P1 Dokumentär

Charlotte har sju dagar kvar att leva. Hon har bestämt sig för att resa till Schweiz för att få dödshjälp. Det här är hennes berättelse.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Charlotte heter egentligen något annat, men vill att vi kallar henne så. Hon är 46 år och lever med en svår form av MS. Sjukdomen har tagit ifrån henne det liv hon vill leva. I dag kan hon röra huvudet och tre fingrar på vänster hand.

Hon har bestämt sig för att avsluta sitt liv i Schweiz. Jobbet är uppsagt, lägenheten avvecklad och abonnemangen avslutade. Charlotte säger att hon är redo.

För P1 Dokumentärs reporter Anna Hammarén berättar hon om sjukdomen, smärtan, beroendet av andra människor och sitt beslut att inte fortsätta.

Vi får följa Charlotte under hennes sista dagar i livet och även möta hennes personliga assistenter som är med henne medan hon förbereder sig för sin sista resa.

Reporter: Anna Hammarén
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Christian Jangegård

En P1 Dokumentär från 2026.

Dokumentären skildrar den komplexa frågan om dödshjälp. Genom att följa en person under hennes sista tid ger vi en inblick i tankarna och känslorna kring detta svåra beslut. Det var Charlottes önskan att berättelsen skulle publiceras efter hennes bortgång. All dokumentation har skett i enlighet med hennes vilja.

Om du har tankar om självmord/suicid finns det organisationer du kan kontakta, exempelvis: Självmordslinjen, tillgänglig via chatt och telefon 90 101 dygnet runt, varje dag, eller Jourhavande medmänniska som nås nattetid på 08-702 16 80.

Från 2011. Planet har flugit rakt in i World Trade Center morgonen den 11 september 2001. På gatorna, i fönstren, på taken, överallt ringer folk varandra och berättar vad de ser och hur mycket de älskar varandra.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När planen flyger in i tvillingtornen bryter hela New Yorks telefonsystem samman. Människor flyr undan dammet från de raserade höghusen, personer beskådar allt från sina fönster eller är fast i de attackerade husen. I desperat jakt på anhöriga lämnar de  meddelanden i röstbrevlådor utan en aning om de någonsin kommer att avlyssnas. Meddelanden som blir ögonblicksbilder från den 11 september.

Programmet gjordes 2011.

Reporter: Lotta Erikson

Producent: Håkan Engström

Från 2023. Noah kommer som flykting från Afghanistan 2015. Han hamnar hos paret Gert och Lasse, hans nya familj. Men han vill träffa sin mamma en sista gång.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Som 13-åring tvingas Noah fly från sitt hem, land och familj och lämna allt han känner till. Efter en lång och svår resa landar han som ensamkommande flykting i Sverige 2015.

Regnbågsfamilj

Här blir han placerad hos paret Gert och Lasse. Noah har aldrig hört talas om homosexualitet tidigare, och det går emot den religion han är uppfostrad i, islam. Men hos dem hittar han en trygghet.

Med sina två nya pappor växer Noah in i ett nytt liv. Från att ha varit analfabet läser han nu tjocka böcker om filosofi, pluggar på universitet, går på gym och hänger med kompisar.

Men så gör sig hans gamla liv påmint. Han tvingas reflektera över vem han är och var han hör hemma. Och Noah känner att han måste åka tillbaka till Afghanistan, trots att det är farligt, och träffa sin mamma en sista gång.

Noahs nya pappor är en berättelse om att lämna en familj, hitta en ny och vara fast däremellan. Av Lydia Bandolin Sörlin och Miranda Wretman.

Producent:Anna Frey

Slutmix: Tor Sigvardson

Programmet är gjort 2023.

Vill du ha koll på de senaste dokumentärerna från Sveriges Radio? Då kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrevhär.

Den 14 december är en perfekt solig dag i Bondi Beach. Det är svårt att tro att något fruktansvärt skulle kunna hända här.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Stranden är en av Australiens mest ikoniska platser och lockar varje år miljontals besökare från hela världen till sina restauranger, barer och caféer. Parken vid bron nära stranden är ofta full av barnfamiljer som grillar, firar födelsedagar eller letar efter skugga under träden.

Men den här söndagen förvandlas Bondi Beach till platsen för en terrorattack, när två beväpnade gärningsmän öppnar eld mot deltagare vid en Chanukka-fest. 14 judar dödas i vad som beskrivs som den allvarligaste terroraktionen i Australiens historia.

Attacken skakar inte bara Sydney utan hela nationen.

Svenskar vittnen till attacken i Bondi Beach

Flera svenskar som bor och arbetar i området blir vittnen till attacken.

Elin är en av hundratals som har picknick och firar jul på stranden den 14 december.

–  Precis när vi börjar öppna paketen är det fyrverkerier som går av. Men vi ser inga fyrverkerier och då börjar vi inse att det är någonting som inte stämmer. Sen hörde vi folk som började skrika och det var då vi insåg att vi måste dra härifrån, säger Elin.

Thea jobbar i närheten av bron där de två gärningsmännen öppnar eld.

– Jag förstår att det är någon som skjuter utanför vår glasskiosk, säger hon.

Jessica och hennes dotter tar skydd bakom en mur. Hon lägger sig ovanpå sin dotter för att skydda henne mot kulorna.

– Skotten bara fortsatte. Jag trodde att alla var döda, säger hon.

Den svenske journalisten Johan Gabrielsson har bott i Bondi sedan 1997. I den här dokumentären beskriver han den djupa påverkan attacken haft på de som bor där. 

Reporter: Johan Gabrielsson
Producent: Håkan Engström
Slutmix: André Ljungberg

En P1 Dokumentär från 2026.

Vill du ha koll på de senaste dokumentärerna från Sveriges Radio? Då kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrevhär.

Inför valrörelsen riktar P3 ID blicken mot partiledarna för Sveriges tre största partier.

I tre avsnitt porträtteras Jimmie Åkesson, Magdalena Andersson och Ulf Kristersson – människorna bakom partiledarrollen och vägen fram till den absoluta toppen av svensk politik. Lyssna exklusivt i Sveriges Radios app.

Från 2025. I en liten jämtländsk by ville några välmenande socialarbetare skapa paradiset.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Här, på Rätansgårdens behandlingshem, skulle man bota narkotikamissbruk och asocialt beteende och skapa nya välfungerande medborgare – genom social träning och gruppterapi.

Det är 70-tal i Sverige, och allt är möjligt.

Leffe Jonsson, en smågangster från Midsommarkransen, är dokumentärens huvudperson. Han var på väg att gå under i missbruk men återuppstod på Rätansgården. Genom hans minnen och arkivinspelningar får vi en nära inblick i behandlingen.

I gruppterapin pressades unga missbrukare att avslöja sina djupaste hemligheter. Sessionerna kunde pågå i 48 timmar i sträck – så kallad maratonterapi. En metod som räddade vissa men bröt ner andra.

Flera av dem som genomgick behandlingen blev senare själva terapeuter och startade egna behandlingshem. Leffe var en av dem. 

Programmet är från februari 2025.

Reporter: Josephine Schneider

Producent: Håkan Engström

Slutmix: Jakob Lalér

Originalmusik: Teodor Wolgers och Johan Arrias

Vill du ha koll på de senaste dokumentärerna från Sveriges Radio? Då kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrevhär.

Idag bär Stefan Olafsson kostym på jobbet men för 12 år sedan var han sprutnarkoman och hemlös. Ett möte med 80-åriga Heidi förändrade helt hans liv.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Redan när Stefan är 11 år är han med om sin första fylla. Trots att han inte har svårt för skolan tappar han intresse och allt går snabbt utför.

Stefan blir sprutnarkmoman

När han är i 20-årsåldern börjar han missbruka amfetamin och för att finansiera missbruket begår han inbrott. Stefan lever som hemlös i centrala Stockholm och åker in och ut ur fängelset. Han har en hemlig dröm om att plugga till advokat. Men drömmen känns avlägsen och han vågar inte ens uttala den.

Mötet på Östermalm

Men så en natt när han ska göra ett inbrott på Östermalm ser han en gammal dam som sitter i en bil och verkar sjuk. Han ser till att det kommer en ambulans och efter det blir ingenting sig likt.

Dokumentären gjordes 2023.

Reporter: Patrik Airosto
Producent: Sofia Kottorp
Slutmix: Elvira Björnfot

I sommar publicerar P1 Dokumentär fyra dokumentärer från systerprogrammet P4 Dokumentär. Här hittar du mer från P4 Dokumentär.

Vill du ha koll på de senaste dokumentärerna från Sveriges Radio? Då kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrevhär.

Tre kvinnor vill ta sig från Los Angeles hem till Sverige med sina barn. Men de amerikanska papporna vägrar låta barnen lämna USA.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Att försöka klara sig i Los Angeles när familjen är långt borta, pengarna är slut, och visumet gått ut är ingen enkel sak. Så Svenska Kyrkan i Los Angeles har startat en stödgrupp för kvinnor som mot sin vilja måste stanna i Los Angeles med sina barn.

Under ett år följer Sara Miller och Angelica Rundberg tre av kvinnorna i gruppen och deras kamp att få ta med sig barnen hem till Sverige.

31-åriga Sanna har en tvåårig dotter. Hennes ex-pojkvän utsätter henne för psykisk misshandel och vägrar ta ekonomiskt ansvar för deras dotter. Han har konfiskerat Sannas svenska pass och vägrar låta dottern lämna LA.

Lina, 29 år, anställer en advokat för att få hjälp med processen att ta sin åtta månader gamla son till Sverige. Det är mycket dyrt men tack vare vänner som samlar in pengar på Facebook har hon råd.

Camilla kom till Los Angeles för tjugo år sedan. Hon lever i en dålig relation med sin man, pappan till deras två gemensamma barn. Camilla har inget Green Card trots att de är gifta, och maken låter inte barnen lämna USA. Skulle hon själv åka för att hälsa på släkt och familj i Sverige är risken stor att hon inte skulle bli insläppt i USA igen, då hon befunnit sig i LA så länge utan greencard och visum.

Av Sara Miller och Angelica Rundberg 2017.

Producent:Ylva Lindgren

Slutmix: Ludvig Jansson

Vill du ha koll på de senaste dokumentärerna från Sveriges Radio? Då kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrevhär.

Över 800 amerikanska militärer lämnade sin tjänstgöring och rymde till Sverige under Vietnamkriget. En av de fyra första som kom var Michael Lindner.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Som ung drömmer Michael Lindner om att jobba i armén, men i tonåren förändras hans tankar. 

– Jag visste redan då att jag inte kunde döda en annan människa.

1967, när Michael är 18 år, befinner sig hundratusentals amerikanska soldater i Vietnam. Michael hoppas få ett kontorsjobb hemma, men får så småningom beskedet om vart han ska – via en lapp där ett ord står skrivet: ”Intrepid”.

Vietnamdesertörerna ombord på USS Intrepid

Ombord på det enorma hangarfartyget USS Intrepid som ska ta honom till Sydkinesiska havet lär Michael känna tre andra amerikanska sjömän.

Senare, under en permission när de sitter på en bar tillsammans, bestämmer de sig för att rymma.

– Jag förstod: Okej, tåget går nu. Det är bara att kliva ombord, säger Michael Lindner som numera heter Sutherland.

På flykt undan militärpolisen tar sig de fyra desertörerna till det enda neutrala land som tar emot dem: Sverige.

Dokumentären är gjord vintern 2025.

För ytterligare historisk kontext kring Vietnamkriget, lyssna gärna på Sveriges Radios arkivmaterial, som sammanfattar händelseutvecklingen.

Reporter: Jakob Odelstad
Producent: Sofia Kottorp
Slutmix: David Hellberg

I sommar publicerar P1 Dokumentär fyra dokumentärer från systerprogrammet P4 Dokumentär. Här hittar du mer från P4 Dokumentär.

Vill du ha koll på de senaste dokumentärerna från Sveriges Radio? Då kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrevhär.

Fyra män ser tillbaka på sina liv som homosexuella i 1980-talets Stockholm, Riyad och Kairo. Hör om hemliga koder, fester och bastuklubbar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När homosexualitet under 80-talets Sverige inte längre klassas som en sjukdom borde det vara lättare än någonsin att leva som gay. Men med skräcken för hiv kommer mycket hat mot hbtqi-personer. Homofobin och jargongen inom poliskåren får Göran Stanton att säga upp sig.

Pell Uno Larsson är på semester i Kairo och längtar efter att träffa andra män. Han använder en guidekatalog för att hitta säkra mötesplatser. Den leder honom till bastun på ett hotell.

Det är lättare att vara homosexuell i Saudiarabien, ett av världens mest konservativa länder där homosexualitet straffas med döden, än hemma i Sverige tycker Steve Sjöquist. Han flyttar till huvudstaden Riyad 1985 för arbete. Steve berättar om de hemliga festerna, att sova på soffor för att ta sig säkert hem dagen efter och samtidigt känna sig friare än någonsin.

Medverkande: Pell Uno Larsson, Steve Sjöquist, Don Jones och Göran Stanton.

Ett program från 2023

Av: Alexandra Sannermalm
Producent: Håkan Engström
Slutmix: Fredrik Nilsson

Vill du ha koll på de senaste dokumentärerna från Sveriges Radio? Då kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrevhär.

Kjell Höglund är känd för klassiska låtar som Genesarets sjö och Man vänjer sig. Men 1973 har han en annan karriär som efterjagad radiopirat.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Radio 88 börjar sända 1972, en tid när Sveriges Radio är de enda som får sända radio i Sverige. Sändarmasterna ägs av statliga Televerket, som ansvarar för att hålla etern fri från störningar och infiltratörer.

Den nya piratradiokanalen Radio 88 sänder sent på kvällarna, med reklam och helt utan tillstånd. I sina sändningar blandar de absurd humor och proggmusik med angrepp på politiker. Ständigt jagade av polis, Televerket och en stor grupp privatpejlare.

Det är Anders Bjurström som startar Radio 88. När han flyttar in i kollektivet Ornässtugan i Solna träffar han Monica Nilssen, Björn Bränngård och Kjell Höglund – tre personer som blir viktiga för Radio 88.

Våren 1973 hörs Kjell Höglund och Björn Bränngård ofta tillsammans i Radio 88:s sändningar på söndagskvällarna. Efter ett uppehåll har kanalen startat på nytt med en proggigare framtoning, utan reklam och med angrepp mot borgerliga politiker blandat med absurd vänsterhumor.Samtidigt passar de inte riktigt in i den tidens gravallvarliga vänsterrörelse.

– Det är ingen tvekan om att det är väldigt stora grupper som är ganska arga på oss, sa Kjell Höglund då.

Radio 88 jagas av polisen och Televerket

För att kunna höras i etern har Radio 88 tillverkat hemmabyggda FM-sändare som de flyttar varje dag och gömmer på olika platser runtom i Stockholm.

Men i takt med att Radio 88 får mer uppmärksamhet i tidningarna intensifieras jakten på personerna som ligger bakom kanalen. Kalla kriget pågår fortfarande och staten är på sin vakt. En olaglig radiosändare i händerna på okända aktörer skulle kunna användas för desinformation – om kriget kommer.

Polisen och Televerkets pejlare placerar ut personal på platser där de vet att Radio 88 tidigare sänt. De försöker hitta sändarna som göms på hustak, bergstoppar och vindskontor – bland annat inbyggda i en attachéväska.

Enligt Kjell Höglund själv tycks Radio 88:s impulsiva, fräcka och ologiska sätt att planera sin verksamhet förvirra polisen och Televerket.

Och en dag får Radio 88 hjälp från oväntat håll.

Dokumentären bygger på gamla inspelningar från gamla piratsändningar, bandat material ur privata samlingar samt arkivmaterial från Sveriges Radio och Sveriges Television. Där hörs bland andra Björn Bränngård, Monica Nilssen, Kjell Höglund, Anders Bjurström, Willy Josefsson och Bengt ”Pejlar-Bengt” Forsgren.

Dokumentären är gjord 2026.

Reporter: Tommie Jönsson
Producent: Ola Hemström och Sofia Kottorp
Slutmix: Tommie Jönsson

I sommar publicerar P1 Dokumentär fyra dokumentärer från systerprogrammet P4 Dokumentär. Här hittar du mer från P4 Dokumentär.

Vill du ha koll på de senaste dokumentärerna från Sveriges Radio? Då kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrevhär.

Daniel, Gustav, Lars och Adam försöker hitta sig själva som män. Genom livsval, relationer och separationer och under en manskväll.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Männen samlas i vardagsrummet och ger varandra långa kramar. De sätter sig i en halvcirkel och berättar om det som ligger närmast hjärtat.

Det här är en dokumentär om fyra män som söker ny manlighet i en tid då gamla samhällsnormer håller på att luckras upp. Om personlig utveckling, intimitet och att möta sig själv på en sexkurs.

Daniel, Gustav, Lars och Adam heter egentligen någonting annat.

Reporter: Elin von Wright

Producent: Ylva Lindgren

Slutmix: Nima Shams

En P1 Dokumentär från 2021

Vill du ha koll på de senaste dokumentärerna från Sveriges Radio? Då kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrevhär.

Stellan Gustafsson är en av de äldre herrarna i modelljärnvägsklubben. De har träffats i ett skyddsrum varje måndag i 50 år. Men nu är bygget hotat.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ett amerikanskt landskap i skala H0

Den långa modelljärnvägen snirklar sig fram i skyddsrummet som ligger under en skola i Järfälla. Medlemmarna har byggt upp samhällen, broar, hus och skogar. Små figurer väntar vid övergångsställen, rastar hunden eller står och fiskar medan godståg eller gamla ånglok tar sig fram över sjöar och i tunnlar. Modellen är byggd som ett amerikanskt landskap från 1974 i skala H0, rälsens huvudbana och bibana bildar tillsammans 90 meter räls. 

Stellan, Lasse och de andra männen i klubben har byggt upp allt det här under decennier. Varje måndag har de träffats, druckit kaffe och ätit mandelkubb och rulltårta. Flera av dem är pensionerade och lever ensamma. För 78-åriga Stellan är det här en av veckans höjdpunkter.

Skyddsrummet måste tömmas

Men det kommer ett brev från kommunen om att skyddsrummet måste kunna tömmas på 48 timmar. Kommunen vill säkra skyddet för sina invånare och hänvisar till Rysslands krig mot Ukraina. Det stora tågbanebygget måste rivas så snart som möjligt. 

Reporter: Karin Hållsten
Producent: Sofia Kottorp
Slutmix: David Hellgren

I sommar publicerar P1 Dokumentär fyra dokumentärer från systerprogrammet P4 Dokumentär. Här hittar du mer från P4 Dokumentär.

Vill du ha koll på de senaste dokumentärerna från Sveriges Radio? Då kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrevhär.

Mariette Lindstein jobbar hos scientologerna i Los Angeles i 20 år. En dag bestämmer hon sig för att riskera allt och fly.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Mariette går med i Scientologikyrkan i slutet av 1970-talets Sverige. Hon lockas av visioner om en jämställd värld utan kriminalitet och psykisk ohälsa. 1984 är hon på väg till scientologernas högkvarter i Los Angeles öken. Efter två dagars intensiva intervjuer blir hon en av få som ska få jobba i kyrkans absoluta toppskikt. Hon känner sig utvald.

Flyr från scientologerna efter 20 år

Hon har sin treåriga son med sig. Men på kontoret får hon veta att hon bara kommer få träffa honom på helgerna. Hon övertygar sig om att det är för sonens bästa.

Åren på basen går men så plötsligt händer det något. För varje dag som går känner Mariette mer och mer att hon är i ett fängelse. Men att fly från scientologernas internationella högkvarter innebär stora risker.

Reporter: Alexandra Sannemalm
Producent: Mikael Cohen
Slutmix: Johanna Carell 

En P1 Dokumentär från 2021.

Vill du ha koll på de senaste dokumentärerna från Sveriges Radio? Då kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrevhär.

I en källare utanför Borås bevaras taxen Bertil och kaninen Gullan för eftervärlden. Men varför vill man egentligen stoppa upp sitt husdjur?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ibland plockar Lasse Diding fram sin hund Bertil ur frysen. Det kan vara vid årsdagen av Bertils död, på någon festlig tillställning – eller när Lasse intervjuas i Söndagsintervjun i P1.

Men den djupfrysta taxen har blivit en källa till stor konflikt. Lasses familj vill begrava honom och gå vidare – Lasse vill att Bertil ska finnas kvar, som uppstoppad.

”Ett dåligt uppstoppat husdjur är inte kul”

Emelie Möller är taxidermist, zoologisk konservator. I sin källarverkstad i Fritsla utanför Borås jobbar hon med att stoppa upp djur. Vid sidan av jakttroféer får Emelie också förfrågningar från folk som vill stoppa upp sina fyrbenta familjemedlemmar.

– Det är ändå ganska vanligt. Tamfåglar, hundar och kaniner, säger Emelie.

Som kaninen Gullan, som Bella är där för att hämta. För Bella handlade uppstoppningen om att bearbeta ett trauma.

Folklivsforskaren Susanne Nylund Skog studerar bland annat människans förhållande till djur. Hon tror att det kommer bli mer kulturellt accepterat i framtiden att stoppa upp sina husdjur.

– Men det kommer ändå att vara någonting som bara de med pengar kan göra. För ett dåligt uppstoppat husdjur är inte kul, säger Susanne Nylund Skog.

Uppstoppad hund är en P1 Dokumentär från 2026 av Bo Sjökvist.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Henke Henriksson

Vill du ha koll på de senaste dokumentärerna från Sveriges Radio? Då kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrevhär.

Olle Ljungströms mamma mailar nattradion och önskar Olles låtar. På hans dödsbädd lovade hon honom att han aldrig skulle bli bortglömd.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Olle Ljungström var bara 54 år när han dog efter ett helt liv kantat av missbruk men också fantastisk musik som inspirerat många svenska musiker.

Olle Ljungström var en av Sveriges mest begåvade artister och textförfattare och startade i bandet Reeperbahn i slutet av 70-talet. I augusti 2021 skulle han ha fyllt 60 år men en leversjukdom orsakad av många års missbruk avslutade hans liv 2016. Han var livrädd för att glömmas bort.

Nu berättar Olle Ljungströms föräldrar och hans bäste vän och kollega Heinz Liljedahl öppenhjärtigt om hur säregen han var redan som barn, om hans utsvävande leverne och om hans allra sista år.

Dokumentären bygger också delvis på opublicerade intervjuer som filmmakaren och vännen Jacob Frössén gjorde med Olle Ljungström under flera års tid där han berättar om sin syn på konsten, livet och missbruket som ständigt kantade hans liv.

– När Olle förstod att han inte hade lång tid kvar att leva så fick han sin mamma Misse att lova honom att han inte skulle bli bortglömd. Och vintern 2021 när jag hade kontakt med Misse påminde hon om att Olle skulle fyllt 60 år i år. Då fick jag idén att göra den här radiodokumentären som ett sätt att hålla både minnet av honom och hans musik vid liv, säger Jacob Frössén.

Dokumentären gjordes 2021.

Reporter: Jacob Frössén

Producenter: Håkan Engström och Magnus Arvidson

Slutmix: Nima Shams

Vill du ha koll på de senaste dokumentärerna från Sveriges Radio? Då kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrevhär.

Det blåser medvind i opinionen. Men vad får Sverige för politik om Socialdemokraterna vinner valet 2026?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Många i partiet talar om visioner, vad partiet en gång var, vad det har blivit och vart det är på väg. Socialdemokraterna säger sig vilja ha en ny riktning för Sverige – men vad är det för riktning?

– Under stora delar av socialdemokratins historia har det varit uppenbart vad rörelsen har strävat efter. Ibland har det varit det klasslösa samhället, ibland har det varit folkhemmet. I dag skulle jag säga att den här tydliga målbilden inte är lika tydlig, säger Payam Moula, chefredaktör på tankesmedjan Tiden. 

Interna kritiker efterlyser djärvare idéer och tycker att partiledningen är för försiktig. Samtidigt talar Magdalena Andersson hela tiden om breda samarbeten, gärna med borgerliga partier.

Men med vilka ska Socialdemokraterna samarbeta? Och vad vill partiet egentligen?

Vad vill Socialdemokraterna? är en P1 Dokumentär av Pontus Mattsson och en del av Sveriges Radios bevakning av valåret 2026. I januari sändes dokumentären Uppförsbacken som handlar om Moderaterna.

Pontus Mattsson är reporter på Sveriges Radio och har bevakat svensk politik i mer än 20 år.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Agnes Cassel

Ett program från 2026.

RÄTTELSE: I en tidigare version av programmet uppgav vi felaktigt att det var LO - Landsorganisationen - som grundade Socialdemokraterna. Rätt är att det var fackföreningsrörelsen som grundade partiet.

Vill du ha koll på de senaste dokumentärerna från Sveriges Radio? Då kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrevhär.

Göran är 17 år när han kysser Annalisa. Kärleken blir omöjlig och livet skiljer dem åt, men han kan aldrig glömma. 60 år senare får Göran ett brev.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det går 15 år innan de träffas igen. Göran är nu gift och har fyra barn. Även Annalisa är gift och har barn. De återupptar sin relation, i hemlighet. Men hemlighetsmakeriet blir för tungt och de bryter med varann. Tills de träffas igen. Och bryter ännu en gång. Och träffas igen...

Tar den första kärleken någonsin slut? Och kan man älska flera samtidigt?

Göran, 87, blickar tillbaka på sitt livs kärlekshistoria – en historia som sträcker sig över sex decennier och där drömmen om kärleken till slut krockar med verkligheten.

Programmet gjordes 2021.

Ett program av: Jens Arnstad ochJonas Tornberg

Producent: Håkan Engström

Slutmix: Nima Shams

Vill du ha koll på de senaste dokumentärerna från Sveriges Radio? Då kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrevhär.

Jakob pekas ut som en livsfarlig stalkare och psykopat. Hans liv vänds upp och ner. Och han har ingen chans att försvara sig.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

2021 börjar Jakob, som egentligen heter något annat, ett nytt jobb som kriminalvårdare på ett fängelse. Han får höra att han gör ett bra jobb och snart får han bättre arbetsuppgifter.

Men en dag blir han kallad till anstaltschefen.

Jakob får veta att det kommit klagomål mot honom. Han har betett sig olämpligt mot kollegor och han stängs av från sin arbetsplats med omedelbar verkan.

För honom kommer anklagelserna som en blixt från klar himmel. 

– Jag trodde inte mina öron, säger han i dag.

Men vad han inte vet är att det samtidigt har påbörjats en polisutredning mot honom. Polisens personskydd Bops kopplas in eftersom Jakob bedöms utgöra ett allvarligt hot mot en av kollegorna.

När han varit hemma från jobbet i två månader ringer det på dörren. Han öppnar och möts av tre civila poliser. Jakob är anklagad för ett vidrigt brott, och anmälningarna fortsätter att komma.

Ett program från 2026 av Sigrid Edsenius.

Producent:Ylva Lindgren

Slutmix: André Ljungberg

Magnuz är docent i meteorologi. Han säger att han har radikaliserats. Nu följer han andra forskaraktivister upp på barrikaderna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Med vita labbrockar lämnar de skrivbord och laboratorium för att gå ut och bli en del av ”gatans parlament” i protest mot att de som styr inte tar klimatkrisen på allvar.

En klimatforskare som tagit steget mot att bli aktivist är luftföroreningsexperten och meteorologen Magnuz Engardt. Efter mycket övervägande följde han med de andra forskaraktivisterna upp på barrikaderna som en Scientist Rebellion. Reportern Catharina Ericson Ulfves har följt honom och de andra aktivisterna under ett års tid för att förstå hur de resonerar och för att se vad de gör.

Ett program från 2024.

I maj 2026 dömde tingsrätten två av aktivisterna för skadegörelse. De dömdes till villkorlig dom samt ålas att betala skadestånd. Övriga 15 som greps hösten 2023 friades.

Av: Catharina Ericson Ulfves

Producent: Ylva Lindgren

Slutmix: Jakob Lalér

Musiken i programmet:

Trentemöller ”Miss you”

Ulfves/Redman ”Withering”

David Spreitz Elings har varit med om det värsta en dykare kan uppleva. Trots det betyder fridykningen allt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För David är fridykning en livsstil.

– Om jobbet står i vägen för träning och tävling, då byter jag jobb eller så jobbar jag inte. Då är jag fattig i stället, säger David.

Som fridykare är han specialiserad i grenen statisk andhållning. Det går ut på att ligga på mage i vattnet och hålla andan, precis under ytan.

– De flesta fridykare gillar inte statisk andhållning så mycket, när man ligger stilla. Det blir väldigt lite distraktioner. Man kan inte fly med tankarna till teknik när man simmar och så vidare. Man får verkligen känna de här obehagskänslorna, säger David.

David Spreitz Elings är i fridykningens världselit

De senaste åren har David Spreitz Elings seglat upp i den absoluta världseliten av fridykning.  

Men trots att David är flerfaldig världsmästare och på jakt efter världsrekordet är det inget han kan leva på. Senast han tog sig till VM i Japan var han tvungen att ta lån för att kunna åka dit. När han inte tränar jobbar han i en matbutik som bara ligger några hundra meter från simhallen.  

Efter flera guldmedaljer på VM och med några av de bästa tiderna som uppmätts har David nu ett nytt mål – att slå världsrekordet. För att klara det måste han hålla andan i mer än 11 minuter och 35 sekunder.

David har i livet med fridykningen upplevt stora framgångar – men också den största tragedin. Hur går man vidare och fortsätter dyka efter att ha upplevt alla dykares värsta mardröm?

Fridykarenär ett program av Mårten Paridon Petterssonfrån 2026.

Producent: Håkan Engström

Slutmix: Sandra Pettersson

Laurence Picq skulle med tiden bli den enda västerlänningen som upplevde det inre av Pol Pots Kambodja.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den här dokumentären är en repris och sändes för första gången år 1999.

Laurence Picq blev kär i en lite äldre man från Kambodja när hon var på ett sommarläger på 60-talet. Två veckor senare gifte de sig, och hon hamnade så småningom i de röda khmerernas innersta kretsar.

Mannen hon gifte sig och fick två döttrar med var Suong Sikoeun, som tillsammans med Pol Pot, Ieng Sary och många andra röda khmerer satt på kaféer i Paris och planerade det kommunistiska maktövertagandet i Kambodja 1975.

Vad fick Laurence Picq se av de röda khmerernas radikala samhällsexperiment, där var fjärde kambodjan dog? Och hur gjorde hon för att överleva?

Dokumentärmakaren Bosse Lindquist läser Laurence Picqs självbiografi, reser till Kambodja och träffar några av människorna hon levde med, i denna P1 Dokumentär från 1999.

Produktion och mixning: Ylva Lindgren och Ingemar Persson

Ingen annan demokrati i världen besökte Pol Pots Kambodja så många gånger som Sverige.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den här dokumentären är en repris och sändes för första gången år 1999.

Det var i april 1975 som den kambodjanska befrielserörelsen besegrade USA och intog Phnom Penh. Inom timmar skar de nya makthavarna av alla förbindelser med utlandet. Världen häpnade inför denna mystiska och förvirrande revolution som verkade ha utbrutit. Snart spred sig rykten om avrättningar och blixtsnabb och fullständig utrymning av landets alla städer.

De svenska besöken till Kambodja började ett år efter utrymningen av Phnom Penh och ägde rum medan den kambodjanska katastrofen pågick.

Vad såg de svenska besökarna, till exempel Jan Myrdal, diplomaterna Jean-Christophe Öberg och Kaj Björk, eller den socialdemokratiske politikern Birgitta Dahl? Och vad berättade de när de kom ut ur det stängda landet?

Blev de sanningsvittnen? Eller försenade de upptäckten av vad som pågick?

Genom arkiv och i bibliotek, och genom att tala med de som själva var med söker sig Bosse Lindquist fram till svar i den här P1 Dokumentären från 1999.

Slitna hyreshus, mögel och fukt i lägenheterna, trasiga tänder och Sveriges högsta arbetslöshet. I Perstorp kämpar många i motvind och mot fattigdom. Men Doris Yang drömmer om något annat.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Efter valet 2022 var politikerna i Perstorp överens: Fler i kommunen måste komma ifrån sitt bidragsberoende, och fler måste få jobb.

Men det blev inte så.

Fortfarande lever många på försörjningsstöd, är arbetslösa och har skulder till kronofogden.

Inte råd att laga tänderna

De allra fattigaste i Perstorp har inte råd att gå till tandläkaren. Så är det för Björn. När han nyligen var på besök i en grannkommun började han tänka på hur han stack ut.

– Alla var fina. Alla hade fina tänder. Sen när man kommer till Perstorp, och man själv har dålig munhälsa och allt, då känner man sig hemma, för i Perstorp är det jättemånga som har jättedåliga tänder, säger Björn.

Mögel och fukt i lägenheterna

Nästan 450 lägenheter i Perstorp har ägts av fastighetsbolaget Kupolen. En del av husen är slitna, och både fukt, mögel och trasiga eluttag har dokumenterats av miljöförvaltningen.

Här har också de som fått nej av andra hyresvärdar kunnat bo, eftersom Kupolen haft generösa uthyrningsregler. Personer som lever på försörjningsstöd har kunnat flytta hit, även från andra kommuner. Det leder till ökade kostnader för kommunen, enligt Ronny Nilsson, socialdemokratiskt kommunalråd i Perstorp, när socialtjänsten betalar ut försörjningsstöd.

Men en del tycker att Kupolen gör något bra. Maria och hennes son Jimmie har flyttat hit från Orsa efter att tidigare ha levt i missbruk och kriminalitet.

– Kupolen ger folk en chans, sådana som inte ens skulle fått hyra en hydda i skogen, säger Maria.

”En misslyckad plats”

Doris Yang har bott i Perstorp nästan hela livet, och minns när det var lätt att få jobb, och många jobbade på fabriken Perstorps AB. Nu sprider sig i stället en bild av hur dåligt det går för Perstorp, att det blivit ”en misslyckad plats”.

Hon drömmer om att Perstorp ska bli den bästa platsen att leva på.

Välkommen till Perstorp är ett program av Randi Mossige-Norheimfrån 2026.

Producent: Ylva Lindgren

Slutmix: Henke Henriksson

I skuggan av nybyggda bostadsrätter och koncepthotell klamrar sig ett svartbyggt skjulsamhälle fast och dess invånare fortsätter spika upp gäddskallar på fiskebodarna vid den så kallade Skitviken i Västerås.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Mitt i Västerås, i gamla hamnen, finns en säregen plats, en konstgjord udde, skild från omgivningen med låst vägbom.

Tvåhundra meter lång och femtio meter bred är piren, bebyggd med fyrtiotalet rostiga plåtskjul och befolkad av en båtklubb. Alla här har inte båt men likväl är det en båtklubb, en med årsmöte, kassör, vimpel, bryggor, spel och en rök förstås för fisk och julskinkor.

Här har nästan inget förändrats det senaste seklet.

Programmet är gjort 2019.

Reportrar: Inger Orre och Martin Hedén

Slutmix: Elvira Björnfot

Producent: Håkan Engström

För Melwin, Teo och Leonidas är varje dag en träningsdag. Men blir man gladare av att vara smal och stark? Går det att bli nöjd med sitt utseende?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På gymmet i Kronborg i Malmö lastar Melwin och Teo vikter på skivstången. De pushar varandra upp mot 130 kilo. Men för Leonidas tar det stopp redan under uppvärmningen.

– Jag rycker i vikterna men de kommer inte upp. Jag ser mina kompisar göra bättre resultat och det är stressigt, säger han.

Gymtrend bland unga killar

I Riksidrottsförbundets senaste ungdomsbarometer är gym den vanligaste träningsformen bland unga. Särskilt gäller det unga killar där fyra av tio som tränar, gör det just på gymmet.

– Det är en väldigt cool känsla att kunna förändra sig. Men kanske hade jag varit gladare om jag aldrig hade börjat gymma. När jag går in på Tiktok och ser en femtonåring lyfta 200 kilo, då är mitt personliga rekord inte värt någonting. Det mår jag inte bra av, säger Teo.

Tiktok, kroppsideal och manlighet

Styrketräningstrenden har exploderat både på gymmen och i sociala medier. I kommentarsfälten skrivs det öppet om bland annat steroider och andra dopningklassade preparat, som medel för att uppnå den perfekta fysiken. Den som inte passar in på kroppsidealet kan bli kritiserad och hånad. Men det finns också en annan, mjukare ton.

– Killarna är inte så manliga som man kanske tror. De kommenterar varandras utseende och skämtar om att de är kära i varandra, säger Ella, som jobbar på ett gym i Malmö.

– Tjejerna bryr sig nog inte. De som uppskattar det jag gör, det är killar, säger Teo.

– Målet är att bli nöjd med kroppen, att tycka ”shit, jag ser perfekt ut”. Men det är nästan omöjligt, säger Melwin.

Killarna på gymmet är ett program av Sven Holmberg från 2026.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: André Ljungberg

I knappt tio år utmanade och provocerade The KLF musik- och konstvärlden med tvetydiga politiska aktioner. Men en dag lämnade de musikbranschen med besked.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

The KLF, The Timelords, Ancients of Mumu, The Jams och The K-Foundation var några av de namn duon Jim Cauty och Bill Drummond verkade genom under ett knappt decennium från slutet av 80-talet till 1994.

Några av sakerna den brittiska duon hann med under den tiden var att uppröra Stikkan Andersson genom att sampla Abbas ”Dancing Queen”, skrämma vettet ur musikindustrin med ett maskingevär på galan Brit Awards och i en egen version av slow-tv, att sedel för sedel elda upp en förmögenhet i en öppen spis framför en statisk kamera.

– De är som victorianska äventyrare med massor av pengar, som bygger månraketer på bakgården eller bestiger Mount Everest, säger Craig McLean, journalist och redaktör på The Face i London.

The KLF lämnade musikbranschen

Innan The KLF lämnade musikbranschen med buller och bång gjorde de också kommersiell succé på världens topplistor i början av 1990-talet med låtar som ”3 a.m. Eternal”, ”What Time Is Love?” och ”Justified & Ancient”.

I P1 Dokumentärs ”Build a fire” från 2002 hör vi när Gustaf Görfelt och Tor Billgren åker till London för att söka upp platserna där det hände och träffa människorna som var med när det hände. Det är en nutidshistorisk resa som följer två excentriker i populärkulturens utmarker från en åker utanför Södertälje till en klippkant på Skottlands nordligaste spets.

Dokumentären är en repris och sändes för första gången 2002.

Av Gustaf Görfelt och Tor Billgren

Producent:Håkan Engström

När färre kommuner kör ut mat via hemtjänsten får äldre klara sig på mikromat, visar Sveriges Radios granskning. Annelie i Hjo är en av de drabbade.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I den lilla kommunen Hjo i Västergötland har man slutat leverera nylagad mat till personer med hemtjänst. Istället har kommunen infört ett system med kylda eller frysta färdigrätter, som de äldre får klicka hem från en butik på nätet.

Annelie Persson i Hjo är sjukpensionär och har sedan några år tillbaka hemtjänst sex gånger om dagen. Hon är en av dem som nu väntas klara sig på mikromat.

– Smakmässigt så börjar det ta stopp. Det är inte gott. Det är ingen livskvalitet på det, säger Annelie.

Nu har Annelie skrivit under en protestlista för att få kommunen att återinföra matleveranserna.

Minst 42 kommuner utan matleveranser

Många kommuner i Sverige gör just nu som i Hjo, och tar bort distributionen av lagad mat. Syftet är att spara pengar, eller för att personalen ska få mer tid till omvårdnad, visar P1 Dokumentärs och P4:s gemensamma granskning. I dag saknar minst 42 av Sveriges kommuner utkörning av lagad mat inom hemtjänsten, varav Gislaved, Jönköping, Bjuv, Enköping och Askersund är några exempel. Och fler planerar att göra förändringen.

Men hur påverkar det här skiftet de som är beroende av hemtjänsten? Och vad säger de ansvariga?

Programmet gjordes 2026.

Reporter och research: Aleksa Lundberg

Intervju med Livsmedelsverket och research: Joel Wendle

Producent: Ylva Lindgren

Slutmix:Agnes Cassel

En nyinflyttad kille börjar i en högstadieskola i Oslo 2008. Han är ovanligt talangfull, men det är något som inte stämmer.

I en ny serie från P3 Dokumentär i samarbete med norska NRK berättar vi om ett osannolikt fall som chockat Norge. Ett mysterium som visar sig ha kopplingar till brottsfall i Tjeckien.

Lyssna på P3 Dokumentär om Mysteriet Adam i Sveriges Radios app.

59-årige Tomas drömmer om att kunna leva på sin scenkonst. Men Arbetsförmedlingen tycker att han borde ha ett riktigt jobb.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det här är ett riktigt jobb för mig. Att gå till ett vanligt lönejobb bara för att få lönen känns helt meningslöst.

Det är på scenen som Tomas Halling hittar livsglädjen. Fram tills idag har han skapat över 130 olika karaktärer, däribland jazztronauten Spiriflexibop och Bubbelplastmannen.

Men publiken hemma i Göteborg är svårfångad. Sedan sju år tillbaka lever Tomas på socialbidrag, men söker pliktskyldigt jobb som han inte får.

– Jag vill inte inordna mig i ledet, då börjar det krypa i mig, jag blir arg, jag blir ledsen, jag blir vansinnig. Om jag inte gör det här så fungerar jag inte på riktigt. Ta inte ifrån mig det här.

Musik: Albert af Ekenstam

Av Emil Östlund.

Programmet är en repris och publicerades för första gången 2017.

Ylva och Anton är gifta och kämpar samtidigt med sin långfilm. En dag föds en idé: att få en Hollywoodstjärna att spela en av rollerna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I badkaret i ett gult tvåfamiljshus i Göteborg sitter producenten Ylva Olaison och regissören Anton Källrot och spelar in en ljuddagbok. Det går trögt för dem att få ihop pengar till sin långfilm. Men kanske har de hittat en briljant lösning.

Kommer Jim Carrey vilja vara med?

Om de lyckas få Jim Carrey att spela en av rollerna i filmen, då kommer ingen kunna säga nej. Dessutom skulle han vara perfekt för rollen.

Kampen om pengarna från Svenska Filminstitutet och andra finansiärer är hård, med sömnlösa nätter och ständiga pitchmöten. Och utanför badrumsdörren väntar vardagsbestyren: köttfärssås och spaghetti, skjuts till skolan, parterapi och en tvätthög som bara växer.

Ska de lyckas ro sin film hela vägen i hamn?  

Ett program av Hanna Rasmuson Hulmé från 2026.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Henke Henriksson

De drömde om ett kollektivt paradis 15 år senare möts medlemmarna i rättssalen. Som fiender.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet är en repris och publicerades för första gången 2020.

En dag syns banderoller med protestbudskap på det stora gula huset.

Den här historien om när en dröm krockar in i en hård verklighet. Och om hur det är att vara ideologisk i bostadskarriärens Stockholm.

Det ekologiska kollektivhuset Gebers ligger bland ekarna nere vid en strand i södra Stockholm. På landet fast i stan. Det grundades i mitten av 90-talet, av en grupp miljöengagerade unga som ville ha ett gemensamt boende.

I den här dokumentären får du möta kollektivisterna, och följa med till det som kunde ha blivit ett paradis.

Dokumentären är gjord 2020.

Reporter: Rasmus Malm
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Nima Shams

Tivolit är Peter Janssons livsverk. Han har inte jobbat med något annat. Men hälsan är inte vad den borde vara. Ska han orka en säsong till?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Peter Jansson, eller Peter Pan som han kallas, har drivit sitt tivoli i nästan fyrtio år. Från april till oktober bor Peter och hans sambo Ulla i en buss och reser från plats till plats: Lidköping, Vara, Norberg, Knivsta, Katrineholm, Köping, Motala, Hudiksvall, Rättvik och många fler ställen.

Om och om igen bygger de upp sitt tivoli, river det och drar vidare.

På ena armen har Peter Jansson tatuerat sagofiguren Peter Pan och elva bokstäver i svart: ”Never grow up” – bli aldrig stor.

Peter Pan vill stanna i världen med karuseller

Men i takt med att åren snurrar på, precis som karusellerna, blir tivolijobbet mer och mer slitsamt. Efter ett helt liv i tivolibranschen börjar Peters kropp säga ifrån. 

Det börjar bli dags för Peter att bestämma sig för när han ska lägga av.

Men det är svårt att överge ett livsverk.

Helst skulle Peter Pan vilja vara kvar i sin värld med sockervadd och karuseller för alltid.

Reporter: Randi Mossige-Norheim
Producenter: Anna Frey och Håkan Engström
Slutmix: André Ljungberg

Malin går på heroin, Anita har vräkts från sin lägenhet och Agneta och Jelena som sover på gatan. Alla fyra får i natt tillfälligt tak över huvudet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Stockholms stad lever 2 439 personer i hemlöshet enligt siffror från 2018. Kartläggningen görs vartannat år och sedan den senaste räkningen har andelen kvinnor utan bostad ökat något. En tredjedel av de hemlösa är kvinnor och många lever i extrem utsatthet.

Bengt Bok följer fyra av kvinnornas kamp för att överleva dagen. Alla fyra rör sig runt en och samma plats där de hittat tillfälligt tak över huvudet, Stadsmissionens härbärge Bostället.

Dokumentären är från 2019.

Reporter: Bengt Bok
Producent: Magnus Arvidson och Ylva Lindgren
Slutmix: Nima Shams

En kall januaridag dör 8-årige Toste på ett sjukhus i Stockholm. Kvar finns hans familj, tvingade att omforma sig kring det hål han lämnat. Hur överlever man sorg?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När Toste är fem år visar det sig att han har en ovanlig medfödd lungsjukdom, den förkortas PAH. Familjen vistas på sjukhus under långa perioder och en stor del av mamma Annikas och pappa Petters vardag handlar om att ta hand om Toste.

I december 2024 läggs Toste in akut på sjukhus, han har en infektion i lungorna och kopplas upp mot en Ecmomaskin. Läkarna gör allt de kan men efter tre veckors kamp tas beslutet att låta Toste somna in. 

Att förlora ett barn och ett syskon

Kvar finns familjen, Tostes föräldrar och hans tre syskon, storasyster Elsa, storebror Nestor och lillasyster Esme. Tvingade att omforma sig kring det hål han lämnat.

Hur tar man beslut om man var man vill begrava sitt barn och vad gör man med pärlplattan han aldrig hann lägga klart? 

Hur är det när ens föräldrar bara gråter och inte orkar umgås med en? Och vågar man som storasyster flytta hemifrån och lämna en lillasyster som redan förlorat ett syskon?

Ett program gjort 2026 av Clara Lowden

Producent: Ylva Lindgren

Slutmix: Astrid Ankarcrona

Tommy och Monica är unga, kära och kriminella. Efter mer än 30 år som brottsling ställs Tommy inför ett val: pengarna eller familjen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sveriges Bonnie and Clyde träffas när hon är 16 år och han nästan dubbelt så gammal. Tio år senare gifter de sig på Kumlaanstalten. Då är Tommy bland annat dömd för koppleri av Monica.

Tommy betraktas som en av Sveriges värsta rånare. Monica är hans medbrottsling. Pengarna från brotten spenderar de på nattklubbar, resor och dyra bilar. Men när deras son Niklas föds förändras livet, åtminstone för Monica.

När Tommy ser hur hans brott skadar Niklas ställs han inför ett val: pengarna eller familjen?

Podden gjordes 2019 och sänds igen 2022 som en del av P1 Dokumentärs Kärlekssommar.

🎧 Lyssna på fler poddar om svenska brott och brottslingar i appen Sveriges Radio Play.

En podd av Martin Jönsson

Producent: Håkan Engström

Slutmix: Nima Shams

Den judiska flickan berättar att hon ofta bär sina örhängen med davidsstjärnan oavsett vad folk tycker. Trots hatet är jag stolt judinna, säger hon.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Flickan Mia har intervjuat berättar att hon inte vet om hon vill bo kvar i Sverige.

– Jag fick dubbelkolla med mamma om jag kunde ha örhängena på mig när jag skulle till doktorn. Det är så mycket hat mot oss judar nu. Jag känner mig inte trygg i mitt eget land, fortsätter flickan.

I dokumentären ”Ett hakkors i salt” intervjuar Mia Blomgren fyra judiska barn om hur det är att vara jude i Sverige idag. De träffas hemma hos barnen, i deras rum, en plats där de känner sig trygga.

– Man kan inte bo i ett land där man känner sig otrygg att gå på gatan med ett smycke. 

Ett av barnen berättar om när en pojke i skolmatsalen plötsligt ropade på henne och visade henne ett hakkors i salt som han ritat på bordet. Mia undrar vad hon kände då och hon svarar att hon börjar bli van.

Här kan du lyssna på andra program av Mia Blomgren
Hör Mia Blomgren berätta i Studio Ett om varför hon gjort dokumentären

Dokumentären publicerades på Förintelsens minnesdag 27 januari 2026.

Reporter och producent: Mia Blomgren
Medproducent: Sofia Kottorp

- Fokus mars 2026: P1-Dokumentären ”Ett hakkors i salt - judiska barn i Sverige berättar:
”En av mina radio-favoriter är Mia Blomgren, som jag redan hyllat här. Fast jag har aldrig gråtit när jag lyssnat på hennes program förut. //Ett av barnen har slutat att säga att han är jude. ”För att det är krig” och för att mamma har sagt det. Utanför hans skola finns vakter och polis med ”äkta pistoler”. han har vant sig. //Måtte Blomgren hursomhelst länge jobba vidare med sina varliga men starka intervjuer. Det här programmet är oral vittneslitteratur.”

- ETC januari 2026: P1-Dokumentären ”Ett hakkors i salt - judiska barn i Sverige berättar: 
”Ett annat av barnen berättar att en skolkamrat påkallade hennes uppmärksamhet. Han ville visa henne just ett hakkors i salt, under lunchrasten. Klaustrofobiskt men inte uteslutande. För barnen vägrar så ofta de förmår det fängelse som antisemitism reser runt dem. - Trots hatet är jag stolt judinna Det här är naturligtvis en strid de aldrig skulle behöva utkämpa. Det är ovärdigt. Det är inte vad vi vill att Sverige ska erbjuda den judiska minoriteten.”

Babak växer upp i den islamiska republiken Iran. Allt är reglerat kläder, musik och åsikter. Men i metalmusiken hittar han en spricka av frihet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet är en repris och publicerades för första gången i februari 2025.

Barndomsvännen Ehsan är gitarrist, lillebror Behrooz spelar trummor och Benjamin spelar bas. Och Babak, han skriker. Det är som att all frustration och ilska över ofriheten i Iran under 80- och 90-talet när Babak växer upp kommer ut i bandet Traumetas musik och låttexter. Tvärtemot regimens regler har bandet jeans och långt hår, tittar på MTV-inspelningar och umgås med tjejer. Och sjunger om helvetet och demoner. Med sin musik vill dom trotsa och förändra samhället.

Efter ett presidentval i juni 2009 bryter stora demonstrationer ut. Inte sedan 1979 har så många letat sig ut på Teherans gator för att protestera. En hel generation längtar efter förändring. Är det nu den kommer, och Babaks band kan spela sin musik fritt? Men regimen sätter in militär mot demonstranterna. Under det år protesterna pågår dör, fängslas och försvinner folk. Och hoppet om en annorlunda verklighet dör.

Samma år åker Babak till Sverige för att plugga. Nu är han 40 år, har fru, barn och jobb. Livet pågår. Han flyttar aldrig tillbaka till Iran och någon musikkarriär verkar det inte bli. Han har tappat kontakten med bandet och livet som grawlande sångare i ett metalband känns avlägset. Det gör också hoppet om förändring av det fortsatt repressiva samhället i Iran. Han är mest trött.

Men så ser han att ett av hans favoritmetalband, Opeth, ska ha konsert i Istanbul. Han vet att unga iranska metalheads kommer komma dit i busslaster. Kanske kan en resa dit väcka något i Babak igen?

Hårdrocksrevolten i Iran är en dokumentär av Babak Parham från 2025.

Producent:Anna Frey

Slutmix: Christian Jangegård

Motvind i opinionen, skandaler i media och hot från höger och vänster. Sällan har ett styrande parti haft en så svår uppgift som Moderaterna 2026.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På ett kongresscenter i Västerås står Moderaternas valledare Martin Borgs på scenen. Han tecknar bilden av valrörelsen 2026 som en väg fylld av fallgropar.

– Folk kommer försöka lägga krokben för oss. Det här det svåraste någon av oss har gjort. Uppförsbacken är stor. 

I valet 2022 blev Moderaterna mindre än Sverigedemokraterna. Partiets egen valanalys är tydlig: Moderaterna är inte längre det självklara högeralternativet i svensk politik.

Så hur ska det gå i valet? Vilken framtid väntar Moderaterna?

Uppförsbackenär en P1 Dokumentär av Pontus Mattssonoch en del av Sveriges Radios bevakning av valåret 2026. Dokumentären om Moderaterna är den första i en serie i två delar, där den andra kommer att fokusera på Socialdemokraterna, och släpps senare i vår.

Pontus Mattsson är reporter på Sveriges Radio och har bevakat svensk politik i mer än 20 år. Han har tidigare gjort flera politikdokumentärer för SVT och varit Sveriges Radios utrikeskorrespondent i London.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Agnes Cassel

Ett program från 2026.

Fotnot: Jari Puustinen, kommunalrådet från Eskilstuna, har sedan programmet spelades in lämnat Moderaterna.

Vill du höra fler dokumentärer om svensk politik? 

Lyssna på dokumentären Regeringsbildningen 2018 – den som ändrade allt där reporter Maggie Strömberg följde dåvarande Centerledaren Annie Lööf och Moderatledaren Ulf Kristersson efter valet 2018, eller hör Partiledaren – Håkan Juholts väg till maktendär reporter Amanda Glans tidigt under hösten 2010 började följa den då relativt okände politikern Håkan Juholt som senare blev Socialdemokraternas partiledare.

För Claes JB Löfgren, med 30 år som utrikesreporter på SVT, blir pensionen en identitetskris. Kan en långsegling åter ge honom en mening med livet?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången 2020.

Pensionering är en befrielse för en del, en fullständigt naturlig del av livet för andra men också ett ovälkommet tvärstopp på ett långt och intressant yrkesliv. För Claes JB Löfgren, under större delen av sitt yrkesliv utrikesreporter på Sveriges Television, utlöser den påtvingade pensionen en kris.

Men en lång resa med segelbåten Alma och hans gamle vän PellePia Hedberg, ett förverkligande av en dröm om att segla jorden runt som började för nästan 50 år sedan, ska visa att livet är mer än bara arbete.

Sökandet efter en mening med livet – efter decennier av rutiner och starka upplevelser i världens krigszoner – går över stormpiskade hav och förbi karga kuster i Europas utkanter.

”De gamla och havet” är helt och hållet Claes JB Löfgrens personliga berättelse. PellePia Hedberg har tidigare porträtterats i P1-dokumentären ”Transan och jag”.

Reporter: Claes JB Löfgren

Slutmix: Nima Shams

Producent: Håkan Engström

Frölunda Hockey går på knäna. För att komma tillbaka till Elitserien anlitar de en av världens mest kända konstnärer: Andy Warhol.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

1986 får Frölundas vice ordförande Hans “Bula” Andersson en idé. Han ska beställa ett konstverk. Hockeyklubben är pank och desperat så nu gäller det att tänka stort. Med hjälp av konsthandlaren Magnus Bromander kontaktar man den världsberömde popkonstnären Andy Warhol.

– Jag visste att om vi betalar så målar han, säger Magnus Bromander.

Fastighetsmagnaten Lennart Wallenstam går med på att stå för fiolerna och Andy Warhol anlitas för att göra en oljemålning och 100 silkscreentryck som klubben kan sälja till fans och konstintresserade. Som motiv väljer Andy Warhol spelaren Christer Kellgren.

– Jag har ju inte gjort några stora avtryck i världshistorien. Och så blev det jag, säger Christer Kellgren.

”Frölunda Hockey Player” klubbas på auktion

Först ser den spektakulära satsningen ut att bli ett fiasko. Men när Andy Warhol plötsligt avlider tar försäljningen fart och inom några år tar sig Frölunda tillbaka till Elitserien. 

Hösten 2025 ska “Frölunda Hockey Player” klubbas på auktion och solskenshistorien om tavlan som räddade en hockeyklubb omskrivs flitigt i medier. Men tavlan som ska säljas är inte den som Frölunda beställde. Den här har aldrig visats för allmänheten. Vad är det för en tavla?

Dokumentären är gjord 2025.

Reporter: Robin Jonsson
Producent: Anna Johannessen. Exekutiv producent på Sveriges Radio: Håkan Engström och Sofia Kottorp.
Slutmix Fredrik Nilsson. 
En produktion av Tredje Statsmakten Media.

På specialskolan Tomteboda lever barnen med synnedsättning i en sluten värld. Monicka och de andra vittnar om en barndom som gick förlorad.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången 2019.

Det är 1971 när Monicka för första gången kliver in genom de tunga portarna till Tomtebodaskolan. Hon är sju år och har skickats över hundra mil hemifrån för att få en anpassad utbildning. Här ska hon bo och gå i skolan tillsammans med andra barn från hela Sverige som också har en synnedsättning.

Snart har Monicka, Ann, Frank och de andra barnen hela sina liv på skolan, ett inrutat liv fyllt av rutiner och hierarkier som barnen måste anpassa sig till. Det gäller att inte sticka ut och att inte bli favoriserad. Det är ett samhälle i samhället där eleverna sällan har kontakt med barn från världen utanför.

Reporter: Anna Bergholtz och Caroline Gollungberg
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Elvira Björnfot

Ballongfärden skulle göra männen de första på Nordpolen. Men allt slutade i katastrof.

Lyssna på P3 Historia om Andrées polarexpedition, en serie i tre delar, hos Sveriges Radio.

Gudalandet har i medier kallats en vikingasekt själva menar rörelsen att de är de enda som kan stoppa mänsklighetens undergång.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Gudalandet säger sig sitta på en sanning vi andra inte känner till – att en ondskefull elit snart kommer att förinta majoriteten av jordens befolkning, och att de har ett ansvar att agera innan det är för sent.

Ditta Rietuma och Lars Rutger Solstråle har utropat sig till ledare över hela världen: hon som kejsarinna och domare, han som åklagare. I juni 2024 står de åtalade i Skaraborgs tingsrätt, efter att ha dömt ett trettiotal lokalpolitiker och tjänstemän till döden och byggt en galgbacke på sin gård i Hova, där avrättningarna ska ske.

De döms till fängelse och skadestånd – men vägrar acceptera domen och överklagar.

Gudalandet bildas 2012

När reportern Petrina Hinas kommer hem efter rättegången rasar hon rakt ner i ett digitalt kaninhål i försöken att förstå rörelsen. Gudalandet bildas 2012, men spåren på nätet sträcker sig längre tillbaka. I över femton år har de flitigt spridit sin sanning – allt har filmats och dokumenterats.

Det här är en dokumentär om hur två personer och deras rörelse påverkat det lilla samhället Hova. Men också om hur det är för Ditta och Lars att tro sig veta att mänskligheten håller på att utplånas – utan att någon lyssnar.

Ett program gjort2025av:Petrina Hinas

Producent: Håkan Engström

Slutmix:Henke Henriksson

Det känns som att alla i vår familj får cancer. I släkten finns en genmutation. Har jag den?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet publicerades för första gången 2018.

Karin Bromander var sex år när hennes mamma dog i äggstockscancer. Idag, 25 år senare, undersöker Karin och hennes systrar risken om också de kommer att drabbas av ärftlig cancer.

– Jag tror inte jag tänkte i termer av att jag ärvt nåt i mina gener, mer att jag typ är dömd på nåt sätt, säger lillasyster Mia.

– Jag visste ju att det var 50 procents risk, men rent psykologiskt kändes det som att ha 100 procents risk, säger storasyster Sara.

– Generation efter generation av kvinnor har drabbats av cancer i vår släkt. Det känns som om vi har en dom över oss, säger Karin.

– Måste det verkligen vara så att också vi drabbas?

Information från Cancerfonden om bröstcancer och ärftlighet 2025

Information från BRCA-förbundet

Reporter: Karin Bromander
Producent: Lotta Malmstedt
Slutmix: Janne Waldenmark

När Ida är 35 får hon diagnosen ALS. Läkaren säger att hon bara har några få år kvar att leva. Hennes storasyster Emelie står vid hennes sida.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Systrarna har varit nära sedan de var små. De fyller i varandras meningar så som man bara kan göra när man delat ett helt liv. Mitt i all sorg har de humorn gemensamt, de skrattar och skämtar, samtidigt som båda vet allt för väl vad som väntar.

Fem år innan Ida får sin diagnos dör systrarnas pappa i ALS. Familjen såg hur hans muskler successivt förlamades, och hur han gick från att vara en händig elektriker till en person som inte kunde äta själv. Nu väntar detsamma för Ida.

Sen hon fick sin diagnos har vänner och familj arbetat som hennes assistenter. Storasyster Emelie åker mellan Göteborg, där hon har sitt liv, och Jönköping, där Ida bor, flera gånger i veckan för att hjälpa henne. Bara några månader efter diagnosen slutar Idas ben att bära henne. Hon är beroende av sin permobil och måste få hjälp med allt från att klä på sig och sminka sig till att äta. Så småningom försvinner talet.

Hur är det egentligen att förlora förmåga efter förmåga och se livet bli något helt annat än man trodde? Och hur är det att stå bredvid, och vara frisk när man ser sin syster brytas ner i en obotlig genetisk sjukdom?

 ”Tänk att min syster ska dö” följer systrarna Ida och Emelie under flera år, i sjukdomen och sorgen men också i systerskapet, humorn och kärleken inom en familj.

Ett program gjort2025av:Hanna Rasmuson Hulmée

Producent: Anna Frey

Slutmix: David Hellgren

Matilda och hennes vänner identifierar sig som butchar. Men vad innebär det egentligen? Hur ser de på sig själva och vad betyder andras blickar?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången 2023.

Matilda hittar några bortglömda ljudfiler på en hårddisk från ett läger hon arrangerade 2018 - Butch Camp. Under ett par sommardagar samlades då ett gäng lesbiska deltagare för att samtala om identiteten butch och vad den betydde för dem. När Matilda lyssnar på inspelningarna fem år senare väcks en nyfikenhet – vad har hänt med alla sen sist? Det är dags för en återträff. 

En viktig gemenskap

Under ett intensivt dygn samlas gruppen igen i ett hus på landet där de umgås, diskuterar, delar insikter, skratt och gråt. Mycket har hunnit hända på fem år. Vissa har fått barn, andra har bytt pronomen och många känner sig tryggare i sig själva nu.   

– Att jag träffade er, det var så viktigt. Jag kände att jag är butch, och att jag kan få kalla mig det, säger Valeria, en av deltagarna.   

Men hur viktig är egentligen butchidentiten för alla nu, fem år senare? Och vad betyder gemenskapen med varandra för att orka leva i ett uttryck utanför normen?

Reporter: Matilda Berggren

Producent:Frida Fernqvist och Anna Åkerlund

Exekutiv producent Sveriges Radio: Anna Frey

Slutmix: Gustav Sondén

Programmet är gjort i samarbete med Third Ear Studio.

Första gången Ottilia får pengar av en främmande man är hon elva år. Efter att hon blivit sexuellt utnyttjad i flera år föds en idé: att bli åklagare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På juridiska institutionen i Uppsala sitter fyra studenter med sina laptops. De går termin sex på juristlinjen och förbereder sig inför ett seminarium. En av tjejerna, Ottilia, bär vit polo och små diamantörhängen. Håret är uppsatt i en stram knut i nacken.

Ingen av de andra vet vad Ottilia har varit med om och vad hon har behövt göra för att ta sig hit. Det är ingen som vet hur många rättssalar hon suttit i, trots att hon bara är 22 år. Men nu vill hon berätta.

Simon Häggström hittar Ottilia

När polisen Simon Häggström hittar Ottilia på en sugardejtingsajt tar han kontakt genom en påhittad profil. Han lägger märke till att hon är väldigt ung och hennes snabba, korta svar utan följdfrågor får honom att reagera.

– Det tolkar jag som att det här är en tjej som är djupt nere i skiten, säger han.

Ottilia är bara 13 år när sexköpare förgriper sig på henne första gången. Hon hamnar snabbt i ett destruktivt självskadebeteende. Livet är en ond cirkel av missbruk och prostitution.

Tills den dag då allt vänder.

Ottilias revansch är ett program från 2025 av Clara Lowden.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Astrid Ankarcrona

Känner du igen dig i Ottilias berättelse? Här finns kontaktvägar för stöd och hjälp:

* Mikamottagningen Stockholm
* Mikamottagningen Göteborg
* Ungarelationer.se
* Ellencentret
* Talita

PrevenTell...

Robin har aldrig vågat prata med pappa Kay om sin adoption - förrän nu. En dokumentär om ånger, våld och 30 år gamla familjehemligheter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången 2022.

Robin är adopterad från Sri Lanka. När hans adoptivmamma dör i cancer hittar han en pärm full av bilder, gulnade ansökningsformulär och slitna intyg. Eftersom hans mamma har gått bort och han inte har några syskon bestämmer han sig för att prata med sin adoptivpappa.

Problemet är att föräldrarna skilde sig när han var två år gammaloch han växte upp utan sin pappa. För att få svar rotar han bland gamla kontakter, bilder och minnen.

Reporter: Robin Jonsson
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Elvira Björnfot

Karin ser släkting efter släkting få alzheimer. Hon börjar spela in sin mamma och föra anteckningar för att ta reda på om hennes mamma är näst på tur.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Misslyckanden i köket, dålig balans, tappade ord, skämt som faller platt och trytande lokalsinne. Det är tecknen som Karin sett hos sina släktingar och nu letar efter hos sin mamma. 

2015 är Karins mamma Kerstin 70 år och visar egentligen inga tecken på alzheimer. Karin är 35 och vaksam. Men ämnet är laddat och de har svårt att prata om det.

– Det är verkligen de anhörigas sjukdom och jag vill inte att du ska behöva gå igenom det här som jag har gjort, säger Kerstin.

Oron för alzheimer

För Karins morfar började tecknen komma i 70-årsåldern. För hennes mostrar i 50-årsåldern. Karin är orolig att alzheimern är ärftlig och börjar intervjua sin mamma.

Kerstin ber Karin säga till om hon ser tecken på demens men säger också att hon tänker ta livet av sig om hon får diagnosen alzheimer. Det blir starten på tio år av intervjuer, samtal, gräl och skratt. Alzheimern tar sig in som ett gift i den tajta mor och dotterrelationen och sätter sin prägel på deras tillvaro. Och Karin ser hur den mamma hon hör på kassettbanden från sin barndom försvinner mer och mer.

En dokumentär från 2025 av Karin Hållsten.

Producent: Anna Frey

Slutmix: Agnes Cassel

Alla människor ska en dag dö. Hur kommer det bli? Är döden tyst och stilla eller bråkig och högljudd?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet sändes första gången 2023.

När jag var fyra år hittades min lillebror Kalle livlös i sängen. Ambulansen kom och körde honom till akuten, där min pappa Lasse jobbade som barnläkare. Kanske var det här som mitt intresse för döden började? Men i min familj har vi aldrig kunnat prata om det här – inte förrän nu.

– Det är en sorg som aldrig går över, säger min pappa Lasse idag.

Dödsdoulor – medmänniskor i livets slut

På ett hotellrum i Småland ligger 11 kvinnor på varsin yogamatta. Framför var och en brinner ett ljus. Det är en dödsmeditation – ett steg i utbildningen för att bli dödsdoula. Ordet doula kommer från grekiskan och betyder tjänare. Det handlar om att vara ett stöd för den som ska dö – och för anhöriga. En medmänniska i livets slutskede.

Alla ska vi dö

Vad kan vi egentligen veta om döden? Går det att förbereda sig? Och vad tjänar det till att tänka på den medan vi lever? Förr eller senare får vi ju alla uppleva den. Ingen kommer undan.

Jag tänker på döden är ett program av Anna Hammarén. Hon har tidigare gjort flera uppmärksammade dokumentärer, bland andra Han var för bra för att vara sann,Det skulle handla om meningen med livet och Försvunna i Kalahariöknen.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Henrik Henriksson

Lolas pojkvän lackerar en bil nere i verkstaden. Sen går allt fort. Någon ropar: Det brinner!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hon kommer till Sverige från Kazakstan för att tjäna lite extra pengar.

Vi kallar henne ”Lola”.

Hennes pojkvän kommer efter. Han har blivit lovad ett jobb på en lackeringsverkstad, där även andra killar från Kazakstan jobbar.

”Lola berättade att hon tyckte att Sverige var vackert”, säger en som kände henne.

 ”Lola” levde osynlig i skuggsamhället

Vännen berättar att ”Lola” åkte tunnelbana, promenerade och skickade bilder på havet. Hon sa att det var kallt, kallare än Kazakstan, och att luften var fuktig. Hon ville köpa ett hus till sina barn. ”Du vet, alla vill ju leva lite bättre”.

Vännen berättar att det var svårt för henne i början. ”Men hon sa, det är ingen fara, jag får ju se världen”, säger vännen.

”Lola” syns inte i några papper. Utan arbetstillstånd och utan rätt att vistas i Sverige är hon lika osynlig som alla andra i det svenska skuggsamhället.

Via kontakter får hon ett städjobb. Jobbet är svart. Planen är att åka hem igen så snart hon tjänat ihop tillräckligt med pengar.

En kväll hälsar hon på sin pojkvän på lackeringsverkstaden där han jobbar. Han, och de andra killarna som jobbar där, bor på verkstaden också.

”Lola” har lovat att laga mat den här kvällen, och bär upp matkassarna på övervåningen till verkstaden. Hon har köpt bananer också, och lägger sin telefon på laddning i köket.

Nere i verkstaden håller hennes pojkvän och två killar till på att lackera en bil. De har just satt på lackboxen, det är där man torkar bilar som man lackerar.

Sen går allt fort. Killarna i verkstaden skriker till dem på övervåningen: ”Det brinner!”

Ett program av Randi Mossige-Norheim och Liza Alexandrova-Zorina.

Liza Alexandrova-Zorinatilldelades Stora journalistpriset 2025 i kategorin årets berättare för sin reportagebok ”De livegnas land”.

Randi Mossige-Norheimär flerfaldigt prisbelönt reporter och dokumentärmakare på Sveriges Radio. Hon har bland annat prisats med Guldörat 2024 i kategorin Årets intervju för P1 Dokumentären ”Det regnar blod i mitt kvarter” och Stora journalistpriset 2021 i kategorin Årets berättare för dokumentärserien ”Vipeholmsanstalten”.

Producent: Ylva Lindgren

Slutmix: André Ljungberg

Programmet är gjort 2025.  

Leyla och Shams lever gömda, på rymmen undan hedersvåldet. Nu måste de fatta ett beslut: fortsätta fly eller gå tillbaka till familjen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Dokumentären sändes första gången 2023.

Efter hedersvåldet är ett program om tiden efter uppbrottet från familjen. Både Leyla och Shams har vuxit upp i en hederskultur. De har tagit det första steget och lämnat sina föräldrar. Men vad händer nu när vuxenlivet närmar sig? Vad väger tyngst i valet mellan frihet och en familj?

Sima Hosseini är utbildad journalist och socionom och arbetar med våldsutsatta kvinnor.

Sigrid Edsenius är reporter och producent på Sveriges Radios dokumentärredaktion.
sigrid.edsenius@sverigesradio.se

Producent: Martin Jönsson
martin.jonsson@sverigesradio.se

Slutmix: Agnes Cassel

Har du upplevt hedersvåld?

Hit kan du vända dig om du är utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck. 

GAPF – Riksorganisationen Glöm Aldrig Pela och Fadime
Du kan vända dig till GAPF:s stödjour för råd, stöd och hjälp på telefonnummer 070-000 93 28. Stödjouren är öppen dygnet runt och du som ringer kan vara anonym. 

Kvinnofridslinjen
Till kvinnofridslinjen kan du ringa dygnet runt. Samtalen är kostnadsfria och du kan ringa anonymt. Du når kvinnofridslinjen på telefonnummer 020-50 50 50.

TRIS – Tjejers rätt i samhället 
Till TRIS kan du vända dig anonymt för att få stöd och råd. Jourtelefonen är öppen vardagar mellan 09:00 och17:00 och du ringer på telefonnummer 010-255 9191.

Terrafem 
Till Terrafem kan du ringa för att få stöd och råd. Du kan nå Terrafem på vardagar mellan 09.00 och18:00 på telefonnummer 020-52 10 10. 

Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck
På www.hedersfortryck.se kan du läsa om hedersrelaterat våld och förtryck och få mer information om vart du kan vända dig för att få hjälp. 

Läraren Ylva ligger på golvet och gör tecken åt sina elever att vara tysta. De hör skott och ett tjutande brandlarm. Lever deras klasskompisar?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

34-åriga tvåbarnsmamman Hellen och 25-åriga Zahra ska båda vidareutbilda sig till undersköterskor på Risbergska i Örebro. De är båda nervösa men när de kliver in i klassrum C07 möts de av en brokig skara. Eleverna är i olika åldrar, har olika bakgrund och har jobbat olika länge. Men den är en av de finaste klasser läraren Ylva har haft – de hjälps åt och skrattar tillsammans.

När den värsta masskjutningen i Sveriges historia äger rum på Risbergska den 4 februari 2025 blir undersköterskeklassen värst drabbad. Av tio mördade går sex i klassen.

När dödsbeskeden kommer sluter klassen sig samman och hjälper varandra genom sorgen. De blir som en livlina för varandra. Tillsammans måste de nu försöka bearbeta sitt livs största trauma samtidigt som de ska försöka ta examen samma vår.

En dokumentär av Malin Laurila.

Producent: Anna Frey

Slutmix: Christian Jangegård och André Ljungberg

Programmet är gjort 2025.

Hedvig Holgersson mötte en storm av näthat när en artikel om hennes sju år gamla lajks spreds online. Nu träffar hon männen bakom kommentarerna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det här programmet publicerades och sändes för första gången 2022.

Sommaren 2020 hade Hedvig sitt första journalistjobb på P4 Södertälje och en dag i juli gjorde hon ett inslag om en grupp asylsökande som protesterade mot den svenska migrationspolitiken. Några timmar senare ringde telefonen. Det var alternativmediesajten Samhällsnytt.

Sajten hade gått igenom hennes sociala medier och funnit lajks från när hon var runt 18 år, sju år tidigare, där hon bland annat gillat partier och organisationer på vänsterkanten. 

Samhällsnytt kallade Hedvig för asylaktivist, sade att hon hatade Sverigedemokraterna och ifrågasatte hennes reportage. Efter det fick Hedvig hundratals kommentarer, mejl och brev. Det kändes som att hon befann sig i en storm av hat.

Hedvig konfronterar näthatet

Nu, ett och ett halvt år senare, möter Hedvig några av männen som kontaktade henne under kommentarsstormen. Hon har kontaktat många, haft långa telefonsamtal och skrivit brev. Kenneth Sandberg är en av dem som tackar ja till att träffa Hedvig.

Programmet gjordes 2022.

Reporter: Hedvig Holgersson
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Elvira Björnfot

Flera namn och röster är utbytta i dokumentären. 

100 år efter att Hilma af Klint målade sina tavlor har hon blivit Sveriges största konstfenomen. Samtidigt pågår en maktkamp om konsten, en härva som bara växer.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En stor utställning på Moderna museet 2013 blir startskottet för mystikern Hilma af Klints framgångsvåg. Fem år senare ställs hennes konst ut på Guggenheimmuseet i New York. Utställningen hyllas av kritiker och slår alla tidigare besöksrekord.

– Den utställningen satte Hilma på världskartan. Och det är i och med den utställningen som Hilmas konst blir värdefull, säger Erik af Klint.

Samtidigt uppstår en gåtfull maktkamp om konsten och om Hilma af Klints andliga budskap, en härva som bara växer och suger in allt fler personer.

Konflikten innefattar bland annat styrelsekupper, ett stoppat tempelbygge och advokatkostnader för miljoner. En del av bråken handlar om styrelsens inflytande över stiftelsen Hilma af Klints verk.

– Målningarna har blivit en liten förbannelse för familjen af Klint. De har blivit lika besatta av mystiken i dem som många andra, säger journalisten Martin Aagård.

En dokumentär om konst, besatthet och pengar. Och om budskap från andra dimensioner.

Ett program av Jesper Huor 

Producent: Ylva Lindgren

Research: Emma Broman

Slutmix: Christian Jangegård

Programmet är gjort 2025.  

Hör fler dokumentärer av Jesper Huor:
Kulturprofilen, kvinnorna och Akademien
Bibliotekarien
Fallet Peter Mangs
Gåtan Göran Lindberg

När Peter Barlach är 11 år dör hans mamma i en bilolycka. Händelsen förföljer honom och han undrar om det är försent att bearbeta ett barndomstrauma.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I januari 1980, på värmländska vintervägar, får Peters mamma sladd på sin bil. Hon kanar in i fronten på en mötande Volvo och dör omedelbart. Peters mormor dör i sviterna av olyckan några dagar senare och hans moster skadas svårt men överlever.

I den andra bilen är samtliga passagerare i det närmaste oskadda.

I den här dokumentären träffar Peter för första gången flickan som satt i baksätet på den mötande Volvon. Anette var sju år gammal och det visar sig att bilolyckan har förföljt även henne och hon minns varenda sekund från den.

I Pojken, kraschen och flickan i baksätet möts Peter och Anette för första gången någonsin och kan fylla i detaljer i varandras livskatastrof. Peter träffar även Malin Kan, barnpsykiater på Erikastiftelsen.

Hur bearbetar man ett barndomstrauma 43 år senare?

En dokumentär från 2023.

Reporter: Peter Barlach

Producent: Håkan Engström

Slutmix: Elin Hagman

Peter tvingas lämna lägenheten där han bott i 32 år. Gunilla och Jonas genomför avhysningen. Hur är det att bli vräkt och att vara den som vräker?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Förra året genomfördes fler än 3 000 vräkningar. Det är det högsta antalet i Sverige på 17 år.

Kronoinspektörerna Gunilla Svalborg och Jonas Solvestad jobbar med att avhysa människor som inte får bo kvar i sina bostäder. En av dessa är Peter. Han tvingas lämna sin lägenhet i en tätort strax utanför Stockholm, som varit hans trygga punkt under 32 år. Han kämpar mot beroende och depression, har skulder och har haft svårt att betala hyran.

”Som skit mår jag. Jag fyller 60 i år, det här hade jag inte förväntat mig. Nu får man börja om från början”, säger Peter.

P1 Dokumentär följer kronoinspektörerna när de utför sitt arbete, som ofta präglas av misär, men också när de kan hjälpa utsatta människor. Och vi får höra vad som faktiskt händer efter att en person har blivit vräkt. 

Rättelse: I en tidigare version av texten uppgavs att fler än 3 000 personer vräktes förra året. Korrekt är att det genomfördes fler än 3 000 vräkningar.

Ett program av Aleksa Lundberg 

Producent: Anna Frey 

Slutmix: André Ljungberg

Programmet är gjort 2025.  

1982 är ett tumultartat år på lokalradion i Göteborg. Satiren Kabaré Apropå fälls flera gånger i radionämnden. Chefen sparkas och stationen stängs.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det här programmet publicerades och sändes för första gången 2017.

1982 är Lokalradion bara några år. När riksdagens kulturutskott utvärderar hur reglerna för etermedia efterlevs konstaterar de att det i stort sett fungerar väl. Men, de skriver: Det har dock förekommit vissa övertramp.

De syftar på stationen i Göteborg. Där finns det en kaxig och besvärlig nyhetsredaktion, men framför allt kretsar det kring grov satir och en viss person, Frank Gunnarsson. Med hans program Kabaré Apropå startar något som sen blev mediehistoria. Rättegångar, vild strejk, en chef, Bo Carlson som ser allt gå år pepparn och får lämna stationen.

Frågor kommer in till personaltidningen Rundgång om vad som händer i rikets andra stad, om det är sant som ryktet gör gällande, att det finns nära kontakter mellan delar av personalen på Radio Göteborg och KPMLR, Kommunistiska partiet marxist leninisterna revolutionärerna. Också Göteborgs politiker har sina misstankar.

Frank Gunnarsson, Janne Josefsson, Lennart Persson, Sven Hulterström m fl minns tillbaka.

Kabaré Apropå gjordes av Frank Gunnarsson, Anders Wällhed, Kent Andersson, Weiron Holmberg och Roland Jansson.

Sedan programmet sändes första gången har en av de medverkande, journalisten Bo Carlson, gått bort. Han dog 14 januari 2018.

Programmet är gjort 2017 av Anna Maria Höglund och Anna Hammarén.

Research - Tommy Johansson

Tekniker – Rolf Hilton

Producent – Christer Ekbom

I Istanbul följer vi spåren av svarta kontanter som smugglats ut ur Sverige. Vilka är personerna bakom det underjordiska banksystemet?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Turkiets största stad växlas svarta kontanter som smugglats ut ur Sverige. Trots moderna penningtvättsregler, hanteras miljoner i en sorts parallellt banksystem, utan insyn från myndigheterna.

– Det här systemet fungerar. Det finns över hela världen, säger en affärsman som själv varit involverad i en transport med kontanter från Sverige till Turkiet.

I över ett års tid har P1 Dokumentär granskat och kartlagt ett nätverk av pengaförmedlare och hemliga bankirer. Vi har lyckats spåra nyckelpersoner i ett så kallat underjordiskt banksystem, där syftet är att tvätta pengar från kriminalitet.

– Penningtvätten är en förutsättning för att många delar av den kriminella miljön ska kunna leva. Vi vet att delar av de här pengarna kommer från narkotikabrottslighet, svart arbetskraft och människoexploatering, säger ”Patrik” som är expert på penningtvätt inom polisen.

Det underjordiska banksystemetär berättelsen om ett parallellt finansiellt system – dolt för myndigheter, men avgörande för den organiserade brottsligheten. Det är själva infrastrukturen bakom den kriminella ekonomin, ett system där kontanter från brottsvinster flyttas över gränser, växlas på bakgator och återförs till Sverige som rena pengar.

– Den här brottsligheten är systemhotande. För det handlar om så vansinnigt mycket pengar och väldigt mycket makt, säger Hans Brun, sakkunnig inom kriminell ekonomi, tidigare vid polisen. 

Martin Jönsson är producent och reporter vid dokumentärredaktionen. Han har tidigare bland annat gjort den uppmärksammade serien Smuggelsverige om vapen- och narkotikasmuggling.

Producent: Ylva Lindgren

Slutmix: Henke Henriksson

Ett program från 2025.

När fyra turkiska lastbilschaufförer grips med miljoner i svenska kontanter, leder spåren till ett stort underjordiskt banksystem.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I över ett års tid har P1 Dokumentär granskat och kartlagt ett nätverk av pengaförmedlare och underjordiska bankirer. Svarta kontanter från bland annat Sverige, Norge och Danmark smugglas till Turkiet för att tvättas.

– Det är som svart Western Union. De flyttar pengar, det är en stor marknad, säger ”Ali” som själv jobbat som pengakurir.

Pengarna transporteras utomlands i lastbilar. Polisen i Sverige och Norge har beslagtagit mångmiljonbelopp. Vid ett enda tillfälle hittades nästan 40 miljoner kronor, gömda bland annat i en betonglastbil. Ändå är det bara toppen på ett isberg, tror myndigheterna.

– När man ser omfånget av kontanterna så är det en stor röd flagg. Det här har pågått i stor skala, säger Fredrik Reinertsen som är åklagare i Norge.

– Det täcker nog hela Europa. Det är väldigt stora summor pengar, säger Henrik Danielsson, utredare vid polisen i Göteborg.

Kriminell underjordisk bankverksamhet

På engelska kallas fenomenet för Criminal Underground Banking (CUB). Det beskrivs av experter som själva infrastrukturen bakom den kriminella ekonomin – en sorts parallellt finansiellt system som är dolt för myndigheterna, men avgörande för den organiserade brottsligheten.

Martin Jönsson är producent och reporter vid dokumentärredaktionen. Han har tidigare bland annat gjort den uppmärksammade serien Smuggelsverige om vapen- och narkotikasmuggling.

Producent: Ylva Lindgren

Slutmix: Henke Henriksson

Ett program från 2025.

Två singlar i Malmö söker efter kärleken på dejtingappar. Men hur vet man att någon är den rätta och hur påverkas vi av svajpandet?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hannes har varit singel i två år efter ett långt förhållande. Han dejtar emellanåt men har svårt att tänka sig att han kan bli lika kär som i sist. Han söker någon som är välutbildad och djup, men blir lätt rastlös.

Adriana är trött på att inte känna sig helt accepterad som singel i samhället. Något som blir påtagligt när hon är ensam singel bland par eller går på barnkalas utan vare sig partner eller barn. Trots att hon har över 10 000 likes på Tinder har hon inte hittat den rätta.

Många snabba beslut med dejtingappar

Både Hannes och Adriana reflekterar över det snabba svajpandet på Tinder. Snabba beslut görs utifrån personers bilder. En marknadifiering av kärlek, kallar Hannes det. Tänk om du redan svajpat förbi din själsfrände?

Av: Ester Roxberg
Producent: Lotta Malmstedt
Slutmix: Mattias Miselli

Hannes och Adriana heter egentligen något annat.

Malmöborna jublar när statyn av Zlatan, stadens stolthet, avtäcks. Men bara veckor senare förändras allt Zlatan blir delägare i Hammarby.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Journalisten och malmöiten Ebbe Gertten söker svar på vad som hände när kärleksrelationen mellan Sveriges största fotbollsstjärna och hans hemstad tog slut.

Varför väckte Ibrahimovićs köp av en fjärdedel av Hammarby så starka känslor i Malmö, och vad hände egentligen med den stulna statynäsan?

Genom arkivmaterial, egna minnen och exklusiva intervjuer – bland annat med en av personerna bakom nässtölden – målas ett porträtt av både en stad och en ikon. En berättelse om identitet, stolthet och upplevelsen av svek.

Dokumentären är gjord 2025.

Reporter: Ebbe Gertten
Producent: Håkan Engström
Slutmix: André Ljungberg

I Göteborgs tingsrätt pågår en ovanlig rättegång. En anställd ska ha smugglat ut brev, och deras innehåll har fått svåra konsekvenser.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Jana är åtalad för grovt tjänstefel för att hon ska smugglat ut brev från en livstidsdömd gängledare på häktet där hon arbetade som kriminalvårdare.

Enligt polis och åklagaren har gängledaren gett instruktioner inför sin egen rättegång i breven, något som lett till att personer på utsidan råkat mycket illa ut.

Umgås i kriminella kretsar

Janas fall med de utsmugglade breven är långt ifrån det enda exemplet på insiders inom Kriminalvården. Det finns misstankar om kriminalvårdare som tjänar pengar på att sälja och smuggla in mobiler till intagna, men också kriminalvårdare som umgås i kriminella kretsar på sin fritid. Hemma hos en kvinnlig kriminalvårdare hittas en pistol gömd i en golvbrunn och ett gäng kriminalvårdare drar i sig kokain på en after work. 

-Aktivt umgänge i kriminella kretsar ska man ju inte ha. Då har man sårbarheter som kan komma att utnyttjas eller att det rentav kan vara så att man är en infiltratör från första början, säger Michael Melin, tf chef på Kriminalvårdens Särskilda Utredningar.  

Insiders och infiltratörer är ett hot mot hela rättssamhället - men går de att stoppa? 

Kriminalvårdens insiders är en serie avPernilla Wadebäck från 2024.

Jana heter egentligen någonting annat.

Producent: Anna Frey

Slutmix: Fredrik Nilsson 

Ett program från Tredje Statsmakten Media i samarbete med Sveriges Radio som gjordes 2024.

På Kumlaanstalten vill grovt kriminella fortsätta begå brott inifrån fängelset och försöker värva insiders.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Överbeläggning och intagna som tvingas dela cell gör att missnöjet inne på Kumla ligger och pyr. När reporter Pernilla Wadebäckbesöker anstalten har man gått upp i stabsläge och många av besöksrummen har gjorts om till celler. Anstaltschefen berättar att personalen utsätts för påverkansförsök nästan dagligen.

- Försök till infiltration är ett av vårt stora problem som vi måste bekämpa, säger anstaltschefen Jacques Mwepu.

Samtidigt saknas personal. Anstalten måste massrekrytera, 200 nya medarbetare behövs till sommaren.

Ökar sårbarheten

Trycket på Kriminalvården med överfulla anstalter och häkten, missnöjda intagna och brist på personal skapar en explosiv situation.

- Man håller på och bygger upp en krutdurk inom kriminalvården och tyvärr är inte frågan om den ska smälla utan det är när, säger Thomas Hagsten, facklig representant för kriminalvårdarna på Kumla.

Hur ska anstalten stå emot risken för insiders?

Kriminalvårdens insiders är en serie avPernilla Wadebäck från 2024.

Producent: Anna Frey

Slutmix: Fredrik Nilsson 

Ett program från Tredje Statsmakten Media i samarbete med Sveriges Radio som gjordes 2024.

I en lägenhet hittar polisen ett sönderrivet brev. Det är skrivet av en gängledare och har blivit utsmugglat från häktet av en kriminalvårdare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Jana har tagit anställning som kriminalvårdare på Göteborgshäktet. Vad hennes arbetsgivare och kollegor inte vet är att hon har en plan. Att hjälpa en livstidsdömd gängledare som vill bli frikänd. Det ska komma att bli ett av de grövsta fallen av infiltration inom Kriminalvården i Sverige.

Demokratihotande problem

I den rådande kriminalvårdskrisen med överbeläggningar och brist på personal har det seglat upp ett nytt säkerhetshot - kriminalvårdare som låter sig styras av kriminella och agerar insiders inifrån häkten och anstalter. 

- De kan påverka rättegångar och påverka vittnen eller på annat sätt få in eller ut information. Jag tror tyvärr det kommer öka, säger kriminalvårdaren Stefan Römer.

Kriminalvårdens insiders är en serie avPernilla Wadebäck från 2024. I serien berättar hon om utsmugglade brev och insmugglade mobiler och droger, och tar oss med in på Kumlaanstalten där kampen pågår för att stoppa grovt kriminella från att skaffa infiltratörer. 

Jana heter egentligen någonting annat.

Producent: Anna Frey

Slutmix: Fredrik Nilsson 

Ett program från Tredje Statsmakten Media i samarbete med Sveriges Radio från 2024.

Det är åtta år sen allt förändrades för Ola. Idag lever han som i ett konstant och kaosartat nu. Minnen fäster inte längre. Men musiken finns kvar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ola glömmer vilken krukväxt han precis vattnat, han minns inte vad han pratade om med sin son förra veckan och han kommer inte ihåg vad han ska göra senare under dagen. Han känner att han inte kan ta hand om sin yngsta dotter och han kan inte längre arbeta som kyrkomusiker.

Men han kan fortfarande spela piano. Minnet av musiken sitter någon annanstans i kroppen. Och nu, flera år efter att allt blev annorlunda, vill han börja komponera igen.

Ett program av Hedvig Holgersson.

Producent: Ylva Lindgren.

Slutmix: Sandra Pettersson.

Originalmusik framförd av: Ola Fagrell.

Från 2025.

Polisen Andreas Danman skjuts ihjäl i Biskopsgården i Göteborg sommaren 2021. Spåret efter mordvapnet leder till en enorm smugglingshärva.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den 30 juni 2021. 112 tar emot flera larmsamtal om en skottlossning i Biskopsgården i Göteborg. Två poliser är i området och kör mot Vårväderstorget på moped. En av dem är Andreas Danman. Framme vid platsen skjuts han till döds.

Vittnen beskriver gärningsmannen som ung, klädd i svart luvtröja och beväpnad med ett skjutvapen. En 17-åring grips inom bara några dagar.

Vapnet spåras till Slovakien

Vapnet som användes vid polismordet är en Skorpion, en liten kulsprutepistol. Genom serienumret H8212 kan det spåras tillbaka till Slovakien. Det smugglades in i Sverige redan 2014. Hur hamnade det i händerna på en 17-åring i Biskopsgården?

Det är inte det enda vapnet. Sedan 2014 har svenska tullen noterat att samma slovakiska företag har skickat flera paket med vapen till Sverige.

Av: Karwan Faraj och Martin Jönsson
Producent: Magnus Arvidson
Slutmix: Bengt Pettersson
Skådespelare: ”Alex” - Dennis Franco

Så gjorde vi serien Smuggelsverige

Arbetet med serien Smuggelsverige har pågått i över ett år med ca 100 intervjupersoner, däribland Tullverkets och polisens underrättelsetjänster, vapensmugglaren Marko, narkotikasmugglaren Micke och Alex, som ingått i ett av gängen i Biskopsgården.

Karwan Faraj är frilansjournalist och har i över tio års tid gjort granskande dokumentärer om terrorism och gängkriminalitet för TV och radio. 2019 belönades han med stora journalistpriset för P3-dokumentärserien ”Terrorsyskonen och IS”.

Martin Jönsson har jobbat på Sveriges Radio sedan 2005. Han är reporter och producent på P1:s dokumentärredaktion. Martin är tidigare Guldspadenominerad och har arbetat på bland annat Ekot och varit Sveriges Radios vikarierande korrespondent i London. 

Har du tips på frågor som rör vapen- och narkotikasmuggling? Hör av dig till oss! dokred@sr.se.

Micke känner inte langarna på gatan. För varje leverans firar han sina miljonaffärer på klubbar och med lyxvaror. Sen skickar han mer knark.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Från Marbella i Spanien styr göteborgaren Micke ett narkotikanätverk. Tonvis med droger kommer till Spanien via fraktfartyg från Sydamerika och i snabba motorbåtar från Marocko. Med hjälp av en lastbilschaufför som har djurtransportsfirma tas drogerna till Sverige.

Tullen tror att det smugglas uppemot 150 ton droger till Sverige varje år.

Går med vapen dygnet runt

I Biskopsgården växer Alex upp med sin ensamstående mamma. Som 14-åring får han sin första becknarlur, en telefon med nummer till kunder. Med åren vill han expandera och hamnar i flera farliga situationer. Hans mamma är orolig för honom, aningslös om att han ligger bakom rubrikerna i media.

”De farliga riskerna börjar när man börjar sälja kilon. Det är då vapen kommer in,” säger Alex.

Alex och Micke heter egentligen något annat.

Av: Karwan Faraj och Martin Jönsson
Producent: Magnus Arvidson
Slutmix: Tor Sigvardsson
Skådespelare: ”Alex” - Dennis Franco och ”Micke” - Stefan Bladh.

Så gjorde vi serien Smuggelsverige

Arbetet med serien Smuggelsverige har pågått i över ett år med ca 100 intervjupersoner, däribland Tullverkets och polisens underrättelsetjänster, vapensmugglaren Marko, narkotikasmugglaren Micke och Alex, som ingått i ett av gängen i Biskopsgården.

Karwan Faraj är frilansjournalist och har i över tio års tid gjort granskande dokumentärer om terrorism och gängkriminalitet för TV och radio. 2019 belönades han med stora journalistpriset för P3-dokumentärserien ”Terrorsyskonen och IS”.

Martin Jönsson har jobbat på Sveriges Radio sedan 2005. Han är reporter och producent på P1:s dokumentärredaktion. Martin är tidigare Guldspadenominerad och har arbetat på bland annat Ekot och varit Sveriges Radios vikarierande korrespondent i London. 

Har du tips på frågor som rör vapen- och narkotikasmuggling? Hör av dig till oss! dokred@sr.se.

20-årige Petar mördas i en attack med automatvapen mot en restaurang i Biskopsgården. Spåret efter smugglarna och vapnet leder ut i Europa.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Under ett år har vi följt vapnen och narkotikans vägar in i Sverige, för att förstå hur den grova internationella brottsligheten leder till skjutningar och mord på svenska gator. I den här serien träffar du dem som sällan pratar men som har försett gängen med narkotika och vapen – smugglarna.

Gängkriget i Biskopsgården

I Biskopsgården i Göteborg har ett av de blodigaste gängkrigen i Sverige utspelat sig de tio senaste åren. Enligt vår granskning: minst 23 mord med koppling till den pågående konflikten mellan gängen från norra och södra Biskopsgården. I serien ska vi utgå från det här området för att spåra några av mordvapnen som använts men även följa narkotikans väg.

”Min son är offer för samhällets oansvar, kriminella finns i området med vapen. Hur kan vapen komma in? Det är på grund av det han dog,” säger Miroslav Petrovic, vars son mördades.

Av: Karwan Faraj och Martin Jönsson
Producent: Magnus Arvidson
Slutmix: Tor Sigvardsson
Skådespelare: ”Alex” - Dennis Franco

Så gjorde vi serien Smuggelsverige

Arbetet med serien Smuggelsverige har pågått i över ett år med ca 100 intervjupersoner, däribland Tullverkets och polisens underrättelsetjänster, vapensmugglaren Marko, narkotikasmugglaren Micke och Alex, som ingått i ett av gängen i Biskopsgården.

Karwan Faraj är frilansjournalist och har i över tio års tid gjort granskande dokumentärer om terrorism och gängkriminalitet för TV och radio. 2019 belönades han med stora journalistpriset för P3-dokumentärserien ”Terrorsyskonen och IS”.

Martin Jönsson har jobbat på Sveriges Radio sedan 2005. Han är reporter och producent på P1:s dokumentärredaktion. Martin är tidigare Guldspadenominerad och har arbetat på bland annat Ekot och varit Sveriges Radios vikarierande korrespondent i London. 

Har du tips på frågor som rör vapen- och narkotikasmuggling? Hör av dig till oss! dokred@sr.se.

Våren 1980 släpper Annika Dahlqvist en uppmärksammad skiva under namnet Blues-Annika. Sen försvinner hon från scenen för alltid. Vad var det som hände?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Annika föddes 1955 och började sjunga blues när hon var i tidiga tonåren, några år senare uppträdde hon på olika scener i Göteborg och fick därefter spela in sitt debutalbum. 

”Blues-Annika sjunger ut sin smärta” var rubriken i Dagens Nyheter den 13 april 1980 i en artikel som berättar att Annika ”drivit omkring, supit och knarkat” i Göteborg i många år. Hon uppmärksammades stort i TV och tidningar, men sen blev det tyst.

I 45 år har Göteborgslegenden Blues-Annika vägrat prata med nyfikna journalister om sitt hårda liv. Ett liv som kan beskrivas som blues i sin rätta mening. Men efter att ha fått ett brev med en intervju-förfrågan bestämmer hon sig för att för första gången berätta.

Blues-Annika – sångerskan som försvann är en dokumentär från 2025 av Jacob Frössén. 

Producent: Håkan Engström.

Slutmix: Sandra Pettersson.

Havanna, 2003. När en lokalfärja tas över av beväpnade kapare hamnar svenska Stina och Linn mitt i världsnyheternas centrum.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är våren efter studenten när Linn och Stina landar på Kuba. De reser runt på landsbygden, dansar salsa och dricker rom. Överallt finns stora målningar av revolutionens hjältar: Che Guevara och Fidel Castro.

Men under ytan bubblar missnöjet. Ekonomin är i kris och när 75 oppositionella kubaner grips börjar det som kommer att bli känt som ”Den svarta våren” på Kuba.

En kväll ska Stina och Linn ta den lilla lokalfärjan över Havannabukten. Det kommer att bli starten på ett flera dagar långt gisslandrama.

Gisslan på Kuba är en dokumentär från 2024 av Frida Olsson.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Jacob Gustavsson

En barnmorska hjälper ett barn till världen. En kvinna får vägledning inför förlossningen. En skildring av livets början ur barnmorskornas perspektiv.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Under våren 2025 har P1 Dokumentär fått en unik inblick i vårdformen Min barnmorska, där ett litet team av barnmorskor följer kvinnan genom hela graviditeten – från inskrivning till eftervård.

Radioreportern Sara Håkansson har under några månader följt barnmorskorna i deras vardag: i stödsamtal med oroliga mammor, vid hembesök hos nyblivna föräldrar och mitt i dramatiken på förlossningsrummen.

I programmet får vi uppleva hur barnmorskorna inte bara erbjuder medicinsk kunskap, utan också fungerar som en trygg och vägledande hand genom hela den känslomässiga resan.

Samarbetet inom teamet spelar en viktig roll både för patienterna och barnmorskorna själva. När stora och ibland svåra beslut måste fattas, blir det kollegiala stödet en viktig resurs – och det nära samarbetet har lett till starka band mellan dem som delar ansvaret.

Ett program av Sara Håkansson.

Musik och ljud-design Jakob Oldenburg.

Producerat av Delta Studios.

Producent på Sveriges Radio: Ylva Lindgren.

Ett program från 2025.

Agneta Ramberg kommer till Libanon, och det första som händer är massakern i Sabra och Shatila. Hör hennes inspelningar och berättelser.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

32 år gammal och ny mellanösternkorrespondent för SR: nu ska Agneta Ramberg ta sig an det svårbegripliga inbördeskriget.

En natt i september tar hon båten från Cypern mot Beirut. Väl framme är massakern i Sabra och Shatila ett faktum. Israel vill driva ut den palestinska befrielseorganisationen PLO från Libanon och den kristna libanesiska milisen, falangisterna, går in i lägren för att döda och våldta.

Hör Agneta Ramberg berätta hur det var att skildra massakern och det långa inbördeskriget.

Agneta Ramberg är en av Sveriges mest namnkunniga utrikeskorrespondenter. Under flera decennier bevakade hon världen för SR.

Ett program från 2022.

Reporter: Sara Stenholm

Producent: Håkan Engström

Slutmix:Elvira Björnfot

Lena, Kajsa och Eva fick ADHD- diagnoser sent i livet. Det har förklarat en del av kaoset de känt, både inuti och utanpå. Men vad händer nu?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

- Äldre kvinnor med ADHD, vi har ju aldrig funnits. Man tänker mest på studsande killar, säger Kajsa.

Eva är förvånad över att hon snart fyller sjuttio, så gammal trodde hon inte att hon skulle bli när hon var yngre. Hon har läst två långa utbildningar men trivdes bäst när hon arbetade skyddad bakom en glasruta i Stockholms tunnelbana.

Lena hade nästan gett upp om att knyta nära relationer, eftersom det oftast brukar gå åt skogen. Men så hittade hon en samtalsgrupp med andra som vet hur det känns när inget blir som man tänkt sig. Där får Lena finnas till.

Kajsa har sökt de starka känslorna och upplevt både det ena och det andra ute i världen. Nu är det största äventyret att genomföra en flytt mellan två kvarter i Norrköping.

Det finns ganska lite kunskap om äldre med ADHD men mindre än en halv procent av svenskar över 65 år har fått diagnosen. Högst sannolikt har många fler diagnosen säger Riksförbundet Attention, en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF).

Medverkande: Kajsa Edman, Eva Nysäter, Lena Renman

Ett program av Kicki Möller

Producent: Anna Frey

Slutmix: Christian Jangegård och André Ljungberg

Programmet är gjort 2025.

Sveriges Radio skickar en ung Agneta Ramberg till Teheran när Irans framtid avgörs. Hör hennes egna inspelningar från Iran i den här nya dokumentären.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

1979 är ett omvälvande år i Iran. Shahen störtas och flyr, ayatolla Ruhollah Khomeini kommer i triumf tillbaka från exilen i Paris, och så småningom inträffar också ockupationen av den amerikanska ambassaden. Året därpå inleds det långa kriget mot Saddam Husseins Irak.

Konsekvenserna av de här händelserna märks i världspolitiken än idag.

Agneta Ramberg bevakade den här historiska perioden på plats. I dokumentären berättar hon om sina minnen därifrån och om hur arbetet som korrespondent i krig såg ut för 40 år sen. Du får också höra mer om den blodiga maktkamp som pågick medan Agneta Ramberg var på plats, där tusentals demonstranter avrättades och stora delar av prästerskapets republikanska maktparti IRP utplånades i bombattentat.

Agneta Ramberg är en av Sveriges mest namnkunniga utrikeskorrespondenter. Under flera decennier bevakade hon världen för SR. När hon gick i pension 2018 var hon Ekots utrikeskommentator.

Ett program från 2022.

Reporter: Sara Stenholm

Producent: Håkan Engström

Slutmix:Elvira Björnfot

Emma har börjat lektionen när hon hör det första skottet. Efter skolskjutningen faller hon ner i ett mörker. Men hon vill återerövra skolan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det börjar som en helt vanlig dag för SFI läraren Emma och hennes elever på Campus Risbergska i Örebro. Men på eftermiddagen den 4 februari 2025 har de upplevt den värsta masskjutningen i Sverige i modern tid.

I flera timmar sitter Emma inrymd i sitt klassrum medan skjutningen pågår i skolan och polisen försöker få kontroll över situationen. Hon känner flera av de som ska komma att bli gärningsmannens offer.

Första veckan efter dådet är det som att Emma har en superhjärna. Men när adrenalinet försvinner är det som att hon slutar fungera.

Det blir en lång väg tillbaka. Men Emma är fast besluten att få komma tillbaka till Risbergska. Komvuxskolan som hon beskriver som en plats för framtidsdrömmar: 

– Vi måste börja stapla nya bra dagar på den här dagen. Täcka över de hemska minnena med nya minnen. Ju mer vi går vidare ju mer vinner vi över den här händelsen. Vi som kan, säger Emma.

Den 4 februari dog 11 personer i skolskjutningen på Campus Risbergska i Örebro, inklusive gärningsmannen Rikard Andersson som tog sitt liv.

Reporter: Åsa Furuhagen

Producent: Anna Frey

Slutmix: André Ljungberg

Programmet är gjort 2025.

En mörk vinterkväll, precis när Stina klätt av sig för att lägga sig, tittar hon upp mot sitt fönster i lägenheten på bottenplan. Hon tror knappt sina ögon. Där står en man och tittar in.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Stina har aldrig känt sig så utsatt. Fönstertittaren kommer tillbaka och hon börjar känna sig förföljd i sitt eget hem. Hon vågar inte gå ute på kvällarna, sova i sin egen säng och kontrollerar konstant att dörren är låst. Stina väntar bara på att mannen ska komma tillbaka. Är det en stalker?

- Det blir som att väggarna är jättetunna och fönsterna och dörrarna känns inte alls stängda och låsta. Det blir som att jag är som i en glasbox och han kan se mig och han kommer för att ta mig, säger Stina.

Men snart visar det sig att Stina inte är ensam. Samma man har tittat in i andra tjejers hem.

Tar saken i egna händer

Tjejerna på bottenvåningen som blivit utsatta för fönstertittaren försöker få hjälp från polisen. Men polisen kan inte göra någonting om de inte kan ta på bar gärning, eller bevisa att det är en och samma person som utsatt dem alla.

Då bestämmer de sig - tjejerna måste ta saken i egna händer.

Att fånga en fönstertittare är en dokumentär av Hedda Hallsenius och Malva Thaning. 

Producent:Anna Frey 

Slutmix: Tor Sigvardson

Programmet är från 2024. Stina och de andra medverkande heter egentligen någonting annat.

På nyheterna: Putin, Gaza, Trump och plattmaskar. Men hur mår vi? Åtta svenskar, från norr till söder, släpper in oss i sina liv en vanlig dag i mars.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Edith går i sexan i Alingsås och oroar sig över sina betyg och ångrar att hon önskat sig sygrejer. I Västerås pluggar Naim till sjuksköterska och oroar sig för världskrig men är mest rädd för myror.

I Aspudden har Fredrik sagt upp sig från sitt jobb för att känna sig fri och i Göteborg driver Nadja sin egen restaurang för att hon älskar att laga mat.

I Piteå kämpar Sofia för sina barn och drömmer om Pompeji och i Vasastan drömmer Vlado om Sverige som det var förr, när människor lagade sina skor och Tage Erlander var statsminister.

Men i Malmö känner Carl-Henrik framtidstro eftersom AI kommer göra världen bättre. Och i Vreten funderar Linn på om ett kafferep med Putin, hennes mormor och jobbarkompisarna från rörfirman skulle kunna rädda världsfreden.

Dokumentären är gjord mars 2025.

Reportrar:
Anna Frey
Håkan Engström
Ylva Lindgren
Ida Lundqvist
Lotta Malmstedt
Randi Mossige-Norheim
Sofia Kottorp

Producenter:
Anna Frey
Ylva Lindgren

Slutmix:
Sandra Pettersson

Sommaren 2019 ska Peter Barlach avsluta sin åttonde roman. Men han dricker och tar sömntabletter. Sedan kraschar han in på Beroendeakuten.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När Peter är 12 år dör hans mamma i en bilolycka. När han är 13 år dricker han för första gången. Tonåren kantas av hetsdrickande och fyllor. 50 år gammal går det inte längre och han körs till Beroendeakuten i Stockholm, BAS. Det blir en lång augustikväll i en korridor av svåra fyllor, psykoser, abstinens och hot om våld.

Tre år senare är han nykter och återvänder till mottagningen. Han träffar personalen Frida, Jessica och Marcus som arbetade där den kvällen. Vi får en unik inblick i den kaotiska vardagen på mottagningen och om hur och varför Peter hamnade där.

Dokumentären är gjord 2022.

Av: Peter Barlach
Producent: Håkan Engström
Slutmix: Tor Sigvardsson

När Åke Ohlmarks översätter Sagan om ringen förändrar han böckerna radikalt. Reaktionerna blir starka och utlöser en kamp som pågår under många år.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

1959 översätter den ambitiöse översättaren Åke Ohlmarks ”The Lord of the rings” till svenska. Han förhåller sig väldigt fritt till originalböckerna och professorn som har skrivit dem, J R R Tolkien, är inte alls nöjd.

När Åke Ohlmarks kommer över manuset till Sagan om ringens outgivna uppföljare försöker han ge ut en version, även av den, på svenska. Men han blir stoppad och får aldrig ha något med Sagan om ringen att göra igen. Då bestämmer sig Åke Ohlmark för att hämnas.

Dokumentären är gjord 2025.

Reporter: Märta Myrstener
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: André Ljungberg

Gabriel är uppväxt i en frireligiös familj, med en pappa som är framgångsteolog. När Gabriel inser att han är gay sätts hela livet på spel.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Familjen Eurell tillhör pingstkyrkan och går sedan med i Livets ord. Båda kyrkorna ser homosexualitet som synd.   

Pappa Per-Olof är ofta med i media och pratar om att homosexualitet är onaturligt och emot Guds vilja.

Planer på att leva i celibat

När sonen Gabriel kommer i puberteten inser han att han attraheras av killar. Men det är svårt att få i hop det med tron och engagemanget i Livets Ord. Varje dag blir en kamp för att bli av med homosexualiteten och han planerar att leva i celibat resten av livet.

När han är 26 år berättar han om sin sexuella läggning för sin familj. Gabriel är rädd för att familjen inte vill ha med honom att göra längre. Men det får bära eller brista, tänker Gabriel. Att stanna i garderoben är inte längre ett alternativ.

Dokumentären är gjord 2023.

Reporter: Aleksa Lundberg
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix av: Tor Sigvardsson

Efter att ha hört ordet stress 125 gånger på en dag ger sig Mia Blomgren ut med sin bandspelare på Östermalm och undersöker vad folk egentligen menar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I 30 år har Mia undersökt hur det är att vara människa i kungadömet Sverige. Värderingar har förändrats, så också tempot. Vad är den stora grejen, frågar sig Mia.

Att folk är stressade är ingen nyhet längre utan det har blivit normaliserat. Det tycker Mia är det intressanta och gräver för en gångs skull där hon står, i området kring Radiohuset som ligger på Östermalm i Stockholm. På vinst och förlust ger hon sig ut med sin nya bandspelare som tillsammans med verklighetens alla ljud och oljud höjer hennes egen stressnivå.

Möt en utbränd vd, en helt vanlig yoga-snubbe, taxichaffisen som återhämtar sig från en hjärtinfarkt och den filosofiska fattigpensionären.

Den här dokumentären ingår i Mias projekt 30 års rapportering från Kungadömet Sverige.
Musiken är komponerad av Niklas Fernquist.

30 års rapportering från kungadömet Sverige - Mia Blomgren | Sveriges Radio

Mia och folket i kungadömet - Mia Blomgren | Sveriges Radio

En dokumentär avMia Blomgren 2025.
Medproducent Sofia Kottorp.

Har du några tankar om programmet så maila Mia på mia.blomgren@sr.se.

Isbjörnar, stormar och smältande is gör världens största Arktisexpedition till en kamp. Trots det försöker Pauline fånga fisk i mörkret vid Nordpolen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

År 2019 blir marinekolog Pauline Snoeijs Leijonmalm först i världen med att fiska på djupt vatten vid Nordpolen. Men ögonblicket hon förberett sig på i 6 års tid blir inte vad hon väntat sig.

126 år tidigare, år 1893 försöker polarforskaren Fritjof Nansen nå Nordpolen genom att driva norrut med isarna i Arktis. Inte heller för Nansen går det som väntat.

Under tre månader följer dokumentären på nära håll Paulines forskningsarbete och personliga upplevelser avskuren från resten av världen på ett isflak i Arktis. Samtidigt berättas också historien om Fritjof Nansens tre år långa äventyr på isen.

För över hundra år sedan var målet en färd mot Nordpolen. Det centrala Arktis skulle övervinnas i en kamp mot isen. Idag handlar det snarare om en färd bort från något. Ett avsked från ett Arktis som styr klimatet på vår planet och som nu håller på att försvinna.

Programmet är ett samarbete mellan P1-dokumentär och Vetenskapsradion 2020.

Musiken framförd och komponerad av Johanna Sjunnesson, Radiosymfonikerna.

Musiktekniker: Johan Hyttnäs

Ljudteknik: Olle Sjöström

Slutmix: Tor Sigvardsson

Reporter: Niklas Zachrisson

Producent: Håkan Engström

I femtio år har det kristna hårdrocksbandet provocerat den svenska frikyrkan. Från bibelstudier i Livets Ord till spelningar för Sverigedemokraterna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När Ulf Christiansson är i 20-årsåldern blir han frälst och byter helt liv. Han grundar sitt band Jerusalem och för in hårdrocken i frikyrkan. Och bidrar till att modernisera hela den kristna musikscenen. Sveriges första kristna hårdrocksband dundrar in i den svenska frikyrkan 1978 och fortsätter sedan att provocera och utmana.

Djävulens musik

Redan från början möter bandet motstånd. Hårdrock betraktades av många inom kyrkan som djävulens musik.

Under några år i början av 80-talet växer bandets popularitet även utanför kristna kretsar, och de gör stora turneér runt om i världen.

Men när bandet är på toppen av sin popularitet lägger de plötsligt ner och flyttar till Uppsala för att gå Livets Ords bibelskola. Där blir Ulf och de andra i bandet kvar i nästan tio år. De blir vänner med Carola och Runar Sögaard och inleder ett samarbete med Carola.

Bryter med Livets Ord

Men långsamt förändras tillvaron för bandet i Livets Ord. Ulf Ekman och Livets Ord, som från början varit väldigt välkomnande till Jerusalem, kritiserar nu långt hår och skinnbyxor. Man predikar att rockmusik kommer från Satan och uppmanar församlingen till bränna sina skivor på bål.

Jerusalems bandmedlemmar känner tydligt att de inte är välkomna och 1993 lämnar 34 personer Livets Ord. Alla med kopplingar till Jerusalem.

I mitten av 10-talet skapar de rubriker igen. På Sverigedemokraternas sommarfest 2016 hoppar de bokade artisterna av, en efter en, när de inser vem som står värd för festen. Alla utom Ultima Thule. Och Jerusalem.
– Jag kan spela i helvetet om det är så, säger Ulf Christiansson.

Jerusalem - hårdrock mot Helvetet handlar om hur ett av världens största kristna hårdrocksband i över 50 år använt sin musik för att missionera om gud och Jesus. Hur dom mot alla odds lyckades bli ett av sveriges största hårdrocksband, och om hur dom gång på gång hamnar i konflikt med den svenska frikyrkan. 

Reporter: Bo Sjöqvist

Producent: Håkan Engström

Slutmix: Andre Ljungberg

Mars 2025

Mats Karström är skogsräddare. I 35 år har han sökt upp gammelskogar som inte avverkats och saknar skydd. När han räddat 200 skogar ska han sluta.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Han är hjärnan bakom den metod som skogsfolk och biologer använder för att avgöra om en skog har höga biologiska värden och han har grundat skogsgruppen Steget före. Mats Karström har vigt sitt liv åt att ge gammelskogar ett formellt skydd. Hans önskan nu är att myndigheter och skogsägare tar sitt ansvar och att han kan sluta vakta på de värdefulla skogarna. Nu vill han bli en sorglös fältbiolog igen.

Reporter: Jenny Berntson Djurvall.

Producent: Ylva Lindgren

Slutmix: Tor Sigvardson

Ett program från 2022.

I flyttbilen delar de allt: trasig barndom, erfarenheter av missbruk och kantstötta relationer. Tills Pygge svänger av på en helt ny väg.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Uffe och Pygge är flyttgubbar och bästa kompisar. De är lika gamla och har båda jobbat inom flytt sedan tonåren. De delar också boende sedan lång tid tillbaka, en etta med kokvrå i Malmö.

Alkoholism

Båda växte upp med alkoholiserade föräldrar och började själva missbruka tidigt. De har lärt sig allt de kan i livets hårda skola, säger de.

Ester Roxberg träffade Uffe och Pygge första gången när de flyttade åt henne. Pygges ögon var rödsprängda och Uffe hostade slem. De verkade båda slitna. Ändå fortsatte de att lyfta och bära, timme efter timme, med glatt humör - som om möbler och kartonger vore gjorda av luft.

Flyttbranschen förändras

Uffe och Pygge märker hur effektiviseringen i samhället också förändrat jobbet. Förr kunde flyttgubbar bli bjudna på mat under en flytt, idag erbjuds de knappt ett glas vatten. Medan samhället effektiviseras förändras också förväntningarna på de människor som utför våra tjänster.

Genom Malmö

I programmet följer vi med flyttgubbarna Uffe och Pygge genom Malmö i flyttbilen, på puben, på parkbänken och hemma. Genom barndomen, drömmarna och det stora beslutet: att pröva en helt ny väg i livet.

Uffe och Pygge - flyttgubbar forever är en dokumentär av Ester Roxberg från 2025.

Producent:Lotta Malmstedt

Slutmix: Viktor Tjernell

1957 börjar Britta Aronsson som hushållerska hos familjen Collin och blir kvar i 53 år. Lotten Collin söker svar på varför hon blev kvar så länge.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Farfar ska snart fylla 90. Han pillar med sina frimärken och tillbringar eftermiddagarna på den exklusiva herrklubben Sällskapet. Och så planerar han för vad som ska hända med hans hushållerska Britta när han dör. Hon lagar mat, bakar och putsar kristallkronorna i sexrumsvåningen där de bor tillsammans. Men vem är hon egentligen – och varför har hon stannat i 53 år? 

Britta stiger av bussen i Bromma hösten 1957. Då har familjen Collin två barn. Ett år senare föds minstingen Fabian. Han ser till att Brittas kjolfåll inte sticker ut under rocken under promenaderna i Humlegården och handlar helgmaten med henne i Östermalmshallen. Han följer med henne till Västergötland på somrarna när hon åker tillbaka till gården för att hjälpa till med skörden. ”Fabian blev Brittas son”, säger farfar. Det blir en historia om hur två familjer flätas samman. Vem är det till slut som tar hand om vem?

 
– När jag började spela in min farfar och hans hushållerska Britta 2008 hade RUT-reformen precis införts, berättar Lotten Collin. Pigdebatten rasade för fullt. Jag började fundera mer på Britta. Vem var hon egentligen? Varför hade hon stannat hos min farfar och farmor hela sitt liv? Britta var barnvakt även åt mig när jag var liten. Hon har lagat pannkakor till mig, borstat mina tänder, dragit min barnvagn. Ändå visste jag knappt vad hon hette i efternamn. Hon var bara Britta. Hon hade alltid varit där, och det kändes som att hon skulle stanna för alltid.

Reporter Lotten Collin

Producent Håkan Engström

Slutmix Tor Sigvardsson 

Produktion Stockholm 2023

Familjen kallar det den stora katastrofen. 100 år senare återvänder Filip och hans pappa Niko till platsen släkten fördrevs från i tidernas största folkutbyte. Turkarna tror att de letar efter guld.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För 100 år sedan genomfördes historiens största organiserade folkutbyte. De moderna staterna Grekland och Turkiet växte fram ur en blodig konflikt som slutade med att 1,2 miljoner greker deporterades från Turkiet till Grekland – och 400 000 turkar skickades i motsatt riktning. En nation, ett folk, var tanken.

Men i de drabbade familjerna lever minnet av hemlandet kvar i generationer.

När Niko för första gången återvänder till släktens hemtrakter bland de höga bergen i dagens Turkiet har han en handritad karta med sig som visar var hans grekiska familj bodde innan de fördrevs. De gamla fienderna, turkarna, visar sig vara överraskande vänliga. Men samtidigt börjar guldfebern sprida sig.

Greken som reste hem till Turkiet är en dokumentär av Filip Kotsambouikidis från 2025.

Producent: Ylva Lindgren

Slutmix: André Ljungberg

Salmaan flyr till Somalia för att komma bort från gängkriminaliteten. Men gänget i Sverige vill locka tillbaka honom.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Mohamud Kollane i Husby i Stockholm upptäcker att hans tonåriga son Salmaan säljer narkotika och umgås med kriminella och försöker rädda honom flera gånger. Tillsammans åker de till Somalia för att komma bort från gängen i Sverige. Sommaren 2020 misshandlas Salmaan Kolane till döds i Tensta, han blev 21 år. Mordet är fortfarande olöst.

Polisen Rissa Seidou vill rädda liv

I Järvaområdet gör desperata föräldrar allt för att skydda sina barn från att dras in i kriminalitet. Ibland flyttar hela familjer utomlands, i förebyggande syfte. Andra gånger splittras familjer, när ett syskon ska räddas från ett liv i kriminalitet och behöver komma bort från Sverige.

Områdespolisen Rissa Seidou har tät kontakt med oroliga anhöriga till ungdomar som är på väg att dras in i kriminalitet. Rissas telefon ringer dygnet runt. Hon och hennes kollegor måste ligga steget före, rädda liv som hon uttrycker det.

Reporter: Randi Mossige-Norheim

Producent: Magnus Arvidson

Slutmix: Tor Sigvardson

Vi som dör är ett samarbete mellan P1 Dokumentär och Ekot från 2022. Här kan du lyssna på första delen "Mördad i mammas bil".

Emirhan hittas skjuten några månader innan han ska ta studenten. I sin sorg söker hans mamma Tülün svar på vem som dödat hennes son.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tülün Tas hade en överenskommelse med sin son. Han skulle alltid, alltid svara på hennes sms eller samtal. Den där kalla januarikvällen 2022 får hon inget svar. I stället hör hon ljudet av en motor som rusar.

I sin egen bil på parkeringsplatsen vid radhuset i Norsborg hittar hon sin son. Dränkt i blod hör hon honom ta två tunga andetag innan ambulansen kommer. Emirhan blev 18 år.

Emirhan hyllas på sin studentdag

Emirhans framtidsplaner var att flytta hemifrån och läsa vidare till flygingenjör. På studentdagen är familj och vänner på plats med Emirhans studentplakat. Lillasyster har hans studentmössa på sig och tar emot hans blommor runt halsen.

Åtta månader efter mordet har polisen nu pausat utredningen. Men mamma Tülün fortsätter söka svaret på vem som sköt hennes son.

Reporter: Randi Mossige-Norheim

Producent: Magnus Arvidson

Slutmix: Elin Hagman

Vi som dör är ett samarbete mellan P1 Dokumentär och Ekot från 2022.

I en liten jämtländsk by ville några välmenande socialarbetare skapa paradiset.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Här, på Rätansgårdens behandlingshem, skulle man bota narkotikamissbruk och asocialt beteende och skapa nya välfungerande medborgare – genom social träning och gruppterapi.

Det är 70-tal i Sverige, och allt är möjligt.

Leffe Jonsson, en smågangster från Midsommarkransen, är dokumentärens huvudperson. Han var på väg att gå under i missbruk men återuppstod på Rätansgården. Genom hans minnen och arkivinspelningar får vi en nära inblick i behandlingen.

I gruppterapin pressades unga missbrukare att avslöja sina djupaste hemligheter. Sessionerna kunde pågå i 48 timmar i sträck – så kallad maratonterapi. En metod som räddade vissa men bröt ner andra.

Flera av dem som genomgick behandlingen blev senare själva terapeuter och startade egna behandlingshem. Leffe var en av dem. 

Februari 2025

Reporter: Josephine Schneider

Producent: Håkan Engström

Slutmix: Jakob Lalér

Originalmusik: Teodor Wolgers och Johan Arrias

Tobias uppväxt präglades av Waldorfskolan och antroposofins stränga ideal. Var det egentligen en sekt han växte upp i?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När Tobias fru påstår att han vuxit upp i en sekt börjar han ifrågasätta hela sin uppväxt.

Åren i Waldorfskola som ett parallellsamhälle

Hans mormor, Karin Ruths Hoffman, var en hängiven antroposof från Tyskland. Hon hade i sin ungdom gått på den allra första Waldorfskolan som startats i Stuttgart av antroposofins grundare Rudolf Steiner 1919. När det blev dags för Tobias och hans syskon att börja skolan på 1970 -talet bestämdes det att de också skulle gå i Waldorfskola. Tidigt förstod Tobias att han och alla de andra waldorfbarnen var annorlunda än andra barn.  

Vi levde som i ett parallellsamhälle med konstiga lagar och regler som vi tvingades anpassa oss efter, berättar Tobias.

Antroposofin skapade ett utanförskap

Tobias berättar att han och hans klasskompisar på Kristofferskolan inte fick lära sig faktakunskaper, spela fotboll, titta på tv eller ta del av nyheter från omvärlden utan att de istället skulle ägna sig åt andlighet, fantasi och sagor.

För de vuxna var vi upphöjda och speciella som ställde oss utanför det fördärvade och materialistiska samhället, men för mig blev det ett utanförskap som senare i livet medförde kunskapsluckor och en känsla av att slitas mellan två oförenliga värdesystem, säger Tobias.

Reporter: Tobias Aspelin

Producent: Ylva Lindgren

Slutmix: Jacob Gustavsson

Från 2023.

Babak växer upp i den islamiska republiken Iran. Allt är reglerat kläder, musik och åsikter. Men i metalmusiken hittar han en spricka av frihet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Barndomsvännen Ehsan är gitarrist, lillebror Behrooz spelar trummor och Benjamin spelar bas. Och Babak, han skriker. Det är som att all frustration och ilska över ofriheten i Iran under 80- och 90-talet när Babak växer upp kommer ut i bandet Traumetas musik och låttexter. Tvärtemot regimens regler har bandet jeans och långt hår, tittar på MTV-inspelningar och umgås med tjejer. Och sjunger om helvetet och demoner. Med sin musik vill dom trotsa och förändra samhället.

Efter ett presidentval i juni 2009 bryter stora demonstrationer ut. Inte sedan 1979 har så många letat sig ut på Teherans gator för att protestera. En hel generation längtar efter förändring. Är det nu den kommer, och Babaks band kan spela sin musik fritt? Men regimen sätter in militär mot demonstranterna. Under det år protesterna pågår dör, fängslas och försvinner folk. Och hoppet om en annorlunda verklighet dör.

Samma år åker Babak till Sverige för att plugga. Nu är han 40 år, har fru, barn och jobb. Livet pågår. Han flyttar aldrig tillbaka till Iran och någon musikkarriär verkar det inte bli. Han har tappat kontakten med bandet och livet som grawlande sångare i ett metalband känns avlägset. Det gör också hoppet om förändring av det fortsatt repressiva samhället i Iran. Han är mest trött.

Men så ser han att ett av hans favoritmetalband, Opeth, ska ha konsert i Istanbul. Han vet att unga iranska metalheads kommer komma dit i busslaster. Kanske kan en resa dit väcka något i Babak igen?

Hårdrocksrevolten i Iran är en dokumentär av Babak Parham från 2025.

Producent:Anna Frey

Slutmix: Christian Jangegård

5 000 invånare i Kallinge drack av vattnet som förorenats av försvarsmaktens brandsläckningsskum. Nu har de bland de högsta halterna PFAS i världen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den kanske värsta giftskandalen i svensk historia.

Några av de drabbade startade PFAS-föreningen 2015 för att få hälsokontroller, ersättning för sjukvård och skadestånd. Då var det en i styrelsen som var sjuk, sen dess har alla blivit sjuka i cancer och sköldkörtelsjukdomar. 

De drabbade har själva fått kämpa för att få stöd, de känner sig svikna av samhället. Skadeståndsprocessen har nått ändå till Högsta domstolen.

Efter att den här dokumentären publicerades kom domen i Högsta domstolen den 5 december 2023. Enligt HD ska medlemmarna i PFAS-föreningen få skadestånd av Ronneby kommuns vattenbolag Miljöteknik. Deras förhöjda halter PFAS i blodet innebär en personskada. 
Nu ska PFAS-föreningen formulera och rikta sina skadeståndskrav mot Ronneby miljöteknik. 

Reporter: Daniel Värjö

Producent: Ylva Lindgren

Slutmix: Tor Sigvardsson

Ett program från 2023.

Hempa och Madde överlever ett kroppsligt krig. När Hempa tvingas amputera armar och ben fortsätter de kämpa för kärleken.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

År 2015 utlöser bakterier en immunförsvarets atombomb inuti Hempa. Han tvingas amputera armar och ben. Deras dotter Mireya är då två år gammal.

Efter en njurdonation råder det fred i Hempas kropp. Men freden är lika skör som Hempas skelett efter amputeringen. Och de långtgående konsekvenserna efter sepsis – blodförgiftning – är i stort sett outforskade.

– Om jag inte fortsätter kämpa för oss och vårt förhållande, känns det som att allt man har gjort är bortkastat. Jag måste ge honom chansen att kunna ta hand om sig själv, säger Madde efter njurdonationen 2016.

Dokumentären skildrar en kärlekshistoria på nära håll med inspelningar som spänner över mer än tio år. Programmet är en fristående del av dokumentärserien Hempas Kamp från 2016 där lyssnaren får följa den blodiga kampen mot sepsis och vara med när barndomsvännen Kalle-Ville donerar sin ena njure till Hempa.

Ett program från 2025.

Av: Niklas Zachrisson

Producent: Håkan Engström

Ljuddesign:Olle Sjöström

Slutmix:Staffan Schöier

I min farmor Ruths källare står en koffert från andra världskriget. Vad är det hon har varit med om? Jag skriver ett brev. Motvilligt börjar hon berätta.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I min familj firar vi shabbes, pesach och chanukka. Vi läser högt ur Haggadan och minns hur judar förr i tiden befriats från slaveri och fördrivning. Men förintelsen har vi aldrig pratat om – trots att den har satt djupa spår i släkten. Det enda jag fick höra som barn var berättelser om en lägervistelse som lät som ett spännande kollo.

Det har sagts att den första generationen judar som upplevde förintelsen bara försökte överleva, att den andra generationen bara försöker glömma, men att den tredje generationen är den som vill komma ihåg.

Jag vill bryta tystnaden och ta reda på vad som har hänt. Vad ska jag annars berätta för mina framtida barn om vad som hänt min familj? Farmor är 90 år. Kommer hon någonsin lyfta på locket till bagaget hon bär på?

Ett program av Moa Lichtenstein.
Producent:Martin Jönsson
Slutmix:Nima Shams
Originalmusik:Felix Axemo och Jonas Thunberg

Programmet är gjort 2019.

När Alma rycker in i lumpen har hon tränat hårt och ser fram emot utmaningen. Men något går fel under tiden på helikopterflottiljen och fem månader senare är hon död.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Alma Sigvardsson växer upp på mamma Stinas och pappa Johans mjölkgård på södra Öland. Hon är yngst av fem systrar, som beskriver henne som bestämd och målmedveten. Hon hjälper till på gården, tävlar i lerduveskytte, har jaktlicens och gör en svensk klassiker med sin storasyster Ella.

När hon i rycker in i lumpen hösten 2022 är hon vältränad och motiverad för den fysiska och psykiska utmaning som väntar henne som värnpliktig. Men grundutbildningen är tuff, och Alma tycker att omställningen är svår. När hon kommer hem på permission märker familjen att hon inte mår bra.

 Ju mer tiden går desto sämre verkar Alma må, och hon stöter på flera motgångar under utbildningen. Hon sover inte och slutar så småningom att äta för att prestera bättre. Alma söker hjälp men skickas inte vidare till läkare eller psykolog hos Försvarshälsan. Först fem månader in i värnplikten, när Alma gått ner 18 kilo och inte längre bedöms kapabel att hantera skarpladdade vapen, får hon hjälp och sjukskrivs. Några dagar senare tar hon sitt liv.

– Hon ville göra lumpen och klara det, det var inte bara att slippa ifrån det. Men det hade hon behövt göra för att överleva. Det beslutet måste någon annan fatta åt en, om man är tillräckligt nere, säger Almas mamma Stina.

Almas död i lumpenär en dokumentär av Sigrid Edsenius ochFanny Asplund i ett samarbete mellan P1 dokumentär och P4 Kalmar.

Producent:Anna Frey

Slutmix:Saga Rodrick och Staffan Schöier

Programmet är gjort 2025.

Hit kan du vända dig om du mår dåligt:

Minds självmordslinje 90 101

Jourhavande medmänniska 08 702 16 80

Jourhavande präst 112

Akut 112

Till dig som har självmordstankar - 1177

Suicide Zero

Forskaren Christoffer Rahm vill hitta bättre sätt att behandla pedofiler. Han ger sig in i deras egna hemliga rum på Darknet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ett möte med en flicka på barn- och ungdomspsykiatrin som utsatts för sexuella övergrepp får psykiatern Christoffer Rahm att fundera på hur man kan hindra pedofiler från att begå övergrepp på barn.

Han upptäcker att det saknas forskning på hur man behandlar pedofili. Christoffer ägnar 10 år åt att försöka förstå pedofili, och hitta sätt för patienterna att inte agera på den. Han träffar hundratals pedofiler. Tar blodprover, provar kemisk kastrering och undersöker pedofilers hjärnor med magnetkamera. Men ett stort problem står i vägen – det är svårt att få pedofiler att söka hjälp. Stigmat är för stort.

Christoffer bestämmer sig för att testa ett nytt sätt att komma i kontakt med pedofiler. Tillsammans med ett forskarteam på Karolinska institutet ska han göra något ingen forskare gjort tidigare: gå in i deras egna slutna rum – hemliga forum på Darknet.

Dokumentären gjordes 2023.

Reporter: Elinor Ahlborn
Producent: Anna Frey
Slutmix av: Tor Sigvardson

Den här dokumentären handlar om personer med sexuella dragningar till barn. Har det väckt tankar och känslor? Det finns hjälp att få.

Prevent It – anonym hjälp på internet för personer som är oroade över sina sexuella impulser riktade mot barn.
Preventell – hjälplinje för dig med oönskad sexualitet. Eller ringt direkt till 020 - 66 77 88.
Brottsofferjouren Sverige– erbjuder stöd till den som utsatts för brott.
Rikskriscentrum – Sveriges kriscentrum för män.
Dags att prata om – information om barn och sexuella övergrepp.
Polisen – information om hur anmälan går till.