Döden hjärnan & kemisten

About deadly gun violence & explosions in gang-related criminal environments in Sweden.

About deadly gun violence & explosions in gang-related criminal environments in Sweden.

This section deals with sudden death in agitated individuals during arrest by law enforcement. Staff at the Swedish National Board of Forensic Medicine and the Swedish Poison Information Centre have been examining deaths in connection with interventions in Sweden for over 30 years. The study, published in the scientific journal Journal of Forensic Sciences, is the largest in the world to report on national level sampling from emergency care on people who have died while being restrained. The results give the researchers new clues – and a possible explanation – as to why some arrests tragically end in death.

I Sverige är det olagligt att bruka narkotika och narkotikaklassade läkemedel om du inte har läkarordination. Om polisen misstänker en individ tas urin- eller blodprov och skickas till Rättsmedicinalverket. Varje år kommer cirka 30 000 ärenden från polisen till vårt rättskemiska laboratorium i Linköping. Här analyseras varje prov efter polisens beställningar för att klargöra om en person har brukat narkotika. I det här avsnittet av Döden, hjärnan och kemisten samtalar vi med Marie-Louise Hallingström, kemist och kundansvarig för polisens prover och Eva-Marie Österskog, biomedicinsk analytiker på vår rättskemiska enhet. Vi pratar bland annat om hur analyserna går till i olika steg, vilka droger som är vanligast och hur vi arbetar med att utveckla våra metoder för att upptäcka nya substanser. Programledare: Johan Göransson. Ljudtekniker: John Henzlert.

Rättsmedicinalverket har tagit fram en översikt som sammanfattar den befintliga kunskapen om strypning av tredje part. Vi har också gjort en studie där vi har vi gått igenom alla fall relaterat till strypning mellan år 2003 och 2022 för att kunna se skademönster och kunna förbättra framtida forensiska bedömningar. I det här avsnittet av Döden, Hjärnan och Kemisten har vi samlat tre experter som pratar om studierna och arbetet framöver för att förhindra strypvåld. Den som leder programmet är Johan Göransson och John Henzlert är ljudtekniker.

En misstänkt gärningsperson som lider av en allvarlig psykisk störning ska i första hand inte dömas till fängelse utan till rättspsykiatrisk vård. För att ta reda på om en person har en allvarlig psykisk störning begär svensk domstol att Rättsmedicinalverket ska göra en rättspsykiatrisk undersökning av den misstänkte. En sådan undersökning är resurskrävande, tar vanligen fyra till sex veckor och involverar ett team av specialister. Därför föregås en rättspsykiatrisk undersökning oftast av en §7-undersökning, populärt benämnd som ”Den lilla sinnesundersökningen”. Det är en screeningundersökning som utförs av en specialistläkare, en rättspsykiater. Efter ett samtal och snabbutredning med stöd av eventuella sjukjournaler och andra handlingar, ger läkaren sin bedömning. Domstolen får bland annat svar på om den misstänkte bör genomgå den betydligt mer omfattande rättspsykiatriska undersökningen. Det här avsnittet fokuserar på §7-undersökningen. Vi har med oss rättspsykiater Johan Larsson, som arbetar på Rättsmedicinalverkets rättspsykiatriska enhet i Stockholm. Den som leder programmet är John Henzlert och Johan Göransson är ljudtekniker

Varje år drunknar ungefär 100 personer i Sverige. Det är färre som omkommer i drunkningsolyckor idag jämfört med för 20 år sedan men samtidigt har minskningen stannat av sedan drygt tio år tillbaka. I ett unikt forskningsprojekt har forskare vid Rättsmedicinalverket gått igenom samtliga dödsfall till följd av drunkning i Sverige under en 20-årsperiod. Studien ger ökad kunskap och insikter om alltifrån utvecklingen av antalet drunkningar i Sverige till var drunkningar sker – och i vilka sammanhang det föreligger en högre risk att drunkna. Det kan ge nyttig information till hur man i framtiden ska kunna förhindra drunkningsolyckor. I det poddavsnittet av ”Döden, hjärnan och kemisten” möter du rapportförfattarna Brita Zilg, rättsläkare, Alexander Tyr, verksamhetsutvecklare och Mikael Olausson som är generalsekreterare för Svenska livräddningssällskapet. Vilka grupper är överrepresenterade i statistiken? Hur vanligt förekommande är alkohol och narkotika? Och vad kan man göra framöver för att förhindra drunkningsolyckor? Det är några av de frågor som tas upp. Den som leder programmet är Johan Göransson och John Henzlert är ljudtekniker.

A episode about the work carried out by employees of The Swedish National board of Forensic Medicine, to identify the deceased after the tsunami in Southeast Asia in 2004.

Dna-molekylens utformning är unik i varje individ. I varje cell i vår kropp finns cirka två meter dna. Det betyder att alla dna-molekyler i kroppen skulle räcka flera varv runt jorden. Dna ger komplexitet och omfattning som gör dna-analyser lämpade för att svara på frågor som till exempel vem som är far till barnet, orsaken bakom plötslig hjärtdöd eller för identifiering av okänd avliden. Dna-teknik har använts i rättsgenetiska analyser i Sverige i några årtionden. Men det räcker att titta drygt 50 år tillbaka i tiden för att konstatera att faderskapsärenden ofta avgjordes genom att jämföra ansikten och mäta med linjal. Det här avsnittet handlar om rättsgenetikens historia. Ur historiska mått mätt, en kort men intressant berättelse. Med oss har vi ett par av Rättsmedicinalverkets experter inom området, Kerstin Montelius och Cajsa Älgenäs, som arbetar på RMV:s rättsgenetiska laboratorieenhet i Linköping. Den som leder programmet och ställer frågorna är John Henzlert och Johan Göransson är ljudtekniker.

Det här avsnittet handlar om: Rättsmedicin i andra länder, en jämförelse med Sverige.

Idag sitter cirka 200 personer dömda till livstids fängelse på våra anstalter. När en livstidsdömd avtjänat tio år av sitt straff kan personen ansöka om att få fängelsestraffet omvandlat till ett tidsbestämt straff. Ett av de underlag som domstolen då använder är Rättsmedicinalverkets bedömning av risken för att den sökande återfaller i brottslighet.Den rättspsykiatriska verksamheten på Rättsmedicinalverket ansvarar för att göra en riskutredning av den sökande. I det här programmet möter du Tobias Lihoff psykolog och Daniel Karlberg forensisk socialutredare som berättar om hur riskutredningen går till. Den som leder det här programmet heter Johan Göransson och ljudtekniker är John Henzlert.

Den som har begått brott i Sverige kan behöva genomgå en rättspsykiatrisk undersökning. Syftet är att ta reda på om personen har en allvarlig psykisk störning. Undersökningen vilar på en vetenskaplig grund och undersökningsteamet använder beprövade metoder. Så har det inte alltid varit. Det fanns en tid inom svensk utredande rättspsykiatri då den som undersöktes etik, moral, energinivå, drogvanor och i vissa fall till och med kroppslig hållning kunde spela en stor vikt för utfallet av undersökningen. Mer om svensk rättspsykiatri förr och nu vet avsnittets expert rättspsykiater Marianne Kristiansson, med tusentals rättspsykiatriska undersökningar under bältet. Marianne är specialistläkare i bland annat rättspsykiatri, överläkare och professor fram till hösten 2023 och därefter professor emerita med anknytning till Karolinska institutet. Marianne, har arbetat inom svensk rättspsykiatri i drygt 45 år och har upplevt hela professionaliseringen av sin profession.   Den som leder programmet och ställer frågorna är John Henzlert och Johan Göransson är ljudtekniker.

Av 2021 års anmälda misshandelsbrott mot vuxna kvinnor, begicks drygt 80 procent av en bekant. Motsvarande siffra för vuxna män var 42 procent. I den nationella trygghetsundersökningen uppger 7,6 procent av kvinnorna att de utsattes för hot under år 2021. Våld i nära relation är ett samhällsproblem vars konsekvenser drabbar kvinnor hårdast. Förutom fysiska skador från våldet drabbas utsatta av stress och psykisk ohälsa av både fysiskt våld och psykisk terror. Det här avsnittet handlar om våld i nära relation. De experter som medverkar berättar om hur våldet ser ut, hur det drabbar och vad den moderna forskningen säger.  Medverkande experter är Lydia Kahn, rättsläkare vid Rättsmedicinalverket, Shilan Caman, beteendevetare och forskare i ämnet våld i nära relation vid Karolinska institutet och vid Polismyndigheten, samt Mariana Dufort, forskare i ämnet våld i nära relation vid Karolinska institutet. Den som leder programmet och ställer frågorna är John Henzlert och Johan Göransson är ljudtekniker.

En människas fingeravtryck är helt unika vilket polisen började utnyttja för att hitta den skyldige redan i slutet av 1800-talet. Men en människas munhåla och tänder är lika unika. Därför kan rättstandläkaren, eller rättsodontologen som är den egentliga titeln, identifiera okända avlidna genom att studera just munhåla och tänder. I Sverige är det också i första hand tänder och munhåla som avslöjar en okänd persons identitet. Hur rättsodontologen arbetar, det kommer du som lyssnare att i detalj få veta i det här avsnittet. Med oss har vi Rebecca Gahn och Olof Holm, båda rättsodontologer vid Rättsmedicinalverket (RMV). Den som leder programmet och ställer frågorna är John Henzlert och Johan Göransson är ljudtekniker, och vi arbetar båda på Rättsmedicinalverket.

I det här avsnittet reder vi ut vad psykopati är, vad som kännetecknar en psykopat och hur du ska hantera en sådan person i din närhet. Psykopati är en typ av personlighetssyndrom som kan få människor att begå vad de flesta andra klassar som närmast omänskliga handlingar. Konsekvensen blir ofta att vägen som psykopaten vandrar genom livet kantas av krossade relationer och möten som har förstört livet för medmänniskor. Psykopatens liv består av många bekanta men få om ens några nära vänner. Experten i det här avsnittet är Katarina Howner, docent och specialist i rättspsykiatri vid Rättsmedicinalverket. Hon forskar på psykopati och psykopatiska drag. Den som leder programmet och ställer frågorna är John Henzlert Johan Göransson är ljudtekniker.

Poddavsnitt 15 handlar om vilka svar som blir möjliga att ge med framtida DNA-analyser och hur dessa kommer att bli ett allt viktigare verktyg för rättskedjan.

Den här gången bjuder Döden, hjärnan och kemisten på ett specialavsnitt. Vi har samlat fyra experter, en representant från vart och ett av våra verksamhetsområden, rättsgenetik, rättskemi, rättsmedicin och rättspsykiatri, för att svara på frågor som ni lyssnare har skickat in till oss inför avsnittet.Den som lyssnar får bland annat veta om det går att fastställa identiteten på en avliden om det bara finns enstaka kroppsdelar att identifiera, om det är vanligt att en psykopat döms till rättspsykiatrisk vård, vilka som är de farligaste och dödligaste drogerna och om rättsmedicin hinner med att genomföra rättsmedicinsk obduktion på alla kroppar från de många dödsskjutningar som sker i Sverige under år 2022, då det här avsnittet spelades in? Våra experter som svarar på frågorna är för rättsgenetik; Andreas Tillmar, rättsgenetiker, för rättskemi; Robert Kronstrand, chefstoxikolog, för rättsmedicin; Eva Rudd, rättsläkare och för rättspsykiatri; Katarina Howner, rättspsykiater. Programledare: är Johan Göransson och ljudtekniker och klippare John Henzlert.

Avsnittet handlar om läkemedelsförfrågningar där Rättsmedicinalverkets specialister hjälper polis och åklagare att förstå rättskemiska analyser av droger, läkemedel och gifter.

I den utredande rättspsykiatrin som Rättsmedicinalverket (RMV) ansvarar för, genomförs rättspsykiatriska undersökningar på uppdrag av domstolar. Syftet med undersökningen är att svara på domstolens frågor om den misstänkte gärningspersonen har en allvarlig psykisk störning och därför i första hand ska dömas till vård och inte till fängelse. Undersökningen tar cirka fyra veckor och häktade personer som genomgår den bor och lever på någon av RMV:s vistelseavdelningar under större delen av undersökningstiden. Det här avsnittet handlar om hur häktade och därmed intagna lever sina liv. De umgås, äter, spelar spel och framförallt deltar i tester och samtal med experter som genomför den rättspsykiatriska undersökningen. Vi får också veta hur det är att arbeta som omvårdnadspersonal och sjuksköterska på någon av våra vistelseavdelningar. Det är ett arbete som går ut på att underlätta för undersökningsteamet och de intagna men även om att minska riskerna för hot och våld. Specialister: Stefan Fohlheim, gruppchef och sjuksköterska, Theresa Mellberg, skötare, Henrik Enbom, sjuksköterska, samtliga tre arbetar på Rättsmedicinalverket. Programledare: John Henzlert, kommunikatör Rättsmedicinalverket.Producent: Johan Göransson, kommunikatör Rättsmedicinalverket.Ljudtekniker och klippning: Johan och John.

Det tionde avsnittet av Rättsmedicinalverkets podd, Döden, hjärnan & kemisten, handlar om rättsintyg. Rättsintyg är ett läkarintyg om skador eller annat som kan ha betydelse vid utredning av ett misstänkt brott. Vid ett misstänkt våldsbrott är det ofta avgörande att undersöka och dokumentera skador hos personen som säger sig ha råkat ut för brottet. På samma sätt kan skador hos en misstänkt gärningsperson vara viktiga bevis i en polisutredning. Rättsintyget är en del av bevismaterialet och är ofta ett underlag i förundersökningen. Rättsmedicinalverket har sedan 2006 huvudansvaret för rättsintygen i Sverige. Men uppdraget till rättsläkaren att skriva rättsintyg kommer från polis eller åklagare. Medverkande i avsnittet är en rättsläkare, en polis och en åklagare. Lyssnarna får bland annat veta på vilka olika vis ett rättsintyg blir till, rättsläkaren kan nämligen göra sina bedömningar baserade på en kroppsundersökning av en person eller på dokumentationsunderlag som fotografier och skadebeskrivning av en annan läkare eller polis. Vi får också veta hur rättsintyget används av polis och åklagare. Specialister: Petra Almqvist, rättsläkare, Jannicke Horgen, polisanställd förundersökningsledare på Sektionen för brott i nära relation Stockholm sy, Daniel Gustafsson, kammaråklagare Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum i Göteborg. Programledare: John Henzlert, kommunikatör Rättsmedicinalverket.Producent: Johan Göransson, kommunikatör Rättsmedicinalverket.Ljudtekniker och klippning: Johan och John.

Det nionde avsnittet av Rättsmedicinalverkets podd, Döden, hjärnan och kemisten, handlar om hur man identifierar en död kropp när det är oklart vem som har avlidit.

Det åttonde avsnittet av Döden, hjärnan och kemisten handlar om alkohol och cannabisrökning. Det händer att personer som är inblandade i trafikolyckor med alkohol i blodet, hävdar att de har druckit efter olyckan, så kallad eftersupning. Om det stämmer så läggs misstanken om rattfylleri ner. Men polisen behöver hjälp av Rättsmedicinalverkets rättskemiska enhet för att analysera och tolka blod- och urinprov, för att få svar på om det faktiskt handlar om eftersupning eller inte. I det här avsnittet kommer två av Rättsmedicinalverkets rättstoxikologer, Fredrik Kugelberg och Robert Kronstrand, att berätta hur analyser och tolkningar av provsvar går till på den rättskemiska enheten.Samma enhet ombeds ibland även att hjälpa till att analysera och tolka ärenden där personer med cannabis i blodet, säger sig inte själva ha rökt, utan istället menar att man har varit i samma rum som andra som har rökt. Det skulle vara orsaken till att personen har drogen i kroppen, och därför borde alltså inte misstanken om narkotikabrott gälla. Specialister: Fredrik Kugelberg, rättstoxikolog och Robert Kronstrand, rättstoxikolog. Båda arbetar vid Rättsmedicinalverket.Programledare: John Henzlert, kommunikatör Rättsmedicinalverket.Producent: Johan Göransson, kommunikatör Rättsmedicinalverket.Ljudtekniker och klippning: Johan och John.

Det här avsnittet handlar om gifter, farliga ämnen och substanser som droger, läkemedel men också växtgifter och till och med dålig mat. Gifter är något som går att pricka in under både rättsmedicin och rättskemi. Men vi kommer mest att avhandla ämnet med fokus på rättsmedicin. Experterna i programmet är båda specialister i rättsmedicin, alltså rättsläkare.Vi kommer bland annat in på hur gifter och läkemedel upptäcks vid en rättsmedicinsk obduktion och utredning, vi pratar om de vanligaste förgiftningarna, hur statistiken ser ut gällande giftmord i Sverige men också lite om svampar och symtom vid förgiftning. Även om ämnet är gifter så kommer vi inte prata om vilka gifter som vanligen användas för att begå brott. I vart fall inte mer än att några växtgifter som är bra att undvika att stoppa i sig kommer att nämnas.  Specialister: Brita Zilg, specialistläkare i rättsmedicin (rättsläkare) och Martin Csatlós, specialistläkare i rättsmedicin (rättsläkare). Båda arbetar vid Rättsmedicinalverket. Programledare: John Henzlert, kommunikatör Rättsmedicinalverket.Producent: Johan Göransson, kommunikatör Rättsmedicinalverket.Ljudtekniker och klippning: Johan och John.

Avsnittet handlar om en rättsläkares arbete.

En person som har begått ett brott som enligt lagen ska ge fängelse hamnar också där om det finns tillräckliga bevis. Men det finns ett undantag från den regeln. En gärningsperson som bedöms ha en allvarlig psykisk störning ska i första hand dömas till rättspsykiatrisk vård, inte till fängelse. För att få svar på frågan om gärningspersonen har en allvarlig psykisk störning vänder sig domstolen till Rättsmedicinalverket. Rättsmedicinalverkets avdelning för rättspsykiatri gör en rättspsykiatrisk undersökning av gärningspersonen. Resultatet blir ett utlåtande som svarar på domstolens frågor om personen hade en allvarlig psykisk störning vid brottet men också om störningen kvarstår. I det här avsnittet deltar tre olika specialister som ingår i ett utredningsteam, Katarina Howner, specialistläkare (rättspsykiater), Ulrika Haggård, forensisk socialutredare och Malin Pauli, psykolog. Teamet berättar hur en rättspsykiatrisk undersökning går till och vad som karakteriserar en allvarlig psykisk störning. De avslöjar hur merparten av dem som undersöks bor och lever under själva undersökningen. Men även hur de olika psykiatriska diagnoser dessa personer ofta har, gör att deras liv som regel skiljer sig från merparten av övrig befolkning. Att få rättspsykiatrisk vård kanske låter som ett bättre alternativ än fängelse. Men då ska man ha klart för sig att ett fängelsestraff alltid tidsbestäms, från början eller efter att en längre strafftid är avklarad. Rättspsykiatrisk vård pågår så länge det bedöms nödvändigt. Gäster: Katarina Howner, specialistläkare (rättspsykiater), Ulrika Haggård, forensisk socialutredare och Malin Pauli, psykolog på Rättsmedicinalverkets avdelning för rättspsykiatri i Stockholm. Programledare: John Henzlert, kommunikatör på Rättsmedicinalverket. Producent: Johan Göransson, kommunikatör på Rättsmedicinalverket. Ljudtekniker och klippning: Johan och John.

Varje år vinkas tusentals bilister in till vägkanten av en polis som sedan ber om ett blåstest för att kontrollera om föraren är påverkad av alkohol. Om testet ger utslag eller om det finns misstanke om drograttfylleri så kommer föraren att få lämna blod- och urinprov. Dessa prover analyseras alltid på Rättsmedicinalverkets rättskemiska enhet i Linköping. När analysen av ett prov är klart visar den vilken substans föraren har i kroppen. Det rättskemiska laboratoriet i Linköping kan spåra och analysera ett fyrsiffrigt antal droger, läkemedel och gifter i kroppen. Det betyder i princip att vad som än finns i ett blod- eller urinprov så kan Rättsmedicinalverkets rättskemiska enhet hitta det och dessutom visa hur mycket av substansen som finns i provet. Hur analyserna går till och fungerar ska vi ta reda på i avsnitt fyra av Döden, hjärnan och kemisten, det är ett avsnitt om Rattonykterhet. Gäster: Robert Kronstrand, toxikolog, Amanda Svensson, kemist och Caroline Ytterman, kemist. Alla tre arbetar på Rättsmedicinalverkets rättskemiska enhet i Linköping. Programledare: John Henzlert, kommunikatör på Rättsmedicinalverket. Producent: Johan Göransson, kommunikatör på Rättsmedicinalverket. Ljudtekniker och klippning: Johan och John.

DNA-tekniken gör det möjligt att med hjälp av skrapprov från munnen avgöra om två personer har ett nära släktskap. Om två olika munskrap kommer från en förälder och dennes barn kan Rättsmedicinalverkets rättsgenetiska enhet fastslå släktskapet med en säkerhet av 99,999 procent. Det är med andra ord en analys som gör det möjligt att peka ut rätt far bland hundratusen män. Samma rättsgenetiska enhet har utvecklat tekniker och kunskaper som är avgörande i faderskapsmål. Men enheten kan även uppnå samma säkerhet vid släktskap på längre håll som faster och farbror eller till exempel mormor och morfar. Den rättsgenetiska DNA-tekniken kan även användas för att identifiera döda med okänd identitet. Även polisen har intresserat sig för vad rättsgenetiken på Rättsmedicinalverket gör. Nu har man bett om hjälp att lösa så kallade kalla fall. Det tredje avsnittet handlar om genetiska analyser av mänskligt DNA.

Det andra avsnittet av Döden, hjärnan och kemisten är mörkt, och kanske inte något för känsliga lyssnare. Ämnet är styckmord i Sverige. Två studier har kartlagt samtliga kända fall av styckningar och styckmord sedan 1961 fram till och med 2017. Poddens gäster, läkarna Denise Guggenheimer och Brita Zilg, arbetar med en av de båda studierna. De undersöker samtliga kända styckningar från 1991 fram till och med 2017.Vi diskuterar och går igenom de fyra olika motivgrupper som styckmord och styckningar delas in i. Grupperingarna avslöjar vad som misstänks ha drivit gärningspersonen att stycka kroppen.Vi kommer in på var i landet och under vilken tid på året de flesta styckningar har skett. En av studierna visar också att det finns kopplingar i flera av gärningspersonernas yrkesprofessioner. Självklart berättar Brita och Denise hur en rättsläkare arbetar vid den rättsmedicinska obduktionen av ett styckfall. De avslöjar också en oväntad faktor om styckmördare som grupp, jämfört med övriga mördare. Den första studien antyder även att den som knyter kräfthatten på huvudet och sätter sig till bords på en kräftskiva, bör vara på sin vakt. Gäster: ST-rättsläkare Denise Guggenheimer och rättsläkare Brita Zilg, som båda arbetar på Rättsmedicinalverkets rättsmedicinska enhet i Stockholm. Programledare: John Henzlert, kommunikatör på Rättsmedicinalverket. Producent: Johan Göransson, kommunikatör på Rättsmedicinalverket. Ljudtekniker och klippning: Johan och John.

En klar majoritet av alla tungt kriminella lider av psykisk ohälsa. Diagnoserna varierar och kan vara allt från bland annat missbrukssjukdomar till depression, ADHD och psykopati. Men när i livet börjar vanligen problemen? Vilka barn och ungdomar ligger i riskzonen för att bli kriminella och slå in på en kriminell livsstil? Vad kan göras för att få stopp på en sådan utveckling? Vilka medmänniskor är viktigast för att få en sådan person på bättre tankar och hur ska en anhörig, vän eller bekant egentligen agera? Det är frågor som Rättsmedicinalverkets kvalificerade analytiker inom rättspsykiatri, Niklas Långström, ger svar på. Niklas har en bakgrund som specialistläkare och psykiater med inriktning på barn- och ungdomspsykiatri. Större delen av sitt yrkesliv har han ägnat åt att försöka hjälpa barn och unga med psykisk ohälsa. Gäster: Niklas Långström, kvalificerad analytiker på Rättsmedicinalverket samt specialistläkare i barn- och ungdomspsykiatri. Programledare: John Henzlert, kommunikatör på Rättsmedicinalverket. Producent: Johan Göransson, kommunikatör på Rättsmedicinalverket. Ljudtekniker och klippning: Johan och John.