Det Ringer In!

Orden vi väljer spelar roll. Hur jag ger instruktionerna inför ett samarbete påverkar hur samarbetet blir, hur eleverna stöttar varandra eller inte stöttar varandra. I det här avsnittet får du stöd för hur du kan ge instruktioner som leder till bättre samarbeten. Häng med!

Pingpongprat är nog en av mina favoritstrukturer, för den synliggör så tydligt, på bara en minut, kärnan i kooperativt lärande. Den får oss att direkt uppleva kraften i samarbete och vad gemenskap kan göra för lärandet. Den påverkar på så många plan, under den där lilla korta minuten. I det här avsnittet vill jag gå lite djupare in på hur pingpongprat kan användas, vad det kan leda till och lite olika varianter och tips, så att du och dina elever kan lyckas så bra som möjligt. Häng med!

Tips på avsnitt:

Avsnitt 5: Samtal i klassrummet

Avsnitt 6: De viktiga första minuterna

Avsnitt 10: EPA - enskilt, par, alla

Avsnitt 50: Svara, jag drog ju din glasspinne!

Avsnitt 102: Positivt ömsesidigt beroende

Jag har haft en del utmaningar med mina genomgångar på lektioner, även när jag gör genomgången bra. För det är svårt att hålla fokus. Det är svårt att lyssna. Även när man vill och försöker kan det vara svårt, och det räcker inte att vi tjatar, att vi säger “lyssna noga!” eller “det här kommer på provet”. En effektiv strategi för mig har varit att använda samarbete. I det här avsnittet vill jag ge lite tips på hur vi kan göra våra genomgångar mer elevaktiva och använda samarbete för att stötta lyssnandet, stärka fokus och fördjupa förståelsen för innehållet, och också stärka gemenskapen! Häng med!

Tips på avsnitt:

Avsnitt 6: De viktiga första minuterna

Avsnitt 9: Har de förstått vad jag pratar om?

Avsnitt 57: Det räcker med ett papper

Avsnitt 96: Berätta mera

Jag pratar ofta om vikten av att bjuda in eleverna att tänka kring hur de vill ha det i klassrummet, hur vi tillsammans kan skapa en god lärmiljö där vi hjälps åt och tar hand om varandra. När vi har etablerat det i klassrummet, kan vi ta det ett steg vidare. Jag kan vidga gemenskapen och tanken om att bidra till att inbegripa hela skolan, och få eleverna att ännu mer upptäcka sina egna möjligheter att påverka andra positivt. I det här avsnittet funderar vi på detta utifrån frågorna: Vad kan vi bidra med? Vad är vi bra på? Hur kan vi göra vår skola till en bättre plats? Häng med!

Tips:

Avsnitt 92: Världens bästa klass!

Avsnitt 93: Följ skolans regler!

Våra ord påverkar, ibland mer än vi tror. Hur vi pratar om klassen, om våra elever, påverkar vad de gör och hur de ser på sig själva. Hur vi pratar om klassen när de inte hör påverkar. Hur vi pratar om dem till andra lärare påverkar. Hur vi pratar om klassen inför klassen påverkar. Det jag säger skapar förväntningar, som också skapar beteenden. Med mina ord visar jag vilka värderingar som är viktiga, och kan över tid skapa normer. I det här avsnittet vill jag dela några saker jag gillar att säga till mina elever ofta. Häng med!

Läsåret drar snart igång och eleverna kommer att få möta så mycket spännande innehåll. De kommer få undersöka, upptäcka, se samband och förstå världen bättre. Redan den första veckan kan vi väcka nyfikenhet och förbereda jorden lite grann för allt det som ska komma under året. I det här avsnittet vill jag dela några sätt som vi kan använda för att väcka nyfikenhet för teman som ska komma och skapa något att se fram emot. Häng med!

Boktips: Starta skolan starkt

Välkommen tillbaka efter sommaren! Nu drar det snart igång igen. Kanske är du tillbaka på samma arbetsplats eller så möter du en ny utmaning. Kanske kommer du ha samma elever eller helt nya att lära känna. Oavsett om mycket är sig likt eller om mycket är nytt kan det vara bra att ta ett par minuter och reflektera över vilka förväntningar du har, för att sätta tonen för året och lägga en grund som du kan bygga vidare från. Häng med!

Mall: Förväntningar inför läsåret

I läsårets sista avsnitt vänder vi blicken inåt. Med hjälp av åtta frågor får du reflektera kring din lärarroll. Lyssna gärna två gånger - en gång där du bara lyssnar och låter tankarna vandra, och en där du skriver ner dina tankar. Gör det för din egen skull. Kom ihåg: Du gör skillnad!

Mall: Min lärarroll

Vi har snart ett helt läsår bakom oss. Mycket har hänt, hundratals lektioner, uppgifter, samtal och möten. Stunder av stolthet och glädje, och stunder av fundersamhet och frustration. I det här avsnittet hjälps vi åt att sätta ord på det vi vill ta med oss till höstterminen. Häng med!

Mall: Läsårsreflektion - ta med till hösten

Jag är inte musiklärare, och har aldrig lärt elever spela instrument. När jag fick frågan att hjälpa musiklärarna på kulturskolan att utveckla sin undervisning med hjälp av kooperativt lärande, visste jag inte riktigt hur det skulle bli. Kan jag översätta min kunskap om kooperativt lärande så att det fungerar i en annan typ av verksamhet? Det är alltid lite läskigt att testa nytt. Kommer det fungera? I detta avsnitt delar jag lite lärdomar från detta spännande projekt.

En del elever är det enkelt att bygga goda relationer med. Med en del elever är det svårare. En del elever når jag inte riktigt fram till, och vi kan till och med gå och skava mot varandra. Det är naturligt när vi jobbar med människor. Vad kan vi göra åt det? Hur kan vi förbättra relationen med de eleverna som vi har det svårast med? I det här avsnittet delar jag några tips och tankar. Häng med!

Läraryrket kan vara tufft och stressigt. Det finns mycket vi inte har kontroll över, eller har väldigt lite kontroll över. Ibland hamnar vi i ett ekorrhjul av lektioner, möten och samtal där vi bara pressar på. För att jag själv ska orka behöver jag planera in stunder av glädje. Det ska vi prata om i det här avsnittet. Häng med!

Skolan lägger grunden för vår demokrati. Det är ett stort och viktigt uppdrag.

Kooperativt lärande kan stötta oss vuxna i skolan att skapa ett demokratiskt klassrum, där elever får känna att de är viktiga, att de behövs, att deras bidrag får plats - samtidigt som de inte är ensamma utan är en del av en gemenskap där de får stöd och uppmuntran av varandra. Tänk hur det kan påverka vårt samhälle: att våra elever går ur skolan med insikten att jag kan påverka positivt, att jag behövs, att jag är viktig, och att jag inte är ensam. Det är stort. I det här avsnittet pratar jag om hur kooperativt lärande stärker vår demokrati. Häng med!

Avsnitt 56: Mer än bara klassråd

Boktips: Meningsfullt lärande - demokrati och samtal i skolan

Att samarbeta är svårt. En positiv gruppidentitet blir inte till av sig själv bara för att jag sätter ihop eleverna i par och grupper. Den kommer inte av att vi sitter bredvid varandra, av att vi kallas grupp 1, eller av att vi får uppgifter att genomföra tillsammans. Det krävs mer än så. Det krävs medvetna ledarskapshandlingar av mig som lärare, där små saker kan göra stor skillnad. Man kan göra på många sätt. I det här avsnittet delar jag några sätt som jag gillar att använda för att stärka gruppidentiteten i långvariga par och grupper. Häng med!

Avsnitt 27: Gör eleverna redo för samarbetet

Avsnitt 4: Vikten av tack

Vårterminen går mot sitt slut och snart är det skolavslutning. För en del innebär det avsked, att säga hejdå till klasskamrater, lärare och kanske skolan. Till hösten väntar en ny årskurs, kanske ett nytt stadie, kanske en helt ny skola med nya lärare och klasskamrater, nya rutiner och nya krav. Det här rör upp mycket känslor. Förväntan, oro och nervositet. Hur kan vi fånga upp dessa känslor? Hur kan vi stötta eleverna att bearbeta dem? Hur kan vi visa dem att de inte är ensamma i sina känslor? I det här avsnittet vill jag dela hur jag gjorde med min årskurs trea när de skulle lämna mig och gå upp till mellanstadiet. Häng med!

Avsnitt 32 Hur ska jag orka till lovet?

Avsnitt 86: Sista veckorna innan sommaren

Jag älskar att högläsa för elever. Att bjuda in dem i en berättelse, att få uppleva spänningen och nyfikenheten tillsammans. Att se deras ansikten lysa upp, höra skratten, förvåningen och det förväntansfulla suset. Högläsning är bra för så mycket. Det bygger gemenskap, ger eleverna tillgång till texter och böcker de inte mött än, det stärker språkutvecklingen och väcker läsengagemang. I det här avsnittet vill jag dela några enkla saker jag gillar att göra för att rama in det vi högläser, oavsett vilken typ av text det är. Häng med!

Avsnitt 10: EPA - enskilt, par, alla

Avsnitt 12: Den magiska högläsningen

En utmaning jag ibland har när jag vill att elever ska samtala på lektionen, är att samtalet tar slut alldeles för fort. De säger en sak och sen känner de sig klara. När jag använder samtal i undervisningen vill jag att de ska komma längre än så, att de ska vrida och vända, att de ska undersöka, förklara och utmana. I det här avsnittet delar jag några tips och strategier för att hålla igång samtalen, så att det blir lärande samtal. Häng med!

Avsnitt 53: Som vi frågar får vi svar

Avsnitt 55: Låt mig tänka!

Är det fusk att hjälpas åt? Är det fusk att titta på hur någon annan har gjort? Skolan lär ofta eleverna det. När vi säger tyst, prata inte, stör inte, titta inte på varandra, gör ditt eget. Vi lär dem att de ska klara sig själva, att de ska visa vad de kan. Det innebär att vi också kan lära dem något annat. Vi kan lära dem att det är bra att dela med sig, att det är bra att hjälpas åt, att vi kommer längre tillsammans. I detta avsnitt delar jag tips och strategier för hur vi kan skapa ett klassrum där elever vill och kan stötta varandra framåt, och där ingen ropar “Det är fusk!”. Häng med!

Avsnitt 4: Vikten av tack

Tar en elev över och gör allt i samarbetet? Sitter någon bredvid och tittar på? Då behöver du stärka det egna ansvaret! I detta avsnitt delar jag strategier kring den kooperativa grundprincipen eget ansvar. Häng med!

Avsnitt om andra grundprinciper:

Avsnitt 17: Samarbetsfärdigheter

Avsnitt 18: Samarbetsfärdigheter: T-kort/Y-kort

Avsnitt 94: Vi hann inte reflektera idag heller!

Avsnitt 102: Positivt ömsesidigt beroende

Boktips:

Grundbok i kooperativt lärande - vägen till det samarbetande klassrummet

Kooperativt lärande i praktiken - handbok för lärare i grundskolan

Kooperativt lärande i förskolan och skolans första år

När vi använder kooperativt lärande kan det se ut på många olika sätt. Jag kan använda samarbete i olika situationer, olika mycket och för olika syften. Meningen är inte att elever ska samarbeta hela tiden, utan små stunder då och då. Små stunder som kan påverka mycket. Då behöver jag tänka på när jag lägger in samarbete. I det här avsnittet vill jag dela några tips kring hur jag tänker redan i planeringen. Jag har nämligen tre delar av lektionen där jag tycker att det är enkelt att få in samarbete utan jättemycket förberedelser, men med stor effekt. Häng med!

Blir dina elever stressade inför prov? I det här avsnittet delar jag några saker jag gjorde med mina elever för att stötta dem att klara av stressiga provsituationer bättre. Häng med!

Ibland får jag frågan om det går att arbeta kooperativt när man är ämneslärare och möter många olika klasser. En idrottslärare som möter en klass bara en lektion i veckan, eller en mattelärare som har tre lektioner i veckan. Går det? Eller går det bara när man har samma klass hela tiden, så att man har tillräckligt med tid för att jobba in samarbetet? Är du nyfiken på svaret? Häng med!

Avsnitt 6: De viktiga första minuterna

Avsnitt 101: Turas om

Avsnitt 80: Rörelsepaus - med fokus

Avsnitt 114: Sträck på benen!

Avsnitt 94: Vi hann inte reflektera idag heller!

Elever skriver ofta själva i skolan. De skriver för att träna på att skriva, för att visa att de kan, för att utvecklas. Det behövs. Men att för ofta skriva själv kan påverka motivationen, uthålligheten och skrivutvecklingen negativt. Elever behöver också få skriva tillsammans. De behöver få skriva tillsammans med andra, där deras tankar får spela roll direkt, där någon annan läser och påverkas av det de skriver, och där de kan bli ett stöd för varandra att ta steg framåt. Hur kan vi göra det? Häng med!

Avsnitt 70: Jag vill inte skriva!

Avsnitt 77: Varför skriver vi?

Avsnitt 99: Jag kan skriva!

Avsnitt 101: Turas om

Hur vet jag vad eleverna redan kan? Hur vet jag vad eleverna faktiskt förstår? Hur kan jag hjälpa dem att minnas och plocka fram förkunskaper, samtidigt som jag väcker intresse och lärglädje? I detta avsnitt vill jag dela några kooperativa strukturer som jag gillar att använda för att synliggöra lärandet, plocka fram förkunskaper och hjälpa eleverna att minnas det de lär sig. Häng med!

Hur får jag en årskurs 4 att bry sig om engelsk fonetik? Hur får jag en årskurs 3 att traggla algoritmer? Hur får jag en årskurs 8 att träna på instuderingsfrågor? Hur får jag eleverna att hålla fokus och anstränga sig även när vi jobbar med tråkig repetition? Det pratar jag om i detta avsnitt! Häng med!

Mer om meningsfullhet:

Avsnitt 19: Att lära sig är tråkigt!

Avsnitt 20: Varför ska vi göra det här?

Avsnitt 35: Mätbart eller meningsfullt?

Boktips:

Meningsfullt lärande - demorkati och samtal i skolan

Meningsfull undervisning

Alla mina böcker

Elever möter mycket text i skolan. Text de ska läsa och förstå, med innehåll de ska lära sig. För att stärka lärandet och minska stressen vid läsning kan vi göra eleverna till resurser för varandra genom att de får läsa i par. När kan man parläsa? Hur kan man parläsa? Vilket stöd behöver jag som lärare ge så att eleverna lyckas i sin parläsning? Det utforskar vi i detta avsnitt. Häng med!

Handuppräckning. En samtalsmetod som för med sig en hel del utmaningar.

I det här avsnittet vill jag tipsa om tre enkla strategier som jag kan använda istället för handuppräckning. Tre strategier som får allas röster hörda, som ser till att eleverna får tänka och gör dem aktiva och delaktiga i undervisningen. Tre strategier som skapar motivation och engagemang, och som synliggör lärandet för både mig och eleverna. Tre strategier som kan underlätta för dig och påverka din undervisning positivt. Häng med!

Det är snart alla hjärtans dag och vänliga veckan, och på många skolor tänker vi lite extra på att vara snälla mot varandra. Vi har snällkalender, vänlighetsbingo och andra aktiviteter i klassrummet för att sätta fokus på vänlighet. Vi kan göra på många olika sätt. Jag vill i detta avsnitt dela några tips på hur vi kan lyfta fram vänlighet nu under februari, men också under hela året. För det räcker inte att vi säger: Var snälla! Vi behöver göra mer än så för att eleverna ska få goda möjligheter att lyckas. Häng med!

Mer om att modellera: Avsnitt 104

Mer om T-kort: Avsnitt 18

Mer om att tacka: Avsnitt 4

Det är svårt att sitta still och lyssna långa stunder. Det är svårt att sitta stilla och jobba själv långa stunder. Det är svårt för våra elever, men det är också svårt för oss vuxna. Om jag vill hålla kvar fokus och motivation, och stärka lärandet, behöver jag tänka på det när jag planerar. Jag behöver se till att deltagarna - vare sig det är barn eller vuxna - får chans att sträcka på benen och vara aktiva. I det här avsnittet ger jag tips på kooperativa strukturer som ger möjlighet för rörelse med fokus.

Mer i avsnitt 80: Rörelsepaus - med fokus!

Lär dig mer om strukturer i:

Grundbok i kooperativt lärande - vägen till det samarbetande klassrummet

Kooperativt lärande i praktiken - handbok för lärare i grundskolan

Kooperativt lärande i praktiken - grupputveckling och ledarskap

Kooperativt lärande i förskolan och skolans första år

Elevinflytande och delaktighet är oerhört viktigt. Elever behöver få känna att de kan påverka, att de har en röst, att de bjuds in att tycka och tänka kring sin skolgång. En del i det arbetet är klassrådet. En utmaning jag hade med klassråden var att de blev ganska enformiga. Vi gick igenom våra punkter, men det blev ytligt. I det här avsnittet vill jag tipsa om några kooperativa strukturer som jag gillar att använda på klassrådet för att få fram fler elevers röster och få fram mer genomtänkta förslag och tankar. Häng med!

Mer om demokratiarbete i avsnitt 56: Mer än bara klassråd

Små saker kan göra stor skillnad. Små förändringar kan ge stora effekter över tid. Förändringsarbete handlar sällan om att göra om helt, eller att förändra något stort. Ibland gör det det, men ofta kan små saker leda till stora förändringar. Det här är något jag ofta pratar om, när jag håller utbildningar, i handledning med lärare, och i poddavsnitt. Och jag vill börja det här året med att dela några små saker som har gjort stor skillnad för mig. Kanske är det något av det som kan hjälpa dig en bit på vägen. Häng med!

Avsnitt som ger mer stöd:

4: Vikten av tack

6: De viktiga första minuterna

7: Tänk positivt

28: Jag faller tillbaka i gamla hjulspår

44: Jag heter Jennie, vad heter du?

59: Hej på dig!

Kooperativt lärande kan se ut på olika sätt. Det handlar inte om att eleverna ska samarbeta hela tiden, utan om att använda korta samarbetsmoment när det stärker lärandet. I detta avsnitt får du följa med in i några av mina lektioner för att se hur jag använder kooperativt lärande, med elevernas lärande i fokus. Häng med!

Den tysta läsningen, den enskilda läsningen, bänkboken. En så viktig del av läsundervisningen, men också så svår. Hur får vi eleverna att faktiskt läsa och inte bara sitta av tiden? Hur får vi eleverna att läsa klart boken och inte byta hela tiden? Hur gör vi lässtunden till en mysig stund att se fram emot och inte ett måste som eleverna suckar om? Det ska vi prata om i det här avsnittet. Häng med!

Fler poddavsnitt om läsning:

12: Den magiska högläsningen

25: Var en läsande förebild

33: Hur håller vi igång läsningen över sommaren?

46: Väck läshjärnan!

48: Jag kan läsa, och jag vill läsa!

49: Kolla vad jag har läst!

51: Inte en bokrecension till!

83: Elever som läsande människor

85: Minska sommarens lästapp

107: Bästa läsplatsen

Livat på Lingonvägen: Lärarhandledning

Nycklar till en god undervisning: LÄS!

Vad tänker du när du hör ordet grupparbete? Vilka känslor och minnen väcks i dig? Kanske minnen av att själv få göra allt, eller av att inte få vara med. Kanske bilder av elever som hamnar i konflikt, ojämnt deltagande och frustration. Samarbete är svårt. Men det finns strategier som gör att samarbeten kan fungera effektivt. I detta avsnitt berättar jag om vad som skiljer kooperativt lärande från traditionellt grupparbete. Häng med!

Några poddavsnitt kopplat till de kooperativa grundprincperna:

Avsnitt 17: Samarbetsfärdigheter

Avsnitt 18: Samarbetsfärdigheter: T/Y-kort

Avsnitt 94: Vi hann inte reflektera idag heller!

Avsnitt 71: Jag kan bättre själv!

Avsnitt 81: Enskilt, med vem då?

Avsnitt 102: Jag behöver dig! - positivt ömsesidigt beroende

En strategi inom kooperativt lärande är roller. Jag använder roller för att stärka elevernas lärande och samarbete. Roller är både ett individuellt ansvar och ett gemensamt ansvar, där målet är att dessa förmågor - som att fördela ordet, ta hand om materialet och uppmuntra varandra - ska bli en naturlig del av elevernas handlingsrepertoar. I detta avsnitt får du stöd kring hur du kan använda roller i undervisningen. Häng med!

Du kan läsa mer om roller i “Grundbok i kooperativt lärande”, i “Kooperativt lärande i praktiken - handbok för lärare i grundskolan”, och i “Kooperativt lärande i praktiken - grupputveckling och ledarskap”. Till de böckerna finns också rollkort att skriva ut som du kan använda i undervisningen.

Var läser du? Var kan man läsa? Vad är den bästa läsplatsen? 

En del av vår läsidentitet är våra läsvanor - hur, när och var vi läser. Vår läsidentitet formas genom hela livet. Vi lärare kan påverka våra elevers läsidentitet positivt och hjälpa dem att forma goda läsvanor. I detta avsnitt ger jag tips på hur man kan vidga elevernas bild av var man kan läsa och hjälpa dem att hitta sina favoritläsplatser.

Här finns ett dokument med stöd för att arbeta med läsplatser.

“Talängslan ökar lavinartat i skolan” läste jag i en artikel i Vi lärare för ett tag sedan.

För en elev som tidigt utvecklar talängslan blir det svårt att komma ur det. Det är läskigt att prata inför andra, speciellt om jag som lärare kräver att en elev ska gå från att sitta stilla, lyssna och jobba själv, till att ställa sig inför alla och hålla ett tal. Då har vi gjort steget så stort. Vi säger tyst, prata inte, stör inte, jobba själv, och sen blir vi förvånade när de inte vill prata inför hela klassen. Jag tror inte att vi kommer tillrätta med talängslan genom att fokusera på talängslan och att stötta elever individuellt att våga prata inför klassen. Jag tror att vi istället behöver se över elevernas talutrymme i den dagliga undervisningen. Häng med!

Praktiska tips:

Avsnitt 5: Samtal i klassrummet

Avsnitt 6: De viktiga första minuterna

Avsnitt 50: Svara, jag drog ju din glasspinne!

Boktips: Kooperativt lärande i praktiken - handbok för lärare i grundskolan

Jag har alltid varit tveksam till belöningssystem i skolan. Först hade jag svårt att sätta ord på varför. Petra Krantz Lindgrens texter har hjälpt mig förstå och sätta ord på min tveksamhet. I detta avsnitt vill jag prata om några av utmaningarna med belöningssystem, och varför jag rekommenderar att inte använda det i skolan.

Petras hemsida: https://petrakrantzlindgren.se/

En av hennes texter om belöningssystem i skolan: https://petrakrantzlindgren.se/2013/11/25/beloningssystem-i-skolan-utgor-grogrund-for-mobbning/

En till text: https://petrakrantzlindgren.se/2013/03/25/darfor-ar-jag-kritisk-mot-beloningssystem-for-barn/

Hur kan man göra istället?

Avsnitt 4: Vikten av tack

Avsnitt 7: Tänka positivt

Avsnitt 17: Samarbetsfärdigheter

Avsnitt 18: Samarbetsfärdigheter: T-kort/Y-kort

Avsnitt  82: Kingrutan: Förbjuden!

Det är mycket elever ska klara av i skolan. Det räcker inte med att vi har förväntningar på hur de ska göra, vi behöver också tydliggöra, konkretisera och synliggöra förväntningarna och ge exempel, så att eleverna får större chans att lyckas. Vi kan tydliggöra och konkretisera på olika sätt. Vi kan ge muntliga instruktioner, skriva upp exempelfraser, visa bilder - men också visa med kroppen. Vi kan modellera. Hur vi gör det vill jag ge tips kring i detta avsnitt!

När elever ska lösa matematiska problem är inte fokus på att snabbt få rätt, utan på att tänka, resonera, undersöka, testa olika lösningar och tänka kreativt. Därför görs problemlösning bäst tillsammans med andra, där eleverna får chans att utforska problemet i samarbete. I det här avsnittet vill jag dela lite tips på kooperativa strukturer som passar bra för problemlösning i matematik. Häng med!

Jag pratar mer om matematik i avsnitt 24: Jag hatar matte!och avsnitt 26: Jag hatar fortfarande matte!

Ibland när jag bad elever samarbeta gjorde en allt och en satt och tittade på. 

För att samarbete ska fungera bra och eleverna ska lära av varandra, behöver de känna att de behöver varandra, att de är beroende av varandra i uppgiften. De behöver känna: “jag behövs och du behövs, vi klarar oss inte utan varandra!” Om de inte känner det, blir det ofta så att en gör allt. I detta avsnitt ger jag exempel på hur vi kan strukturera ett positivt ömsesidigt beroende i samarbeten, så att eleverna får större chans att lyckas tillsammans.

En kooperativ struktur jag ofta använde med elever är Turas om. Turas om stöttar förståelse, bygger gemenskap och gör att eleverna klarar av det enskilda arbetet bättre. Strukturen synliggör också lärandet och gör att jag som lärare räcker till bättre. I detta avsnitt berättar jag om hur “Turas om” kan användas för att stärka både lärande och samarbete. Häng med!

Detta är avsnitt 100 av “Det ringer in!”. För snart två år sedan startade vi den här resan, med målet att stötta lärare i er vardag. Hur har det gått? Vad har vi lärt oss? I det här avsnittet ser vi tillbaka och ringar in lite lärdomar. Tack för att ni har varit med på resan! Tack för att ni lyssnar!

Era mest lyssnade på avsnitt:

Av 13, Av 6, Av 14, Av 43, Av 5

Mina favoritavsnitt:

Av 7, Av 50, Av 56, Av 72

Att lära sig skriva är stort. Tänk att de krumelurer jag ritar på ett papper betyder något för dig! Eleverna kommer in med olika känslor och upplevelser kring skrivande när de börjar skolan. Aavsett vad de har med sig, vill jag hjälpa dem att erövra skriftspråket. Då behöver jag skapa skrivglädje och skrivmotivation. Jag behöver få eleverna att vilja skriva, att kämpa fast det är svårt, att vilja göra sin röst hörd genom det skrivna ordet. I det här avsnittet vill jag dela några tips på aktiviteter som skapade skrivglädje och skrivmotivation hos mina elever. Häng med!

I skolan möter eleverna många ord och begrepp som de behöver förstå och lära sig. En del är enklare att förstå och göra till sina egna, en del är svårare. Det räcker inte att jag förklarar och stöttar. Det räcker inte att bearbeta begreppen i helklass-samtal eller samtal en och en. Om eleverna ska få chans att använda begreppen tillräckligt mycket för att införliva dem i sin vokabulär, behöver jag använda eleverna som lärresurser för varandra. I det här avsnittet vill jag ge tips på några kooperativa strukturer som jag gillar att använda för att stärka elevers begreppsförståelse, där vi också ökar motivationen och bygger en god gemenskap i klassen. Häng med!

Kooperativt lärande är ett väldigt strukturerat sätt att arbeta på. Struktur skapar tydlighet och förutsägbarhet, och hjälper eleverna att lyckas. Men ibland kan för mycket struktur leda till handlingsförlamning. I det här avsnittet ger jag stöd kring hur vi kan ha struktur när vi jobbar med kooperativt lärande men också ge plats för eleverna att ta ansvar, våga agera och vara kreativa.

Har du använt den kooperativa strukturen Berätta mera? I det här avsnittet berättar jag om hur den går till, vad den kan leda till och hur man kan tänka för att stötta eleverna att lyckas. Häng med!

Frågorna eleverna ska bearbeta i skolan är ofta frågor de själva inte har ställt. Det är lärarens frågor, eller läromedlets frågor, eller kanske chat gpt:s frågor. Det kan vara bra frågor, men eleverna har ofta andra frågor de bär på. För att öka motivation, lärglädje och lärande behöver vi skapa plats för elevernas frågor och funderingar i undervisningen. Hur kan vi göra detta? Häng med!

Mer om frågor i avsnitt 53. Som vi frågar får vi svar

Svårt att få till reflektionen? Det var det för mig! Det kändes ofta för stort och komplicerat, vilket gjorde att det föll bort. Men det är så viktigt! Elever behöver få chans att reflektera kring sitt lärande och sitt samarbete - ofta! I detta avsnitt delar jag tips på hur du enkelt kan få till den viktiga reflektionen. Häng med!

Det är viktigt att eleverna får vara delaktiga i att utforma sin lärmiljö. Men ibland har vi också regler som redan finns, kanske skolans regler eller regler från kommunen - regler som eleverna behöver förstå och följa. Det räcker inte med att vi läser upp reglerna eller ger eleverna en lista att skriva på. I detta avsnitt ger jag tips på hur du kan bjuda in eleverna kring de regler som finns, och se till att deras röst får plats - för att stärka demokratiarbetet, gemenskapen och ansvarstagandet. Häng med!

Skolan är elevernas. Det är deras klassrum, deras arbetsmiljö, deras vardag. I detta avsnitt delar jag exempel på hur vi kan stötta eleverna att känna gemenskap och stolthet - och vilja vara världens bästa klass. Häng med!

Ännu ett läsår har vi nu bakom oss, med allt vad det innebär. Nu landar vi i några dagar innan det är dags för ledighet. Tack för att du har lyssnat på podden det här läsåret! I detta sista avsnitt innan sommaruppehåll vill jag säga tack, och dela några lärdomar från läsåret som gått.

Att vara lärare är bara ett jobb, men det är också mer än ett jobb. Vi som jobbar i förskolan och skolan brinner ofta för lärande och barns utveckling. Vi vill bidra, vi vill göra skillnad. Att vara lärare blir ofta en del av vår identitet som människor också, och det gör att det ibland kan vara svårt att sätta gränser, ta paus, och inte ta slut på sig själv. Känner du igen dig? Häng med!

Är du ny lärare? Ska du snart få din första klass? Välkommen till världens bästa yrke! I detta avsnitt delar jag några insikter du kan ta med dig in i höstterminen. Även du som jobbat ett tag kan må bra av dessa påminnelser. Fler tips inför att få din första klass (och få nyexade kollegor) hittar du i avsnitt 41.

När vi jobbar med människor kan vi alltid göra mer. Behoven tar aldrig slut. Men att kunna göra mer innebär inte alltid att vi ska göra mer. Vi måste hitta balans. I detta avsnitt funderar jag kring två aspekter av balans i läraryrket: balans mellan att utvecklas och att vila i det vi gör, och balans mellan det långsiktiga och här och nu. Häng med!

Ett läsår går i hög fart, där mycket händer hela tiden. Ibland kan det vara svårt att hänga med i svängarna. Men det finns saker som har hänt under året som vi inte vill tappa bort. Steg vi tagit, nya rutiner vi hittat, insikter vi fått. När vi utvecklar vår undervisning med hjälp av kooperativt lärande lär vi oss hela tiden. Så här i slutet av terminen är det därför bra att stanna upp och försöka få ner detta på papper. Vad vill jag komma ihåg? Vilka lärdomar vill jag ta med mig in i nästa läsår? I detta avsnitt ger jag tips på två olika mallar du kan använda för att runda av ditt kooperativa läsår.

Mallarna finns att ladda ner på www.cooperative.coach/resurser/material

Mer stöd för att utvecklas som lärare:

Avsnitt 21: Det blev inte som jag ville

Avsnitt 28: Jag faller tillbaka i gamla hjulspår

Avsnitt 34: Gör det till ditt eget

Slutet på vårterminen är ofta stressigt av många olika anledningar. Det är mycket att hinna med, samtidigt som det är mycket känslor hos både elever och vuxna. Det kan kännas “klart” efter nationella prov och utvärderingar, men vi har ändå tid kvar. Ibland kan det vara svårt att hålla ihop allt när solen lockar. I det här avsnittet får du några tips på hur vi kan göra för att hålla uppe motivationen och orken de sista veckorna. Häng med!

Fler tips hittar du i:

Avsnitt 32: Hur ska jag orka till lovet?

Avsnitt 33: Hur håller vi igång läsningen över sommaren?

Avsnitt 36: Vad har vi lärt oss?

Avsnitt 85: Minska sommarens lästapp

“Läsundervisning syftar alltså inte enbart till att lära barn att läsa, utan att forma barn som vill läsa, som väljer att läsa och finner nöje i det.” Nycklar till en god undervisning: LÄS!

Hur kan vi göra för att stötta elever att vilja och välja att läsa, så att de läser även utanför skolan, även på det stundande sommarlovet? Hur kan vi stötta eleverna att hitta texter och böcker som tilltalar dem och som griper tag i dem? Hur ger vi plats för genuina läsupplevelser som lockar fram läsaren i varje elev? Häng med!

Mer om läsning hittar du i avsnitt 12, 25, 33, 48, 49, 51 och 83.

Håll utkik efter kommande boken: Nycklar till en god undervisning LÄS!

Hur kan kooperativt lärande användas för att stärka lärandet i slöjdundervisningen?

I grunden handlar kooperativt lärande om att aktivera elever som resurser för varandra, där de får möjlighet att stötta varandra i lärandet. Ibland fastnar vi i att det ska vara stora grupparbeten där eleverna ska jobba länge med varandra och skapa en produkt tillsammans, men det handlar mer om de små mötena, de små interaktionerna, där de får möjlighet att bearbeta innehållet och fördjupa lärandet. I detta avsnitt undersöker vi några av dessa möjligheter för stödjande interaktioner i slöjdundervisningen. Häng med!

Även om du inte är slöjdlärare kan du få med dig saker från det här avsnittet. Lyssna och inspireras, fundera på vad som är relevant för dig, förändra, ta bort, bygg ut och gör det till ditt eget. 

Mer om att stötta elever direkt på lektionen hittar du i avsnitt 6: De viktiga första minuterna.

Vad läser dina elever? När läser de? Vad tänker de om sin läsning?

I skolan behöver vi stötta våra elever att bli läsande människor och forma en positiv läsidentitet. Då måste vi vara intresserade av dem som läsare. Vi behöver vara nyfikna på deras läsvanor, deras läsintressen, hur de ser på sig själva som läsare, vad de gillar och inte gillar. För meningen är inte bara att vi ska lära elever att läsa, att de ska ha den tekniska färdigheten. Meningen är att vi ska hjälpa dem att hitta sig själva som läsare. I detta avsnitt undersöker vi hur vi kan göra detta. Häng med!

Mer om läsande förebilder hittar du i avsnitt 25.

För mer stöd om läsning: Nycklar till en god undervisning: LÄS

Kingrutan, fotbollsplanen, den stora gungan i sandlådan... ibland känns det som att vissa platser på skolgården drar till sig konflikter. Fler gånger än jag kan räkna har jag spenderat lektionstid till att reda ut vem som egentligen åkte ut och varför Olle aldrig passar bollen, förstökt lugna frustrationen, torka tårar och reparera relationer. Ibland kan det kännas frestande att förbjuda. Att tänka att om vi bara tar bort platsen, aktiviteten, så får vi bukt på det. Men är det långsiktigt en bra lösning? Eller kan vi göra på andra sätt? Det utforskar vi i detta avsnitt! Häng med!

Mer om T-kort hittar du i avsnitt 18.

När jag sa till mina elever att de skulle jobba enskilt en stund sa en av dem: “Enskilt, med vem då?” Det var så naturligt för dem att stötta varandra i lärandet. Elever som vill samarbeta - vad fantastiskt! Men elever måste också kunna jobba själva. I detta avsnitt ger jag tips på hur vi kan använda samarbete för att stärka det individuella arbetet, där samarbete och enskilt arbete går hand i hand. Häng med!

Att sitta stilla länge och lyssna eller arbeta fokuserat är svårt. Det är svårt för vuxna, det är svårt för barn. Ibland kan vi ta till rörelsepauser, som brainbreaks, stretching eller danser. Men ibland vill jag hålla kvar fokus på innehållet även när vi rör oss. I detta avsnitt ger jag tips på strukturer som passar bra för att sträcka på benen samtidigt som vi bearbetar innehållet på djupet!

Mer om strukturer finns i flera av mina böcker som du hittar HÄR.

Mer om hur du kan variera och anpassa strukturer hittar du i avsnitt 78.

“Gruppstärkande övningar och samarbetande aktiviteter kan utföras för olika syften, med olika mål och på olika sätt. Gemensamt för dem är att alla ska behövas, att alla ska kunna delta, att alla ska känna sig accepterade och att det ska vara en positiv och rolig upplevelse.” Gruppstärkande ledarskap, s. 25

En del lekar och aktiviteter vi gör i skolan har elimineringsmoment, där man åker ut om man gör fel. En del lekar och aktiviteter går ut på att en person eller en grupp vinner och de andra förlorar. Om det sker ofta - om elever ofta åker ut, elimineras, förlorar - kan det skapa klyftor mellan elever. Det kan skapa roller och negativa förväntningar. Tävlan har sin plats. Men ibland kan jag vända upp och ner på tävlingsmoment och istället skapa en samarbetande aktivitet. Jag behöver också stötta elever att hantera känslorna som kommer med att vinna och förlora. I detta avsnitt undersöker vi hur!

Mer hittar du i boken “Gruppstärkande ledarskap”, den tredje boken i temat “Bygga en undervisningsgemenskap” i serien Lärarpraxis som ges ut av Studentlitteratur.

De kooperativa strukturerna är ett stöd, ett hjälpmedel för oss lärare, när vi skapar interaktioner mellan elever. Du måste inte följa en struktur precis som det står. Du kan förändra och göra om, lägga till och ta bort. Du kan slå ihop flera strukturer och du kan hitta på helt egna. Du behöver anpassa strukturerna till din elevgrupp och det innehåll ni jobbar med. För det viktiga är inte vilken struktur du gör, vad du kallar den eller att du gör den på ett visst sätt. Det viktiga är elevernas lärande. I det här avsnittet vill jag visa hur man kan förändra och anpassa en struktur, med förhoppningen att du ska kunna tänka på liknande sätt med andra strukturer också. Häng med!

Mer om att utveckla strukturer hittar du iavsnitt 38: Jag vill göra så mycket!

Varför skriver våra elever? Vem läser deras texter? Hur påverkar syfte och mottagare elevers motivation och skrivutveckling?

Skrivande i skolan kan inte bara vara en skoluppgift, något att träna, något att få betyg i. En del av skrivandet behöver vara på riktigt.

Att någon annan får läsa eller höra det jag har skrivit gör att skrivandet blir meningsfullt. Det blir på riktigt. Det spelar roll för någon annan, och det gör att jag anstränger mig mer, att jag orkar, att jag försöker, att jag förbättrar min text och utvecklar mitt skrivande.

Vem kan bli mottagare för dina elevers texter? Hur kan dina elevers skrivande bli mer meningsfullt? Det undersöker vi i detta avsnitt!

Jag hade en hel del utmaningar med raster när jag jobbade i klass. Jag hade elever som inte ville gå ut, elever som inte visste vad de skulle göra, elever som inte hade så många vänner, elever som hamnade i konflikter, elever som kom in efter rasten och var ledsna, arga, frustrerade, där jag ofta behövde ta lektionstid för att reda ut och ge stöd. Jag har funderat mycket på hur jag kan stötta elever kring rasten, även de gånger jag själv inte är där ute med dem. I det här avsnittet ger jag tips på hur vi gör eleverna redo för rast!

Det finns fortfarande en föreställning om att ett tyst klassrum är ett lärande klassrum. Men lärande behöver få låta. Det innebär dock inte att det behöver vara jobbigt. Med hjälp av små ledarskapshandlingar kan vi över tid stötta eleverna att hitta en bra ljudnivå som fungerar för alla, och som gör att vi hör varandra men inte stör varandra. Häng med!

Det är viktigt att vi lärare får utvecklas i vår profession. Det är viktigt att ha tillgång till kvalitativ fortbildning, att få dela erfarenheter, att få utvecklas och utmanas tillsammans med andra. Vi kan läsa oss till en hel del, och testa själva. Vi måste inte gå kurs för att lära oss nytt. Men ibland kan det vara bra. Ibland kan det ge mycket. Oavsett hur vi gör, så behöver vi få utvecklas. Hur gör du?

För att kunna lära sig ett nytt språk behöver elever få stort talutrymme på språklektionerna. Det ska inte vara uppstyltat, konstlat, en gång då och då för att visa att vi kan, enbart för att träna muntlig förmåga eller för att bli bedömda. Samtalen behöver ske ofta, hela tiden, som en naturlig del av undervisningen. I detta avsnitt ger jag tips på kooperativa strukturer jag gillar att använda i engelskundervisningen, som också passar bra för undervisning i moderna språk.

I den här podden tänker jag högt. Jag delar tankar och tips, funderar kring metoder och förhållningssätt. Men jag har inte tänkt klart. Jag har inte de rätta svaren. Och jag tror det är viktigt. Vi måste inte ha tänkt klart innan vi delar med oss av vad vi tänker. Vi måste kunna pröva ofärdiga tankar och låta dem växa med hjälp av människor runt omkring. I det här avsnittet funderar jag kring hur vi i skolan kan skapa plats för elever att lyfta ofärdiga tankar och tänka tillsammans.

För en del elever känns allt samarbete onödigt. De vill hellre jobba själva hela tiden. De känner att de redan kan, att det går snabbare och enklare om de bara gör själva, att de andra bara är i vägen. Att en elev hellre vill jobba själv handlar ofta om att de inte känner att samarbete och samtal ger något, att det inte bidrar till deras lärande. Hur kan vi skapa en situation där alla eleverna känner att de går ifrån samarbetet som vinnare? Vad kan vi lärare tänka på? I detta avsnitt ska vi titta på några strategier för hur vi kan hantera detta. Häng med!

Mer om frågan vi ställer hittar du i avsnitt 53: Som vi frågar får vi svar

Strukturer från avsnittet:

Mina ord dina ord

En för alla, alla för en

Karusellen

Berätta mera

Visa!

Har du hört elever utbrista “jag vet inte vad jag ska skriva” eller haft elever som sitter och stirrar på pappret framför sig utan att komma igång? Det har jag. I detta avsnitt vill jag ge några konkreta exempel på hur vi kan använda kooperativt lärande för att stötta elever inför enskilt skrivande, där de blir resurser för varandra och du som lärare räcker till bättre. Häng med!

Strukturerna jag pratar om kan du läsa om på www.kooperativt.com/strukturer

Måste vi sitta i fyrgrupper för att jobba med kooperativt lärande?

Möbleringen kan underlätta eller försvåra samarbete, men det finns inte ett sätt som alltid är bäst. Det är inte exakt hur du gör som är det viktiga - utan att du vet hur du gör så att det är enkelt för dig och eleverna. Det ska inte ta 10 minuter att flytta runt och hitta samtalspartnern för en minuts samtal. Det behöver gå snabbt och smidigt. 

Vad fungerar bäst i lokalen vi är i? Vad är smidigast? Hur kan jag göra så att när jag säger “samtala” eller “samarbeta” så vet eleverna direkt vem de vänder sig mot och var de ska vara?

I detta avsnitt funderar vi på hur vi kan möblera för samarbete och tittar på några olika exempel. Häng med!

Mer om pedagogiken och enkla sätt att komma igång oavsett möblering och lokal hittar du bland annat i avsnitt 5: Samtal i klassrummet och avsnitt 6: De viktiga första minuterna.

Suckar, sura miner och elever som utbrister “Jag vill inte jobba med dig!”. Känner du igen dig?

Hur kan jag som lärare stötta elever att möta varandra positivt? I detta avsnitt får du konkreta tips! Häng med!

Mer stöd hittar du bland annat i avsnitt 4: Vikten av tack, avsnitt 7: Tänka positivt, avsnitt 27: Gör eleverna redo för samarbetet och avsnitt 59: Hej på dig!

Snart är det dags för terminsstart. På vårterminens start kommer in i de vanlig lektionerna på en gång, vi tar vid där vi slutade, med de rutiner vi etablerat under hösten. Men det har varit paus och eleverna har varit ifrån varandra. Vi behöver därför hjälpa dem att landa, och ge dem möjlighet att bearbeta det de har med sig från lovet, på ett passande sätt, samtidigt som vi förankrar dem i klassen, i skolan, i terminen. I detta avsnitt ger jag tips på enkla aktiviteter som hjälper oss att få till en bra start. Häng med!

Mallar för “Hitta någon som” hittar du här: https://cooperative.coach/resurser/material/

Mall 1, 2 och 3 är för vintern och jullovet.

Mer kring att få till en bra start: Avsnitt 43 Dags för skolstart! ochavsnitt 44 Jag heter Jennie, vad heter du?

Tänk att ett helt år har gått. Tack till alla som lyssnat på podden under året! Det är fantastiskt att se och höra hur ni inspireras och gör till ert eget. I detta korta avsnitt ser vi tillbaka på året som gått. 

Vilka avsnitt minns du? Vilket står ut för dig? Vilka teman vill du lyssna på nästa år? Vad vill du ha stöd kring? Berätta!

instagram cooperativecoach

instagram det ringer in

Andra poddar jag varit med i:

“På tal om lärande” - med Patricia Diaz. Avsnitt 14

“Blixt belyser” - med Magnus Blixt.

Jag avslutar varje poddavsnitt med orden “Du gör skillnad”. Jag gör det av en anledning. När vi jobbar med människor så gör vi skillnad varje dag. Varje möte med en elev, varje blick, varje leende, varje ord, kan göra skillnad för en annan människa. Du gör skillnad för dina elever varje dag, även när det inte känns så. Och det vill jag att du ska komma ihåg. Nu i slutet av terminen är det dags att plocka fram de där små omätbara stunderna, de där guldstunderna, och sätta dem framför betyg, statistik och dokumentation. Häng med!

Förändring tar tid. När vi vill stötta kollegor att utveckla undervisning, när vi vill inspirera och uppmuntra, så behöver vi komma ihåg det. Vi kan uppmuntra och inspirera, men inte tvinga eller stressa fram förändring. Det första steget är att väcka intresse, skapa nyfikenhet inför det nya. I detta avsnitt ger jag konkreta tips på hur vi kan göra det. Häng med!

Fler avsnitt om att förändra undervisning:

Avsnitt 3: Varför gör vi som vi gör?

Avsnitt 28: Jag faller tillbaka i gamla hjulspår.

Avsnitt 34: Gör det till ditt eget.

Enkla avsnitt för kollegor att börja lyssna på, eller att lyssna på tillsammans, testa och planera: Avsnitt 5 Samtal i klassrummet och Avsnitt 6 De viktiga första minuterna.

Boktips för att stötta kollegor: Kooperativt lärande i praktiken - grupputveckling och ledarskap

Så många gånger har jag uppgivet suckat när elever kommit till mig och sagt att de bråkat igen. Så många gånger har jag sagt “men snälla, sluta bråka nu!” när samma elever återigen hamnar i konflikt. Min irritation, hur förståelig den än är, har inte hjälpt. Snarare har det gjort det värre. Hur kan vi göra istället? I det här avsnittet pratar jag om att möta konflikter med nyfikenhet och värme.

Vad är kooperativt lärande egentligen? Varför jobbar fler och fler lärare i Sverige med det? Är det värt att lära sig om eller är det en fluga som snart försvinner?

I det här avsnittet vill jag ge dig en snabb bild av vad kooperativt lärande är, varför det används, vad det kan leda till och hur det kan se ut i ett klassrum eller en verksamhet. Häng med!

Mer om enkla sätt att komma igång hittar du i avsnitt 5: Samtal i klassrummet, avsnitt 6: De viktiga första minuterna,avsnitt 10: Epa - enskilt, par, alla och avsnitt 52: Axelkompisar - Vad är det?

Grundbok i kooperativt lärande - vägen till det samarbetande klassrummet

Läs mer på www.kooperativt.com och på www.cooperative.coach 

En utmaning jag hade när jag började jobba med kooperativt lärande var att jag hade många elever med starka viljor. Elever som ville göra på sitt sätt, som ville få sin vilja igenom och som hade svårt att kompromissa och ta in andras tankar. Jag kan inte bara förvänta mig att elever ska kunna lyssna in varandra och komma överens, och sen bli irriterad när det oundvikligen blir konflikter. Jag behöver ge dem verktyg och strategier, och se till att de får möjlighet att träna upp sin samarbetsförmåga över tid. I det här avsnittet ger jag konkreta tips för hur du kan göra.

När jag började arbeta med kooperativt lärande tog det en hel del tankeverksamhet och planering för att få till det, vilket i stressiga stunder kunde göra att jag föll tillbaka i gamla hjulspår och sköt samarbetet på framtiden. Det tar tid att lära sig nya saker, och i början kräver det mer av oss. Men målet är ju att detta nya så småningom ska bli en del av oss själva, att det ska införlivas i vår lärarroll och integreras med alla andra didaktiska verktyg vi har. Detta är en långsiktig process. I det här avsnittet vill jag fokusera på hur vi kan underlätta planeringen och få in samarbete som ett återkommande inslag i undervisningen.

Mer på samma tema hittar du i avsnitt 28: Jag faller tillbaka i gamla hjulspår, avsnitt 34: gör det till ditt eget, och avsnitt 38: Jag vill göra så mycket! 

Det är viktigt att hälsa och bli hälsad på. Det är viktigt att få bli sedd och erkänd när man kliver in i klassrummet, i korridoren eller på skolgården. Att se varandra skapar må bra-känslor, att titta någon i ögonen, att höra sitt namn - det skapar närhet och bygger gemenskap.

Det räcker inte att vi säger att elever ska hälsa på varandra, eller att vi blir irriterade på att de hälsar negativt eller inte hälsar alls. Vi måste agera som goda förebilder och skapa goda förutsättningar för dem att lyckas, även kring så enkla saker som att hälsa. I detta avsnitt får du stöd kring hur du kan skapa goda hälsningsrutiner för dina elever. Häng med!

När vi förändrar undervisning så gör vi det av en anledning. Vi har ett mål, ett syfte. Vi vill se effekter. När jag började jobba med kooperativt lärande så påverkade det både mig och eleverna. Och jag får höra så många fina berättelser om hur ert arbete med kooperativt lärande påverkar eleverna, lärarna och skolan. I detta avsnitt vill jag dela några av de berättelserna. 

Hur har kooperativt lärande påverkat dig? Berätta gärna i facebookgruppen Kooperativt lärande, skriv till mig på instagram cooperativecoach eller maila mig på jennie@cooperative.coach

Ibland krånglar vi till det i onödan och gör det svårt för oss själva. Vi tänker att vi behöver färdiga mallar, gärna snygga och färgglada, för varje aktivitet. Och ibland kan detta stärka lärandet, och vara skönt att använda. Men ibland kan det vara bra att skala av och förenkla, med fokus på lärandet - inte dokumentationen. Jag vill i detta avsnitt gå in lite djupare kring ett verktyg som kan användas på så många olika sätt, och som kräver noll eller väldigt lite förberedelse: det vita A4-pappret. Häng med!

Mer stöd hittar du i avsnitt 31.

Demokratiskt deltagande kräver träning. Att kunna uttrycka sig och göra sin röst hörd kräver träning i det lilla först. Elevinflytande och demokratisk delaktighet är mer än klassrådet; det behöver praktiseras varje dag, integrerat i undervisningen. Det är inte något utanför, något extra, utan något vardagligt och grundläggande. Jag kan varje dag, varje lektion, se till att elevernas röster hörs och att de känner att skolan är deras. I detta avsnitt ger jag tips på hur vi kan skapa en demokratisk undervisning och öka elevinflytandet - varje dag.

Praktiskt stöd för att öka elevernas talutrymme: Avsnitt 5 och 6

Mer kring frågorna vi ställer: Avsnitt 53

Läs mer i boken Meningsfullt lärande - demokrati och samtal i skolan.

Många saker påverkar elevers tänkande. I detta avsnitt fokuserar vi på en av dem - tanketiden. I skolan ska det ofta gå snabbt. Jag ställer en fråga, någon räcker upp handen, och innan alla har hunnit tänka efter har ett svar getts. En del elever kanske inte ens har hört att jag ställt en fråga. Detta påverkar lärandet och elevernas upplevelse av skolan. Jag som lärare kan med ganska enkla medel förändra detta. Jag kan stötta elevernas tänkande, och genom det påverka hur samtalen och lärandet blir. Hur kan då vi göra? Häng med!

Mer hittar du i avsnitt 5, 10, 50 och 53.

Läs mer i kapitel 6 i boken Meningsfullt lärande - demokrati och samtal i skolan.

Ibland tar vi lärare för givet att elever känner varandra bara för att de går i samma klass. Jag har själv gjort det, och senare upptäckt att detta inte var sant för alla elever. Elevers relationer till varandra i klassrummet påverkar inte bara deras mående utan också deras lärande; vi kan inte undervisa elever effektivt om de inte känner sig trygga med varandra. Det är därför viktigt att läraren arbetar relationsbyggande samtidigt som eleverna lär sig kunskaper. I detta avsnitt ger jag några tips på hur vi kan se till att eleverna har koll på varandra och kan lära bra tillsammans.

Forskning om hur lärares relationskompetens är lika viktig som ämneskunskapen nämner jag också i avsnitt 24 och 42.

Mer stöd kring att stärka relationer samtidigt som vi lär oss kunskaper hittar du bland annat i avsnitt 5, 6, 13, 16och 27. Mer om axelkompisar hittar du i avsnitt 52.

Lärare ställer många frågor till eleverna under en skoldag. De frågor vi ställer påverkar hur eleverna tänker och samtalar. Genom de frågor vi ställer till eleverna signalerar vi vad vi förväntar oss av dem, och det formar både hur de tänker och hur de svarar.  Ibland påverkar frågorna på ett sätt som vi inte menar, och vi behöver därför undersöka frågorna vi ställer och reflektera kring varför vi gör som vi gör. I detta avsnitt reflekterar jag kring detta, och ger stöd kring hur vi kan variera frågorna vi ställer. Häng med!

Mer kring samtal: avsnitt 5.

Boktips:Meningsfullt lärande - demokrati och samtal i skolan

Axelkompisar är en kooperativ strategi som har blivit väldigt spridd i skolsverige. Så spridd att en del inte vet att det är kooperativt lärande de jobbar med! Det har blivit en egen grej som lever sitt eget liv. Men det kan vara bra att veta varifrån det kommer och varför vi gör som vi gör. Ibland kan det bli så att pedagogiska förhållningssätt i praktiken bantas ner till en liten metoddel, som när formativ bedömning blir glasspinnar eller kooperativt lärande blir en EPA varje torsdag. Det är viktigt att se helheten bakom de små metoddelarna, och teorierna bakom strategierna, så att vi är medvetna om varför vi gör som vi gör och kan stötta eleverna på bästa sätt, och också få de goda effekter som vi förväntar oss. Jag vill därför prata lite mer om axelkompisar i det här avsnittet. Häng med!

Mer stöd kring samarbete hittar du tex i avsnitt 5, 6, 22, 27, 38.

Jag tyckte inte om att skriva bokrecensioner när jag gick i skolan. Det kändes onödigt, konstlat, som ett måste när jag redan var klar med berättelsen, upplevelsen och känslorna. Syftet var ofta att visa att jag läst boken, eller bevisa att jag läst boken. Som vuxen vill jag dela med mig av en läsupplevelse för att en bok har gripit tag i mig, för att den betytt något. Hur kan vi använda detta i undervisningen? Hur kan vi ta vara på känslorna eleverna har efter att de har läst en bok? Hur kan vi skapa engagemang och nyfikenhet kring böckerna vi läst? Hur kan vi få eleverna att vilja berätta och skriva om sina läsupplevelser? Häng med och lyssna!

Mer kring att dela läsupplevelser och stärka läsengagemang hittar du i avsnitt 48och 49.

Orden vi använder formar verkligheten. De påverkar inte bara hur vi ser på världen, utan också hur vi handlar i den. Under de senaste veckorna har jag funderat en hel del över detta, särskilt när det gäller samtal, rätten att bli hörd och vad det egentligen innebär att vara delaktig i en demokrati. Om jag ställer mig själv frågan 'Hur får jag alla elever att prata i klassrummet?', kan det leda till något helt annat än om jag istället frågar: 'Hur får jag alla elever att viljaoch vågaprata i klassrummet?' En liten förändring i ordval, som kan påverka både hur vi tänker och hur vi agerar. Häng med och lyssna!

Mer kring demokratiska samtal hittar du i avsnitt 5, 6, och 39.

Boktips: Meningsfullt lärande - demokrati och samtal i skolan

Att läsa är mer än bara en individuell upplevelse - det är en möjlighet att bli en del av en större gemenskap av läsare. Genom att skapa en läsande gemenskap i klassrummet kan vi stärka både elevers läsförmåga och deras läsvilja och läsmotivation. I detta avsnitt delar jag konkreta tips på hur du enkelt kan få eleverna att dela med sig av vad de läser, väcka nyfikenhet för andras bokval och skapa gemensamma läsupplevelser, även om ni läser olika böcker. Missa inte fler inspirerande tips i avsnitt 48!

Ännu mer om läsning hittar du i avsnitt 12, 25, 33, och 46.

“We have two equally important reading goals: to teach our students to read and to teach our students to want to read.”Linda B gambrell, framstående läsforskare och professor

Läsundervisning handlar inte enbart om att lära elever att läsa. Vi behöver också jobba aktivt med att stärka elevers läsmotivation och vilja att läsa. Hur kan vi göra för att få våra elever att upptäcka glädjen i läsningen? Hur kan vi stötta dem att inte bara kunna läsa, utan också att vilja läsa, och välja att läsa? Hur kan vi få dem att förstå vilken gåva läsningen är? I detta avsnitt ger jag några konkreta tips som kan väcka nyfikenhet och läsmotivation.

Skolan är till för eleverna. Klassrummet är deras arbetsplats, likväl som det är lärarnas. Eleverna behöver få vara med och påverka och sätta sin prägel på både den fysiska och sociala miljön. Vi behöver därför bjuda in eleverna att tänka till, att utforma och bestämma hur vi ska ha det. När de blir delaktiga i den processen ökar också deras ansvarstagande och känsla av mening. I det här avsnittet tänkte jag reflektera kring några frågor som kan vara bra att ställa under de första veckorna, frågor vi bearbetar i samtal. Det finns inga rätta svar på dessa frågor, utan det är det undersökande samtalet och elevernas tankar som är i fokus. Häng med!

Tänk att inte läsa på en hel sommar! Inte en enda bok på flera månader, och sen ställas inför ett berg av läsning i olika ämnen i augusti. Hur hjälper vi eleverna över tröskeln så att de kan ta till sig undervisningen? Hur väcker vi läshjärnan? Häng med!

En fråga vi ofta ställer i början av terminen är “Vad har du gjort på sommaren?” Många elever vill berätta, men för en del är det en jobbig fråga. Mycket kan ha hänt under sommaren, både positivt och negativt. Vi vuxna i skolan behöver hjälpa eleverna att landa, och ge dem möjlighet att bearbeta det de har med sig från sommaren, på ett passande sätt, samtidigt som vi förankrar dem i klassen, i skolan, i terminen. Det räcker inte att vi frågar “vad har du gjort på sommaren?” och låter de som vill räcka upp handen och berätta. I detta avsnitt ger jag tips på aktiviteter som kan hjälpa dig att låta eleverna både bearbeta sommaren på ett bra sätt och bli mer redo för terminen som kommer.

Mallar för Hitta någon som 4, 5, 6

Våra namn är personliga och nära knutna till vår identitet. Redan när barn är några månader gamla kan de känna igen och reagera på sitt namn. När vi hör vårt namn sägas skapar det känslor hos oss, och beroende på hur namnet sägs kan det skapa olika typer av känslor och reaktioner. Det kan vara bra att tänka på i skolan. I det här avsnittet vill jag ge några tips på aktiviteter som vi kan göra med elever så att de tränar på att säga varandras namn med värme och positivitet.