldelades hon Nobelpriset i litteratur. Bildningspodden ger en introduktion till Toni Morrisons rika författargärning och fördjupar sig i romanen "Älskade" (Beloved, 1987), ofta ansedd som hennes stora mästerverk och av New York Times utsedd till det sena 1900-talets bästa amerikanska roman. Gäster i studion är Judith Kiros och Alice Sundman. Judith Kiros är författare, litteraturkritiker och doktorand i litteraturvetenskap vid Karlstad universitet. Alice Sundman är fil. dr i engelsk litteratur vid Stockholms universitet, disputerad på en avhandling om Toni Morrison som inom kort utkommer som bok, "Toni Morrison and the Writing of Place" (Routledge, 2022). Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.
Wed, 22 Sep 2021 - 58min - 171 - Smakprov: Verket #2 Karl XII:s likfärd – av Gustaf Cederström
Många känner igen den från sina skolböcker i historia. Knappast någon annan målning har gestaltat den svenska stormaktstidens slut lika ikoniskt. Gustaf Cederströms "Karl XII:s likfärd" från 1884 hör till den svenska konsthistoriens stora klassiker. På senare år har den blivit alltmer politiskt laddad. Vad är det som har gjort Cederströms målning så omtalad? Hur historiskt korrekt är skildringen av soldaterna som bär hem sin kung på en bår? Är det ens en bra målning? Och hur talar den till oss idag? Gäster i studion är Martin Olin, konsthistoriker och forskningschef på Nationalmuseum, och Anna Maria Forssberg, historiker specialiserad på stormaktstiden och verksam vid Vasamuseet. Samtalsledare: Anna Jansson Ljudproduktion och klippning: Urban Göranson. Producent: Magnus Bremmer Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.
Tue, 14 Sep 2021 - 40min - 170 - Smakprov: Verket #1 I rörelse - av Karin Boye
"Den mätta dagen, den är aldrig störst. / Den bästa dagen är en dag av törst". Karin Boyes dikt "I rörelse" från 1927 är en av den svenska poesins mest igenkända och älskade dikter. Och sannolikt den enda dikt som hjälpt ett svenskt fotbollslag till VM-brons i fotboll. Boye skrev dikten som del av en radikal studentrörelse, fylld av framtidstro. Men dikten har genom åren tolkats på många olika sätt. Vad är det som gör den här dikten så stark? Och vilken plats har den i Karin Boyes viktiga författarskap? Premiäravsnittet av Verket gästas av Johan Svedjedal, professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet och författare till ett flertal uppmärksammade författarbiografier, inte minst "Den nya dagen gryr. Karin Boyes författarliv" (Wahlström & Widstrand, 2017). Samtalsledare: Paulina Helgeson Ljudproduktion och klippning: Urban Göranson. Inspelningsteknik: Pär Nordlund. Producent: Magnus Bremmer Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.
Tue, 14 Sep 2021 - 34min - 169 - Ny podd! Verket – en podd om klassiker
Har du någonsin funderat över vad som gjort en historisk målning, roman eller dikt till en klassiker? Ett sånt där verk som går genom historien, hittar nya läsare och betraktare och ständigt nya sätt att tala till oss? I den helt nya podden Verket – en podd om klassiker diskuteras, upplevs och analyseras några av kulturhistoriens viktigaste mästerverk. Vad handlar alla dessa verk om och vad kan de egentligen säga oss idag? I den här förintervjun berättar programledarna Anna Jansson och Paulina Helgeson om vad podden kommer att innehålla – och diskuterar vad en klassiker egentligen är. I samtal med Magnus Bremmer. Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.
Tue, 14 Sep 2021 - 12min - 168 - Studio Anekdot: 11 september - tjugo år efteråt
Attacken mot USA den 11 september 2001 brukar räknas som det största terrorattentatet i världshistorien. Bilderna av planen som träffade tvillingtornen på Manhattan i New York kablades ut i internationella medier och chockade världen. Händelsens politiska, sociala och kulturella efterverkningar är svåra att överblicka. Hur ska vi förstå den här händelsen när vi nu ser tillbaka, 20 år senare? Var attackerna den 11 september början på en ny epok, som ofta påstås – eller snarare slutet på en händelsekedja som började långt tidigare? Vilken betydelse hade det att attentatet, via mediernas livesändningar, flyttade in i folks vardagsrum? Och hur hänger attentatet egentligen ihop med USA:s aktuella uttåg ur Afghanistan? Allt diskuteras i premiäravsnittet av Bildningspoddens nya aktualitetsmagasin, Studio Anekdot. Gäster i studion är Frida Stranne, Mohammad Fazlhashemi och Stefan Jonsson. Frida Stranne är doktor i freds- och utvecklingsforskning och lektor i statsvetenskap vid Högskolan i Halmstad, samt affilierad forskare vid Svenska Institutet för Nordamerikastudier vid Uppsala Universitet. Mohammad Fazlhashemi är professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala Universitet. Stefan Jonsson är litteraturvetare och professor i etnicitet vid Linköpings universitet. Samtalsledare: Frida Beckman Redaktör och projektledare: Anna Frykholm Producent: Magnus Bremmer Studio Anekdot är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.
Thu, 09 Sep 2021 - 36min - 167 - Nyhet! Bildningspodden presenterar Studio Anekdot – med Frida Beckman
Idag är det premiär för Studio Anekdot, ett helt nytt aktualitetsmagasin i Bildningspoddens kanal. Studio Anekdot bjuder en gång i månaden på ett halvtimmeslångt samtal där Sveriges främsta forskare diskuterar aktuella händelser och fenomen. Här nyanseras brinnande debatter, ges bakgrunder till aktuella konflikter och analyseras samtida tendenser. Samtalen leds av Frida Beckman, professor i litteraturvetenskap och ny redaktionsmedlem på Anekdot. I det här specialavsnittet berättar programledaren Frida Beckman om tankarna bakom det nya samtalsformatet och vad lyssnarna kan förvänta sig. I samtal med Magnus Bremmer.
Thu, 09 Sep 2021 - 06min - 166 - #133 Utvandringen
Under andra halvan av 1800-talet lämnade 1,3 miljoner människor Sverige för att söka lyckan i Nordamerika. Vad som till en början mest var fattiga bönder på jakt efter bördig jord blev snart en massflykt av en stor del av Sveriges unga befolkning. Det befarades att Sverige skulle utarmas. Men vad är egentligen sant om den stora utvandringen? Forskning visar att utvandringen ofta blev lyckosam både för de som reste och för de som stannade kvar. Bildningspodden blickar tillbaka på en fascinerande period i svensk historia och sammanfattar 40 år av nordisk emigrationsforskning. Gäster i studion är Mounir Karadja och Dag Blanck. Mounir Karadja är docent i nationalekonomi vid Uppsala universitet och har studerat de kulturella och ekonomiska effekterna som den stora emigrationen till Nordamerika hade på svenska städer. Dag Blanck är professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet, specialiserad på svensk immigration i USA och svensk-amerikanska relationer. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer. Redaktör: Anna Frykholm.
Wed, 01 Sep 2021 - 53min - 165 - #132 Renässansen
Det var slutet på den mörka medeltiden, en upplyst tid av vetenskapliga framsteg, konstnärliga bragder och en nyväckt förståelse för antikens kultur. Så brukar den åtminstone beskrivas, renässansen. Renässanskulturens epicentrum var 1400-talets Florens, en kulturell och politisk smältdegel utan like i sin samtid. Hur ska vi förstå renässansen idag, bortom romantisering och idealism? Vilka var de viktigaste tankarna, genombrotten och händelserna som definierade tiden? Hur kom det sig att den skapade utrymme för så många framstående kvinnor? Och vad var det verkligt unika med Florens som kulturstad? Gäster i studion är Anders Cullhed och Sabrina Norlander Eliasson. Anders Cullhed är professor emeritus i litteraturvetenskap, specialiserad på medeltida litteratur och aktuell i höst med den första svenska biografin över Dante Alighieri. Sabrina Norlander Eliasson är professor i konstvetenskap, specialiserad på 16-1700-talets bildkonst och Italiens konsthistoria. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer. Redaktör: Anna Frykholm.
Fri, 02 Jul 2021 - 1h 01min - 164 - #131 Orientalism
Den palestinsk-amerikanske litteraturhistorikern Edward Saids bok Orientalism från 1978 tillhör det senaste halvseklets stora akademiska klassiker. I studien visar Said hur västerlandets förment fredliga intresse för det som kallats Orienten i själva verket var intimt sammankopplad med de koloniala och imperialistiska ambitionerna. Med början i Napoleons expedition till Egypten strömmade både nidbilder och exotiserande framställningar av Mellanöstern till Europa. Genom att framställa araben som antingen gåtfullt fascinerande eller dum och irrationell skapade orientalismen ”Österlandet” som en given motsats till det rationella, produktiva och demokratiska Väst. Boken blev lika hyllad som omdebatterad, och la grunden till vad som idag kallas postkolonial studier. Vilka är Saids viktigaste poänger? Och hur relevant är hans analys idag? Gäst i studion är Edda Manga, idéhistoriker, specialiserad på kolonial historia och postkolonial teori, och verksamhetsledare vid Mångkulturellt centrum. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer. Redaktör: Anna Frykholm.
Mon, 21 Jun 2021 - 48min - 163 - #130 Norrmalmstorgsdramat
På torsdagsmorgonen den 23 augusti 1973 gick en maskerad man in på Kreditbanken vid Norrmalmstorg i Stockholm. Det fem dagar långa gisslandrama som följde blev en massmedial nagelbitare. Norrmalmstorgsdramat gått till historien som en av de första livesända brottshändelserna – och som urscenen för det så kallade Stockholmssyndromet. Sedan dess har dramat blivit ett populärkulturellt fenomen, dramatiserats i såväl böcker och dokumentärer som spelfilmer och operor. Vad var det egentligen som hände de där sensommardagarna 1973? Hur snabbt började mytbildningen att sätta sina spår på de verkliga händelserna? Vad säger hela händelsen om Sverige vid 70-talets början? Och är Stockholmssyndromet i själva verket allra mest ett patriarkalt påhitt? Gäster i studion är Ester Pollack och Cecilia Åse. Ester Pollack är medievetare och professor i journalistik, disputerad 2001 på en avhandling om relationen mellan kriminaljournalistik och rättsväsende, och har sedan dess fortsatt att studera bland annat brottsnyheter och polisens roll som nyhetskälla. Cecilia Åse är professor i genusvetenskap och statsvetare som skrivit om Norrmalmstorgsdramat i boken Kris! Perspektiv på Norrmalmstorgsdramat (Liber, 2014) och forskningsartikeln "Crisis Narratives and Masculinist Protection. Gendering the Original Stockholm Syndrome" (International Feminist Journal of Politics, 2015). Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer. Redaktör: Anna Frykholm.
Wed, 02 Jun 2021 - 55min - 162 - #129 Demokrati
Demokratin är både lastgammal och högaktuell. Den har sina rötter hos de gamla grekerna på 500-talet före Kristus, men etablerade sig på allvar i sin moderna form först för drygt hundra år sedan. Just nu är demokratin hett omdebatterad och sägs befinna sig i en kris, utmanad av antidemokratiska och populistiska krafter. Hur mår demokratin? Hur har själva idén om folkstyre vuxit fram genom historien? Varför har demokratins historiska kritiker ofta sagt de mest intressanta sakerna om demokratins natur? Och har vår samtid tagit demokratin för given? Gäster i studion är Sofia Näsström och Anders Burman. Sofia Näsström är professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet och aktuell med två böcker om demokrati, "Demokrati – en liten bok om en stor sak" (Historiska media) och "The Spirit of Democracy: Corruption, Disintegration, Renewal" på Oxford University Press. Anders Burman är professor i idéhistoria vid Södertörns högskola och aktuell med boken "Dissensus. Drömmar och mardrömmar i demokratins idéhistoria" på Natur & Kultur. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer. Redaktör: Anna Frykholm.
Wed, 19 May 2021 - 1h 01min - 161 - #128 Gigekonomin
Företag som Uber, Airbnb och Foodora har på kort tid förändrats människors sätt att utbyta tjänster. Via digitala plattformar, tillgängliga via mobilen, har de påverkat hur vi reser, bor och köper mat. Men till vilket pris? Den så kallade gigekonomin att kritiserats för att utnyttja utsatta människor som billig arbetskraft, med osäkra arbetsvillkor. Vad är egentligen sant om gigekonomin? Vilka människor verkar inom sektorn och vad har de för möjligheter? Hur nytt är gigekonomins sätt att organisera arbete? Är den fasta, trygga anställningen i själva verket dömd att bli en historisk parentes? Gäster i studion är Qian Zhang och Natasha Webster. Qian Zhang är forskare i kulturgeografi vid Uppsala universitet, specialiserad på frågor om migration, arbetskraft och globalisering. Natasha Webster är forskare i kulturgeografi vid Stockholms universitet, specialiserad på ekonomisk geografi och kvinnligt entreprenörskap i relation till migration och integration. Tillsammans har de studerat invandrares arbetserfarenheter i den svenska gigekonomin. Avsnittet spelades in i september 2020, som en del av Vetenskapsfestivalen i Göteborg. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer. Redaktör: Anna Frykholm. Ljudteknik: Henrik Nordgren.
Tue, 04 May 2021 - 40min - 160 - #127 Carl von Linné
Han brukar kallas för Blomsterkungen och det sägs ibland att svenskens kärlek till naturen stammar direkt från honom. Botanisten och läkaren Carl von Linné är förmodligen världshistoriens mest kände svensk. Fortfarande namnges växter och arter med Linnés latinska namn, inklusive människan, homo sapiens. Men vilken är hans viktigaste avtryck som vetenskapsman och historisk personlighet? Finns det problematiska bitar av arvet efter Linné? Och hur fick han egentligen in drakar och odjur i sitt stora system över naturen? Veckans gäster är Annika Windahl Pontén, Gunnar Broberg och Jenny Beckman. Annika Windahl Pontén är idéhistoriker vid Uppsala universitet och disputerad på en avhandling om hushållet von Linné. Gunnar Broberg är idéhistoriker vid Lunds universitet och har skrivit flera verk om Linné, bland annat biografin ”Mannen som ordnade naturen” (Natur & Kultur, 2019). Jenny Beckman är vetenskapshistoriker vid Uppsala universitet, bland annat specialiserad på botanikens historia. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer.
Wed, 21 Apr 2021 - 56min - 159 - #126 Staden
Få moderna fenomen är så romantiserade som storstaden. Västerländska metropoler som New York och Paris blir ofta föremål för populärkulturella drömmar och nostalgiska blickar mot en svunnen guldålder. Men stadens världshistoria är i själva verket en komplicerad, mångtusenårig och i högsta grad global process, som sträcker sig ända tillbaka till civilisationens begynnelse. Vad är egentligen en stad? Hur gammal är den äldsta, ännu levande staden? Finns det någon universell kvalitet som är gemensam för alla städer? Och kommer pandemins folktomma städer att förändra vår syn på stadsmyllret? Gäst i studion är Håkan Forsell, professor i historia vid Stockholms universitet, specialiserad på urbanhistoria. Dessutom författare, kulturskribent och poddare – driver sedan 2013 den populära podcasten Staden tillsammans med arkitekturjournalisten Dan Hallemar. Aktuell med skriften ”Den föränderliga staden”, del av Riksbankens Jubileumsfonds årsbok 2020. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer
Thu, 08 Apr 2021 - 1h 00min - 158 - #125 Vaccinets historia
Jakten på ett vaccin för covid-19 har varit en akut fråga ända sedan influensan förvandlades till en global pandemi. Att människan utvecklar immunitet mot vissa sjukdomar är en mångtusenårig kunskap – men när utvecklades egentligen det första moderna vaccinet? Hur snart började balansgången mellan folkhälsans bästa och riskerna för att enskilda personer utvecklar allvarliga biverkningar bli en seriös läkaretisk och politisk fråga? Och vad kan 18- och 1900-talets stora vaccinationer lära oss i vägvalen under den nuvarande pandemin? Veckans gäster är Motzi Eklöf och Maria Josephson. Motzi Eklöf är medicinhistoriker och förläggare, som bland annat forskat på smittkoppsvaccinationen i Sverige under 1900-talet och skrivit boken "Variola & vaccinia: om massvaccination och folkhälsopolitik, vaccinforskning och läkaretik" (Exempla, 2016). Maria Josephson är medicinhistoriker, disputerad vid Uppsala universitet, nu verksam vid Södertörns högskola och Karolinska institutet. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer
Wed, 31 Mar 2021 - 53min - 157 - #124 Frihet
Vad innebär det att vara fri? Redan de gamla grekerna satte fingret på ett tillstånd av att vara befriad från förtryck, men när uppstod egentligen det moderna frihetsbegreppet? Och vad går det ut på? Är friheten individuell eller kollektiv? Handlar verklig frihet om att få leva sitt liv som man vill eller om att få vara delaktig i att forma samhället? Är vi inte alltid fria på någon annans bekostnad? Och har dagens debatt förenklat liberalismens historiska tankegods om friheten? Bildningspodden botaniserar i frihetsbegreppets historia och diskuterar dess möjligheter i vår egen tid. Gäster i studion är Lena Halldenius och Nina Björk. Lena Halldenius är filosof och professor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet. Nina Björk är författare, skribent och fil. dr i litteraturvetenskap. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Inspelningsteknik: Peter Roslund, Lunds universitet. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.
Wed, 23 Dec 2020 - 1h 05min - 156 - #123 Arbetarrörelsen
Arbetarrörelsen har sedan snart 150 år organiserat arbetarklassen politiskt och fackligt. Den växte fram som internationell, socialistisk rörelse under 1800-talet, men de ideologiska rötterna kan spåras ända tillbaka till Franska revolutionen och industrialismens tidigaste skeden. I Sverige växte arbetarrörelsen under första halvan av 1900-talet till en ofantlig samhällsrörelse. Med bas i det socialdemokratiska partiet och Landsorganisationen (LO) samlade den allt ifrån ungdomsföreningar och folkparker till begravningsbyråer. Hur fick arbetarrörelsen en så stark ställning i Sverige? Vilken betydelse hade folkbildningsidealen och den starka arbetarkulturen? Vilka är de historiska milstolparna internationellt? Och går det ens att tala om en arbetarrörelse i dagens politiska landskap? Gäster i studion är Ulf Bjereld, Petra Pauli och Olle Edström. Ulf Bjereld är professor i statsvetenskap och aktiv socialdemokrat. Petra Pauli är historiker, disputerad på en avhandling om karriärvägar och ledarideal i den svenska arbetarrörelsen. Olle Edström är professor emeritus i musikvetenskap, som bland annat forskat på folkrörelsernas och arbetarkulturens musik. Alla tre är verksamma vid Göteborgs universitet, där också podden spelats in. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer Klippning och redigering: Christine Ericsdotter Nordgren. Inspelningsteknik: Pär Nordlund, Göteborgs universitet. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.
Thu, 17 Dec 2020 - 55min - 155 - Essä: Poeten i tunnelbanan – av Emma Eldelin
Vid början av 1900-talet började modernistiska poeter att skriva dikter från tunnelbanans plattformar och tåg. Tunnelbanedikten har sedan dess vuxit till en lika oväntad som tongivande lyrisk genre, med rötterna djupt rotade i den litteraturhistoriska underjorden. Litteraturvetaren Emma Eldelin tar tunnelbanan genom 1900-talets lyrik. EMMA ELDELIN är docent och lektor i litteraturvetenskap vid Linköpings universitet och författare till "Att slå dank med virtuositet – Reträtten, sysslolösheten och essän". Eldelin forskar för närvarande om hur olika rum för resande och transporter i samtiden fungerar som litterära miljöer och utmanar traditionella föreställningar om skrivande, författarroller och litteraturens former. ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se Regissör: Lars In de Betou Inläsare: Magdalena In de Betou Musik: Oskar Schönning Redaktör & producent: Magnus Bremmer
Wed, 09 Dec 2020 - 22min - 154 - #122 Immanuel Kant
Som privatperson sägs han ha varit tråkig, sjukligt rutinbunden och ätit senap till all mat. Som filosof blev han redan under sin egen livstid en av världens mest berömda tänkare. Den tyske upplysningsfilosofen Immanuel Kant (1724-1804) använde människan som mått på all kunskap och filosoferade inom alla discipliner, från moralfilosofi till kunskapsteori och estetik. Genom att finna en öppning i gränslandet mellan rationalismen och empirismen banade han på egen hand väg för den moderna filosofin. Men vad går Kants tänkande ut på? Vad säger hans idé om det "kategoriska imperativet" om hur vi ska handla som människor? Vad betyder begreppet "tinget-i sig" och vad säger det om vår kunskap om världen? Och vad kan Kants tänkande säga oss idag? Bildningspodden introducerar en av filosofihistoriens superstjärnor. Gäst i avsnittet är Sven-Olov Wallenstein, professor i filosofi vid Södertörns högskola, specialiserad på estetisk teori, tysk idealism, fenomenologi och kritisk teori. Wallenstein är också översättare och har översatt en stor mängd filosofiska verk, däribland flera av Kants skrifter. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer Klippning och redigering: Christine Ericsdotter Nordgren. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.
Thu, 26 Nov 2020 - 1h 03min - 153 - #121 Frida Kahlo (live)
Frida Kahlo (1907-1954) hör till 1900-talets mest ikoniska konstnärer. Hennes konstnärskap är lika erkänt som hennes liv är mytomspunnet. Med sina självporträtt bröt Kahlo ny mark för den moderna porträttkonsten och vad som var möjligt att uttrycka på en duk. Men hur ska vi betrakta Kahlos surrealistiska självbilder idag? Vilket är hennes viktigaste arv till samtidskonsten? Och hur mycket är egentligen sant i mytbildningen kring Kahlo? Veckans gäster är Parasto Backman, Eva Zetterman och Jessica Sjöholm Skrubbe. Parasto Backman är lektor i grafisk design på Konstfack och är verksam som grafisk formgivare. Eva Zetterman är docent i konst- och bildvetenskap vid Göteborgs universitet och disputerad på avhandlingen Frida Kahlos bildspråk (2003). Jessica Sjöholm Skrubbe är docent i konsthistoria vid Stockholms universitet. Avsnittet spelades in på konsthallen Accelerator vid Stockholms universitet, Frescati, i samarbete med Stockholms Kvinnohistoriska. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer Evenemangskoordinator och redaktör: Anna Frykholm. Klippning och redigering: Christine Ericsdotter Nordgren. Ljudteknik: Henrik Nordgren
Wed, 11 Nov 2020 - 50min - 152 - Essä: Folkbildaren som försvann – av Johan Östling
På 60-talet kryllade det av humanistiska akademiker i tv-husets korridorer. De kom direkt från universiteten och blev experter i frågeprogrammen – men också programledare, scriptor, redaktörer, scenografer och nöjeschefer. Hur kom det sig att lärda akademiker blev ansvariga för tv-underhållning? Och vad var det egentligen som hände sen? Historikern Johan Östling stiftar bekantskap med akademikerna bakom kulisserna under televisionens första guldålder. JOHAN ÖSTLING är historiker, Wallenberg Academy Fellow och föreståndare för det nyinrättade Centrum för kunskapshistoria vid Lunds universitet. Bland hans nyare publikationer märks böckerna Humboldt and the Modern German University (2018), Circulation of Knowledge (2018), Forms of Knowledge (2020) och Histories of Knowledge in Postwar Scandinavia (2020). Östling medverkar regelbundet i Svenska Dagbladet och tidskriften Respons. Föreliggande essä springer ur ett pågående forskningsprojekt om humaniora i efterkrigstidens offentlighet. ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se Regissör: Lars In de Betou Inläsare: Magdalena In de Betou Musik: Oskar Schönning Redaktör & producent: Magnus Bremmer
Fri, 06 Nov 2020 - 26min - 151 - #120 Pornografi
Att framställa bilder med syfte att upphetsa och väcka lust är en företeelse lika gammal som civilisationen själv. Konstens och litteraturens historia är full av erotiska skildringar. Men var går egentligen gränsen till det vi kallar pornografi? Går det en rak släktlinje från dagens porrsajter till 1800-talets pornografiska museer och medeltida arabiska sexmanualer? Är det sant att pornografi är mer tillgängligt idag än någonsin tidigare? Och vad kan pornografin egentligen säga om människors uppfattning om sex? Bildningspodden blickar tillbaka på pornografins historia och försöker förstå porrens roll i dagens samhälle. Gäster i studion är Klara Arnberg, Pernilla Myrne och Anna Hultman. Klara Arnberg är ekonomihistoriker vid Stockholms universitet och har bland annat forskat om den svenska porrbranschen. Pernilla Myrne är forskare och lektor i arabiska vid Göteborgs universitet och har bland annat forskat på medeltida arabiska sexmanualer. Anna Hultman är doktorand i litteraturvetenskap vid Lunds universitet, där hon skriver på en avhandling om svensk erotisk litteratur under 1800- och 1900-talen. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer Klippning: Christine Ericsdotter Nordgren. Ljudproduktion: Henrik Nordgren
Wed, 28 Oct 2020 - 52min - 150 - #119 Du-reformen
Idag är vi "du" med alla människor utom kungligheter. Men under första halvan av 1900-talet var det norm att tilltala varandra med titlar som "farbror" och "tant", "doktor" och "disponent". Hur gick egentligen den så kallade du-reformen till? Historiskt brukar den dateras till ett par symboliska händelser i slutet av 60-talet, men det var egentligen en betydligt längre och mer komplicerad process. Vad kan du-reformen säga om samhällets modernisering? Hur svensk är den här historien? Och hur ska vi tolka det nya, hett omdebatterade "ni-andet"? Gäster i studion är Ingela Tykesson, Lena Lind Palicki och Catrin Norrby. Ingela Tykesson är docent i svenska vid Södertörns högskola och författare till avhandlingen Samtal i butik. Lena Lind Palicki är fil. dr och lektor i svenska vid Stockholms universitet, språkvårdare och språkskribent i Svenska Dagbladet. Catrin Norrby är professor i nordiska språk vid Stockholms universitet. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer Klippning: Christine Ericsdotter Nordgren. Ljudproduktion: Henrik Nordgren
Tue, 13 Oct 2020 - 44min - 149 - Essä: Fredrika Bremer i England – av Carina Burman
Fredrika Bremer (1801-1865) var romanförfattare, feministisk föregångare och samhällsreformator. Med tiden blev hon också världsresenär, något som inte var helt självklart för den tidens kvinnor. Hennes populära reseskildringar nådde en enorm publik både i Sverige och utomlands. Men sina resor i England sammanfattade Bremer istället i en radikal följetong i Aftonbladet. Med skarp blick bevittnade hon alltifrån koleraepidemin, fattigskolor och barnarbete i Manchesters fabriker till Londons herrklubbar och drottning Victorias nya hundkojor. Hon följde kommunismens framväxt – och hennes försvar för kvinnosaken och arbetarrörelsen blev bara starkare. Carina Burman följer i Bremers fotspår och ser en politisk skribent ta form. CARINA BURMAN är författare och docent i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet. Hon är specialiserad på äldre nordisk litteratur och författare till bland annat en stor biografi över Fredrika Bremer, "Bremer. En biografi" (2001, Albert Bonniers förlag). ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se Regissör: Lars In de Betou Inläsare: Magdalena In de Betou Musik: Oskar Schönning Redaktör & producent: Magnus Bremmer
Fri, 09 Oct 2020 - 32min - 148 - #118 Gayatry Chakravorty Spivak
Gayatri Chakravorty Spivak är litteraturhistorikern som blev en av den postkoloniala teorins nyckeltänkare. Hennes tankar om priviligierade, västerländska rösters komplicerade roll i representationen av de som saknar en röst, har varit lika inflytelserika som de har blivit missförstådda. Vad är det egentligen Spivak säger i sin klassiska text ”Kan den subalterna tala?” från 1983. Vilken roll har hon spelat i framväxten av det som idag kallas för identitetspolitik? Och hur kan vi använda hennes idéer för att bättre förstå varandras erfarenheter? Bildningspodden introducerar en av det sena 1900-talets mest inflytelserika tänkare. Gäster i studion är PAULINA DE LOS REYES, MIKELA LUNDAHL HERO och JULIA WILLÉN. Paulina de Los Reyes är professor i ekonomisk historia vid Stockholms universitet. Mikela Lundahl Hero är idéhistoriker vid Institutionen för globala studier, Göteborgs universitet. Julia Willén är doktorand i migration och etnicitet vid Linköpings universitet. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer Klippning: Christine Ericsdotter Nordgren. Ljudproduktion: Henrik Nordgren Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.
Thu, 01 Oct 2020 - 56min - 147 - #117 Hjärnan (live)
Hjärnforskningen har gjort dramatiska framsteg under de senaste decennierna. Ändå har forskningen mest börjat skrapa på ytan för att förstå hur detta lika centrala som gåtfulla organ styr oss. Vad kan hjärnforskningen säga om människan? Hur går olika forskare tillväga? Vid vilken ålder börjar hjärnan tröttna på att lära sig nya saker? Och vad kan egentligen en labbråtta lära oss om föräldraskap? Bildningspodden träffar två hjärnforskare och bekantar sig med forskningsfältet. Veckans gäster är HATICE ZORA och CHRISTIAN BROBERGER. Hatice Zora är postdoktor i lingvistisk, specialiserad på neurolingvistik, verksam vid Stockholms universitet. Christian Broberger är professor i neurokemi, verksam vid Stockholms universitet och Karolinska institutet. Avsnittet spelades in live inför publik på konsthallen Accelerator. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.
Wed, 16 Sep 2020 - 41min - 146 - Essä: Kvinnostaden – av Matilda Amundsen Bergström
Det är medeltidens feministiska klassiker. I "Kvinnostaden", Livre de la Cité des Dames från år 1405, angriper den franska författaren Christine de Pizan sin samtids alla nidbilder och hätska ord om kvinnor. I dess ställe bygger hon en allegorisk stad där varje byggsten består av en exemplarisk kvinna från historien, samtiden eller mytens värld. Litteraturhistorikern Matilda Amundsen Bergström berättar de Pizans unika livshistoria – och förklarar hur ett verk som "Kvinnostaden" alls var möjligt år 1405. MATILDA AMUNDSEN BERGSTRÖM är fil. dr i litteraturvetenskap, verksam vid Köpenhamns universitet. Hon disputerade 2019 vid Göteborgs universitet på avhandlingen "Som en Sapfo. Publiceringsstrategier, självframställning och retorik hos tre tidigmoderna kvinnliga författare". ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se Regissör: Lars In de Betou Inläsare: Magdalena In de Betou Musik: Oskar Schönning Redaktör & producent: Magnus Bremmer
Wed, 09 Sep 2020 - 32min - 145 - #116 Skyltfönstrets historia
Skyltfönstret är sinnebilden för den moderna storstaden under 1900-talet. I populärkulturen och litteraturen är det symbolen framför andra för det urbana livets kommersiella lockelser och ytliga konsumtionskultur. Men hur uppstod egentligen skyltfönstret som urbant fenomen? Vilka byggnadstekniska, kapitalistiska och kulturella faktorer krävdes för att de upplysta glasen skulle inta västvärldens stadsgator? Hur medvetna var det tidiga 1900-talets fönsterskyltare i sina förförelsetaktiker? Vilken betydelse av skyltfönstret haft för våra föreställningar om moderniteten?Och har skyltfönstrets magi helt gått förlorad idag? Bildningspodden spanar in skyltfönstrets historia med ORSI HUSZ, CAROLINE HAUX och FREDRIC BEDOIRE. Orsi Husz är docent och universitetslektor i ekonomisk-historia vid Uppsala universitet, disputerade på en avhandling om Nordiska kompaniet och har forskat mycket om konsumtion. Caroline Haux är forskare och lektor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet, specialiserad på konsumtion och nya medier i den moderna litteraturhistorien. Fredric Bedoire är professor emeritus i arkitekturhistoria, hedersledamot av Konstakademien och författare till en mängd böcker om Stockholms historia. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.
Wed, 02 Sep 2020 - 59min - 144 - Fredrika Bremer (repris)
Internationell bästsäljare. Feministisk pionjär. Djurrättsförsvarare. Världsresenär. Kristen socialist. Banbrytande romanförfattare. Fredrika Bremer (1801–1865) var många saker. Veckans avsnitt av Bildningspodden handlar om en av det moderna Sveriges mest inflytelserika och fascinerande personer. Gäster i studion är Anna Bohlin och Carina Burman. Anna Bohlin är litteraturvetare och Bremer-forskare vid Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap vid Stockholms universitet. Carina Burman är författare, kritiker och docent i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, som 2001 utkom med "Bremer. En biografi" på Albert Bonniers förlag. Avsnittet publicerades ursprungligen i december 2015. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.
Fri, 28 Aug 2020 - 49min - 143 - Harry Schein (repris)
Harry Schein var det svenska 60-talets modernaste och mäktigaste medieman. Mest känd är han för att ha skapat Svenska filminstitutet och för sina privata tennismatcher med Olof Palme. Närmare synad är hans livshistoria både komplex och motsägelsefull. Harry Schein var det ensamkommande flyktingbarnet som blev ekonomiskt oberoende redan i 30-årsåldern; den passionerade socialdemokraten som bodde i lyxvilla i Danderyd och körde sportbil; en man som aktivt sökte mediernas strålkastarljus – och föraktade sig själv för det. Vem var egentligen Harry Schein? Vad säger hans liv och karriär om folkhemmets Sverige? Hur mycket av hans arv finns kvar i dagens svenska filmbransch? Veckans gäster är Louise Wallenberg, docent i modevetenskap, och Maaret Koskinen, professor i filmvetenskap. Båda är verksamma vid Stockholms universitet och redaktörer för boken "Harry bit för bit" (Carlssons, 2017). Avsnittet publicerades ursprungligen i oktober 2017. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.
Fri, 21 Aug 2020 - 54min - 142 - Drottning Kristina (repris)
Hon har gått till historien som den viljestarka stormaktsregenten som vägrade att gifta sig, abdikerade från tronen och konverterade till katolicismen. Hon var också ovanligt lärd, en banbrytande kulturmecenat och historisk queerpersonlighet. Veckans avsnitt handlar om drottning Kristina, en av världshistoriens mest omskrivna och mytomspunna svenskar. Hur var hon som regent? Vad låg egentligen bakom hennes stora uppbrott? Vilken roll spelade det nya postväsendet i skvallret kring hennes person? Och hur levde hon i Rom? Veckans gäster är Elisabeth Wåghäll Nivre, Joakim Scherp och Stefano Fogelberg Rota. Elisabeth Wåghäll Nivre är professor i tyska vid Stockholms universitet och har forskat på biografier och andra historiska beskrivningar av drottning Kristina. Joakim Scherp är historiker vid Stockholms universitet och specialiserad på stormaktstiden. Stefano Fogelberg Rota är litteraturvetare vid Uppsala universitet och disputerade 2008 på avhandlingen ”Poesins drottning. Christina av Sverige och de italienska akademierna”. Avsnittet publicerades ursprungligen i februari 2017. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.
Fri, 14 Aug 2020 - 58min
Podcasts similar to Bildningspodden
- Musica Relajante A Cada Instante A Cada Instante
- Historiepodden Acast
- Kungligt Aftonbladet
- Bygga åt idioter Beijer Byggmaterial
- Dante Gebel Live Dante Gebel
- Die Nachrichten Deutschlandfunk
- Företagarpodden Företagarna
- Börspodden Johan Isaksson & John Skogman
- Kafferepet Kafferepet
- I väntan på katastrofen Kalle Zackari Wahlström
- Pastor Mario Vega Mario Vega
- vardagsprepping Martin
- Podcast Toby Jr. Pastor Toby Jr.
- Alex & Sigges podcast Perfect Day Media
- Kristin Kaspersen Nyfiken på Perfect Day Media
- Kod: Katastrof Podplay | Amanda Lång
- Sjuka Fakta Podplay | Simon Körösi
- Skäringer & Nessvold Polpo Play
- Les Téméraires. Quand la Bourgogne défiait l’Europe RTBF
- EnergiStrategipodden Sigholm Tech
- Språktidningens podd Språktidningen
- 60 Weeks 60 Books Zeba Clarke
Other Science & Medicine Podcasts
- Vetenskapsradion Historia Sveriges Radio
- I hjärnan på Louise Epstein Sveriges Radio
- Språket Sveriges Radio
- Allt du velat veta Acast - Fritte Fritzson
- Vetenskapsradion Nyheter Sveriges Radio
- Vetenskap och hälsa Lunds universitet, Malmö universitet och Region Skåne
- Vetenskapsradion Klotet Sveriges Radio
- Dick Harrison svarar Sveriges Radio
- P1 forklarer DR
- Lära Från Lärda - En fackbok och en författare Fredrik Hillerborg
- Vetenskapspodden Sveriges Radio
- IQ - Wissenschaft und Forschung Bayerischer Rundfunk
- Naturmorgon Sveriges Radio
- Vetenskapsradion På djupet Sveriges Radio
- A-kursen Emma Frans och Clara Wallin
- The Psychology Podcast iHeartPodcasts
- That UFO Podcast That UFO Podcast
- 法客電台 BY 法律白話文運動 Plain Law Radio 法律白話文運動
- Huberman Lab Scicomm Media
- SWR2 Wissen SWR