P1 Dokumentär

28-årige Magnus Kärnbo var först ut på järnvägsrälsen den där eftermiddagen, han ville visa framfötterna och se till att stolpen vid spår U2 blev jordad i tid. Istället kom tåget.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Dokumentären är berättelsen om en av de drygt femtio svenskar som varje år dör på sin arbetsplats

Reporter: Måns Mosesson

Producent: Håkan Engström

Programmet är från 2012 ur serien Kluvet Land

En mörk vinterkväll, precis när Stina klätt av sig för att lägga sig, tittar hon upp mot sitt fönster i lägenheten på bottenplan. Hon tror knappt sina ögon. Där står en man och tittar in.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Stina har aldrig känt sig så utsatt. Fönstertittaren kommer tillbaka och hon börjar känna sig förföljd i sitt eget hem. Hon vågar inte gå ute på kvällarna, sova i sin egen säng och kontrollerar konstant att dörren är låst. Stina väntar bara på att mannen ska komma tillbaka. Är det en stalker?

- Det blir som att väggarna är jättetunna och fönsterna och dörrarna känns inte alls stängda och låsta. Det blir som att jag är som i en glasbox och han kan se mig och han kommer för att ta mig, säger Stina.

Men snart visar det sig att Stina inte är ensam. Samma man har tittat in i andra tjejers hem.

Tar saken i egna händer

Tjejerna på bottenvåningen som blivit utsatta för fönstertittaren försöker få hjälp från polisen. Men polisen kan inte göra någonting om de inte kan ta på bar gärning, eller bevisa att det är en och samma person som utsatt dem alla.

Då bestämmer de sig - tjejerna måste ta saken i egna händer.

Att fånga en fönstertittare är en dokumentär av Hedda Hallsenius och Malva Thaning. 

Producent:Anna Frey 

Slutmix: Tor Sigvardson

Programmet är från 2024. Stina och de andra medverkande heter egentligen någonting annat.

Magnuz är docent i meteorologi och säger själv att han har radikaliserats. Nu kallar han sig klimataktivist. Han är en av allt fler forskare världen över som blir aktivister.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Med vita labbrockar lämnar de skrivbord och laboratorium för att gå ut och bli en del av ”gatans parlament” i protest mot att de som styr inte tar klimatkrisen på allvar.

En klimatforskare som tagit steget mot att bli aktivist är luftföroreningsexperten och meteorologen Magnuz Engardt. Efter mycket övervägande följde han med de andra forskaraktivisterna upp på barrikaderna som en Scientist Rebellion. Reportern Catharina Ericsson Ulfves har följt honom och de andra aktivisterna under ett års tid för att förstå hur de resonerar och för att se vad de gör.

Ett program från 2024

Av: Catharina Ericsson Ulfves

Producent: Ylva Lindgren

Slutmix: Jakob Lalér

Musiken i programmet:

Trentemöller ”Miss you”

Ulfves/Redman ”Withering”

På nätterna förvandlas city till en sovplats för hemlösa. Kent och Lennart sover på Centralen. Micke under en bro en bit bort, medan Jari ofta byter plats för natten.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Micke 50 år kraschade mitt i livet och karriären inom precessindustrin och planerade att ta sitt liv, men han valde att gå ut i hemlöshet istället.

Pensionärerna Lennart och Kent, båda runt 70, blev hemlösa efter pensionen. Medan de väntar på att boendesituationen ska lösa sig spenderar de nätterna på en bänk på Stockholms centralstation.

Musiken har alltid varit en stor del av Jaris liv. Han är 67 och har bott på gatan i 19 år. För att orka laddar han på med musik i kyrkan.

Enligt Socialstyrelsen senaste kartläggning är drygt 33 000 människor i Sverige hemlösa, de allra flesta är män. Förklaringarna och berättelserna om hemlöshet är ännu fler. I dokumentären möter ni fyra av Stockholms hemlösa män.

Ett program från 2021

Av Elias Krantz

Producent: Håkan Engström

Slutmix:Elvira Björnfot

Havanna, 2003. När en lokalfärja tas över av beväpnade kapare hamnar svenska Stina och Linn mitt i världsnyheternas centrum.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det är våren efter studenten när Linn och Stina landar på Kuba. De reser runt på landsbygden, dansar salsa och dricker rom. Överallt finns stora målningar av revolutionens hjältar: Che Guevara och Fidel Castro.

Men under ytan bubblar missnöjet. Ekonomin är i kris och när 75 oppositionella kubaner grips börjar det som kommer att bli känt som ”Den svarta våren” på Kuba.

En kväll ska Stina och Linn ta den lilla lokalfärjan över Havannabukten. Det kommer att bli starten på ett flera dagar långt gisslandrama.

Gisslan på Kuba är en dokumentär från 2024 av Frida Olsson.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Jacob Gustavsson

Den 7 oktober var dagen för den värsta massakern på judar under vårt århundrade med fler än 1200 döda.Terrororganisationen Hamas forcerade och attackerade kibbutzer och en musikfestival.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Terrororganisationen Hamas tog sig igenom den hårt bevakade gränsen mellan Gaza och Israel. I kibbutzer som Nir Oz, Be'eri och Kfar Aza sköt de ihjäl och brände ihjäl människor. Och de attackerade musikfestivalen Nova med tretusen dansande ungdomar. De tog gisslan som de förde med sig till Gaza.  
Hör några av vittnesmålen från den dagen, människor som Cecilia Uddén träffade två dagar efter 7 oktober, en månad efter 7 oktober och två månader efter 7 oktober. Hör om tankarna på vad detta gjort med Israel som nation. Hur Israels syn på omvärlden påverkats och om hur Israel på många sätt är kvar i 7 oktober och ett kollektivt trauma, medan omvärldens fokus idag ligger på lidandet i Gaza. 

Innehåller starka bilder av människor utsatta för terror.

Programmet är från mars 2024

Reporter: Cecilia Uddén

Producent: Håkan Engström

Slutmix:Jacob Gustavsson

Inga utländska journalister släpps in i Gaza. Men Sami Abu Salem, palestinsk journalist som hjälpt Sveriges Radios Cecilia Uddén i 15 år, bor där och hans röst blir nu vår röst i Gaza.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kriget i Gaza - som följt på Hamas terrorattack 7 oktober - har pågått i fem månader idag den 7 mars, när det här dokumentären släpps. Inga utländska journalister har kommit in i Gaza under den tiden, med undantag för korta dagsturer inbäddade med Israels militär. Detta har lett till svåra problem för alla internationella medier att bevaka kriget i Gaza.

Sveriges Radio har haft en unik tillgång i den palestinske journalisten Sami Abu Salem. Sami har samarbetat med Sveriges Radio i 15 års tid, som fixare, översättare och producent.

Samma dag som kriget inleddes efter Hamas attack den 7 oktober, började Sami Abu Salem leverera röstmeddelanden till Sveriges Radios korrespondent Cecilia Uddén. Han har gjort intervjuer på mobilen. Han har skickat miljöbeskrivningar och reflektioner. Han har berättat om sin egen rädsla på nätterna i Gaza till ljudet av stridsplan, sin rädsla att se någon han känner i bårhuset. Och han har spelat in sin egen 5-åriga dotter när hon gråter för att hon glömt sin leksak när familjen var tvungen att fly för fjärde gången i Gaza.

Innehåller starka bilder av människor utsatta för krig.

Ett program från mars 2024 av Cecilia Uddén och Sami Abu Salem.

Producent: Håkan Engström

Slutmix: Tor Sigvardsson

Anna Wallentin åker till Turkiet för att göra en Brazilian Butt Lift. Men hon kommer aldrig hem. Hör jakten på sanningen om vad som hände.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En vecka efter sin operation dör 43-åriga Anna Wallentin. Hon lämnar efter sig en stor familj med många barn. En familj som inte får veta varför Anna dog.

Brazilian Butt Lift, BBL, går ut på att man fettsuger delar av kroppen och sprutar in fettet i höfter och rumpa. Kirurgen Mehmet Veli Karaaltin marknadsför sin metod som ”Safe BBL”.

Men Anna dör.I obduktionsrapporten som följer med hennes kropp från Turkiet står ingen dödsorsak. Den ansvariga kirurgen säger att Annas död inte är direkt kopplad till hans skönhetsoperation.

I journaler, turkiska dokument och svenska experter söker vi svaret.

Vad hände under och efter operationen – och varför gick det inte att rädda Anna?

En dokumentär från 2022.

Reporter: Caroline Kernen

Producent: Magnus Arvidson

Slutmix: Tor Sigvardson

Har du tips eller vet mer om det här ämnet? Kontakta Caroline Kernen på caroline.kernen@sverigesradio.se

Sanna köper en paketresa för att göra BBL, Brazilian Butt Lift. Men så kommer det fram att en svensk kvinna dött efter en BBL-operation hos samma kirurg.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det har kallats världens farligaste skönhetsoperation. Trots det exploderar BBL i popularitet. Idealet med stor rumpa sprids världen över med förebilder som Kim Kardashian.

BBL går ut på att fettsuga kroppsdelar som mage och lår och spruta in samma fett i höfter och skinkor. Kirurger arbetar för att öka säkerheten i ingreppet.

P1 Dokumentär följer "Sanna" som betalat runt 45 000 kronor för sin "SAFE BBL" som hon bokat hos företaget Skönhet By Esra. De som säljer BBL marknadsför sig med före- & efterbilder på appar som Instagram. Kirurgen som "Sanna" ska till, dr Mehmet Veli Karaaltin, har över 20 000 följare där.

Ett halvår tidigare dog Anna Wallentin efter en BBL hos honom. Ska "Sanna" våga gå hela vägen ändå?

I del två av Operationsresorna söker vi svaret på vad som hände Anna Wallentin.

En dokumentär från 2022.

Reporter: Caroline Kernen

Producent: Magnus Arvidson

Slutmix: Tor Sigvardson

Har du tips eller vet mer om det här ämnet? Kontakta Caroline Kernen på caroline.kernen@sverigesradio.se

Tvååriga Saga skriker och gråter hysteriskt. Framför henne står en stor muskulös hund. Han vrider på huvudet och tittar på Sagas ben. Plötsligt går han till attack.

En lördag i slutet av augusti i Överklinten i Västerbotten, 2020. Guna Grina och dottern Saga är hemma hos mormor Selma som fyller år. Efter middagen flyttar de till vardagsrummet för att titta på TV. På golvet ligger Selmas hund Pappi. Det är en brun amstaff, en ras som kallas för kamphund och som är förbjuden i vissa länder. Den är kompakt och muskulös, med bred bröstkorg.

När det börjar bli dags för hemfärd går Guna ut till bilen.

”Så hör jag skrik som jag aldrig har hört förut. Jag springer in, och allt blir bara svart för mig” berättar Guna.

Guna ser blod. Och amstaffen Pappi som har Sagas högra lår i sina starka käkar. Det är som om hunden har låst sig.

Och det kommer inte att sluta här. Hunden kommer att attackera igen.

Hundattacker med dödlig utgång ökar

De senaste fem åren har nio personer dött i Sverige efter att ha blivit attackerad av en hund, och forskning visar att dödsattackerna ökar i hela Europa.

I serien Kamphundarna försöker reporter Henrik Brandt ta reda på om vissa hundraser är farligare än andra. Och hur det kommer sig att vissa hundar tillåts attackera om och om igen.

Producent:Anna Frey

Slutmix: Tor Sigvardson och Jakob Lalér

Programmet är gjort 2023.

I mars 2022 stoppas en iransk man på Arlanda. Han har bott i Sverige i över ett decennium, men nu ser Säkerhetspolisen honom som ett hot mot rikets säkerhet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Bara veckor tidigare utvisades det iranska par som misstänks för att ha planerat mord på svenska judar. Också den här mannen kommer att utvisas.

Han hade bland annat stått en iransk diplomat nära, en man som misstänks vara en iransk underrättelseofficer som skickats till Sverige under diplomatisk täckmantel.

Det här är fjärde och sista avsnittet av ”Agenterna”, om Irans misstänkta attentatsplaner och underrättelseoperationer i Sverige.

De misstänkta agenterna, som kom till Sverige med falska identiteter, har nekat till brott. Vi har sökt Irans ambassad.

Serien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär, från februari 2024.

Av: Emelie Rosén & Daniel Öhman
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Jakob Lalér

Har du tips, kontakta oss gärna: emelie.rosen@sr.se daniel.ohman@sr.se

Sommaren 2016 får Migrationsverket två anonyma tips. Tipsen innehåller varningar om en asylsökande man. Mannen pekas ut som farlig, och enligt tipsen jobbar han för Irans ökända Revolutionsgarde.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Trots varningarna får mannen och hans fru asyl i Sverige, i sina falska afghanska identiteter. Några år senare misstänks de ha planerat mord på Aron Verständig och ytterligare två svenska judar. Ett uppdrag de ska ha fått av just Irans Revolutionsgarde.

Det här är tredje avsnittet av ”Agenterna”, om hur en iransk terrorcell ska ha infiltrerat Sverige och planerat flera mord här, och om de svenska misstag som gjorde det möjligt.

De misstänkta agenterna har nekat till brott. Vi har sökt Irans ambassad.

Serien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär, från februari 2024.

Av: Emelie Rosén& Daniel Öhman
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Jakob Lalér

Har du tips, kontakta oss gärna: emelie.rosen@sr.se daniel.ohman@sr.se

En septemberdag får Aron Verständig ett samtal från Säkerhetspolisen. Han får veta att Iran misstänks ha planerat att mörda honom och två andra svenska judar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ett misstänkt agentpar har redan kartlagt Aron Verständig och de två andra svenska judarna, de har samlat på sig bilder och adresser.

Det här är andra avsnittet av ”Agenterna”, om hur en iransk terrorcell ska ha infiltrerat Sverige och planerat flera mord här, och om de svenska misstag som gjorde det möjligt.

De misstänkta agenterna, som kom till Sverige med falska identiteter, har nekat till brott. Vi har sökt Irans ambassad.

Serien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär, från februari 2024.

Av: Emelie Rosén & Daniel Öhman
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Tor Sigvardson

Har du tips, kontakta oss gärna: emelie.rosen@sr.se daniel.ohman@sr.se

I flera år har Stockholmsparet levt ett till synes helt vanligt liv. Men nu ska de ha fått ett uppdrag: Planera flera mord i Sverige. Paret verkar vara iranska agenter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

De ska ha varit en iransk sovande terrorcell i Sverige sen 2015, men i början av 2021 händer något. De kartlägger tre svenskar, och misstanken är att de planerar ett terrordåd. I april 2021 slår Säkerhetspolisen till mot paret som kallar sig ”Salma” och ”Foad”.

Våra granskande reportrar har följt i parets fotspår för att ta reda på vad som hände när en misstänkt iransk terrorcell infiltrerade Sverige, och vilka det egentligen var som skulle mördas. De misstänkta agenterna, som kom till Sverige med falska identiteter, har nekat till brott. Vi har sökt Irans ambassad.

Serien ”Agenterna” är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär, från februari 2024.

Av: Emelie Rosén & Daniel Öhman
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Tor Sigvardson

Har du tips, kontakta oss gärna: emelie.rosen@sr.se daniel.ohman@sr.se

Regeln i Kalahariöknen är att aldrig lämna bilen. Jenny och Helene står i det brinnande gräset och inser plötsligt att de inte har någonting kvar: inga kläder, inget vatten och ingen bil.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

SVT-medarbetarna Jenny Söderqvist och Helene Åberg jobbar i ett biståndsprojekt i Botswana. På safari i Kalahariöknen börjar deras bil plötsligt att brinna, innan den till slut exploderar.

Nu börjar en kamp för att överleva mot nätternas köld, dagarnas hetta – och mot de vilda rovdjuren.

Räddningen ska bli oväntad, med hjälp från högsta politiska ort – och i form av en konservöppnare.

Programmet är gjort av Anna Hammarén.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Bengt Pettersson

Göteborg, sommaren 2020.

Familjer till barn med könsdysfori tar hjälp av kliniker utomlands sedan rekommendationer om transvård ändrats i Sverige. Hugos mamma hämtar testosteron i Köpenhamn varje månad.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

15-årige Hugo föddes som Klara, men har alltid, sedan han var riktigt liten, själv uppfattat sig som pojke. Hugo har konstaterad könsdysfori, vilket innebär att det kön man tilldelades vid födseln inte stämmer med ens könsidentitet. Sedan Hugo var 10 har han fått stopphormoner av den svenska transvården.

Stopphormon

Men 2022 kom Socialstyrelsen med nya rekommendationer för transvården i Sverige: behandling av unga ska endast ges inom ramen för forskningsstudier. För Hugo innebar det att han inte längre skulle få stopphormon av den svenska vården - och inte heller testosteron, som behövdes för att hans kropp skulle utvecklas till den kille han uppfattar sig som. Hugos kropp skulle bli en kvinnas.

Testosteron

En gång i månaden åker nu Hugos mamma Frida med tåg från Västkusten till Köpenhamn, för att hämta ut testosteron på ett danskt apotek. Medicinen skrivs ut av Hugos läkare på en privat klinik i England, som han går på regelbundna besök hos via webben. Prover får han ta på privata kliniker i Sverige och vården får familjen bekosta själv.

Könsbekräftande

Och Hugos familj är inte ensamma om att ha gjort ett drastiskt val. Även de långa köerna för utredning i Sverige har fått familjer att vända sig utomlands. Kliniken i England, där Hugo får sin könsbekräftande vård, uppger att dom har hundratals patienter från Sverige.

Köer till transvård

Dokumentärskaparen Ester Chiedza Roxberg har genom en sluten diskussionsgrupp fått kontakt med familjer som fått se vården avbrytas för sina barn - och familjer som tröttnat på att vänta på utredning i årslånga köer medan de riskerar sina barns psykiska hälsa. För en av familjerna, som valde att vänta på den svenska vården, blev katastrofen ett faktum.

Vi har bytt ut namnen på de personer som medverkar i programmet.  

Ett program från 2024.

Reporter Ester Chiedza Roxberg

Producent Lotta Malmstedt

Slutmix Mattias Miselli 

Ronja och Ramtin åker på ett larm om misstänkt suicid. De möts av en tjej som trots sin unga ålder varit på psykiatri-avdelningen många gånger utan att få bukt med sina problem.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

P1 Dokumentär har fått unik access in ambulanspersonalens vardag. Under hösten 2023 har radioreportern Sara Håkansson följt två ambulanser och på ett nära sätt fått inblick i personalens dramatisk arbetsliv.

Under de 12,5 timmar långa arbetspassen får ambulanspersonalen i Stockholms Län möta en bred variation av problematik -alltifrån ohållbara hemsituationer till skarpa prio ett larm där liv står på spel. För varje unik situation gäller det att kunna ta sig an patienten på det sätt situationen kräver, ibland handlar det om att jobba under enorm press, ibland om att ta sig tid att se patienten i dess hemmiljö och hjälpa dem med att få till en fungerande tillvaro.

Mellan utryckningarna blir ambulansbilen en plats för återhämtning och samtal. De ibland livsomvälvande upplevelserna ger ett unikt kollegialt band ambulanspersonalen emellan.

Väcker programmet svåra tankar kan du vända dig hit:

Mind - Självmordslinjen

https://mind.se/hitta-hjalp/sjalvmordslinjen/

Jourhavande medmänniska

https://www.jourhavande-medmanniska.se/

Ett program från 2024.

Reporter: Sara Håkansson

Slutmix: Erik Johansson

Producerat av: Delta Studios

Producent Sveriges Radio: Ylva Lindgren

En ensam äldre dam visar sig vara i enormt behov av hjälp när Erika och Tobias kommer till hennes hem. Att det har kunnat gå så här långt utan att någon ryckt in gör dem båda upprörda och ledsna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

P1 Dokumentär har fått unik access in ambulanspersonalens vardag. Under hösten 2023 har radioreportern Sara Håkansson följt två ambulanser och på ett nära sätt fått inblick i personalens dramatisk arbetsliv.

Under de 12,5 timmar långa arbetspassen får ambulanspersonalen i Stockholms Län möta en bred variation av problematik -alltifrån ohållbara hemsituationer till skarpa prio ett larm där liv står på spel. För varje unik situation gäller det att kunna ta sig an patienten på det sätt situationen kräver, ibland handlar det om att jobba under enorm press, ibland om att ta sig tid att se patienten i dess hemmiljö och hjälpa dem med att få till en fungerande tillvaro.

Mellan utryckningarna blir ambulansbilen en plats för återhämtning och samtal. De ibland livsomvälvande upplevelserna ger ett unikt kollegialt band ambulanspersonalen emellan.

Ett program från 2024.

Reporter: Sara Håkansson

Slutmix: Erik Johansson

Producerat av: Delta Studios

Producent Sveriges Radio: Ylva Lindgren

Ett prio-ett larm om misstänkt nackskada gör att ambulanspersonalen Ramtin och Ronjas lugna morgon förbyts mot skarpt fokus när de kastar sig in i ambulansen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

P1 Dokumentär har fått unik access in ambulanspersonalens vardag. Under hösten 2023 har radioreportern Sara Håkansson följt två ambulanser och på ett nära sätt fått inblick i personalens dramatisk arbetsliv.

Under de 12,5 timmar långa arbetspassen får ambulanspersonalen i Stockholms Län möta en bred variation av problematik -alltifrån ohållbara hemsituationer till skarpa prio ett larm där liv står på spel. För varje unik situation gäller det att kunna ta sig an patienten på det sätt situationen kräver, ibland handlar det om att jobba under enorm press, ibland om att ta sig tid att se patienten i dess hemmiljö och hjälpa dem med att få till en fungerande tillvaro.

Mellan utryckningarna blir ambulansbilen en plats för återhämtning och samtal. De ibland livsomvälvande upplevelserna ger ett unikt kollegialt band ambulanspersonalen emellan.

Ett program från 2024.

Reporter: Sara Håkansson

Slutmix: Erik Johansson

Producerat av: Delta Studios

Producent Sveriges Radio: Ylva Lindgren

Inne på apoteket har en man fallit ihop och ligger nu medvetslös på golvet. Ambulanspersonalen Tobias och Erika jobbar mot klockan när de inser att läget är betydligt mer kritiskt än de först trott.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

P1 Dokumentär har fått unik access in ambulanspersonalens vardag. Under hösten 2023 har radioreportern Sara Håkansson följt två ambulanser och på ett nära sätt fått inblick i personalens dramatisk arbetsliv.

Under de 12,5 timmar långa arbetspassen får ambulanspersonalen i Stockholms Län möta en bred variation av problematik -alltifrån ohållbara hemsituationer till skarpa prio ett larm där liv står på spel. För varje unik situation gäller det att kunna ta sig an patienten på det sätt situationen kräver, ibland handlar det om att jobba under enorm press, ibland om att ta sig tid att se patienten i dess hemmiljö och hjälpa dem med att få till en fungerande tillvaro.

Mellan utryckningarna blir ambulansbilen en plats för återhämtning och samtal. De ibland livsomvälvande upplevelserna ger ett unikt kollegialt band ambulanspersonalen emellan.

Ett program från 2024.

Reporter: Sara Håkansson

Slutmix: Erik Johansson

Producerat av: Delta Studios

Producent Sveriges Radio: Ylva Lindgren

Den 88-årige snickaren Gunnar Jönsson har bestämt sig för att bygga sin egen kista. Barnen blir först förskräckta. Men sen börjar de fundera. Det gör även reportern Ola Hemström när hans pappa dör.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hela sitt liv har han arbetat med trä. Nu vill 88-årige Gunnar Jönsson han göra sin egen kista. Barnen blir rädda men sen bestämmer de sig för att också beställa var sin kista. De enkla furukistorna uppe på logen blir allt fler. När Ola Hemströms egen far dör börjar han fundera. Ska han våga be Gunnar att bygga en kista åt en man som var Gunnars vän? Pappa Stigs kista.
Kan man göra så - låta bygga sig en egen kista?

En P4 Dokumentär av Ola Hemström gjord 2023. Ola.hemstrom@sverigesradio.se

Producent Sofia Kottorp.

Vilka krav finns om man bygger sin egen kista?

Det är nyårsafton. 320 hundar checkar in på hotell för att slippa fyrverkerier. Men vad får de istället? Följ med till hundhotellet!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hotellet vid Arlanda flygplats är en perfekt zon för skotträdda hundar. Där får fyrverkerier inte avfyras. Varje år vid nyår checkar hundratals hundar in på hotellet för lugn och ro. 

En tid för reflektion

Innanför hotellets väggar möter vi hundar och människor och deras livshistorier.

På tionde våningen bor Susanne. I resväskan finns glitter till både henne och hunden Julle. Hon är en riktig hundkvinna och bestämde sig tidigt – hellre hund än barn.

På sjunde våningen bor Christina med sin terrier Morris. Något kalas på nyår vill de inte ha. Ikväll blir det stillsam reflektion över året som gått.
 
Utanför matsalen sitter Douglas. Han var en charmör under 60-talets uteliv, kanske är han det fortfarande förresten. Njut av livet, säger han, snart är det försent.

Dokumentären är gjord 2023.

Av: Kicki Möller
Producent: Anna Frey
Slutmix: Tor Sigvardson

Med glitter och glamour slår han igenom i TV under 80-talet. Men så dör han, 39 år. Att det är aids nämns aldrig och hans namn står inte på gravstenen. Nu berättar vänner och familj om tystnaden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Jacob Dahlin startar sin karriär med radioprogrammet Galaxen men snart får han egna TV-program som Caramba och Jacobs stege där han bjuder in världsstjärnor, bland andra Alla Pugatjova från dåvarande Sovjetunionen. Uttrycket ”Skål ta mig fan!” blir hans signum och tillsammans med kollegan Annika Hagström och dansbandet Vikingarna spelar han in låten ”Tredje gången gillt” som tar sig ända in på Svensktoppen. Han syns och hörs överallt.

Jacob Dahlin blir sjuk i aids

Men när han 1991 plötsligt blir svårt sjuk och avlider sluter sig tystnaden kring Jacob Dahlins person. Att Jacob drabbats av HIV berättar han bara för sina allra närmaste vänner. Han ber dem bevara hemligheten för att skydda sina föräldrar och syskon. Men nu, över 30 år efter hans död, när synen på homosexualitet och aids är helt annorlunda än på 80-talet, berättar hans vänner och familj om Jacob Dahlins sista tid och vad som låg bakom tystnaden kring den.

Medverkande:
Ebba Fisch, Jacobs storasyster
Jens, Jacobs brorson
Annika Hagström, vän och journalistkollega
Tom Hedqvist, vän och formgivare
Benny Andersson, vän och musiker
Meta Bergqvist, vän och kollega

En P4 Dokumentär från 2023.

Reporter: Lena Nordlund
Producent: Sofia Kottorp
Slutmix: Elvira Björnfot

1957 börjar Britta Aronsson tjänstgöra som hushållerska hos familjen Collin. Hon blir kvar i 53 år. Varför stannade hon så länge? Lotten Collin söker svar i sin släkts historia.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Farfar ska snart fylla 90. Han pillar med sina frimärken och tillbringar eftermiddagarna på den exklusiva herrklubben Sällskapet. Och så planerar han för vad som ska hända med hans hushållerska Britta när han dör. Hon lagar mat, bakar och putsar kristallkronorna i sexrumsvåningen där de bor tillsammans. Men vem är hon egentligen – och varför har hon stannat i 53 år? 

Britta stiger av bussen i Bromma hösten 1957. Då har familjen Collin två barn. Ett år senare föds minstingen Fabian. Han ser till att Brittas kjolfåll inte sticker ut under rocken under promenaderna i Humlegården och handlar helgmaten med henne i Östermalmshallen. Han följer med henne till Västergötland på somrarna när hon åker tillbaka till gården för att hjälpa till med skörden. ”Fabian blev Brittas son”, säger farfar. Det blir en historia om hur två familjer flätas samman. Vem är det till slut som tar hand om vem?

 
– När jag började spela in min farfar och hans hushållerska Britta 2008 hade RUT-reformen precis införts, berättar Lotten Collin. Pigdebatten rasade för fullt. Jag började fundera mer på Britta. Vem var hon egentligen? Varför hade hon stannat hos min farfar och farmor hela sitt liv? Britta var barnvakt även åt mig när jag var liten. Hon har lagat pannkakor till mig, borstat mina tänder, dragit min barnvagn. Ändå visste jag knappt vad hon hette i efternamn. Hon var bara Britta. Hon hade alltid varit där, och det kändes som att hon skulle stanna för alltid.

Reporter Lotten Collin

Producent Håkan Engström

Slutmix Tor Sigvardsson 

Produktion Stockholm 2023

Johanna är gravid med sitt första barn när hennes egen mamma får diagnosen Alzheimer. Mamman, som lever ensam, har inga andra barn och hennes sjukdom kräver alltmer av Johannas tid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vissa dagar är allt som vanligt, andra dagar är allt upp och ner. Det värsta är att oavsett vad de gör så kommer det inte bli bättre, bara sämre.

Johannas mamma är konstnär och har alltid haft ett rikt socialt liv med intressanta vänner, men att upprätthålla det livet blir allt svårare, trots Johannas stöd.

I den här dokumentären får vi följa Johanna, hennes mamma och bebisen ”Smulan" under 1,5 år. Det är en  berättelse om att bli mamma och samtidigt behöva hjälpa sin mamma. De kommer att göra saker tillsammans för kanske sista gången och de har ett mål: att skapa Johannas mammas kanske sista konstutställning.

Johanna är radiojournalist och gymnasielärare och bor med man och barn i Stockholm. Detta är hennes första dokumentär.

Reporter: Johanna Hinteregger
Producent: Håkan Engström 
Slutmix: Nima Shams

dokred@sverigesradio.se

Åke Sellström får i uppdrag av FN att utreda en av världens värsta kemvapenattacker. Snart märker hans team att regimen verkar motarbeta dem.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det är mitt i natten den 21 augusti 2013 då Åke Sellström ser tv-bilderna från sjukhuset på hotellet en bit därifrån. Människor i nattkläder täcker sjukhusgolvet. De har svårt att andas, en del krampar och ur munnarna rinner skum.

Åke Sellström är pensionerad försvarsforskare med kemiska vapen som specialitet och får tack vare sin expertis i uppdrag av FN att utreda vad det är som har hänt den där augustinatten i Syrien. Nu är han på plats i Syrien.

Åke, som har arbetat med kemvapen i hela sitt liv, är rätt person för uppdraget, resonerar man. Han kommer att leda ett team av vapeninspektörer in i det krigshärjade Syrien för att samla in bevis. De riskerar att bli kidnappade, skadade eller dödade.

–Det här uppdraget var högsta risken. Det var very high risk. Och det var en risknivå som bara generalsekreteraren fick lov att säga okej till. Det var ingen annan som kunde säga okej till såna uppdrag, berättar Åke Sellström.

Ali och Mohammed som medverkar i dokumentären heter egentligen något annat.

Programmet producerades 2022.

Reporter: David Ohlsson

Producent: Mikael Cohen

Slutmix: Tor Sigvardson

Porrbiografen Blue Vision har länge varit en plats som används av prostituerade och sexköpare och där kvinnor i många år har varit utsatta för övergrepp.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I mer än 20 år har den så kallade porrbiografen/porrklubben Blue Vision i centrala Stockholm varit en plats dit många kvinnor som säljer sex och använder sex som självskadebeteende sökt sig.

Klubben beskriver sig själva som en frigjord mötesplats för folk som gillar sex, men i dokumentären berättar kvinnor om organiserade sexträffar med många män där allt spårat ur och där kvinnorna farit mycket illa.

Enligt svensk lag kan en person inte samtycka till att bli misshandlad, precis som ingen kan samtycka till att bli dödad, men däremot kan en person enligt lagen samtycka till hårt och våldsamt sex, och därmed kan förövaren gå fri från sexualbrottet.             

Ett program från 2023.

Reporter: Maria Sveland

Producent: Ylva Lindgren

Slutmix: Tor Sigvardsson

Den här dokumentären innehåller skildringar av grova sexuella övergrepp. Har du själv blivit utsatt? Det finns hjälp att få.

Mikamottagningen: Finns på flera platser i landet. Du som är över 18 år, har erfarenhet av sex mot ersättning eller har sex på ett sätt som inte får dig att må bra.

Unizon och Roks: De är paraplyorganisationer för hundratals tjejjourer runt om i landet.

Kvinnofridslinjen: Ger stöd till dig som utsatts för fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld. Samtalet är gratis och du är anonym när du ringer.
Ring 020-50 50 50.

Ungdomsmottagningen i din stad.

Porrbiografen Blue Vision har länge varit en plats som används av prostituerade och sexköpare och där kvinnor i många år har varit utsatta för övergrepp.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I mer än 20 år har den så kallade porrbiografen/porrklubben Blue Vision i centrala Stockholm varit en plats dit många kvinnor som säljer sex och använder sex som självskadebeteende sökt sig.

Klubben beskriver sig själva som en frigjord mötesplats för folk som gillar sex, men i dokumentären berättar kvinnor om organiserade sexträffar med många män där allt spårat ur och där kvinnorna farit mycket illa.

Enligt svensk lag kan en person inte samtycka till att bli misshandlad, precis som ingen kan samtycka till att bli dödad, men däremot kan en person enligt lagen samtycka till hårt och våldsamt sex, och därmed kan förövaren gå fri från sexualbrottet.             

Ett program från 2023.

Reporter: Maria Sveland

Producent: Ylva Lindgren

Slutmix: Tor Sigvardsson

Den här dokumentären innehåller skildringar av grova sexuella övergrepp. Har du själv blivit utsatt? Det finns hjälp att få.

Mikamottagningen: Finns på flera platser i landet. Du som är över 18 år, har erfarenhet av sex mot ersättning eller har sex på ett sätt som inte får dig att må bra.

Unizon och Roks: De är paraplyorganisationer för hundratals tjejjourer runt om i landet.

Kvinnofridslinjen: Ger stöd till dig som utsatts för fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld. Samtalet är gratis och du är anonym när du ringer.
Ring 020-50 50 50.

Ungdomsmottagningen i din stad

Musikern och provokatören Errol Norstedt, alias Eddie Meduza, dog 53 år gammal. Personer i hans närhet ger här sin bild av honom och hans minst sagt krokiga väg i underhållningsbranschen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sveriges Radio dödskallemärkte Errol Norstedts skivor, men han var en rockartist som slog publikrekord efter publikrekord under folkparksturnéerna på tidigt 80-tal under namnet Eddie Meduza. Errol dog 2002 vid 53 års ålder.

Journalisten Bo Sjökvist har träffat flera personer i Errol Norstedts närhet, som tillsammans ger en bild av ett livsöde där text, musik och egensinnig humor fungerat som en ventil i en utsatt tillvaro. Vi hör också hans egen röst i form av utgivet material, tidigare intervjuer och också hans egna bandupptagningar, funna efter hans död.

Dokumentären är gjord 2002.

Reporter: Bo Sjöqvist
Producent: Christer Ekbom

Svante Pääbo växer upp med en ensamstående flyktingmamma och en hemlig pappa, i en förort där de flesta inte läser vidare. Ändå kommer han att revolutionera den mänskliga historien.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Indiana Jones i Egypten

Svante Pääbo visste väldigt tidigt att han ville ägna sig åt mänsklighetens historia, även om han till en början trodde att han skulle bli som Indiana Jones i Egypten. Och han fick alltid stöd av sin mamma, som uppmuntrade honom att gå sin egen väg.

Genom att i smyg, på fritiden, ägna sig åt DNA-forskning på gamla mumier i det labb där de sysslade med medicinsk modern och banbrytande forskning på 1980-talet kom han att göra sådant som uppmärksammades i hela världen. Det blev det första steget mot att sedan kunna analysera generna i våra närmaste utdöda släktingar neandertalarna.

Men hans egen hemliga släkthistoria blev inte känd förrän han var en etablerad, världsberömd forskare i 50-årsåldern.

Lena Nordlund har som vetenskapsjournalist följt Svante Pääbo i 20 år

Lena Nordlund har som vetenskapsjournalist följt Svante Pääbo i 20 år och även producerat hans sommarprogram. Att prata om sig själv har inte varit något Svante Pääbo varit så bekväm med genom åren. Men här ger hon sin bild av förortskillen som blev nobelpristagare och förändrade synen på den mänskliga historien.

Följ med Svante Pääbo till barndomens Bagarmossen och hör om vad som formade honom.

Dokumentären är gjord 2023 och sändes första gången i P4 Dokumentär.

Reporter: Lena Nordlund
Producenter: Sofia Kottorp
Slutmix: Elvira Björnfot

Alla människor ska en dag dö. Hur kommer det bli? Är döden tyst och stilla eller bråkig och högljudd?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När jag var fyra år hittades min lillebror Kalle livlös i sängen. Ambulansen kom och körde honom till akuten, där min pappa Lasse jobbade som barnläkare. Kanske var det här som mitt intresse för döden började? Men i min familj har vi aldrig kunnat prata om det här – inte förrän nu.

– Det är en sorg som aldrig går över, säger min pappa Lasse idag.

Medmänniskor i livets slut

På ett hotellrum i Småland ligger 11 kvinnor på varsin yogamatta. Framför var och en brinner ett ljus. Det är en dödsmeditation – ett steg i utbildningen för att bli dödsdoula. Ordet doula kommer från grekiskan och betyder tjänare. Det handlar om att vara ett stöd för den som ska dö - och för anhöriga. En medmänniska i livets slutskede.

Alla ska vi dö

Vad kan vi egentligen veta om döden? Går det att förbereda sig? Och vad tjänar det till att tänka på den medan vi lever? Förr eller senare får vi ju alla uppleva den. Ingen kommer undan.

Jag tänker på döden är ett program av Anna Hammarén. Hon har tidigare gjort flera uppmärksammade dokumentärer, bland andra Han var för bra för att vara sann,Det skulle handla om meningen med livet och Försvunna i Kalahariöknen.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Henrik Henriksson

Ett program från 2023.

Italien skakas av våldsamma terrordåd på 70-talet och Sveriges Radio skickar sin nya korrespondent till Rom. Titti Nylander ska rapportera om det politiska våldet och människornas vardag.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Italien skakas av våldsamma terrordåd då Sveriges Radio skickar sin nya korrespondent till Rom. Titti Nylanders uppdrag blir att rapportera om det politiska våldet och människornas vardag.

1970- och 80-talen är en våldsam period i Italiens historia. Det politiska våldet ökar, och både höger- och vänsterextremister utför terrordåd. Kristdemokraternas ledare Aldo Moro kidnappas, mördas och dumpas i bakluckan på en bil i centrala Rom av terrorgruppen Röda brigaderna. I Bologna sprängs tågstationen av en fascistisk terrorgrupp och skjutningar och kidnappningar av direktörer och universitetsanställda är vardag.

Titti Nylander har just fått anställning på Sveriges Radio som korrespondent i Rom där hon bott och frilansat sedan en tid. Nu ska hon vara radiolyssnarnas ögon och öron och rapportera om händelserna i landet.

I den här dokumentären berättar Titti Nylander om hur det var att bevaka terrorismen i Europa för 40-50 år sen.

Dokumentären gjordes 2023.

Reporter: Sara Stenholm
Producent: Håkan Engström
Slutmix: Tor Sigvardsson

Anna är judinna. När nyheterna fylls av antisemitiska incidenter ringer en varningsklocka. Det här påminner om det hennes mamma var med om i Polen 1968. Är det nu Anna ska packa sin väska?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När Annas mamma var 18 år, var hon en av 13 000 judar som tvingades lämna sitt hemland Polen till följd av en antisemitisk kampanj från den kommunistiska staten. Men hur det kändes för hennes mamma att slitas upp och tvingas lämna allt hon kände till vet inte Anna.

Det är för svårt för hennes mamma att berätta om. Ändå är det som att traumat har gått i arv, från generation till generation. Och Anna känner ett allt större behov av att ta reda på vad som faktiskt hände i Polen 1968. För när nyheterna fylls av en ökad antisemitism i Sverige väcks en rädsla inom henne. Vad innebär det för henne om hatet tillåts gro och växa? Kan historien återupprepa sig?

Programmet gjordes 2020.

Reporter: Anna Frey

Producent: Ylva Lindgren

Slutmix: Daniel Högberg

När Peter Barlach är 11 år dör hans mamma i en bilolycka. Händelsen förföljer honom och han frågar sig om det någonsin är försent att bearbeta ett barndomstrauma.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I januari 1980, på värmländska vintervägar, får Peters mamma sladd på sin bil. Hon kanar in i fronten på en mötande Volvo och dör omedelbart. Peters mormor dör i sviterna av olyckan några dagar senare och hans moster skadas svårt men överlever.

I den andra bilen är samtliga passagerare i det närmaste oskadda.

I den här dokumentären träffar Peter för första gången flickan som satt i baksätet på den mötande Volvon. Anette var sju år gammal och det visar sig att bilolyckan har förföljt även henne och hon minns varenda sekund från den.

I Pojken, kraschen och flickan i baksätet möts Peter och Anette för första gången någonsin och kan fylla i detaljer i varandras livskatastrof. Peter träffar även Malin Kan, barnpsykiater på Erikastiftelsen.

Hur bearbetar man ett barndomstrauma 43 år senare?

En dokumentär från 2023.

Reporter: Peter Barlach

Producent: Håkan Engström

Slutmix: Elin Hagman

Noah kommer som flykting från Afghanistan 2015. Här hamnar han hos paret Gert och Lasse, hans nya familj. Men tankarna på mamman som övergav honom skaver. Han vill träffa henne en sista gång.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Som 13-åring tvingas Noah fly från sitt hem, land och familj och lämna allt han känner till. Efter en lång och svår resa landar han som ensamkommande flykting i Sverige 2015.

Regnbågsfamilj

Här blir han placerad hos paret Gert och Lasse. Noah har aldrig hört talas om homosexualitet tidigare, och det går emot den religion han är uppfostrad i, islam. Men hos dem hittar han en trygghet.

Med sina två nya pappor växer Noah in i ett nytt liv. Från att ha varit analfabet läser han nu tjocka böcker om filosofi, pluggar på universitet, går på gym och hänger med kompisar.

Men så gör sig hans gamla liv påmint. Han tvingas reflektera över vem han är och var han hör hemma. Och Noah känner att han måste åka tillbaka till Afghanistan, trots att det är farligt, och träffa sin mamma en sista gång.

Noahs nya pappor är en berättelse om att lämna en familj, hitta en ny och vara fast däremellan. Av Lydia Bandolin Sörlin och Miranda Wretman.

Producent:Anna Frey

Slutmix: Tor Sigvardson

Programmet är gjort 2023.

Emelie Köhler hade svårt att identifiera sig som kvinna. 21 år gammal opererar hon bort brösten och börjar ta testosteron. Idag ångrar hon könskorrigeringen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Efter att ha brottats länge med sin identitet och känslan av att vara annorlunda kommer 19-åriga Emelie Köhler ut som trans. Till en början försöker hon leva med sin manliga identitet i kroppen hon har, utan hormoner eller kirurgiska ingrepp.

Men när omvärlden inte ser mannen hon känner sig som på insidan söker hon sig till transvården. Hon blir utredd, men väntetiden för att påbörja en transition är lång. Emelie bestämmer sig för att genomgå en mastektomi - att operera bort sina bröst - på en privat klinik. Det manliga könshormonet testosteron får hon från en transperson i ett forum på nätet.

Idag önskar hon att någon hade vågat sätta stopp och hjälpt henne att tänka i andra banor.

Om detransition och att ångra sin könskorrigering

Antalet unga som söker sig till transvården har ökat kraftigt de senaste tolv åren. Flickor som vill transitionera till pojkar är överrepresenterade i statistiken. Mikael Scott Bjerkeli, senior rådgivare på transorganisationen Harry Benjamin Resurscenter i Oslo, menar att det är dags för vården att ta ansvar för personerna som ångrar sin könskorrigering.

I den här dokumentären får vi även höra Emelies mamma och 28-åriga Juni, som också ångrar sin könskorrigering och är arg på både vården och samhället. Tillsammans med Juni driver Emelie sidan Detransinfo för att informera och stötta andra kring detransition; processen att ångra sin könskorrigering.

Programmet gjordes 2022.

Reporter: Aleksa Lundberg
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Elvira Björnfot

Matilda och hennes vänner identifierar sig som butchar. Men vad innebär det egentligen? Hur ser de på sig själva och vad betyder andras blickar?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Matilda hittar några bortglömda ljudfiler på en hårddisk från ett läger hon arrangerade 2018 - Butch Camp. Under ett par sommardagar samlades då ett gäng lesbiska deltagare för att samtala om identiteten butch och vad den betydde för dem. När Matilda lyssnar på inspelningarna fem år senare väcks en nyfikenhet – vad har hänt med alla sen sist? Det är dags för en återträff. 

En viktig gemenskap

Under ett intensivt dygn samlas gruppen igen i ett hus på landet där de umgås, diskuterar, delar insikter, skratt och gråt. Mycket har hunnit hända på fem år. Vissa har fått barn, andra har bytt pronomen och många känner sig tryggare i sig själva nu.   

- Att jag träffade er, det var så viktigt. Jag kände att jag är butch, och att jag kan få kalla mig det, säger Valeria, en av deltagarna.   

Men hur viktig är egentligen butchidentiten för alla nu, fem år senare? Och vad betyder gemenskapen med varandra för att orka leva i ett uttryck utanför normen?

Reporter: Matilda Berggren

Producent:Frida Fernqvist och Anna Åkerlund

Exekutiv producent Sveriges Radio: Anna Frey

Slutmix: Gustav Sondén

Programmet är gjort 2023 i samarbete med Third Ear Studio.

5 000 invånare i Kallinge blev förgiftade av dricksvattnet som förorenats av försvarsmaktens brandsläckningsskum. Nu har de bland de högsta halterna PFAS i världen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den kanske värsta giftskandalen i svensk historia.

Några av de drabbade startade PFAS-föreningen 2015 för att få hälsokontroller, ersättning för sjukvård och skadestånd. Då var det en i styrelsen som var sjuk, sen dess har alla blivit sjuka i cancer och sköldkörtelsjukdomar. 

De drabbade har själva fått kämpa för att få stöd, de känner sig svikna av samhället. Skadeståndsprocessen har nått ändå till Högsta domstolen.

Efter att den här dokumentären publicerades kom domen i Högsta domstolen den 5 december 2023. Enligt HD ska medlemmarna i PFAS-föreningen få skadestånd av Ronneby kommuns vattenbolag Miljöteknik. Deras förhöjda halter PFAS i blodet innebär en personskada. 
Nu ska PFAS-föreningen formulera och rikta sina skadeståndskrav mot Ronneby miljöteknik. 

Reporter: Daniel Värjö

Producent: Ylva Lindgren

Slutmix: Tor Sigvardsson

Ett program från 2023.

11 september 1973 tar militären makten i Chile och inför diktatur under ledning av Augusto Pinochet. Mord, tortyr och försvinnanden följer. Hör de inblandade berätta.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Reportern Juan Diego Spoerers släkt var inte bara Pinochetanhängare utan deltog även aktivt i kuppen. Några tillhörde också Pinochets inre krets. Spoerer åker tillbaka till sitt hemland för att höra släktens berättelser från båda sidor av barrikaderna.

Programmet fick Stora Journalistpriset 1999.

Reporter: Juan Diego Spoerer
Prooducent: Mikael Cohen 

Olle Ljungströms mamma mailar nattradion och önskar Olles låtar. På hans dödsbädd lovade hon honom att han aldrig skulle bli bortglömd.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Olle Ljungström var bara 54 år när han dog efter ett helt liv kantat av missbruk men också fantastisk musik som inspirerat många svenska musiker.

Olle Ljungström var en av Sveriges mest begåvade artister och textförfattare och  startade i bandet Reeperbahn i slutet av 70-talet. I augusti 2021 skulle han ha fyllt 60 år men en leversjukdom orsakad av många års missbruk avslutade hans liv 2016. Han var livrädd för att glömmas bort.

Nu berättar Olle Ljungströms föräldrar och hans bäste vän och kollega Heinz Liljedahl öppenhjärtigt om hur säregen han var redan som barn, om hans utsvävande leverne och om hans allra sista år.

Dokumentären bygger också delvis på opublicerade intervjuer som filmmakaren och vännen Jacob Frössén gjorde med Olle Ljungström under flera års tid där han berättar om sin syn på konsten, livet och missbruket som ständigt kantade hans liv.

– När Olle förstod att han inte hade lång tid kvar att leva så fick han sin mamma Misse att lova honom att han inte skulle bli bortglömd. Och vintern 2021 när jag hade kontakt med Misse påminde hon om att Olle skulle fyllt 60 år i år. Då fick jag idén att göra den här radiodokumentären som ett sätt att hålla både minnet av honom och hans musik vid liv, säger Jacob Frössén.

Dokumentären gjordes 2021.

Reporter: Jacob Frössén

Producenter: Håkan Engström och Magnus Arvidson

Slutmix: Nima Shams

Leyla och Shams lever gömda, på rymmen undan hedersvåldet. Nu måste de fatta ett beslut: fortsätta fly eller gå tillbaka till familjen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Efter hedersvåldet är ett program om tiden efter uppbrottet från familjen. Både Leyla och Shams har vuxit upp i en hederskultur. De har tagit det första steget och lämnat sina föräldrar. Men vad händer nu när vuxenlivet närmar sig? Vad väger tyngst i valet mellan frihet och en familj?

Sima Hosseini är utbildad journalist och socionom och arbetar med våldsutsatta kvinnor.

Sigrid Edsenius är reporter och producent på Sveriges Radios dokumentärredaktion.
sigrid.edsenius@sverigesradio.se

Producent: Martin Jönsson
martin.jonsson@sverigesradio.se

Slutmix: Agnes Cassel

Ett program från 2023.

Har du upplevt hedersvåld?

Hit kan du vända dig om du är utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck. 

GAPF – Riksorganisationen Glöm Aldrig Pela och Fadime
Du kan vända dig till GAPF:s stödjour för råd, stöd och hjälp på telefonnummer 070-000 93 28. Stödjouren är öppen dygnet runt och du som ringer kan vara anonym. 

Kvinnofridslinjen
Till kvinnofridslinjen kan du ringa dygnet runt. Samtalen är kostnadsfria och du kan ringa anonymt. Du når kvinnofridslinjen på telefonnummer 020-50 50 50.

TRIS – Tjejers rätt i samhället 
Till TRIS kan du vända dig anonymt för att få stöd och råd. Jourtelefonen är öppen vardagar mellan 09:00 och17:00 och du ringer på telefonnummer 010-255 9191.

Terrafem 
Till Terrafem kan du ringa för att få stöd och råd. Du kan nå Terrafem på vardagar mellan 09.00 och18:00 på telefonnummer 020-52 10 10. 

Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck
På www.hedersfortryck.se kan du läsa om hedersrelaterat våld och förtryck och få mer information om vart du kan vända dig för att få hjälp. 

Om Cecilia Uddéns allra första möte med den heliga staden, Jerusalemsyndromet och om två pojkar som utnyttjas som symboler i striden mellan palestinier och israeler.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Jerusalem är staden alla vill äga från ortodoxa judar till hallucinerande kristna och religiösa muslimer. Cecilia Uddén tar oss till en av världens mest omstridda platser där Al Aqsa-moskén står, alltså tempelplatsen där det judiska templet en gång stod.

I trettio år har Cecilia Uddén rapporterat från Mellanöstern.

I en serie på tre dokumentärer rör sig Cecilia Uddén i den såriga Israel-Palestinakonflikten och möter personer hon träffat under alla dessa år och som idag befinner sig i en helt annan verklighet. I den heliga staden Jerusalem, på den isolerade Gazaremsan hemma hos skräddaren, bland demonstranter i Israel och bosättare på Västbanken.

Ett program från 2023.

Reporter: Cecilia Uddén

Producent: Håkan Engström

Slutmix: Tor Sigvardson

Skräddaren i Gaza, Farouk Shtewi, kom att bli en slags kommentator i Cecilia Uddéns rapporter. Från deras första möte har hon följt hela hans familj, där den som fyllt 11 år redan upplevt sex krig.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Under 30 år har Cecilia Uddén följt skräddaren och hans familjs liv. Från glädjen 1993 då Osloavtalet slöts och palestinier i Gaza firade att de officiellt skulle få en egen stat till en tillvaro som blivit mer inskränkt och isolerad.

I en serie på tre dokumentärer rör sig Cecilia Uddén i den såriga Israel-Palestinakonflikten och möter personer hon träffat under alla dessa år och som idag befinner sig i en helt annan verklighet. I den heliga staden Jerusalem, på den isolerade Gazaremsan hemma hos skräddaren, bland demonstranter i Israel och bosättare på Västbanken.

Ett program från 2023.

Reporter: Cecilia Uddén

Producent: Håkan Engström

Slutmix: Jacob Gustavsson

Israel blev en symbol för den nya människan efter andra världskriget och förintelsen, men i mångas ögon idag rör sig landet längre och längre bort från demokrati.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Cecilia Uddén möter besvikna sekulära vänsterliberaler som trodde på fredsprocessen och nöjda nationalreligiösa som nu har vunnit striden om Israels själ och herraväldet över nationen.

I programmet träffar Cecilia Uddén bl a den välkände film- och tv-regissören Hagai Levi, som säger att det blivit svårt att andas i det nya Israel och hörgerdebattören Irit Lenur som menar att de nya lagarna gör slut på den ateistiska medelklass-vänsterns makt över landet.

I trettio år har Cecilia Uddén rapporterat från Mellanöstern.

I en serie på tre dokumentärer rör sig Cecilia Uddén i den såriga Israel-Palestinakonflikten och möter personer hon träffat under alla dessa år och som idag befinner sig i en helt annan verklighet.

I den heliga staden Jerusalem, på den isolerade Gazaremsan hemma hos skräddaren, bland demonstranter i Israel och bosättare på Västbanken.

Ett program från 2023.

Reporter: Cecilia Uddén

Producent: Håkan Engström

Slutmix: Tor Sigvardson

Proffsboxaren Patricia Berghult ska slåss för världsmästartiteln. Men stormatchen omges av fulspel och en ung boxare dör i ringen. Det är en skoningslös värld där livsdrömmen lätt kan gå i kras.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Patricia Berghult, 27, från Malmö tillhör världseliten i proffsboxning. Om hon varit kille, hade hon varit världskändis och ekonomiskt oberoende. Men hon är tjej och nästan okänd och jobbar halvtid på kontor för att kunna försörja sig.

Patricias stormatch om WBC-bältet

Patricias pappa Jocke har vigt sitt liv åt Patricias karriär. Han är hennes tränare och nu väntar de på att Patricia ska få gå sitt livs match: om WBC-bältet, den största och finaste titel en proffsboxare kan få. Matchen skulle ha arrangerats i Kanada sommaren 2021, men blir uppskjuten två gånger.

Första gången på grund av covid, den andra gången efter att en ung mexikanska dör i ringen. Matcharrangören är samma promotor som skulle arrangerat Patricias match.

Patricias andrecoach Kamran Kabinejad lyckas till slut få matchen till Sverige och för tredje gången på ett år ska Patricia toppa formen. I november 2021 går hon den tuffaste matchen hittills i sin karriär - och vinner.

Dokumentärmakaren och ljuddesignern Catharina Jaunviksna följde Patricia under nästan ett år bakom kulisserna i den hårda verkligheten för kvinnliga proffsboxare. Så här har vi aldrig hört boxning i radio förr.

Programmet sändes första gången i januari 2022.

Skapad, producerad och mixad av Catharina Jaunviksna, produktionsbolaget RITE.

Exekutiv producent: Lotta Malmstedt, Sveriges Radio

På bara några veckor förvandlas Isak från aktiv idrottskille till deprimerad och ensam. Han stänger in sig på sitt rum och vägrar gå till skolan. Vägen tillbaka kommer visa sig bli lång.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Ju mer jag var hemma, desto svårare blev det att gå tillbaka. Det blev bara värre och värre, säger Isak.

På Isaks skola utanför Göteborg jobbar Sofia Eriksson som socialpedagog. En av hennes arbetsuppgifter är att hålla koll på de elever som inte kommer till skolan.

– Jag har varit med på BUP-akuten och haft elever som stått på tågspåret. Jag hör barn varje dag som säger att det kommer gå åt skogen. Tyvärr tror jag att många tänker så idag.

I P1 dokumentär: miniserie – Skolvägrarna – hör du berättelserna om barnen som inte går till skolan. Ingen vet exakt hur många de är. Men i skolans värld är de flesta överens om att elever med så kallad problematisk skolfrånvaro blir allt fler.

Förtydligande:
Efter att det här programmet sändes har dokumentärredaktionen fått många reaktioner och det gläder oss. Men en formulering i just det här avsnittet har missuppfattas av flera lyssnare. Vi har därför valt att göra ett förtydligande så att det inte går att misstolka eller missförstå innehållet. Det handlar om den eventuella HVB-placeringen för huvudpersonen Isak. Efter att ha provat allt kommer familjen och socialtjänsten tillsammans överens om att det finns två alternativ för att lösa situationen. Antingen att ta Isaks dataspel eller att en vårdnadshavare bor tillfälligt med honom på ett HVB hem för att få hjälp med spelberoendet.

En programserie av Lovisa Haag.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Bengt Pettersson

Den härP1 Dokumentär Miniseriegjordes i Göteborg, december 2020.

Meimis vardagar är långtråkiga. Ibland går hon med mamma och fikar men oftast är hon bara hemma. Hon är 9 år och i skolan har Meimi inte varit på flera månader.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– De har testat väldigt mycket olika saker, men ingenting har riktigt funkat.

För 9-åriga Meimi har skolan varit en kamp ända sedan dag ett. Under mer än ett års tid turades hennes föräldrar om att sitta med i klassrummet. Sedan bestämde de sig för att göra något radikalt: de slutade helt enkelt att gå dit.

– Gör en skola som är bra, hur svårt kan det vara, säger Meimis pappa Micke.

I P1 dokumentär: miniserie – Skolvägrarna – hör du berättelserna om barnen som inte går till skolan. Ingen vet exakt hur många de är. Men i skolans värld är de flesta överens om att elever med så kallad problematisk skolfrånvaro blir allt fler.

En programserie av Lovisa Haag.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Bengt Pettersson

Den här P1 Dokumentär Miniserien gjordes i Göteborg, december 2020.

Hela mellanstadiet kämpar sig Liam till skolan. Men i högstadiet orkar han inte längre. Han är 13 år och flyr in i spelvärlden. En dag kraschar allt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Jag skrev ett sms till mina föräldrar och tackade för att de hade varit en bra familj. Sen gick jag runt i mitt rum och tänkte: ska jag hoppa nu? Hur ska jag göra? Ska jag hoppa med huvudet först? Det var tusentals tankar i huvudet.

Liam växer upp i en skånsk småstad. Han är trygg, utåtriktad och tycker om att gå till skolan. Några år senare är han deprimerad och lider av ångest. Till skolan går han inte alls.

– Varje morgon blev det som en stor vägg fylld med ångest som jag inte kunde ta mig förbi. Allting såg väldigt mörkt ut för mig.

I P1 dokumentär: miniserie – Skolvägrarna – hör du berättelserna om barnen som inte går till skolan. Ingen vet exakt hur många de är. Men i skolans värld är de flesta överens om att elever med så kallad problematisk skolfrånvaro blir allt fler.

En programserie av Lovisa Haag.

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Bengt Pettersson

Den här P1 Dokumentär Miniserien gjordes i Göteborg, december 2020.

I två decennier levde Helena med diagnoser som senare skulle visa sig inte stämma. Men när diagnoserna till slut tas bort, finns frågorna kvar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Varför fanns det ingen som räddade den här tjejen? Varför fanns det ingen som förstod henne? Varför lät folk den här tjejen må så dåligt?

Helena blev mobbad i skolan och utsattes för sexuella kränkningar av en i skolpersonalen. När hon var 13 år fick hon diagnosen atypisk autism och placerades i särskolan. Tjugo år senare har hon stämt träff med kommunen där hon växte upp.

– Jag vill fråga hur det kunde gå till så här. Det känns som att tjugo år av mitt liv har stulits och det är ingen som ansvarar för det. Jag vill ha min upprättelse, säger Helena.

Diagnosens baksidor

I P1 Dokumentär miniserie – Återkallad diagnos – möter vi barnen som upplevt baksidorna med att växa upp med en diagnos. Vi hör forskarna som ifrågasätter varför vi i Sverige lägger skulden på barnen – och som varnar för en framtida skandal.

Reporter: Hedvig Nilsson

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Bengt Pettersson

Den här P1 Dokumentär Miniseriengjordes 2022.

Tiotusentals barn och unga i Sverige får narkotikaklassade mediciner. De behandlas för en neuropsykiatrisk diagnos. Men tänk om diagnosen inte stämmer?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Det blev helt fel i huvudet. Det märktes att medicinen inte gjorde det den skulle. För det var ju inte sådan som jag var, säger Cassandra, 29, som fick diagnosen ADHD när hon var 16.

Antalet barn som får en neuropsykiatrisk diagnos som ADHD eller Asperger har ökat under 2000-talet. Men de senaste åren syns en ny trend: allt fler personer som fått en diagnos som barn vill få diagnosen avskriven när de blir vuxna.

– Det är bara dåligt att ha en diagnos, känns det som. ADHD:n sätter stopp, säger 23-åriga Josefin i Gävle.

Diagnosens baksidor

I P1 Dokumentär miniserie – Återkallad diagnos – möter vi barnen som upplevt baksidorna med att växa upp med en diagnos. Vi hör forskarna som ifrågasätter varför vi i Sverige lägger skulden på barnen – och som varnar för en framtida skandal.

Reporter: Hedvig Nilsson

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Bengt Pettersson

Den här P1 Dokumentär Miniseriengjordes 2022.

Helena är ett av tiotusentals barn som diagnosticerats för en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Två decennier senare försöker hon bli fri. Och hon är långt ifrån ensam.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Antalet barn som får en neuropsykiatrisk diagnos som ADHD eller Asperger har ökat under 2000-talet. Men de senaste åren syns en ny trend: allt fler personer som fått en diagnos som barn vill få diagnosen avskriven när de blir vuxna.

– De här diagnoserna har inte hjälpt mig nåt i vuxenlivet utan de har bara förstört. Det känns som att tjugo år av mitt liv har stulits, säger Helena, 33.

Diagnosens baksidor

I P1 Dokumentär miniserie – Återkallad diagnos – möter vi barnen som upplevt baksidorna med att växa upp med en diagnos. Vi hör forskarna som ifrågasätter varför vi i Sverige lägger skulden på barnen – och som varnar för en framtida skandal.

Reporter: Hedvig Nilsson

Producent: Martin Jönsson

Slutmix: Bengt Pettersson

Den här P1 Dokumentär Miniseriengjordes 2022.

När pappa slår mamma gömmer sig Olle och Malin i duschen. Barnen tvingas bo regelbundet hos pappa efter att föräldrarna separerat - trots att de inte vill. Malin lider idag av PTSD och ångest.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Utgångspunkten vid bedömningen i vårdnadstvister är att barn har rätt till och mår bäst av att ha kontakt med båda sina föräldrar. Men om det finns uppgifter om att en förälder är våldsam i hemmet hur ser det ut då? Många vuxna menar att barnen trots det mår bäst av att ha kontakt med båda föräldrarna men vad barnen vill och känner vet vi inte så mycket om. Det finns inga omfattande uppföljningsstudier av barn som levt i vårdnadstvister.

Ett program av Moa Lichtenstein.

Producent: Ylva Lindgren

Slutmix: Elvira Björnfot

Den här P1 Dokumentär Miniserien gjordes 2020.

Ronja och Elliot vill inte bo hos pappa som skriker och är hårdhänt. Orosanmälningarna ramlar in och barnen möter 21 personer från socialtjänsten. Då skriver Ronja ett brev till rätten.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Två barn i varje klass har någon gång upplevt våld hemma. Om det pågår en vårdnadstvist om barnen är det ännu vanligare. Ronja och Elliot är två av alla barn som lever i en vårdnadstvist, där både de och vuxna larmar om att de mår dåligt av att vara hos ena föräldern men där de som bestämmer inte lyssnar.

Ett program av Moa Lichtenstein och Joy Klackenberg

Producent: Ylva Lindgren

Slutmix: Elvira Björnfot

Den här P1 dokumentär Miniserien är gjord 2020.

Elsa är 9 år - hennes föräldrar har tvistat om henne sedan hon föddes. Trots att Elsa skriker högt lyssnar inte vuxenvärlden på var hon vill bo.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det här är också berättelsen om barn generellt, som är med om den typen av vårdnadstvister där det finns uppgifter om våld i hemmet. En berättelse om systemet, som ska vara till för barnens bästa men där metoder saknas för att bedöma om barn far illa. Vad barnen i vårdnadstvister själva vill är inte kartlagt, för domar redovisar inte alltid barnets åsikt och socialtjänsten har ingen skyldighet att följa upp hur det gick för barnen.

Ett program av Moa Lichtenstein

Producent: Ylva Lindgren

Slutmix: Elvira Björnfot

Den här P1 Dokumentär Miniserien är gjord 2020.

Föreningen Pappabarn som nämns i programmet bytte i slutet av 2019 namn till Föreningen Vårdnad Boende Umgänge i Sverige.

Även bland läkare och sjuksköterskor finns det de som själva tvekar inför vaccinet, vårdens främsta vapen mot pandemin. Sjuksköterskan Jenny Borsgård i Luleå tvekade inför att ta sprutan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

De läkare och sjuksköterskor som valt att inte vaccinera sig talar ofta tyst om det. Inom vården är det extra tabu att inte vilja ta vaccinet, att ifrågasätta massvaccineringen och att undra över biverkningar. Sjuksköterskan Jenny Borsgård tror varken på konspirationsteorier eller alternativmedicin men har varit tveksam inför att ta covidvaccinet.

Läkare ger legitimitet

Några få läkare och sjuksköterskor har under pandemin tagit klivet ut i offentligheten och bildat covidvaccinkritiska organisationer. De fyller en viktig funktion för att skänka legitimitet till den rörelse som ifrågasätter vaccinet.

Reporter Sigrid Edsenius
Producent Ylva Lindgren
Slutmix Tor Sigvardsson

DennaP1 Dokumentär Miniserie är gjord 2022.

Linda som bor i en liten by i Småland tvekar inför vaccinet. Hon tror att det kan finnas biverkningar på lång sikt. Och när hennes dotter bestämmer sig för att ta sprutan blir hon livrädd.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Under 2021 tar de allra flesta vuxna vaccin mot Covid -19. Men några människor tvekar inför att ta sprutan. Tanken på vaccinet mot svininfluensan, att mest äldre personer blir allvarligt sjuka och en misstänksamhet mot myndigheter är något som får mer än var tionde vuxen svensk att avstår från sprutan.

– Jag är rädd för vad som ska hända med min kropp, jag är rädd för biverkningarna, säger Linda som bor i en by utanför Högsby i Småland.

Vaccinet delar Sverige

Hur många som vaccinerar sig skiljer sig mellan olika orter. Utbildningsnivå och tilltro till samhället är faktorer som påverkar hur många som vaccinerar sig. I Högsby kommun där Linda bor är andelen vaccinerade jämförelsevis låg. Här är också valdeltagandet lågt – något som kan ses som ett mått på tilltro till samhället.

Reporter Sigrid Edsenius
Producent Ylva Lindgren
Slutmix Tor Sigvardsson

DennaP1 Dokumentär Miniserie är gjord 2022.

Anders Sydborg tycker att covidvaccinet är en bluff. Filip tror att vårt samhälle snart kommer att kollapsa. De är två av allt fler som protesterar mot covidvaccin och pandemirestriktioner under 2021.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Under 2021 blir aktivisterna som propagerar mot covidvaccin och restriktioner allt mer högljudda. Tillsammans marscherar New age-influerade alternativmedicinare med antivaxxare och konspirationsteoretiker mot vaccinet och restriktionerna. Snart dyker allt fler nazister upp vid demonstrationerna.  

Spretig antivaxx-rörelse

Covidvaccinets motståndare är en spretig rörelse som är oense om mycket - men de har flera gemensamma tankar. Det handlar om prepping, samhällets undergång och olika konspirationsteorier om världens ordning och om vaccinet. I miniserien "Ovaccinerad" möter vi aktivister, skeptiker och vårdpersonal som alla är oroliga över en sak: vaccinet.

Reporter: Sigrid Edsenius

Producent: Ylva Lindgren

DennaP1 Dokumentär Miniserie är gjord 2022.

Det har kommit in en "spion" på Vipeholm som rapporterar allt han ser och utanför anstalten väntar en ny tid och en annan syn på dem som dömts ut som "obildbara idioter". Men vad hände med hjärnorna?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sjukhuschefen och överläkaren Hugo Fröderberg styr över Vipeholm i nästan trettio år, och sätter sin prägel på hela sjukhuset. ”Alla tyckte om honom”, säger skötaren Ann Berglund om överläkaren med ansvar för tusen patienter.

När sommarvikarien Lennart Berggren berättar för en journalist om det han sett på Vipeholm blir det polisutredning, och det väcks åtal om misstänkta övergrepp och misshandel. Tillsammans med rektorn och specialläraren Karin Axeheim är de med om att förändra Vipeholm inifrån.

Patienten Olle, Fritz Olof Theodor Johansson från Lyrestad, ger inte upp drömmen om att få lämna Vipeholm, han fortsätter skriva brev och vädjar om att få flytta närmare sitt barndomshem. Kanske kan Hugo Fröderberg flytta med?

Och det visar sig att de som överläkaren Hugo Fröderberg sorterat som ”psykiskt opåverkbara” och ”djupt idiotiska” lämnat outplånliga minnen hos dem som kände dem innan de placerades på Vipeholm. Kan det vara så att en rysk prins bott på Vipeholmsanstalten?

Reporter: Randi Mossige-Norheim

Serien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär.

Research: Magnus Arvidson, Thomas Kanger och Randi Mossige-Norheim.

Slutmix: Nima Shams.

Producent: Magnus Arvidson.

Vipeholmsanstalten är en serie i fem avsnitt från 2020.

Har du tips om tips om Vipeholmsanstalten? Kontakta Randi Mossige-Norheim här!

Hugo Fröderberg är chef över Vipeholm. I efterlämnade papper ifrågasätter överläkaren sina patienters rätt att leva och skriver "passiv eutanasi berättigad". Hur påverkade hans människosyn vården?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I nästan trettio år var överläkaren Hugo Fröderberg chef för Vipeholms sjukhus - från grundandet 1935 fram till pensionen 1963. Nu kan P1 Dokumentär i samarbete med Ekot avslöja nya uppgifter om överläkaren som i flera decennier hade högsta ansvaret för vården av flera tusen svenskar.
I arkivet finns Fröderbergs egna texter kvar, det är hans minnen och reflektioner kring det som hände bakom stängslen och inne på dom låsta avdelningarna. Det är journalisten Thomas Kanger som i sin research hittade det Fröderberg själv kallar sin självbiografi, över 100 maskinskrivna papper där han ger sin syn på tiden på Vipeholm men också en skrämmande och inhuman syn på sina före detta patienter.

Överläkare Hugo Fröderbergs tidigare okända "självbiografi" ger en ny bild av sjukhuschefen och de anhöriga ifrågasätter nu den vård som gavs på Vipeholmsanstalten, som också kallades ett sjukhus.

Reporter: Randi Mossige-Norheim

Serien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär.

Research: Magnus Arvidson, Thomas Kanger och Randi Mossige-Norheim.

Slutmix: Nima Shams.

Producent: Magnus Arvidson.

Vipeholmsanstalten är en serie i fem avsnitt från 2020.

Har du tips om tips om Vipeholmsanstalten? Kontakta Randi Mossige-Norheim här!

Inifrån anstalten skriver Olle brev och kräver att få komma hem. Först nu får de anhöriga ta del av hans nödrop. Varför skapades Vipeholm och hur såg vägen dit ut?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Flera tusen svenskar sorterades ut från den övriga vården och förflyttades till Vipeholmsanstalten. Där skulle de med stämpeln "svårskött, obildbar och sinnesslö" förvaras och många dog inne på de låsta avdelningarna.

I en tjock journalmapp hittar Ekots grävande reporter Randi Mossige-Norheim en bunt brev som aldrig skickades. Det är Fritz Olof Theodor Johansson, kallad Olle, som skrivit. Först nu får hans anhöriga ta del av breven och det visar sig att Olles historia helt sammanfaller med bildandet av Vipeholmsanstalten. I det här avsnittet får vi också höra mer om Randis egen farbror, Inge Torkel Mossige Norheim, hamnade på Vipeholm. Hur gick det till när han gick från "Solskensbarnet" till "avdelningens mest svårskötta patient"?

Reporter: Randi Mossige-Norheim

Serien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär.

Research: Magnus Arvidson, Thomas Kanger och Randi Mossige-Norheim.

Slutmix: Nima Shams.

Producent: Magnus Arvidson.

Vipeholmsanstalten är en serie i fem avsnitt från 2020.

Har du tips om tips om Vipeholmsanstalten? Kontakta Randi Mossige-Norheim här!

Den svenska tandhälsan skulle räddas med kariesexperiment på 400 intagna på Vipeholm. Bakom den anonyma koden C47 finns Bertil Losell, 12 år gammal ska han äta klibbig söt "extra farlig" kola.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En enig Svensk riksdag röstade igenom att folksjukdomen karies måste utredas och bekämpas. Medicinalstyrelsen fick i uppdrag att ta reda på vad som orsakar karies och hur tänderna kan skyddas.

På fyrtiotalet och in på femtiotalet utfördes experiment på Vipeholmsanstalten i Lund, på de intagnas tänder. Genom alla år har forskare bakom kariesexperimentet försvarat det de gjorde, men vad de inte berättade, när resultaten presenterades i slutrapporten, var att experimenten även utförts på barn.

Nu träder offren för Vipeholmsexperimenten fram, människorna bakom forskarnas och tandläkarnas anonyma koder.

Reporter: Randi Mossige-Norheim

Serien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär.

Research: Magnus Arvidson, Thomas Kanger och Randi Mossige-Norheim.

Slutmix: Nima Shams.

Producent: Magnus Arvidson.

Vipeholmsanstalten är en serie i fem avsnitt från 2020.

Har du tips om Kariesexperimentet på Vipeholm? Kontakta Randi Mossige-Norheim här!

De kallades obildbara idioter, sorterades bort och låstes in. Överläkaren på Vipeholm lät plocka ut 152 av de intagnas hjärnor. En dag upptäcker reportern Randi Mossige-Norheim sin farbror på listan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vipeholms sjukhus var en gång Sveriges största så kallade sinnesslöanstalt. Där skulle de som inte passade in någon annanstans förvaras. De kallades svårskötta, obildbara och sinnesslöa. Men vad hände egentligen bakom de låsta dörrarna på anstalten?

Ekots grävande reporter Randi Mossige-Norheim fick se sin egen farbror Inge Torkel på en förteckning över hjärnor som skickats från anstalten i Lund och började kontakta fler anhöriga på listan. Efter över ett års undersökande, där nya fakta om anstalten presenteras, kommer nu berättelsen om Vipeholmsanstalten i fem avsnitt.

Reporter: Randi Mossige-Norheim

Serien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär.

Research: Magnus Arvidson, Thomas Kanger och Randi Mossige-Norheim.

Slutmix: Nima Shams. 

Producent: Magnus Arvidson.

Vipeholmsanstalten är en serie i fem avsnitt från 2020.

Har du tips om tips om Vipeholmsanstalten? Kontakta Randi Mossige-Norheim här!

Ett gäng kända konstnärer, skådespelare och musiker lever bohemliv på Fårö med nakenbad och storslagna fester. Men en natt spårar det ur.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det är när en av de storslagna festerna pågår som det urartar. Plötsligt dyker en magdansös upp som en födelsedagspresent ur en koffert.  

Författaren Lennart Hellsing, musikern Georg Riedel, skådespelerskan Yvonne Lombard, poeten Elisabeth Hermodsson och estradören Olof Buckard var några i det stora kompisgänget av kändisar från 60- och 70-talens kulturliv.

Somrarna tillbringade de på Fårö med vilda fester till gryningen och nakenbad på öde stränder. En paradisisk tillvaro som fick ett tvärt slut när feminismen gjorde sitt intåg i gänget genom filmaren Maj Wechselmann.

Koffertmordet på Lansa

Under en urspårad födelsedagsfest en julinatt sätts gängets gemenskap på prov när en magdansös dyker upp som födelsedagspresent. Festen spårar ur och ödelägger decennier av nära vänskap och går till historien som koffertmordet på Lansa.

Reporter: Jannike Åhlund
Producent: Håkan Engström
Slutmix: Tor Sigvardson 

Ester och Ida är 11 år när de kommer i kontakt med nynazisterna i byn i Småland. De är bästa vänner och söker trygghet hos varandra men deras olika världar krockar och vänskapen slits isär.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nästan 20 år efter att de bröt kontakten söker författaren Ester Roxberg upp sin barndomsvän Ida. Hon söker svar på frågan vad det var som gjorde att de inte kunde fortsätta vara vänner längre. Tillsammans återvänder de till platsen de båda lämnat, Rottne i Småland där  nynazismen var stark under 90-talet. De minns nazistfesterna och campingsemestern till Falkenberg i sällskap med killen som skulle bli en framtida nazistledare.

Vilken roll spelade nynazismen för att Idas och Esters vänskap fick ett plötsligt tragiskt slut?

I programmet undersöker Ester Roxberg vad det egentligen var som hände med Ida och hennes familj och hon söker också upp nazistledaren, som blev frontman för NSF, Nationalsocialistisk Front.

Ida, jag och nazisterna är ett program om flickors vänskap, klass och nynazism.

Programmet gjordes 2021.

Reporter: Ester Roxberg

Producent: Lotta Malmstedt

Musiken är gjord av Philip Ekström.

Slutmix: Mattias Miselli

Eilert är tonåring när han upplever att Elvis Presleys ande tar över honom. Efter år av elchocker och tung medicinering bestämmer han sig för att driva ut anden. Genom att ställa sig på scenen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Eilert Dahlberg blir Elvis från Husum

När Eilert Dahlberg är barn lyssnar han helst på frälsningssoldaten Lapp-Lisa och rockkungen Elvis Presley. Som 39-åring spelar han på eget bevåg in några kassettband med Elvis-covers och sedan tar det inte lång tid förrän inspelningarna hamnar hos radiojournalisten Tomas Tengby i Morgonpasset på P3. Radiolyssnarna älskar snabbt "Husums Elvis" och hans säregna sätt att sjunga. Inte alltid rent men alltid med känsla och kärlek till Elvis. 

2001 är han Sveriges mest bokade artist och blir även känd i England och USA. En av våra mest märkliga framgångssagor.

Eilert Pilarm får elchocker

Men bakom framgångarna döljer sig en lång period av mörker då Eilert blir behandlad med både elchocker och tung medicinering. Han själv upplever det som om Elvis Presleys ande har tagit över hans kropp. Det enda sättet för honom att bli fri från anden är att ställa sig på scenen och sjunga Presley-låtar.

Alexander Arvidsson har mött Eilert idag 2023 och här talar Eilert ut om den mörka drivkraften bakom hans beslut att ställa sig på scenen som Elvis trots att många skrattat åt honom.

Dokumentären är gjord 2023 och sändes första gången i P4 Dokumentär.

Reporter: Alexander Arvidsson
Producenter: Ola Hemström och Sofia Kottorp

Faysa Idle har sett gängkonflikterna i Järvaområdet inifrån. Nu bryter hon tystnaden om hur det är att växa upp nära kriminella unga män.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Faysa Idles storebror drogs in i kriminaliteten tidigt. Flera av hennes vänner har skjutits ihjäl, och i de miljöer hon rört sig har hon sett både vapen, knark och kontanter i väskor.

Kriminella syskon sätter spår

Det är en vardag där alla måste förhålla sig till gängkriminaliteten, även de som inte är en del av den. Man måste lära sig de oskrivna reglerna om vem som är vän och vem som är fiende, och hålla reda på när det plötsligt är tvärtom.

– Att vara en syster i en kriminell miljö sätter spår, säger Faysa Idle. Först nu, när jag fyllt 25, ser jag hur skadad jag blivit av det jag varit med om.

Gängen pressar de anhöriga

I den här världen försöker de kriminella killarna ofta pressa tjejer och andra anhöriga att göra tjänster åt dem, som att förvara vapen eller narkotika. Men framför allt: att hålla tyst om det de ser.

Nu vill Faysa Idle vara en röst, särskilt för tjejer som har liknande erfarenheter som hon själv.

Dokumentären är gjord 2023

Reporter:Randi Mossige-Norheim
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Tor Sigvardson

När Mikaela skulle börja skolan 1999 var Livets Ords kristna skola det självklara valet för hennes föräldrar. I skolan skulle barnen fostras till perfekta kristna, soldater i det andliga kriget.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Åren på Livets Ords kristna skola

Idag är Mikaela vuxen och har för första gången reflekterat över sin skoltid. En skoltid som då tedde sig normal, men som idag känns allt mer onormal. Vad var det egentligen hon och hennes klasskompisar i Uppsala var med om? Vad var det skolan faktiskt lärde ut? Tillsammans med sina klasskompisar gör Mikaela en tidsresa med förhoppningen att ta reda på vad som hände på Livets Ords kristna skola och hur det påverkat dem genom livet.

Livets Ords församling grundades av Ulf Ekman i mitten av 1980-talet.

En dokumentär från 2022 av Mikaela Arnroth och Tove Lindell

Producent: Ylva Lindgren

Slutmix: Elvira Björnfot

Fyra män ser tillbaka på sina liv som homosexuella i 1980-talets Stockholm, Riyad och Kairo. Hör om hemliga koder, fester och bastuklubbar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När homosexualitet under 80-talets Sverige inte längre klassas som en sjukdom borde det vara lättare än någonsin att leva som gay. Men med skräcken för hiv kommer mycket hat mot hbtqi-personer. Homofobin och jargongen inom poliskåren får Göran Stanton att säga upp sig.

Pell Uno Larsson är på semester i Kairo och längtar efter att träffa andra män. Han använder en guidekatalog för att hitta säkra mötesplatser. Den leder honom till bastun på ett hotell.

Det är lättare att vara homosexuell i Saudiarabien, ett av världens mest konservativa länder där homosexualitet straffas med döden, än hemma i Sverige tycker Steve Sjöquist. Han flyttar till huvudstaden Riyad 1985 för arbete. Steve berättar om de hemliga festerna, att sova på soffor för att ta sig säkert hem dagen efter och samtidigt känna sig friare än någonsin.

Medverkande: Pell Uno Larsson, Steve Sjöquist, Don Jones och Göran Stanton.

Ett program från 2023

Av: Alexandra Sannermalm
Producent: Håkan Engström
Slutmix: Fredrik Nilsson

Gabriel är uppväxt i en frireligiös familj, med en pappa som är framgångsteolog. När Gabriel inser att han är gay sätts hela livet på spel.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Familjen Eurell tillhör pingstkyrkan och går sedan med i Livets ord. Båda kyrkorna ser homosexualitet som synd.   

Pappa Per-Olof är ofta med i media och pratar om att homosexualitet är onaturligt och emot Guds vilja.

Planer på att leva i celibat

När sonen Gabriel kommer i puberteten inser han att han attraheras av killar. Men det är svårt att få i hop det med tron och engagemanget i Livets Ord. Varje dag blir en kamp för att bli av med homosexualiteten och han planerar att leva i celibat resten av livet.

När han är 26 år berättar han om sin sexuella läggning för sin familj. Gabriel är rädd för att familjen inte vill ha med honom att göra längre. Men det får bära eller brista, tänker Gabriel. Att stanna i garderoben är inte längre ett alternativ.

Dokumentären är gjord 2023.

Reporter: Aleksa Lundberg
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix av: Tor Sigvardsson

Tobias uppväxt präglades av Waldorfskolan och antroposofins stränga ideal. Var det egentligen en sekt han växte upp i?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När Tobias fru påstår att han vuxit upp i en sekt börjar han ifrågasätta hela sin uppväxt.

Åren i Waldorfskola som ett parallellsamhälle

Hans mormor, Karin Ruths Hoffman, var en hängiven antroposof från Tyskland. Hon hade i sin ungdom gått på den allra första Waldorfskolan som startats i Stuttgart av antroposofins grundare Rudolf Steiner 1919. När det blev dags för Tobias och hans syskon att börja skolan på 1970 -talet bestämdes det att de också skulle gå i Waldorfskola. Tidigt förstod Tobias att han och alla de andra waldorfbarnen var annorlunda än andra barn.  

Vi levde som i ett parallellsamhälle med konstiga lagar och regler som vi tvingades anpassa oss efter, berättar Tobias.

Antroposofin skapade ett utanförskap

Tobias berättar att han och hans klasskompisar på Kristofferskolan inte fick lära sig faktakunskaper, spela fotboll, titta på tv eller ta del av nyheter från omvärlden utan att de istället skulle ägna sig åt andlighet, fantasi och sagor.

För de vuxna var vi upphöjda och speciella som ställde oss utanför det fördärvade och materialistiska samhället, men för mig blev det ett utanförskap som senare i livet medförde kunskapsluckor och en känsla av att slitas mellan två oförenliga värdesystem, säger Tobias.

Reporter: Tobias Aspelin

Producent: Ylva Lindgren

Slutmix: Jacob Gustavsson

Från 2023.

Böcker värda miljoner är borta. En hemligspaningsgrupp börjar undersöka spår i register. Vem har i åratal fört kollegorna bakom ljuset?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den 28 oktober 2003 kunde vara en helt vanlig onsdag på Kungliga biblioteket. Om det inte vore för ett mejl. Klockan elva minuter över fyra kommer det till låneavdelningen. Det är en förfrågan om en bok från 1857. Ett dyrbart bildverk om Mississippifloden.

Men boken finns inte på sin plats. Och registren tycks manipulerade för att dölja att boken är borta. Nu får rutinärendet en obehaglig vändning – en anställd kan ligga bakom. Men vem?

Av: Jesper Huor
Producent: Bosse Lindqvist och Magnus Arvidson.

Programmet gjordes 2008.

Forskaren Christoffer Rahm vill hitta bättre sätt att behandla pedofiler. Han ger sig in i deras egna hemliga rum på Darknet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ett möte med en flicka på barn- och ungdomspsykiatrin som utsatts för sexuella övergrepp får psykiatern Christoffer Rahm att fundera på hur man kan hindra pedofiler från att begå övergrepp på barn.

Han upptäcker att det saknas forskning på hur man behandlar pedofili. Christoffer ägnar 10 år åt att försöka förstå pedofili, och hitta sätt för patienterna att inte agera på den. Han träffar hundratals pedofiler. Tar blodprover, provar kemisk kastrering och undersöker pedofilers hjärnor med magnetkamera. Men ett stort problem står i vägen – det är svårt att få pedofiler att söka hjälp. Stigmat är för stort.

Christoffer bestämmer sig för att testa ett nytt sätt att komma i kontakt med pedofiler. Tillsammans med ett forskarteam på Karolinska institutet ska han göra något ingen forskare gjort tidigare: gå in i deras egna slutna rum – hemliga forum på Darknet.

Reporter: Elinor Ahlborn
Producent: Anna Frey
Slutmix av: Tor Sigvardson

Den här dokumentären handlar om personer med sexuella dragningar till barn. Har det väckt tankar och känslor? Det finns hjälp att få.

Prevent It – anonym hjälp på internet för personer som är oroade över sina sexuella impulser riktade mot barn.
Preventell – hjälplinje för dig med oönskad sexualitet. Eller ringt direkt till 020 - 66 77 88.
Brottsofferjouren Sverige– erbjuder stöd till den som utsatts för brott.
Rikskriscentrum – Sveriges kriscentrum för män.
Dags att prata om – information om barn och sexuella övergrepp.
Polisen – information om hur anmälan går till.

Livet ställs på ända när 28-åriga Annika får diagnosen ALS. Hon bestämmer sig för att leva aktivt så länge hon orkar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När Annika Andersson i Vilhelmina är 26 år har hon nyss påbörjat sin karriär, blivit gravid och märker att något är fel i kroppen. Benen viker sig och hon ramlar i trapporna flera gånger. Efter två års pendlande till experter i Umeå får hon till slut beskedet: Hon har ALS.

Hon börjar planera för begravning, övertygad om att hon inte kommer överleva sin 30-årsdag. Men sjukdomen utvecklar sig långsamt och hon bestämmer sig för att istället leva aktivt så länge det går. Hon träffar kärleken, förverkligar sina drömmar om ett till barn och gifter sig.

2018 blir hon kommunstyrelsens ordförande i Vilhelmina, med den tunga uppgiften att lägga ner skolor och förskolor för att sanera kommunens ekonomi. Varför valde hon den otacksamma vägen, när hennes dagar är räknade?

Ett program från 2023

Av: Bertholof Brännström
Producent: Håkan Engström
Slutmix av: Tor Sigvardson

I augusti 2012 försvinner affärsmannen Kjell. Polisen står handfallen det finns inte ett spår. Först två år senare får gåtan sin lösning.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I en liten by i södra Sverige växer två ungdomar upp. Måns och Susanne. En gammal fejd mellan de båda ungdomarnas släkter gör att Susannes pappa Kjell inte har mycket till övers för Måns. Men Susanne trotsar Kjell och väljer att bli tillsammans med Måns.

Kjell äger gårdar, skog, fastigheter och företag. När dottern som ska förvalta arvet nu väljer Måns ser Kjell sitt livsverk hotat och motarbetar förhållandet.

Under sensommaren 2012 försvinner Kjell. Misstankar riktas snart mot Måns och Susanne, men polisen saknar bevis. Och mordet på Kjell är på väg att bli det perfekta brottet.

Alla inblandade och flera av de vi intervjuat nämns inte vid sina riktiga namn.

Vi vill varna för obehagliga inslag i dokumentären.

Programmet gjordes 2015 av Sigrid Edsenius.

Producent: Robert Barkman

När 13-åriga Vilda ska köpa cannabis blir hon erbjuden en gratiskarta Tramadol. Sedan går allt fort utför.

Cannabis var den först drogen Vilda började med. Då var hon 11 år. När hon sedan som 13-åring blev erbjuden en gratiskarta Tramadol gick det fort.

”Det är som världens kortaste centimeter. Jag trodde aldrig att jag skulle bli beroende av droger,” säger Vilda.

När Vilda berättar om vilka droger hon tagit blir listan lång: cannabis, tramadol, ecstasy, tjack, kokain, LSD, lyrica, ”blå”, antipsykotiska läkemedel, någon annans ADHD-medicin. Ibland köper hon droger för sina fickpengar, ibland handlar hon på ”krita,” men hon blir också erbjuden droger. Ibland med sex som motkrav.

Vilda upplever att den rätta hjälpen från myndigheterna, som socialtjänst och BUP, tar lång tid med utredningar och handläggningstider. Besök som Vilda inte tycker ger något.

Tramadoltjejerna är en serie från P1 Dokumentär Miniserie av Ulrika Nandra, inspelad 2020.
Producenter: Sofia Kottorp och Martin Jönsson 
Slutmix: Elvira Björnfot

Kerstin samlar prylar för att lindra ångest. I över 20 år har sakerna växt på hög. Trots kurser och psykolog har inget hjälpt.

Kerstin har samlat på saker sedan hon var barn. Men i trerummaren hon flyttade hemifrån till för 30 år sedan har det blivit ett problem. Det är smala gångstigar mellan högarna på golvet, en del högar går upp till axelhöjd och köksbordet har inte synts på 15 år.

Hon har inte bjudit hem någon på tio år. Hennes vänner känner inte till att hon har samlarsyndrom och hon har knappt kontakt med sin familj. Hon har gjort en egen orosanmälan till socialtjänsten, gått kurser och terapi. Men ännu har ingenting fått henne att sluta samla.

Kerstin heter egentligen något annat.

Hoarders är en serie från P1 Dokumentär Miniserie i samarbete med Tredje Statsmakten. Hör hela serien här.

Av: David Ohlsson
Producent: Sigrid Edsenius
Slutmix: Fredrik Nilsson

Världsstjärnornas glans ska sälja skor till motionärer. Men något är trasigt i sporten, och världens bästa maratonlöpare har fått nog.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Svenska elitlöpare fortsätter att åka på träningsläger till länder som är kända för att ha stora problem med dopning, som Kenya och Etiopien. Flera inom löparvärlden känner att Sverige inte gör tillräckligt åt problemet.

Samtidigt fortsätter löpare ta medaljer i de stora sponsorernas Adidas och Nikes senaste superskor. Problemen med utnyttjande och dopning hamnar fortfarande i skymundan, när världsrekordskor blir en hajp och saluförs till motionärerna.

Efter det misstänkta mordet på värdslöparen Agnes Tirop hösten 2021 har maratonstjärnan Eliud Kipchoge fått nog.

”Det är en enda röra just nu, den värsta röra någonsin inom idrotten. Kan vi ha det så här?”

Löparkriget är en granskande dokumentärserie i fem delar om dopning, sexuellt utnyttjande och misstänkt mord i sportgiganternas skugga. Serien är ett samarbete mellan Ekot, Radiosporten och P1 Dokumentär.

Medverkar i avsnittet gör bland andra Svensk friidrotts förbundskapten Kajsa Bergqvist, professor Toni Arndt och löparstjärnan Mustafa Mohamed.

Ett program från mars 2023.

Av: Emelie Rosén
Reportrar och research: Emelie Rosén och Alexander Lundholm
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Tor Sigvardson

Har du tips? Kontakta Emelie Rosén här.

Nike är en av löparvärldens största sponsorer. Trots uppgifter om dopning och utnyttjande vägrar skoföretaget svara på frågor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det är världsmästerskap i Eugene 2022 och sponsorn Nike syns överallt. Flera av löparna som kammar hem medaljer bär företagets kläder och skor.

Den kenyanske löparen Lawrence Cherono stängs av för dopning. Hans agent, Federico Rosa, har en rad uppmärksammade dopningsfall från sitt stall. Rosa samarbetar med skosponsorn Nike, och när frågor om dopning kommer upp under intervjun kräver han att bandspelaren ska stängas av.

Kvinnor kan ha tvingats till dopning

Organisationen Athletics Integrity Unit utreder om dopning, fusk, exploatering och korruption i löparvärlden. Chefen Brett Clothier berättar att de har flera dopningsutredningar där kvinnliga löpare åkt fast för dopning, men där det finns misstankar om att kvinnorna pressats att ta emot dopningspreparatet, av män i deras närhet som tjänat pengar på deras framgångar.

Löparkriget är en granskande dokumentärserie i fem delar om dopning, sexuellt uttnyttjande och misstänkt mord i sportgiganternas skugga. Serien är ett samarbete mellan Ekot, Radiosporten och P1 Dokumentär.

Medverkar i avsnittet gör bland andra sportagenten Federico Rosa, löparstjärnan Mustafa Mohamed och Brett Clothier från Athletics Integrity Unit.

Ett program från mars 2023.

Av: Emelie Rosén
Reportrar och research: Emelie Rosén och Alexander Lundholm
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Tor Sigvardson

Har du tips? Kontakta Emelie Rosén här.

Kvinnliga elitlöpare utnyttjas under vad flera beskriver som slavliknande förhållanden. Under VM 2022 framkommer allt fler vittnesmål.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Världsrekordslöparen Agnes Tirop kontrollerades och utnyttjades i flera år av sin tränare och man, som misstänks för att ha mördat henne, om det vittnar en rad personer. Både hennes agent, Gianni Demadonna, och sponsor, Adidas, kände till hennes livssituation.

Demadonna poängterar att han inte trodde att situationen skulle leda till Agnes Tirops död, och han säger att han hade försökt prata med henne om att hon borde frigöra sig från mannen. Men då berättade hon om det för mannen, som ska ha hotat med att flytta henne till en annan agent, säger Demadonna. Därför släppte han frågan och larmade heller inte någon annan.

Adidas lovar nya regler för hur de ska göra affärer med kvinnliga löpare för att minska risken att de ska utnyttjas, men alla agenter delar inte Adidas övertygelse.

Löparkriget är en granskande dokumentärserie i fem delar om dopning, sexuellt utnyttjande och misstänkt mord i sportgiganteras skugga. Serien är ett samarbete mellan Ekot, Radiosporten och P1 Dokumentär.

Medverkar i avsnittet gör bland andra toppagenten Gianni Demadonna, Adidaschefen Spencer Nel och löparstjärnan Mustafa Mohamed.

Ett program från mars 2023.

Av: Emelie Rosén
Reportrar och research: Emelie Rosén och Alexander Lundholm
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Tor Sigvardson

Har du tips? Kontakta Emelie Rosén här.

I oktober 2021 hittas världsstjärnan Agnes Tirop död med knivhugg i halsen. I löparparadiset Iten sprider sig en rädsla.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hösten 2021 har Agnes Tirop precis slagit världsrekord och är en stigande stjärna, men livet med maken, som också är hennes tränare, beskrivs som isolerat. Vid ett lopp i Genève pratar Agnes Tirop om skilsmässa. Någon vecka senare är hon död.

Meraf Batha åker från Sverige till Iten för att träna inför mästerskapssäsongen. Men det är inte som förut. Hon är rädd. Ännu en löpare, Damaris Muthee Mutua, har hittats död.

Mordet sker bara ett halvår efter att Agnes Tirop dödats.

Löpare utnyttjas av personer med makt

Det har funnits rykten om utnyttjanden och maktmissbruk inom löparvärlden i decennier. Maratonstjärnan Mary Keitany tror att de allra flesta kvinnliga löpare från Kenya har upplevt det här.

För att få chansen att slå igenom måste du betala – med pengar eller med din kropp, berättar flera löpare.

Löparkriget är en granskande dokumentärserie i fem delar om dopning, sexuellt utnyttjande och misstänkt mord i sportgiganteras skugga. Serien är ett samarbete mellan Ekot, Radiosporten och P1 Dokumentär.

Medverkar i avsnittet gör bland andra de svenska löparstjärnorna Mustafa Mohamed och Meraf Batha, samt den kenyanska maratonstjärnan och världsrekordhållaren Mary Keitany.

P1 Dokumentär har sökt Agnes Tirops make via hans advokat, men han har inte besvarat frågorna.

Ett program från mars 2023.

Av: Emelie Rosén
Reportrar och research: Emelie Rosén och Alexander Lundholm
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Tor Sigvardson

Har du tips? Kontakta Emelie Rosén här.

Löparen Dusabimana Kazungu åker från Eskilstuna för träningsläger i Kenya. Plötsligt handlar allt om dopning och sexuellt utnyttjande.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Löparkriget är en granskande dokumentärserie i fem delar om dopning, sexuellt utnyttjande och misstänkt mord i sportgiganternas skugga.

Hemma i Eskilstuna drömmer den elitsatsande löparen Dusabimana Kazungu om att bli bäst i världen. Hon åker på träningsläger till löparparadiset i Iten, i Kenya, där världsstjärnor, sportagenter och topptränare möts.

Snart börjar en av hennes träningskamrater, ”Denis”, att försöka sälja medicin till henne, berättar Dusabimana Kazungu. Hon menar att han är påstridig och att när hon klargör att hon inte kan betala med pengar börjar han kräva något annat – sex.

När hon ber en annan kvinnlig löpare om hjälp får hon rådet att göra som ”Denis” vill – eller lämna Iten, enligt Dusabimana. Allt får en plötslig vändning när Dusabimana Kazungu misstänks för dopning. Hon själv menar att hon aldrig medvetet dopat sig.

Flera tjänar på dopning

Ett sponsorskontrakt från Nike eller Adidas kan ge hundratusentals kronor per år, och att vinna ett maratonlopp kan ge en miljon kronor. De stora pengarna gör att både löpare och de som säljer dopningspreparat drar sig till Iten.

Medverkar i avsnittet gör bland andra löparstjärnan Mustafa Mohamed, och den tidigare Eskilstunalöparen Dusabimana Kazungu.

Serien ”Löparkriget” är ett samarbete mellan Ekot, Radiosporten och P1 Dokumentär.

Ett program från mars 2023.

Av: Emelie Rosén
Reportrar och research: Emelie Rosén och Alexander Lundholm
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Tor Sigvardson

Har du tips? Kontakta Emelie Rosén här.

I oktober 2011 försvinner regissören Daniel Lind Lagerlöf i Bohuslän. I sökandet efter honom hittas kvarlevor från någon helt annan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den 6 oktober 2011 försvinner regissören Daniel Lind Lagerlöf vid Tjurpannans naturreservat i Bohuslän. När polisen avslutar sökinsatsen slår utredarna fast att han fallit i vattnet från hala klippor och att det hela var en olycka.

Hittar kvarlevor från en annan person

Men i sökandet har ett märkligt fynd gjorts av en privatperson, boende i området. En helt annan person har spolats upp på stranden men spåren är få: En sko, en keps, en skjorta och skelettdelar i form av två armar med skuldra och händer, ett par lösa mindre benbitar och en ryggkota. Nu börjar jakten på svar men ju längre man kommer desto mer frågor väcks. Ville personen ens bli funnen?

Reporter:Alexander Gagliano
Producent: Magnus Arvidson
Slutmix: Nima Shams
En P1 Dokumentär från 2019.

Lyssna på podden Dagens Eko med reportern Karwan Faraj, om automatvapnet som används i svenska gängkrig.

Podden Dagens Eko tar upp en stor nyhet varje vardagsmorgon. Med Robin Olin, Lena Nordlund och Sveriges Radios skarpaste journalister.

Gängen lockar unga med löften om snabba pengar. När 15-årige Rahmonis mamma får problem med hyran tar han första klivet in.

– Man har det tufft hemma och måste försörja familjen på nåt sätt. Så den vägen man måste välja är genom narkotika och sånt, säger Rahmoni.

Det här är första delen i P1 Dokumentärs systerpodd P1 Dokumentär miniserie Ung Ganster. En serie av Karwan Faraj från 2021.

Hör om tonåringarna som rekryteras till kriminella gäng. Nu berättar de för första gången själva om brotten de begår och om livet inuti de kriminella nätverken.

Rahmoni, Samir, David och Mustafa är fingerade namn och vi har bytt ut deras röster.

Producent: Martin Jönsson
Slutmix: Bengt Pettersson

Tre män från Skåne smugglar in stora mängder skjutvapen som dyker upp i mord och skjutningar över hela landet. Hur ska smugglarna stoppas?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

2015 ändrar Slovakien sin lagstiftning kring försäljning av deaktiverade vapen efter att det framkommit att de används vid terrordåd. Då har tiotusentals Kalasjnikovs, pistoler och skorpioner redan sålts och är på drift i Europa.

Nätverken säljer vapen till båda sidor i konflikten

Med Operation Skorpion vill svenska polisen sätta stopp för vapensmugglingen. Snart får de upp ögonen för det så kallade Skånenätverket som består av tre män som köper vapnen i Slovakien, smugglar dem till Sverige och bygger om dem till skarpa. Totalt har de smugglat in 235 vapen till Sverige.

Ett 70-tal vapen som tagits i beslag runt om i Sverige kopplas till nätverket, från Malmö i söder till Kramfors i norr. Ett av vapnen har kopplingar till masskjutningen på Vår krog och bar i Biskopsgården. Där visar det sig att båda sidorna i det pågående gängkriget har fått vapen från Skånenätverket.

Av: Karwan Faraj och Martin Jönsson
Producent: Magnus Arvidson
Slutmix: Bengt Pettersson
Skådespelare: ”Alex” - Dennis Franco

Så gjorde vi serien Smuggelsverige

Arbetet med serien Smuggelsverige har pågått i över ett år med ca 100 intervjupersoner, däribland Tullverkets och polisens underrättelsetjänster, vapensmugglaren Marko, narkotikasmugglaren Micke och Alex, som ingått i ett av gängen i Biskopsgården.

Karwan Faraj är frilansjournalist och har i över tio års tid gjort granskande dokumentärer om terrorism och gängkriminalitet för TV och radio. 2019 belönades han med stora journalistpriset för P3-dokumentärserien ”Terrorsyskonen och IS”.

Martin Jönsson har jobbat på Sveriges Radio sedan 2005. Han är reporter och producent på P1:s dokumentärredaktion. Martin är tidigare Guldspadenominerad och har arbetat på bland annat Ekot och varit Sveriges Radios vikarierande korrespondent i London. 

Har du tips på frågor som rör vapen- och narkotikasmuggling? Hör av dig till oss! dokred@sr.se.

Polisen Andreas Danman skjuts ihjäl i Biskopsgården i Göteborg sommaren 2021. Spåret efter mordvapnet leder till en enorm smugglingshärva.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den 30 juni 2021. 112 tar emot flera larmsamtal om en skottlossning i Biskopsgården i Göteborg. Två poliser är i området och kör mot Vårväderstorget på moped. En av dem är Andreas Danman. Framme vid platsen skjuts han till döds.

Vittnen beskriver gärningsmannen som ung, klädd i svart luvtröja och beväpnad med ett skjutvapen. En 17-åring grips inom bara några dagar.

Vapnet spåras till Slovakien

Vapnet som användes vid polismordet är en Skorpion, en liten kulsprutepistol. Genom serienumret H8212 kan det spåras tillbaka till Slovakien. Det smugglades in i Sverige redan 2014. Hur hamnade det i händerna på en 17-åring i Biskopsgården?

Det är inte det enda vapnet. Sedan 2014 har svenska tullen noterat att samma slovakiska företag har skickat flera paket med vapen till Sverige.

Av: Karwan Faraj och Martin Jönsson
Producent: Magnus Arvidson
Slutmix: Bengt Pettersson
Skådespelare: "Alex" - Dennis Franco

Så gjorde vi serien Smuggelsverige

Arbetet med serien Smuggelsverige har pågått i över ett år med ca 100 intervjupersoner, däribland Tullverkets och polisens underrättelsetjänster, vapensmugglaren Marko, narkotikasmugglaren Micke och Alex, som ingått i ett av gängen i Biskopsgården.

Karwan Faraj är frilansjournalist och har i över tio års tid gjort granskande dokumentärer om terrorism och gängkriminalitet för TV och radio. 2019 belönades han med stora journalistpriset för P3-dokumentärserien ”Terrorsyskonen och IS”.

Martin Jönsson har jobbat på Sveriges Radio sedan 2005. Han är reporter och producent på P1:s dokumentärredaktion. Martin är tidigare Guldspadenominerad och har arbetat på bland annat Ekot och varit Sveriges Radios vikarierande korrespondent i London. 

Har du tips på frågor som rör vapen- och narkotikasmuggling? Hör av dig till oss! dokred@sr.se.

FBI och svensk underrättelsepolis har gillrat en fälla för smugglarna. Jakten på det största narkotikabeslaget i svensk historia har börjat.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I november 2020 får tullen i Göteborgs hamn ett kontrolluppdrag. De ska undersöka en last från Casablanca. Tre containrar med marmorplattor gås igenom och till slut hittar tullen vakuumförpackad hasch i något som ska likna marmorplattor. Totalt rör det sig om 1,2 ton och det blir det största narkotikabeslaget i svensk historia.

FBI låg bakom krypterad app

Tipset har nått tullen efter att amerikanska FBI har låtit upprätthålla en krypterad app. Anom har marknadsförts som en säker kommunikationstjänst, gjord av kriminella – för kriminella. När FBI upptäcker att många användare skriver på svenska kopplas den svenska polisen in.

Över 12 000 telefoner kopplade till 300 nätverk i 100 länder har använt Anom. I juni 2021 görs ett globalt tillslag av 9 000 poliser. I Sverige grips 65 personer bara första dygnet.

Av: Karwan Faraj och Martin Jönsson
Producent: Magnus Arvidsson
Slutmix: Bengt Pettersson
Skådespelare: ”Micke” - Stefan Bladh

Så gjorde vi serien Smuggelsverige

Arbetet med serien Smuggelsverige har pågått i över ett år med ca 100 intervjupersoner, däribland Tullverkets och polisens underrättelsetjänster, vapensmugglaren Marko, narkotikasmugglaren Micke och Alex, som ingått i ett av gängen i Biskopsgården.

Karwan Faraj är frilansjournalist och har i över tio års tid gjort granskande dokumentärer om terrorism och gängkriminalitet för TV och radio. 2019 belönades han med stora journalistpriset för P3-dokumentärserien ”Terrorsyskonen och IS”.

Martin Jönsson har jobbat på Sveriges Radio sedan 2005. Han är reporter och producent på P1:s dokumentärredaktion. Martin är tidigare Guldspadenominerad och har arbetat på bland annat Ekot och varit Sveriges Radios vikarierande korrespondent i London. 

Har du tips på frågor som rör vapen- och narkotikasmuggling? Hör av dig till oss! dokred@sr.se.

Micke känner inte langarna på gatan. För varje leverans firar han sina miljonaffärer på klubbar och med lyxvaror. Sen skickar han mer knark.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Från Marbella i Spanien styr göteborgaren Micke ett narkotikanätverk. Tonvis med droger kommer till Spanien via fraktfartyg från Sydamerika och i snabba motorbåtar från Marocko. Med hjälp av en lastbilschaufför som har djurtransportsfirma tas drogerna till Sverige.

Tullen tror att det smugglas uppemot 150 ton droger till Sverige varje år.

Går med vapen dygnet runt

I Biskopsgården växer Alex upp med sin ensamstående mamma. Som 14-åring får han sin första becknarlur, en telefon med nummer till kunder. Med åren vill han expandera och hamnar i flera farliga situationer. Hans mamma är orolig för honom, aningslös om att han ligger bakom rubrikerna i media.

”De farliga riskerna börjar när man börjar sälja kilon. Det är då vapen kommer in,” säger Alex.

Alex och Micke heter egentligen något annat.

Av: Karwan Faraj och Martin Jönsson
Producent: Magnus Arvidson
Slutmix: Tor Sigvardsson
Skådespelare: "Alex" - Dennis Franco och "Micke" - Stefan Bladh.

Så gjorde vi serien Smuggelsverige

Arbetet med serien Smuggelsverige har pågått i över ett år med ca 100 intervjupersoner, däribland Tullverkets och polisens underrättelsetjänster, vapensmugglaren Marko, narkotikasmugglaren Micke och Alex, som ingått i ett av gängen i Biskopsgården.

Karwan Faraj är frilansjournalist och har i över tio års tid gjort granskande dokumentärer om terrorism och gängkriminalitet för TV och radio. 2019 belönades han med stora journalistpriset för P3-dokumentärserien ”Terrorsyskonen och IS”.

Martin Jönsson har jobbat på Sveriges Radio sedan 2005. Han är reporter och producent på P1:s dokumentärredaktion. Martin är tidigare Guldspadenominerad och har arbetat på bland annat Ekot och varit Sveriges Radios vikarierande korrespondent i London. 

Har du tips på frågor som rör vapen- och narkotikasmuggling? Hör av dig till oss! dokred@sr.se.

Vapensmugglare har försett svenska kriminella med tusentals skjutvapen. Nu träder en av dem fram och berättar hur smugglingen går till.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Efter 90-talets inbördeskrig i Jugoslavien har ingen myndighet koll på hur många vapen som delades ut till befolkningen, och istället för att lämnas in smugglas de till länder som Sverige.

Marko har dömts för flera brott men aldrig för alla de vapen som han smugglat till Sverige från Balkan. I över 20 år har han fört pistoler, automatkarbiner och handgranater över Europas gränser. Ibland bakar han till och med in vapen i bröd.

En ond spiral i Sverige

Den ökade tillgången på vapen i Sverige göder det dödliga skjutvapenvåldet. 2022 sköts 63 personer till döds.

Nils Duquet, vapensmugglingsexpert på det flamländska fredsforskningsinstitutet, säger att Sverige är ett exempel på en ond spiral som inte går att stoppa: ”Det är en dödlig cocktail av vapen och unga killar som skjuter på varandra”.

Marko heter egentligen något annat.

Av: Karwan Faraj och Martin Jönsson
Producent: Magnus Arvidson
Slutmix: Tor Sigvardsson
Skådespelare: "Alex" - Dennis Franco

Så gjorde vi serien Smuggelsverige

Arbetet med serien Smuggelsverige har pågått i över ett år med ca 100 intervjupersoner, däribland Tullverkets och polisens underrättelsetjänster, vapensmugglaren Marko, narkotikasmugglaren Micke och Alex, som ingått i ett av gängen i Biskopsgården.

Karwan Faraj är frilansjournalist och har i över tio års tid gjort granskande dokumentärer om terrorism och gängkriminalitet för TV och radio. 2019 belönades han med stora journalistpriset för P3-dokumentärserien ”Terrorsyskonen och IS”.

Martin Jönsson har jobbat på Sveriges Radio sedan 2005. Han är reporter och producent på P1:s dokumentärredaktion. Martin är tidigare Guldspadenominerad och har arbetat på bland annat Ekot och varit Sveriges Radios vikarierande korrespondent i London. 

Har du tips på frågor som rör vapen- och narkotikasmuggling? Hör av dig till oss! dokred@sr.se.

20-årige Petar mördas i en attack med automatvapen mot en restaurang i Biskopsgården. Spåret efter smugglarna och vapnet leder ut i Europa.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Under ett år har vi följt vapnen och narkotikans vägar in i Sverige, för att förstå hur den grova internationella brottsligheten leder till skjutningar och mord på svenska gator. I den här serien träffar du dem som sällan pratar men som har försett gängen med narkotika och vapen – smugglarna.

Gängkriget i Biskopsgården

I Biskopsgården i Göteborg har ett av de blodigaste gängkrigen i Sverige utspelat sig de tio senaste åren. Enligt vår granskning: minst 23 mord med koppling till den pågående konflikten mellan gängen från norra och södra Biskopsgården. I serien ska vi utgå från det här området för att spåra några av mordvapnen som använts men även följa narkotikans väg.

”Min son är offer för samhällets oansvar, kriminella finns i området med vapen. Hur kan vapen komma in? Det är på grund av det han dog,” säger Miroslav Petrovic, vars son mördades.

Av: Karwan Faraj och Martin Jönsson
Producent: Magnus Arvidson
Slutmix: Tor Sigvardsson
Skådespelare: "Alex" - Dennis Franco

Så gjorde vi serien Smuggelsverige

Arbetet med serien Smuggelsverige har pågått i över ett år med ca 100 intervjupersoner, däribland Tullverkets och polisens underrättelsetjänster, vapensmugglaren Marko, narkotikasmugglaren Micke och Alex, som ingått i ett av gängen i Biskopsgården.

Karwan Faraj är frilansjournalist och har i över tio års tid gjort granskande dokumentärer om terrorism och gängkriminalitet för TV och radio. 2019 belönades han med stora journalistpriset för P3-dokumentärserien ”Terrorsyskonen och IS”.

Martin Jönsson har jobbat på Sveriges Radio sedan 2005. Han är reporter och producent på P1:s dokumentärredaktion. Martin är tidigare Guldspadenominerad och har arbetat på bland annat Ekot och varit Sveriges Radios vikarierande korrespondent i London. 

Har du tips på frågor som rör vapen- och narkotikasmuggling? Hör av dig till oss! dokred@sr.se.

Det är nyårsafton. 320 hundar checkar in på hotell för att slippa fyrverkerier. Men vad får de istället? Följ med till hundhotellet!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hotellet vid Arlanda flygplats är en perfekt zon för skotträdda hundar. Där får fyrverkerier inte avfyras. Varje år vid nyår checkar hundratals hundar in på hotellet för lugn och ro. 

En tid för reflektion

Innanför hotellets väggar möter vi hundar och människor och deras livshistorier.

På tionde våningen bor Susanne. I resväskan finns glitter till både henne och hunden Julle. Hon är en riktig hundkvinna och bestämde sig tidigt – hellre hund än barn.

På sjunde våningen bor Christina med sin terrier Morris. Något kalas på nyår vill de inte ha. Ikväll blir det stillsam reflektion över året som gått.
 
Utanför matsalen sitter Douglas. Han var en charmör under 60-talets uteliv, kanske är han det fortfarande förresten. Njut av livet, säger han, snart är det försent.

Av: Kicki Möller
Producent: Anna Frey
Slutmix: Tor Sigvardson

Som 17-åring lämnar Trifa sin familj för att aldrig mer återvända. Hon är trött på slag och hån. 20 år senare söker hon upp dem.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

1991 kommer familjen Abdulla till Sverige efter fem år på flykt undan Saddam Husseins förföljelser. Medan Trifa och hennes syskon snabbt integreras i sitt nya land, stelnar hennes föräldrar i drömmarna om hemlandet Kurdistan och marginaliseras.

Allt kulminerar sommaren 1999 då Trifa är övertygad om att hon ska bli bortgift. Hon beslutar att hon inte kan leva på det här viset längre. I våldet, den sociala kontrollen och ovissheten om sin framtid som en fri människa.

Men hennes beslut har ett högt pris: sorgen, skuld-och skamkänslorna över att ha slagit sönder sin familj bär hon med sig i över 20 år.

Hon frågar sig än i dag om frihetens pris var för högt.

Av Trifa Abdulla
Slutmix Nima Shams
Producent Håkan Engström

En P1 Dokumentär från 2019.

Två singlar i Malmö söker efter kärleken på dejtingappar. Men hur vet man att någon är den rätta och hur påverkas vi av svajpandet?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hannes har varit singel i två år efter ett långt förhållande. Han dejtar emellanåt men har svårt att tänka sig att han kan bli lika kär som i sist. Han söker någon som är välutbildad och djup, men blir lätt rastlös.

Adriana är trött på att inte känna sig helt accepterad som singel i samhället. Något som blir påtagligt när hon är ensam singel bland par eller går på barnkalas utan vare sig partner eller barn. Trots att hon har över 10 000 likes på Tinder har hon inte hittat den rätta.

Många snabba beslut med dejtingappar

Både Hannes och Adriana reflekterar över det snabba svajpandet på Tinder. Snabba beslut görs utifrån personers bilder. En marknadifiering av kärlek, kallar Hannes det. Tänk om du redan svajpat förbi din själsfrände?

Av: Ester Roxberg
Producent: Lotta Malmstedt
Slutmix: Mattias Miselli

Hannes och Adriana heter egentligen något annat.

En familj försöker bryta tystnaden om vad som hände släkten och mammans tid i förintelselägren innan det är för sent.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Genia och Israel har överlevt Förintelsen. På 60-talet flyttade de in i Stockholmsförorten Kärrtorp och bildar familj. Men med sina söner Josef och Daniel pratar de aldrig om vad de varit med om. När det är skottlossning på tv springer Genia iväg. Det påminner om kriget, förklarar hon.

Mer fick Josef inte veta. Han var rädd för att fråga och göra sin mamma ledsen och han kunde inte prata med sin bror Daniel. När föräldrarna väl öppnar upp om sina minnen försöker bröderna komma varandra närmre.

De åker ut till det gamla lantstället där de tillbringade barndomens somrar. För första gången pratar de med varandra om uppväxten och deras egna konflikter. Hela livet har de oroat sig för sina föräldrar. Nu är de över 90 år gamla. Hur ska det bli när de inte finns mer?

Dokumentären gjordes 2016.

Reporter: Peter Normark
Prodcent: Ylva Lindgren
Slutmix: Fredrik Nilsson

Tobias Engqvist lämnar Umeå för att strida i Ukraina. Med sin mobiltelefon filmar han livet som soldat där döden är ständigt närvarande.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När Ryssland invaderar Ukraina i februari 2022 vill Tobias Engqvist från Holmsund i Umeå hjälpa till att försvara landet. Han hoppar av sin socionomutbildning och tar sig ner till kriget för att hjälpa till.

Först arbetar han som sjukvårdare men veckorna går och Ukraina håller på att förlora allt fler områden. Tobias bestämmer sig för att ansluta som frivillig soldat. Han vill få slut på kriget och vara där det avgörs – vid fronten.

I en rysk attack dör hans vänner, amerikanen Luke och svensken Edvard.

"Jag försöker få liv i honom, känner hans andetag och på hans puls. Jag hoppas på att jag ska få något livstecken, men jag får inte det."

Dokumenterar med sin mobiltelefon

Trots att han riskerar sitt liv varje dag är Tobias precis där han vill vara. Och med mobilen i bröstfickan fångar han vardagen. Ljudet av flyglarm och missiler, fritiden med kamraterna – och när de måste fly för sina liv. 

Av: Henrik Brandt
Producent: Anna Frey
Slutmix: Tor Sigvardson 

Mariette Lindstein jobbar hos scientologerna i Los Angeles i 20 år. En dag bestämmer hon sig för att riskera allt och fly.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Mariette går med i Scientologikyrkan i slutet av 1970-talets Sverige. Hon lockas av visioner om en jämställd värld utan kriminalitet och psykisk ohälsa. 1984 är hon på väg till scientologernas högkvarter i Los Angeles öken. Efter två dagars intensiva intervjuer blir hon en av få som ska få jobba i kyrkans absoluta toppskikt. Hon känner sig utvald.

Flyr efter 20 år

Hon har sin treåriga son med sig. Men på kontoret får hon veta att hon bara kommer få träffa honom på helgerna. Hon övertygar sig om att det är för sonens bästa.

Åren på basen går men så plötsligt händer det något. För varje dag som går känner Mariette mer och mer att hon är i ett fängelse. Men att fly från scientologernas internationella högkvarter innebär stora risker.

Reporter: Alexandra Sannemalm
Producent: Mikael Cohen
Slutmix: Johanna Carell 

En P1 Dokumentär från 2021.

Affärsmannen Eric Erickson anses vara nazisternas räddning. Men egentligen är han spionen som ska se till att andra världskriget tar slut.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Under flera år spionerade den svensk-amerikanske affärsmannen Eric Erickson på Nazityskland. Han samlade information om den tyska oljeindustrin, uppgifter som skulle visa sig bli avgörande för att besegra tyskarna och få slut på kriget.

Efter Hitlers fall hyllades Eric Erickson som en krigshjälte och USA belönade honom med den finaste medalj en icke-militär kan få. Sedan glömdes han bort. I dag vet nästan ingen vem han var.

Varför blev Eric Erickson spion?

Med utgångspunkt i Erics privata arkiv försöker reportern Maja Falkeborn Willner lägga pusslet. Vad var det för affärer han gjorde – och vem tjänade på dem? Vad fick Eric att bli dubbelagent i Nazityskland? Och vad i den här historien kan man egentligen lita på?

Slutmix: Nima Shams
Producent: Martin Jönsson

En P1 Dokumentär från 2021.

2008 ska Troels Hansen flyga ett plan från USA hem till Göteborg men på 3 000 meters höjd går något fel. De kraschar ner i Ishavet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Troels Hansen älskar flygplan och motorer, han arbetar som pilot och flygplanstekniker. I december 2008 planerar han att tillsammans med sin australiensiska kollega Oliver Edwards-Neil flyga hem ett tvåmotorigt flygplan från USA i olika etapper via Kanada, Grönland och Island hem till Göteborg.

Får problem hundratals kilometer från civilisationen

De första etapperna går utan anmärkningar och söndagen 7 december lyfter de från Wabush i norra Kanada. Planen är att landa på Grönland. Denna sträcka beräknas ta fyra timmar och ska till stor del flygas över Ishavet.

Det som till en början är en fantastisk kvällsflygning med en magnifik solnedgång blir snart en mardröm. Något är fruktansvärt fel. Först stannar en av motorerna, sen kollapsar även den andra.

Medverkande: Troels Hansen och Martina Wallén Hansen
Reporter: Anna Hammarén
Producent: Håkan Engström

En produktion från 2016.

Hösten 2021 dör 32-årige Anton i samband med ett polisingripande på ett vandrarhem i Nybro. Hans mamma Mari undrar vad det var som hände.

De senaste tio åren har minst 85 personer dött i samband med polisens ingripanden. Det visar siffror från Rättsmedicinalverket och Polisen. Händelserna betraktas som olyckor, utredningar har lagts ned och nästan ingen har ställts till svar för det som hände.

Dog när polisen ingrep

En av personerna bakom statistiken är Anton. I november 2021 larmas SOS om att en kvinna tros ha tagit en överdos på ett vandrarhem i Nybro. Polis skickas för att bistå ambulans på plats då SOS fått besked om att kvinnans pojkvän, Anton, är våldsam. Poliserna får ner Anton, men han kämpar emot. Dagen efter får hans mamma Mari besked om att hennes son dött i samband med ett polisingripande.

P1 Dokumentär Miniserie söker svaren om vad som orsakade Antons död.

Våldsmonopolet är en serie i tre delar av Sigrid Edsenius.
Producent: Anna Frey anna.frey@sverigesradio.se
Slutmix: Tor Sigvardson