Lärare & Forskning

Att som lärare i förskolan delta aktivt i en spontan lek och dela med sig av nya, okända begrepp som "spruta" eller "borra" kan leda till att barnen som deltar i leken lär sig och själva börjar använda begreppen. Det visar en studie med flerspråkiga barn på en förskola.

Men vad krävs av läraren för att leken ska bli lärande? Är den språkdidaktiska leken undervisning på samma sätt som i ett klassrum? Kan alla förskolebarn lära av en undervisande lek? Hiba Abou-Taouk, tidigare förskollärare som nu doktorerar vid Göteborgs universitet, Cecilia Wallerstedt, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet och Malin Nilsen, docent i pedagogik vid Göteborgs universitet är gäster i det här avsnittet och svarar på bland de frågorna och många fler.

Studien presenteras även i artikeln Narrativ lek som språkutvecklande praktik – Förskollärares stöttning av begreppsbildning hos flerspråkiga barn i förskolan, i den vetenskapliga tidskriften Forskul nr 1, 2026, volym 14.

Lärare & Forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.

I matematikundervisning kan det innebära en särskild utmaning att få elever att förstå och räkna med tal i bråkform. Särskilt knepigt kan det vara för elever att förstå bråktal som delar av en helhet. Att samma bråk, exempelvis en fjärdedel, kan representera helt olika mängder kan vara svårt att förstå liksom att ett större tal i ett bråk kan innebära en mindre andel som att en fjärdedel är större än en åttondel. För att undervisa om bråk i matematik behöver läraren veta om eleven kan urskilja flera egenskaper och principer för bråk, så att eleven kan dra slutsatser även när uppgifterna kräver mer än en viss metod.

Hur man som lärare kan bedöma om eleven verkligen förstår matematiken och inte bara tillämpar en metod har forskaren Frida Harvey vid Örebro universitet och läraren Magnus Esbjörner undersökt tillsammans med andra forskare och lärare. De kom bland annat fram till fyra nivåer där elever går från att urskilja och identifiera ett fåtal egenskaper och principer för bråk – till att urskilja flera egenskaper och principer som de kan använda för att dra slutsatser även när uppgifterna kräver mer än en viss metod. Frida Harvey och Magnus Esbjörner är gäster i det här avsnittet av Lärare & Forskning.

Studien presenteras också i artikeln Progression i elevers begreppsliga kunskap om tal i bråkform som delar av helhet. Artikeln finns i Forskul nr 2, 2025, volym 13. Även forskaren Anna Teledahl och läraren Samuel von Malortie är medförfattare till artikeln. Lärare & Forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.

I år är det valår i Sverige och i USA hålls mellanårsval: vilka möjligheter för undervisningen ger ett valår och vilken betydelse har elevers inflytande för deras demokratilärande? I det här avsnittet av Lärare & Forsknings livepodd möts de tidigare lärarna Lisa Isenström, lektor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet, och Ulf Blossing, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet, i ett samtal om lärande om demokrati och mänskliga rättigheter, elevinflytande och hur man kan ta vara på ett aktuellt politiskt val. I samtalet besvaras frågor om vilken betydelse det har att ta elevers synpunkter och åsikter på allvar, vad demokrati i klassrummet innebär och hur ett aktuellt politiskt val kan tas tillvara i undervisningen, enligt forskningen.

Samtalet spelades in i samband med Lärarnas forskningskonvent vid Karlstads universitet 12:e augusti 2026.

Inflammation är en grundläggande försvarsreaktion i våra kroppar som elever på vård- och omsorgsprogrammet måste kunna upptäcka och förstå. Om en inflammation inte upptäcks kan det leda till livshotande skador. Men det är en komplex process: den pågår över tid, sker på flera nivåer och blandas lätt ihop med infektion. Lärare som uppmärksammade att elever ofta har svårt att förstå den här processen har tillsammans med två forskare, Maria Christidis och Viveca Lindberg, tagit fram undervisning som tydligt ledde till en ökad förståelse och kunskap. Med den utvecklade undervisningen kunde de flesta elever beskriva symptomen och vad som händer i kroppen. Viveca Lindberg, professor emerita vid institutionen för ämnesdidaktik, Stockholms universitet, och lärarna Louise Aspegren och Lena Jönsson, som båda undervisar på gymnasier i Stockholms stad, är gäster i det här avsnittet och berättar om varför det är svårt att förstå inflammationsprocessen och varför det som lärare är en utmaning att undervisa om den och vad de i undervisningen tillförde för att öka elevernas lärande och förståelse.

Studien presenteras också i artikeln Från utsidan till insidan – att förstå inflammationsprocessen. Artikeln finns i Forskul nr 1, 2026, volym 14.

Lärare & Forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.

När en elev ska lösa en uppgift inom de fysiskt gestaltande momenten av teaterämnet, exempelvis samspel, så räcker det inte med att eleven använder ord för att visa sitt kunnande. Eleven måste samspela med sin kropp, med rörelser, och läraren måste i sin tur veta hur kunnandet yttrar sig för att kunna planera undervisningen, ge relevant återkoppling och bedöma eleverna.

Pernilla Ahlstrand är teaterlärare och forskar och undervisar vid Göteborgs universitet. I en studie undersökte hon hur gymnasieelevers kunnande i att samspela gick att se och sätta ord på. Pernilla studerade en grundläggande övning i gestaltning som kallas spegelövning där två personer ska följa varandras rörelser: spegla den andre personens rörelser med kroppen.

I det här avsnittet av Lärare & Forskning berättar Pernilla Ahlstrand vad det innebär att kunna samspela och hur lärare kan se och bedöma det kunnandet. Pernilla, som genomförde studien tillsammans med ett lärarlag i dans- och teater, diskuterar också svårigheten att överföra kunnande från klassrummet till scenen och hur den överföringen kan hanteras i undervisningen.

Studien presenteras även i den vetenskapliga tidskriften Forskul nr 1, 2021, i artikeln Förmågan att kunna samspela – en studie gällande teaterkunnande på gymnasiet

Lärare & Forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.

Kan lärare med vissa handlingar få elever i årskurs 2 att ta initiativet och leda utforskandet i matematikundervisningen? Det tog forskare och lärare tillsammans reda på i en studie om undervisning om cirkeln. Exempelvis visade det sig att när läraren medvetet riktade uppmärksamheten mot de geometriska begrepp som var i fokus genom att iscensätta utmaningar för eleverna så ökade elevernas engagemang och de tog initiativ till att utforska cirkeln och de geometriska begrepp som behövs för att beskriva och resonera om den.

Det här avsnittets gäster är den tidigare läraren och specialpedagogen Helena Eriksson, som är lektor och forskare vid institutionen för ämnesdidaktik vid Stockholms universitet, och Gunilla Pettersson Berggren som är lågstadielärare och förstelärare med ansvar för forsknings- och utvecklingsarbete på Sjöstadsskolan i Stockholm. Gunilla har även en master i didaktik. Helena och Gunilla berättar om vilka lärarhandlingar som ledde till att eleverna blev mer aktivt deltagande i resonemangen och kunde utveckla en förståelse om cirkeln och de geometriska begrepp som beskriver den. Studien presenteras även i den vetenskapliga tidskriften Forskul nr 3, 2024, i artikeln Lärares möjligheter att främja elevers teoretiska arbete med geometriska begrepp – lärandeverksamhet om cirkel

Lärare & Forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.

Hur kan man utveckla yngre elevers algebraiska tänkande: att se mönster, samband och förstå regler i matematik? En grupp forskare utformade, tillsammans med lärare på en skola, undervisning för årskurs 1 med syftet att utveckla förståelse för matematik utan att använda siffror. Bland annat användes teorierna bakom så kallad lärandeverksamhet vilket bygger på aktiviteter där eleverna kan utveckla ett behov för att lära.

Ett exempel är kunskap om likhet och likhetstecknet. Studier visar att många yngre, och även äldre elever på skolor i Sverige, uppfattar likhetstecknet som del av en process. I klassrummet med undervisning utan siffror lyckades lärarna skapa en situation där eleverna efterfrågade ett sätt att uttrycka likhet och forskarnas slutsats är att eleverna fick en djupare förståelse av matematik. "Om man jobbar med siffrorna först och inte förstår själva konceptet så finns det en risk att man får en begränsad förståelse av likhetstecknet", säger Inger Eriksson som är professor i pedagogik vid Stockholms universitet och en av gästerna i det här avsnittet av podden Lärare & Forskning. Marianne Adolfsson Boman var en av lärarna på skolan och gästar också det här avsnittet.

Resultatet av studien tyder på att eleverna utvecklade en djupare förståelse tack vare undervisningen med utforskande uppgifter i matematik utan siffror. Studien presenteras också i artikeln Att introducera likhetstecken i ett algebraiskt sammanhang för elever i årskurs 1, i den vetenskapliga tidskriften Forskul nr 10, 2013. Medförfattare är också Anders Jansson, Mona Hverven och Torbjörn Tambour vid Stockholms universitet.

Lärare & Forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.

Att redovisa, hänvisa och resonera om källtexter kan utvecklas med undervisning om så kallad referenshantering. För att utveckla elevers akademiska skrivande genomförde en forskare och två lärare en studie där de tillsammans planerade, genomförde och analyserade undervisning i referenshantering. Tester före och efter undervisningen visade att eleverna bland annat behöver förstå att sättet man använder och redovisar källor på varierar beroende på ämne och texttyp och att det finns olika regler för hur referenser skrivs och för hur man visar på skillnaden mellan egna tankar och andras.

Josefin Hellman, forskare vid Södertörns högskola och utbildad gymnasielärare i svenska och psykologi, är tillsammans med Viktor Björklund, lärare i svenska och religion på Anna Whitlocksgymnasium i Stockholm, det här avsnittets gäster. De berättar om slutsatser från studien som exempelvis att det finns vissa kritiska aspekter för lärandet och hur undervisning kan utformas för att göra aspekterna synliga.

Studien beskrivs också i artikeln Referenshantering i gymnasieskolan – undervisning för skrivutveckling och diskursiv flexibilitet, i den vetenskapliga tidskriften Forskul, volym 13, nr 1, 2025. Även Cecilia Oskarsson, lärare på Anna Whitlocks gymnasium, är författare till artikeln.

Lärare & Forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.

Vad är undervisningsutveckling och vad ska utvecklas? Ska elevernas eller lärarnas lärande utvecklas och varför vill forskare att lärare ska engageras i forskningsprocessen redan i ett tidigt skede? Vilka mål ska undervisningsutvecklingen sikta mot och hur ska det gå till i praktiken när lärare redan har fullt upp med sin undervisning?

Ulrika Bergmark och Ola Uhrqvist år båda tidigare gymnasielärare, men har nu lång erfarenhet av forskning och arbetar nära lärare och klassrum. I det här avsnittet delar de med sig av inspiration, kunskap och erfarenheter som kan hjälpa lärare att ta del av forskningsresultat och kanske själva ta ett första steg mot att delta i forskning.

Ulrika Bergmark är professor i pedagogik vid Luleå tekniska universitet och vetenskaplig ledare vid utbildningsförvaltningen i Piteå kommun. Hon är tidigare gymnasielärare i svenska och religion. Ola Uhrqvist är är tidigare gymnasielärare i historia, religion och filosofi och arbetar i dag med undervisning och kursutveckling på Linköpings universitet där han har lärande för hållbar utveckling i fokus för sin forskning.

Ulrika och Ola är det här avsnittets gäster och samtalet spelades in i samband med Lärarnas forskningskonvent – STEM, vid Linköpings universitet i Norrköping den 4:e februari 2026.

Hur kan känslor användas i NO-undervisning om evolution och det naturliga urvalet? Den frågan har tre forskare undersökt tillsammans med en lärare på en högstadieskola. Teori varvades med praktik där elever i årskurs 7 i ett rollspel fick uppleva hur förutsättningarna att överleva skiljer sig åt beroende på hur fåglars näbbar ser ut. I stället för näbbar fick eleverna en viss tång och skulle sedan plocka upp så många föremål som möjligt på en viss tid. Frustration, förundran och stolthet var några av känslorna som eleverna uttryckte.

Bodil Sundberg, professor i naturvetenskapernas didaktik vid Linnéuniversitetet och Magdalena Andersson, lektor i Örebro kommun och tidigare forskare vid Örebro universitet är det här avsnittets gäster. De berättar om studien och resonerar bland annat om hur lärare kan planera för att känslor ska få plats i undervisningen och hur de kan användas av lärare.

Studien beskrivs också i den vetenskapliga tidskriften Forskul. Artikeln heter Att skapa en känsla för evolution – högstadieelevers epistemiska känslor och meningsskapande om naturligt urval och publicerades i Forskul, volym 13, nr 2, 2025. Även Christina Ottander, professor i naturvetenskapens didaktik vid Umeå universitet är medförfattare till artikeln.

Lärare & Forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.

Berättelseskrivande är en del av grundskolans svenskundervisning. Men hur kan elever i årskurs 3 och 4 bli bättre på att använda beskrivningar i berättelser? Det ville forskaren Anja Thorsten ta reda på och genomförde tillsammans med en grupp lärare en undervisningsutvecklande studie med över 50 elever i årskurserna 3 och 4. Eleverna fick dels skriva fritt utifrån tre inspirationsbilder (en lång hängbro, ett spökslott och luftballonger i luften), dels till temat "Min nya granne".

Anja Thorsten är docent vid institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet och gäst i det här avsnittet av Lärare & Forsknings podd. Hon berättar bland annat om sex kritiska aspekter: det som elever behöver kunna för att göra mer utvecklade beskrivningar i berättelser.

Artikeln heter "Jag har ju bilder i huvudet så då försöker jag beskriva så mycket jag kan" – hur elever erfar beskrivningar i berättelser och vad undervisningen behöver synliggöra och publicerades i Forskul, volym 13, nr 3, 2025.

Lärare & Forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.

I fritidshemmet ska elevernas utbildning i skolan kompletteras samtidigt som elevernas utveckling och lärande ska stimuleras. Fritidshemmets undervisning förväntas också ta hänsyn till elevers intressen, behov och erfarenheter samtidigt som verksamheten ska erbjuda en meningsfull tid utanför skolans undervisning. Hur ska det gå till?

Forskaren Alma Memišević, universitetslektor vid Linköpings universitet, har särskilt undersökt utmaningarna med ämnesrelaterad undervisning i fritidshem. Hon berättar bland annat om hur lärare och annan personal i högre grad än i skolan måste anpassa undervisningen till situationer, samtidigt som de undervisar mot vissa mål: "Fritidshem är en frivillig verksamhet till skillnad från skolan och det finns inga uppnåendemål. Samtidigt finns det en läroplan som säger att man ska göra det här och det här. Det skapar en obalans mellan skola och fritidshem. Fritidshem förväntas många gånger ställa upp för skolan, lämna sin undervisning för att stötta skolan på olika sätt, vilket gör det svårare för fritidslärare att leva upp till sitt uppdrag", säger Alma Memišević i det här avsnittet. Alma berättar om spänningsfältet mellan situations- och målstyrd undervisning på två fritidshem där hon i en studie har observerat och analyserat 50 timmars verksamhet under ett och ett halvt år.

Alma Memišević, tidigare lärare och i dag universitetslektor vid Linköpings universitet är det här avsnittets gäst. Studien beskrivs också i den vetenskapliga tidskriften Forskul. Artikeln heter Fritidshemmets undervisning som diskurs – Om elevers intressen, målstyrning och pedagogisk praktik och publicerades i Forskul, volym 13, nr 3, 2025.

Lärare & Forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.

Hur kan elever lära sig skapa en viss kulturs uttryck när de ska tillverka ett föremål i slöjden? Hur balanserar man elevens uppfattning om vad som är "fint" med slöjdens estetiska och hantverksmässiga krav? Och måste traditionellt samiska material användas när man skapar något "samiskt" eller går det bra med plast? Det är några frågor som får svar i det här avsnittet av podden Lärare & Forskning.

I läroplanerna framgår det tydligt att elever ska arbeta med att skapa estetiska och kulturella uttryck i slöjdundervisningen, men traditionen för en sådan undervisning i svenska skolor är begränsad jämfört med för hantverkskunnande som att sticka, väva och slipa. Forskaren Jenny Frohagen, doktorand och adjunkt på Konstfack, har tillsammans med textilslöjdläraren Janice Wemmenhag och trä- och metallslöjdläraren Andreas Broman i en studie undersökt hur symboler och symboliska uttryck i slöjdföremål kan beskrivas som ett specifikt kunnande som eleverna ska utveckla. Med en så kallad learning study, där lektioner planeras, genomförs, analyseras och sedan utvecklas i flera cykler, hittade man ett lektionsinnehåll som ledde till att de flesta elever efter lektionen kunde tillverka ett föremål med ett förutbestämt kulturellt uttryck – i det här fallet ett samiskt smycke till en nyckelring. Efter en lektion med ett visst innehåll kunde eleverna även resonera om vad som utmärker ett specifikt kulturellt uttryck.

Jenny Frohagen och Janice Wemmenhag är gäster i det här avsnittet och studien beskrivs också i den vetenskapliga tidskriften Forskul. Artikeln heter Vad kan man när man kan tillverka ett uttryck i slöjdföremål? och publicerades i Forskul, nr 10, 2013.

Lärare & Forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.

Ett sätt att utveckla algebraiskt tänkande, förmågan att förstå strukturer och relationer inom matematik, är att kunna beskriva och generalisera regelbundenheter som mönster i talföljder. Exempelvis när talen ökar med 3 som i talföljden 3, 6, 9, 12, 15.

En studie med elever i årskurs två har visat att vissa aspekter är särskilt viktiga i undervisningen för att barnen ska ha möjlighet att utveckla algebraiskt tänkande. Bland annat att eleverna lär sig att alla talmönster är konstruerade enligt en regel som inte ändras och att de vet att talföljder kan vara uppbyggda på olika sätt. Hur läraren tar tillvara inspel och resonemang från eleverna i undervisningen visade sig också ha stor betydelse. Exempelvis att en elevs förslag på svar som visar sig vara fel kan ge goda möjligheter till lärande!

Studien genomfördes av Johanna Stjernlöf, utbildad grundskollärare och i dag rektor på Mariehällsskolan i Stockholm och Jenny Fred, utbildad förskollärare och lärare som i dag är adjunkt och doktorand på institutionen för ämnesdidaktik på Stockholms universitet. De är båda gäster i det här avsnittet av podden Lärare & Forskning.

Studien beskrivs också i den vetenskapliga tidskriften Forskul. Artikeln heter "Uppgifter som redskap för mediering av kritiska aspekter i matematikundervisning" och publicerades i Forskul, nr 12, 2014.

Lärare & Forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.

Att i undervisningen ge elever utrymme att skriva dikter och sedan framföra dem tillsammans med proffsmusiker inför publik kan visa på möjligheter för social hållbarhet och användas för elevernas språkutveckling. Det visar en studie om ett musik- och poesiprojekt med elever från skolor i områden med olika socioekonomiska förhållanden. Studien bygger på intervjuer och observationer av undervisningen som leddes av klasslärare, en poesipedagog och musiklärare på en lågstadieskola belägen i ett mångkulturellt och flerspråkigt område i Göteborgsområdet. Tillsammans med en symfoniorkester och elever från flera andra skolor – i olika åldrar – framförde lågstadie-eleverna sina dikter vid flera tillfällen och bland annat på Konserthusets största scen. "Alla utmanades språkligt genom att skriva poesi och utforska poesi", berättar Katharina Dahlbäck, tidigare universitetslektor i ämnesdidaktik vid Göteborgs universitet, i det här avsnittet. "Det är så tillåtande. Du kan få skriva roligt, tokigt, skojigt, djupt och svårt. Du kan skriva på så många sätt", säger Katharina som menar att projektet är ett exempel på hur olika former av inkludering – didaktisk, social och rumslig – är en förutsättning för ett socialt hållbart samhälle. Katharina Dahlbäck skrev artikeln "Jag vet att man inte kan förändra världen, men man kan ha ambitioner" – sociala hållbarhetsperspektiv på ett musik- och poesiprojekttillsammans med Catarina Schmidt, docent i pedagogik vid högskolan i Jönköping och den är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Forskul, nr 3, volym 9, 2021.

Musik som som hörs i avsnittet:

Vitt i världen Text: Radu Stepanescu, Långmosseskolan Musik: Eva J. Kristeberg

Höst Text: Hakan Kadiroglu, Långmosseskolan Musik: Åsa Ericsson

Popcorn Text: Milo Björklund, Bagaregårdsskolan Musik: Alexander Goldmann

Lärare & Forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.

I en lekbaserad, eller som man också kan säga, lekresponsiv undervisning i förskolan behöver läraren kunna föra en ömsesidig dialog och leka med barn på ett sätt som kan både utmana och stödja – för att aktiviteten ska leda till lärande.

I ett praktiknära forskningsprojekt undersöktes bland annat hur barns förståelse för symboler kan stärkas med att låta symboler och text fylla en funktion i leken – som att barn när de leker uppmuntras identifiera logotyper och varumärken som de känner igen från exempelvis syltburkar på matbordet hemma. Leken kan leda till att eleverna kan sortera livsmedlen i lekens affär eller själva skriva innehåll på burkarna. Tack vare att läraren deltar i leken kan den bli lärande för barnen, visar studien som också lyfter fram en kombination av ämneskunskap och förmåga att kommunicera som avgörande.

Ingrid Pramling Samuelsson, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet och Maria Magnusson, docent i pedagogik vid Linnéuniversitetet i Kalmar och tidigare förskollärare är gäster i det här avsnittet och har forskat om hur lekresponsiv undervisning är uppbyggd, vilka roller läraren har och hur ämneskunskap och kommunikativ förmåga samspelar.

Ingrid och Maria redovisar studien, som ingår i ett större projekt om lekbaserad undervisning, även i artikeln "Att tillägna sig skriftspråkliga verktyg genom att leka affär" som publicerades i den vetenskapliga tidskriften Forskul, nr 1, volym 7, 2019.

Lärare & Forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.

Att kunna skilja mellan fakta och åsikter och förstå att värderingssystem är komplexa och föränderliga är viktigt för att elever ska utveckla ett kritiskt förhållningssätt till opinionsbildande texter. Det visar en studie med gymnasieungdomar som undervisades i samhällskunskap för att utveckla kritiskt tänkande.

Studien kom till när forskaren Anja Thorsten och tre lärare i samhällskunskap på gymnasiet ville ta reda på hur undervisningen kan utformas för att utveckla ett kritiskt förhållningssätt som sträcker sig längre än traditionell källkritik som framför allt fokuserar på vem som har publicerat, var och när – nästan som en checklista. "Vill man påverka så kan man ju fortfarande framstå som väldigt trovärdig och checka i de punkterna ändå ", säger Mikael Scheibel-Sahlin, lärare i samhällskunskap och svenska på Berzeliusskolan i Linköping som deltog i studien.

Även om de traditionella källkritiska redskapen och verktygen fyller en funktion behöver de problematiseras för att eleverna ska kunna förhålla sig källkritiska till det omfattande och komplexa informationsflödet från bland annat nyhetsredaktioner, vänner, makthavare och kommersiella aktörer som vill påverka ungdomarnas åsikter och handlingar.

I studien fick eleverna analysera opinionsbildande texter, exempelvis ledare och debattinlägg, och resultatet visade att det kritiska förhållningssättet var bristande och att fem kritiska aspekter var särskilt betydelsefulla för hur kritiskt tänkande utvecklas. De kritiska aspekterna presenteras i avsnittet och kan användas av lärare som underlag för planeringen av undervisning.

Anja Thorsten, docent vid institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet och Mikael Scheibel-Sahlin är gäster i avsnittet.

Artikeln i Forskul heter "Det skulle kunna vara fakta, men det vet vi inte" – en studie om kritiskt förhållningssätt i gymnasieskolan och är publicerad i nr 2, 2019, volym 7.

Lärare & Forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.

Hur allt hänger ihop på vår planet, från lokalt till globalt och mellan natur och samhälle, kan kopplas till olika former av att tänka geografiskt. Exempelvis att en frukt skördas i ett avlägset land och så småningom hamnar i ett fruktfat i Sverige: hur påverkas samhället och naturen där frukten skördas? Hur påverkar transporten av frukten klimatet och hur påverkas vårt samhälle där frukten är ett livsmedel?

"Med hjälp av geografiskt tänkande kan man analysera, förklara, beskriva eller se samband och reflektera kring saker som sker", säger läraren och forskaren Sofie Nilsson i det här avsnittet av podden Lärare & Forskning.

Tillsammans med Gabriel Bladh, professor i samhällsvetenskapernas didaktik vid Karlstad universitet har Sofie Nilsson studerat hur geografiskt tänkande kan utvecklas i undervisningen och är det här avsnittets gäster. Bland annat berättar de om konkreta undervisningsexempel från två olika forsknings- och utvecklingsprojekt och förklarar begrepp som kraftfull kunskap och hur den kan omformas till ett undervisningsinnehåll. De resonerar också om hur geografiundervisningen kan gå till i klassrummet och vad som krävs av lärarna.

Forskningen som ligger till grund för avsnittet presenteras i den vetenskapliga tidskriften Forskning om undervisning och lärande, Forskul, nr 1, volym 11, 2023, i artikeln Om att utveckla geografiskt tänkande i skolans geografiundervisning.

Lärare & Forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.

Är det bäst att i en lärandesituation uppnå målet på första försöket eller kan det finnas ett värde i att göra fel? Enligt forskarna i en studie med 12 yrkeselever, som skulle lära sig svetsa, kan en djupare kunskap och större förståelse utvecklas om eleven får göra fel och samtidigt resonera med läraren om vilka faktorer som leder till vilka resultat.

"För att förstå vad som är rätt så behöver man också veta var gränsen går för när det är fel", säger Nina Kilbrink som är docent i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet.

Tillsammans med yrkesläraren och forskaren Jan Axelsson gästar hon det här avsnittet av podden Lärare & Forskning. Jan beskriver hur den variationsteorin, att synliggöra kritiska aspekter av ett lärandeobjekt genom att kontrastera fel mot rätt , mötte ett visst motstånd hos yrkeslärarna som var vana att "visa rätt".

"Man kan lugnt säga att vi hade lite olika ingångar till det hela," säger Jan Axelsson i podden. "Någon av oss hade lättare att visa det felaktiga, någon av oss tyckte inte om att göra det för att yrkeshedern gick emot."

Studien genomfördes som learning study om hur en lektion i svetsning kunde utvecklas för att eleverna skulle få en djupare förståelse för hur ljudet från svetsen och resultatet hängde ihop. Lärarna planerade en lektion som genomfördes och dokumenterades. Tillsammans med forskarna analyserades lektionen och utvecklades för att sedan genomföras på nytt efter några förändringarna. Resultatet visade bland annat att lärarens yrkeskunnande kan omsättas till undervisningsinnehåll genom dialog med eleven.

I studien deltog även Stig-Börje Asplund, professor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet, och den presenteras i den vetenskapliga tidskriften Forskning om undervisning och lärande, Forskul, nr 1, volym 11, 2023, i artikeln "Du hör att nu liksom spinner han som en katt" – transformation av ett yrkeskunnande till ett undervisningsinnehåll.

Lärare & Forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.

Elever i första klass lärde sig nya ord och utvecklade sitt språk på andra sätt i samband med aktiviteter kopplade till högläsning av bilderboken Molnbullar.

"Eleverna får upprepa och smaka på ord, de får läsa efter, de får prata om ords betydelse och samla fler ord", säger forskaren Catarina Schmidt som ser flera möjligheter med dialogisk högläsning i språkundervisning.

Med så kallad dialogisk högläsning, en lärarledd interaktiv högläsning där eleverna får samtala och genomföra aktiviteter kopplade till innehållet, kan elevernas ordförråd utökas och språket kan utvecklas på flera olika sätt. Inom ett större projekt med elever i förskoleklass och årskurs 1 studerades hur boken Molnbullar kan användas som utgångspunkt för högläsning kopplad till samtal och aktiviteter. Catarina Schmidt, docent i pedagogik med inriktning mot språk- och litteraturdidaktik har tillsammans med Sara Hvit Lindstrand, lektor i pedagogik med inriktning förskola, båda vid högskolan i Jönköping, dokumenterat och analyserat två lärares undervisning med utgångspunkt från bokens handling.

Studien som pågick under ett par månader genomfördes i en skola i ett mångkulturellt område i en medelstor svensk stad. Majoriteten av eleverna talade ett annat språk än svenska.

"Vi ville möjliggöra att barnen tillsammans med varandra och deras lärare, som hela tiden ledde den här gemensamma tillsammansläsningen, var kvar länge i bilderboken. Det var inte en stund då man öppnade boken, läste den och stängde den", berättar Catarina. Flera av de ord som eleverna lärde sig användes inte i boken, men behövdes för att genomföra aktiviteterna.

Catarina och Sara är gäster i det här avsnittet av podden Lärare & Forskning och berättar om resultaten.

I den vetenskapliga tidskriften Forskning om undervisning och lärande, Forskul, nr 10, volym 1, 2022, presenteras studien i artikeln Dialogisk högläsning i förskoleklassen och årskurs 1: "Jag tycker att molnbullen smakar delikat".

Lärare & Forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.

Kan elever i förskoleklass lära sig att bestämma antal med hjälp av att se talen uppbyggda som delar av en helhet i stället för att räkna varje objekt för sig? Den och andra frågor om matematiklärande har sex forskare försökt besvara i en omfattande studie med 361 elever.

Att kunna urskilja relationer inom och mellan tal, exempelvis att fem består av tre och två, och att fem är två mer än tre, kallas att kunna se tal uppbyggda i strukturer, talstrukturer.

"Det här är jätteviktigt för att förstå att det finns tal i andra tal. Och också senare när man ska addera och subtrahera, att man också kan använda talens delar för att lösa uppgifterna och inte räkna ett steg i taget framåt eller bakåt", säger Angelika Kullberg, professor i ämnesdidaktik med inriktning mot matematik på Göteborgs universitet som tillsammans med Camilla Björklund, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet, och ytterligare fyra forskare genomfört studien. I studien deltog en del elevgrupper i undervisning där relationer mellan och inom tal synliggjordes särskilt medan andra elevgrupper deltog i vanlig förskoleklassundervisning. Sedan jämfördes hur eleverna bestämde antal.

Angelika och Camilla är gäster i det här avsnittet av podden Lärare & Forskning och berättar om resultaten.

I den vetenskapliga tidskriften Forskning om undervisning och lärande, Forskul, nr 2, volym 12, 2024, presenteras studien i artikeln Förskoleklasselevers användning av talstrukturer.

Lärare & Forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.

När elever som inte behärskar svenska språket får känna på material, redskap och verktyg i slöjdundervisningen och samtidigt möta nya ord och begrepp så ges möjligheter att utveckla språket genom resonemang som tar vara på de resurser som ges i slöjdsalen.

Det visar en studie där ett tjugotal nyanlända högstadieelever och två slöjdlärare observerades under en termins slöjdlektioner. I undervisningen användes många ämnesspecifika begrepp som exempelvis "avigsida" och "rätsida" på ett tyg, eller redskapet "svarvstål" för att bearbeta trä, samtidigt som instruktionerna förmedlades verbalt och med gester och blickar.

"I den här processen finns det otroliga möjligheter för läraren och eleverna att använda många ämnespecifika begrepp i undervisningen", säger Emma Gyllerfelt som har en bakgrund som lärare i svenska och slöjd och bland annat har forskat om interaktion och kommunikation i slöjdklassrum.

En av slutsatserna från studien med de nyanlända eleverna är att de ställs inför olika utmaningar kopplade till språket, men att slöjd är ett ämne med stora möjligheter att utveckla språk tack vare att undervisningen innehåller multimodala resurser utöver den verbala.

Att så kallade multimodala handlingar används i undervisningen: kroppspråk, tal, att använda redskap med mera, blir en resurs för elever och lärare, menar Emma Gyllerfelt som vill problematisera och nyansera uppfattningen att slöjd skulle vara enkelt eller att det är ett ämne med ett "enkelt språk".

Emma Gyllerfelt är gäst i det här avsnittet av podden Lärare & Forskning. I den vetenskapliga tidskriften Forskning om undervisning och lärande, Forskul, nr 2, volym 9, 2021, presenteras studien i artikeln "Då kallar man den rätsida" – ämnesspecifika begrepp med nyanlända elever i slöjdundervisning.

Lärare & Forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.

Vad räknas egentligen som kunskap i ämnet Idrott och hälsa och vad ska läraren bedöma? Trots att det framgår av läroplaner och kursplaner vad elever ska lära sig upplever både lärare och elever att det saknas en gemensam uppfattning om vad detta innebär, visar forskning.

I en studie med elever från två klasser i årskurs 2 på en gymnasieskola undersökte forskaren Nina Westrin Modell dels vad eleverna uppfattar att de lär sig, dels vilka kunskaper som de uppfattar bedöms i idrott och hälsa. Resultatet berättar Nina om i det här avsnittet av Lärare & Forskning.

Studien presenteras i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Forskning om undervisning och lärande, Forskul, volym 12, nr 1, 2024: Idrott och hälsa – ett rum för bildning.

Lärare & Forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.

Hur ska man kunna bedöma en elevs kunskaper i matematik om eleven inte förstår ord och begrepp i uppgiften? När elever i en studie vid Stockholms universitet skulle resonera kring en uppgift i matematik fastnade ett par elever på ordet "drygt". Istället för "lite mer" uppfattade eleverna, som inte har svenska som modersmål, ordet i dess betydelse "otrevlig" och kunde varken förstå eller resonera kring uppgiftens innehåll. I de nationella proven för grundskolan ingår kravet på muntliga resonemang och en av studiens slutsatser är att det är svårt att avgöra vilka matematiska kunskaper en elev har, när det svenska språket inte är väl utvecklat hos eleven.

Vilka strategier använder sig eleverna av för att hantera den språkliga utmaningen? Hur ska läraren hantera språksvårigheter i matematikundervisningen? Vad behövs för att kunna bedöma kunskaperna i matematik i en provsituation med muntliga resonemang om eleverna inte har svenska som modersmål? Vad förvånade forskarna och lärarna som deltog i studien?

Avsnittets gäster är Eva Norén, docent i matematik vid institutionen för ämnesdidaktik vid Stockholms universitet och tidigare lågstadielärare, Charlotte Ahlström, förstelärare i didaktik och lärare i svenska som andraspråk, SVA, på Bagarmossens skola och Anne-Lie Hellström som är lärare i matematik vid Midsommarkransens skola.

Studien presenteras i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Forskning om undervisning och lärande, Forskul, volym 12, nr 3, 2024, Det matematiska samtalets utmaningar – andraspråkselever samtalar för att lösa problem i en bedömningssituation.

Lärare & Forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.

När "kokboksreceptet" för fysiklaborationen övergavs och gymnasieeleverna fick en öppnare instruktion kände sig fler delaktiga och undervisningen förbättrades. Men det krävs mer än en ytlig betraktelse av elevernas arbete för att upptäcka hur effektiv undervisningen faktiskt är, visar studien som det här avsnittet av Lärare & Forskning handlar om.

Avsnittets gäster är lärarna och forskarna Helena Danielsson Thorell och Anders Jonsson. Helena är lärare i kemi och matematik, har doktorerat i kemi och arbetar i dag som lektor på Anna Whitlock-gymnasiet, och Anders Jonsson är lärare i kemi och biologi, han är även förstelärare på skolan.

I ett forskningsprojekt tog Helena, Anders och ett par andra lärarkollegor fasta på att elevers delaktighet och agens påverkar förutsättningarna för lärande. De valde att undersöka hur en laboration om strålning, och hur aluminiumfolie skyddar mot strålning, kan utvecklas till att bli mer inkluderande. Från instruktioner som liknade ett kokboksrecept förändrades laborationen till en betydligt öppnare instruktion där eleverna själva fick lösa det praktiska. Studien ledde till många oväntade och spännande slutsatser som du kan höra mer om i avsnittet.

I den vetenskapliga tidskriften Forskning om undervisning och lärande, Forskul, nr 13, 2014, presenteras studien i artikeln Är det man ser det som sker? Även lärarna Carina Andersson och Andreas Holst är medförfattare till artikeln.

Lärare & Forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.

Poesi kan användas på flera sätt inom undervisning. Den kan gynna ordkunskap, meningsbyggnad och annan språkutveckling och användas för att närma sig frågor om etik, moral, demokrati eller hållbarhet visar forskare i olika studier. Dessutom har andra forskare visat att det är ett bra sätt att gå in på mer känslomässiga aspekter, att poesin kan hjälpa gymnasieeleverna att utvecklas kognitivt och känslomässigt, och poesi kan användas som resurs för att utveckla kulturell hållbarhet

Trots alla kända möjligheter inom undervisning anser många lärare på svenska lärarutbildningar att poesin är "svår och abstrakt" att arbeta med, enligt den studie som Karolina Pettersson, forskare vid institutionen för språk, litteratur och lärande på Högskolan Dalarna, har genomfört och som det här avsnittet av podden Lärare & Forskning handlar om.

Bland annat intervjuade Karolina universitetslärare inom svenskämnet från åtta olika universitet. Flera av lärarna menade att framförallt kravet på mätbarhet inom gymnasieskolan och inom ämneslärarutbildningen är svårt att förhålla sig till när man undervisar om poesi. Karolina Petterson har själv undervisat som lärare på gymnasieskolan, folkhögskola och Komvux.

"Om undervisningen bara fokuserar på enkelt mätbara resultat tror jag att det kan leda till att vissa ämnen och vissa kompetenser prioriteras över andra. Då tänker jag särskilt på estetiska läroprocesser och poesi som är svårmätbart", säger Karolina Pettersson i poddavsnittet och menar att det också kan finnas en osäkerhet från lärarnas sida på grund av en ovana vid genren.

Studien presenteras i artikeln Poesididaktik och kulturell hållbarhet – bortom mätbarhetens horisont, i tidskriften Forskning om undervisning och lärande, Forskul, volym 9, nr 3, 2021.

Lärare & Forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.

Att en elev kan reflektera över sin egen upplevelse av fysisk aktivitet har betydelse för elevens hälsa. Men inom ämnet idrott och hälsa är det traditionellt svett, hög puls och att förebygga sjukdom som är i fokus.

Andreas Jacobsson, tidigare lärare i idrott och hälsa och matematik, berättar i det här avsnittet av Lärare & Forskning om sin forskning kring samtal om fysiska aktiviteter med ett hälsofrämjande perspektiv.

Studien som Andreas gjort tillsammans med Henrik Jakobsson, också lärare i idrott och hälsa, visar att undervisningen kan påverka elevers förmåga att beskriva och resonera kring sin upplevelse av fysisk aktivitet. I studien deltog elever i årskurserna 2–4.

"Säg att en elev beskriver att det är astråkigt att spela fotboll. En annan elev säger att allt – förutom fotboll – är astråkigt. Den klassen har vi allihopa!" säger Andreas Jacobsson som i dag är projektledare på forskningsinstitutet Ifous.

"Det är en jättebra kunskap att få reda på det, vad eleverna vet om sig själva och vad de tycker om eller ogillar. I det sammanhanget är den fysiska aktiviteten i sig mindre viktig. Det är kunskapen om sig själv i de här fysiska aktiviteterna som vi vill åt."

"Det finns framförallt tre incitament för att samtala eller reflektera om hälsa" säger Andreas Jacobsson i poddavsnittet.

"För det första så är det uppdraget. Det är tydligt att det är något som vi som lärare ska utveckla hos eleverna. Vi ska ge dem förutsättningar att kunna vara fysiskt aktiva för sin egen skull. Då behöver man kunskaper i hur man värderar hälsa på olika sätt".

"Ett annat incitament är att forma hållbara kunskaper. Livslångt lärande på ett eller annat sätt. Lär man sig tidigt att värdera och reflektera över hur man känner i olika situationer så tror jag att det borgar för ett livslångt fysiskt aktivt liv."

"Det tredje skulle jag säga har att göra med ämnets legitimitet. Att elever som kan samtala om vad de lär sig i idrott och hälsa kommer att höja ämnets status för sig själv och andra. Det är något vi har sett: att elever har svårt att beskriva vad de egentligen lär sig i idrott och hälsa".

Studien presenteras i artikeln Med ett salutogent perspektiv på hälsa - ett sätt att utveckla elevers samtal om upplevelser av fysisk aktivitet i tidskriften Forskning om undervisning och lärande, Forskul, volym 6, nr 1 2018.

Lärare & Forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.

Att låta elever förflytta en karaktär som exempelvis Nalle Puh till en egen filmtolkning, teaterpjäs eller ett spel – inom ett så kallat textuniversum – kan utveckla kritiskt tänkande, kreativitet, engagemang, berättarförmåga och samarbetsförmåga. I det här avsnittet av Lärare & Forskning berättar Janina Skeppström och Björn Kindenberg om ett planeringsverktyg för undervisning med textuniversum.

"Eleverna måste förstå hur en berättelse är uppbyggd och kunna tolka och omtolka när de gör sina egna representationer", berättar Janina Skeppström, lärare i grundskolan som tillsammans med bland andra Björn Kindenberg, lektor i grundskola och verksam vid STLS, har forskat om textuniversum och tagit fram en didaktisk modell som kan hjälpa lärare i utformningen av undervisningen.

"Eleverna samarbetar och samspelar med varandra, och förhandlar om handlingen till exempel i en film. De är väldigt kreativa samtidigt som de imiterar och visar att de har förstått det här textuniversumet som vi har arbetat med", berättar Janina Skeppström i det här avsnittet av Lärare & Forskning som handlar om forskningen om textuniversum, som kallas transmedial worlds på engelska.

Den didaktiska modellen som forskarna och lärarna har utarbetat beskriver de som ett planeringsverktyg för lärare som kan användas för några veckors arbete kring en kärntext.

"När man vill sätta igång med ett textuniversum-baserat arbete så har vi försökt rama in fyra saker att tänka på: verktyg, interaktion, kunskap om kärntexten och berättandekompetensen. Det är ju sådant som man vill utveckla hos eleverna".

Forskningen och den didaktiska modellen presenteras i artikeln Textuniversumkompetens hos yngre elever i tidskriften Forskning om undervisning och lärande volym 12, nr 1 2024.

Lärare & Forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.

Lek och undervisning kan organiseras på olika sätt i förskolan. I det här avsnittet av Lärare & forskning berättar Cecilia Wallerstedt, professor vid Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande vid Göteborgs universitet, om hur lek och undervisning kan integreras och genomföras gemensamt av förskollärare och barn samtidigt som barnens handlingsutrymme främjas: så kallad lekresponsiv undervisning.

"Undervisning behöver inte vara något som är separerat från leken – att först har vi undervisning och sen går vi och leker. Om man har en gemenskap med barn och vuxna i leken så kan undervisningsaktiviteter skapas i respons på saker som uppkommer i leken", säger Cecilia Wallerstedt. Ett exempel på lekresponsiv undervisning är att läraren tar en roll och skapar en berättelse tillsammans med barnen. Läraren kan beskriva förutsättningarna och fråga "vad händer nu?". Berättelsen som skapas när barnen bjuds in kan leda till nya faktakunskaper och att barnen sätter sig in i andras perspektiv.

Samtidigt som läraren koordinerar ihop de olika barnen så att det blir en gemensam lek och aktivitet är det viktigt att de deltagande barnen upplever att de har ett handlingsutrymme, som också kallas agens eller agency.

"För att ha en valmöjlighet så måste man kunna distansera sig från den omedelbara situationen", säger Cecilia och menar att barnet i den koordinerade leken måste uppleva att det har ett val att göra si eller så.

"Det är faktiskt kopplat till lärande. Att man lär sig att man kan se det på det eller det sättet. Det är avgörande för att man har agens."

Hur ska relationen mellan undervisning och barnens handlingsutrymme i leken se ut för att integrationen ska bli optimal? Vilken är förskollärarens roll och hur bör samspelet mellan barn och lärare se ut? Och hur ska barnet få möjlighet att agera självständigt och uppleva att det har inflytande och handlingsutrymme? Det berättar Cecilia om i det här avsnittet!

Cecilia Wallerstedt har, tillsammans med Niklas Pramling, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet, varit gästredaktörer till ett temanummer om lekresponsiv undervisning, Forskul volym 7, nr 1, 2019. Intervjun utgår från två artiklar i detta teamnummer: Barns "agency" i lekresponsiv undervisning av Pernilla Lagerlöf,Cecilia Wallerstedt och Anne Kultti samt Lekresponsiv undervisning – ett undervisningsbegrepp och en didaktik för förskolan av Niklas Pramling och Cecilia Wallerstedt.

Lärare & forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.

För att förstå en text – att avkoda text, förstå och minnas innehållet – kan man använda olika strategier. I det här avsnittet av Lärare & forskning berättar gymnasieläraren i svenska och engelska, Yvonne Hallesson, om resultatet från sin studie om hur högpresterande gymnasieelever gör när de läser. Vad gjorde de speciellt för att ta till sig och minnas en text? Hur medvetna var de om sina lässtrategier och vilka andra faktorer hade betydelse för att maximera läsförståelsen? Bland annat svarade en elev att "jag läste igenom texten en gång. Därefter läste jag frågorna och sedan läste jag texten igen och strök under saker jag kopplade ihop med frågorna". En annan elev berättade att "läsa stycke för stycke och samtidigt föra anteckningar är en metod som passar mig utmärkt". En annan faktor av betydelse för läsförståelsen visade sig vara den fysiska miljön – var läsningen ägde rum. Exempelvis föredrog en elev att läsa svåra texter hemma "eftersom det är lättare att koncentrera sig där".

I avsnittet berättar Yvonne, som är lektor och docent vid Uppsala universitet, bland annat om vad hon menar med en god läsare, hur läsförmåga, läsförståelse och lässtrategier hänger ihop och hur man som lärare kan använda lässtrategier i undervisningen. Yvonne Hallessons och annan forskning visar att lässtrategier har betydelse för elevers läsförståelse och i den svenska läroplanen för grundskolan betonas betydelsen av att elever använder lässtrategier för att förstå och tolka texter.

Yvonne Hallessons studie Lässtrategier för att lyckas – om hur högpresterande gymnasieelever gör när de läser presenteras i Forskul volym 4, nr 2, 2016.

Lärare & forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.

Vems historia är det som berättas när man beskriver ett historiskt skeende? Är det en korrekt bild av Sverige på 1900-talet om historien beskrivs utan att kvinnor eller funktionsvarierade får ta plats?

Hur historiska narrativ och hur de dominerande beskrivningarna kan problematiseras och kompletteras har Mathias Blomberg och Line Ekman undersökt i en studie som bland annat omfattar forskningslektioner på ett gymnasium i Stockholm under två år.

Mathias och Line menar att det behövs alternativa narrativ för att skapa en mer mångfacetterad historieundervisning. Historieämnets dominerande narrativ är ofta fokuserade på en ensidig bild av svensk och västerländsk historia. "Det vi märkte var att bara genom att lyfta fram till exempel samernas historia, och prata om den sidan av svensk historia. Så fanns det elever med till exempel kurdisk bakgrund som blev enormt berörda", säger Line.

Mathias och Line, har också tagit fram en modell för att öka elevers förmåga att sätta sina egna värderingar och syn på världen i perspektiv.

Mathias Blomberg och Line Ekman arbetar på Frysethuset Gymnasium i Stockholm och intervjun utgår från artikeln En, två eller flera historier? – undervisning för decentrering av historiska narrativ. Forskul vol 8, nr 2, 2020.

Lärare & forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.

Att som lärare förmedla kunskaper handlar om mycket mer än att överföra själva kunskapen. Lärare behöver även kunskaper om vad som kännetecknar kunnanden inom de ämnesområden som man undervisar. Kunnande kan beskrivas som kunskapens "underförstådda baksida", och det som binder ihop kunskaper med individen och det sammanhang där kunskapen fyller en funktion. För att utveckla ett ämneskunnande måste läraren också få erfarenhet av och förhålla sig till världen som utvecklats inom ämnestraditionen, exempelvis matematik, teknik eller svenska. Lärare behöver alltså ha koll både på kunskaperna som ska förmedlas och vad eleverna måste förstå för att kunna det de ska kunna.

Ingrid Carlgren, professor emerita i pedagogik vid Stockholms universitet som forskat om undervisning och lärande vid flera universitet och högskolor och även arbetat med lärarutbildning och skolutveckling, menar att det behövs mer forskning om ämneskunnande. I det här avsnittet av Lärare & forskning utvecklar hon sitt resonemang om varför det är angeläget att forska mer om ämneskunnande.

Ingrid Carlgren har också varit rektor för Lärarhögskolan i Stockholm och startade Stockholm Teaching and Learning Studies (STLS). Hon skriver om ämneskunnande i Forskul volym 11, nr 3, 2023 i artikeln Vad kan den som kan? – (ämnes)kunnande som centralt forskningsobjekt i ämnesdidaktisk forskning.

Lärare & forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.

I det här avsnittet av Lärare & forskning berättar Hanna Sandgaard-Ekdahl, adjunkt i svenska som andra språk med didaktisk inriktning, och Robert Walldén, docent i svenska med didaktisk inriktning, båda vid Malmö universitet, om sin forskning om vuxna andraspråkselevers arbete med skrivrespons och argumenterande texter.

De har studerat hur vuxna andraspråkselever gav respons på varandras insändare om olika ämnen. Robert Walldén menar att det är lätt hänt att fokus i undervisningen hamnar på "grammatiskt drillande och fokus på korrekt meningsbyggnad" när vuxna andraspråkselever ska utveckla sitt skrivande på svenska. I sin studie visade de att interaktion med andra elever eller lärare är viktigt och att eleven får hjälp att förstå vilka funktioner texten bör innehålla. Stöttning att förstå vilka språkliga resurser – exempelvis vokabulär, modalitet och metaforer – som kan användas för att höja kvalitén på en insändare visade sig också ha betydelse. Stöttning att förstå vilka språkliga resurser – exempelvis vokabulär, modalitet och metaforer – som kan användas för att höja kvalitén på en insändare visade sig också ha betydelse.

Studien presenteras i artikeln "Det fattas jättemycket" – genreteoretiska perspektiv på vuxna andraspråkselevers texter och responssamtal, Forskul 2022: 2, volym 10.

Lärare & forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.

Att kunna ta del av en manual eller skriva en rapport eller argumenterande text är avgörande för att fungera i dagens samhälle och för framgång i skolan. Men vilka stöd finns det i läromedlen för de yngsta eleverna, i årskurs 1 till 3, för att skriva förklarande, resonerande eller argumenterande texter – så kallat diskursivt skrivande eller sakprosa? Jenny Magnusson, docent vid Södertörns högskola och tidigare gymnasielärare, har granskat ett tjugotal läromedel och presenterar resultatet i ForskUL. Det visade sig att ungefär hälften av alla skrivuppgifter i de undersökta läromedlen var faktabaserade, beskrivande eller argumenterande. Men uppgifterna beskrivs väldigt olika. "Det gör att det blir lite otydligt för de som ska lära sig – och det blir svårt för lärarna att prata om det för att de pratar om det på olika sätt", säger Jenny som i det här avsnittet också berättar om fördelarna med att lyfta fram de typiska språkliga dragen för beskrivande, faktabaserade, resonerande och argumenterande texter. Studien presenteras i ForskUL volym 7, nr 2, 2019 och heter Läroboken och det diskursiva skrivandet: genrer, textaktiviteter och medierande redskap i läromedel för årskurs 1 till 3.

Om en elev inte förstår betydelsen av en siffras placering i ett tal, dess platsvärde, blir det svårt med beräkningar inom matematikens fyra räknesätt. En elev som inte kan dela upp ett tal i talsorter får svårt att exempelvis använda algoritmer med uppställning av tal.

I det här avsnittet berättar Henrik Hansson om sin forskning och erfarenhet av undervisning och lärande om platsvärde. Henrik är utbildad lärare i bland annat matematik och arbetar idag med skolutveckling. Han har gått forskarutbildning vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping och har studerat hur aspekter av innehållet kan varieras i undervisning för att skapa möjligheter för eleverna att utveckla förståelse av platsvärde. Studien genomfördes med 20 elever i grundskolans årskurs 2 av en grupp lärare och en forskare. Resultatet presenteras i artikeln Betydelsen av att variera innehållsliga aspekter för yngre elevers lärande av platsvärde i Forskul volym 7, nr 3, 2019.

Kan ett drama om vem som ska få några överblivna äpplen skapa förutsättningar för rika diskussioner om resursfördelning och hållbarhetsproblem med barn i förskolan?

Maria Hedefalk och Cecilia Caiman, bägge lektorer i didaktik vid Uppsala universitet respektive Stockholms universitet, har skrivit forskningsartikeln: "Deliberation och kritik i förskolans undervisning för hållbar utveckling – "så att det bli snällt där i världen".

I det här avsnittet berättar de om sin forskning och vad som kan hända i dramat och sagan. Om att föra samtal om ett komplext problem som ofta genererar motstridiga åsikter där olika perspektiv, värden och argument lyfts fram. Hur dramat gör att barnen börjar lyssna på varandra, kan utmana sina egna och andras idéer med den gemensamma ambitionen att lösa problemet.

Hur kan lärare i skolämnet teater sätta ord på den kunskap som finns i kroppen? Och vad gör man när man får syn på det här kunnandet? Är det bäst att fånga det i stunden, mitt i en scen, precis då det händer i klassrummet, eller är det bättre med återkoppling till eleven i efterhand?

Pernilla Ahlstrand är lektor vid Göteborgs universitet vid institutionen för didaktik och pedagogisk profession. Hennes forskningstext "Inte ett öga torrt – en studie rörande ämnesdidaktiska val i teaterundervisning" fokuserar på samspel och på interaktionen mellan lärare och elever.

I forskningstexten, som det här poddavsnittet handlar om, använder hon sig av två begrepp för återkoppling: stimulated recall och action recall. I stimulated recall använder man sig av exempelvis filmade situationer från klassrummet där man i efterhand tittar på undervisningen. I action recall så stoppar man mitt i stunden och frågar sig: Vad det är som händer just nu som funkar eller inte?

Artikeln publicerades i Forskul volym 3.

Kan elever förstå drivkrafterna bakom terrorism, komma nära Mellanöstern och förstå hur det är att leva i ett annat land genom fiktionsläsning? Detta tar Karl Ågerup upp i sin forskningsartikel "Att närma sig Mellanöstern genom fiktionsläsning – gymnasieelever läser Yasmina Khadras Sirenerna i Bagdad"

Karl Ågerup som är lektor i litteraturvetenskap vid Örebro universitet ville ta reda på hur litterära texter kan användas för att nå läroplansmål relaterade till globalt medborgarskap och om eventuella risker med att använda fiktion. I poddavsnittet pratar han även om sitt begrepp "didafiktion" och om vad lärare behöver tänka på om man använder romaner i sin undervisning.

Vilka kvalitativa aspekter av kunnande kommer till uttryck i gymnasieelevers arbete med att formulera naturvetenskapligt undersökningsbara frågor? Hur hittar vi verktyg för att nå fram till det som vi inte riktigt känner till?

Femton lärare, doktorander och forskare har tillsammans gjort forskningsstudien "Vad kan elever som kan formulera naturvetenskapligt undersökningsbara frågor?"

Studien har genomförts på gymnasiet där eleverna har fått i uppgift att, i olika sammanhang, formulera undersökningsbara frågor. Resultaten synliggör tre kvalitativa aspekter som vi berättar mer om i det här avsnittet.

Podden gästas av två av studiens författare: Sebastian Björnhammer, lärare, doktorand och koordinator vid STLS, och Maria Andrée, professor i didaktik vid Stockholms universitet och vetenskaplig ledare vid STLS.

Hur gör vi för att utmana diskriminerande föreställningar om sexualitet och kön? Hur kan man utveckla undervisningen inom kunskapsområdet Sexualitet, samtycke och relationer?

Vi pratar med Anna-Karin Fridolfsson och Anders Jonsson, bägge gymnasielärare i naturkunskap, som har gjort forskningsstudien "Gymnasieelevers användning av normkritik och naturvetenskap för att granska frågor om sexualitet och kön".

Hur kan man utveckla elevers analysförmåga och få dem att tänka kritiskt? Många samhällsfrågor är ju komplexa och det är en utmaning att få elever att resonera kring orsaker och konsekvenser i flera led. Det här avsnittet tar avstamp i studien "Varför fortsätter flykten över Medelhavet? – innebörden av att göra en kausalanalys av en samhällsfråga".

I forskningsstudien ombads elever från samtliga stadier i grundskolan att, före och efter en lektion om flyktingsituationen kring Medelhavet, besvara en fråga om orsaker till flykten. Tre aspekter visade sig vara särskilt kritiska för eleverna – vi pratar mer om dem i det här avsnittet.

Gäster i studion idag är två av studiens författare: Ann-Sofie Jägerskog – gymnasielärare och doktor i ämnesdidaktik vid Stockholms universitet och Bodil Kåks, grundskollärare och forskare.

Lärarna och forskarna Anna Stridfält, Marie Björk, Paul Stensland och Åsa Nikula har gjort en learning study där de lyckats få elever i årskurs 4 att bättre förstå decimaltal. Forskning visar nämligen att många elever inte förstår vad siffrorna till höger om ett decimaltecken betyder: att man exempelvis inte kan avgöra om 3,18 centimeter är längre eller kortare än 3,2 centimeter. Förstår man inte det så kan det vara svårt att utveckla kunskaperna i matematik.

I studien "Tecken på teoretiskt tänkande om strukturer i bassystemet" har eleverna fått kunskap om att tiobassystemet, som vi dagligen använder, bara är ett av andra bassystem. Genom att öka förståelsen för hur ett bassystem fungerar så ökade också förståelsen av just tiobassystemet och decimaltal.

Två av studiens författare, Anna Stridfält och Marie Björk, gästar oss i detta avsnitt.

Så utvecklar man läsförståelse på mellanstadiet. Vi träffar lärarna och forskarna Cecilia Rosenbaum och Anette Svensson som pratar om sin studie som handlar om hur lär man eleverna inferensläsning - att läsa mellan raderna. I studien har de utvecklat och jämfört ett antal lektioner för att uppnå fördjupad läsförståelse. Och det finns ett rätt tydligt svar som de kommer fram till, vad som är nyckeln till ökad förståelse – att rikta blicken mot texten.

Det talas dagligen om global uppvärmning och de problem som det allt varmare klotet skapar. Men att verkligen förstå växthuseffekten och att kunna förklara den har visat sig vara knepigt.

Lärarna och forskarna Maria Sundler och Per Anderhag gästar oss för att prata om sin studie "Från missförstånd till klarhet: hur kan undervisningen organiseras för att stötta elevers förståelse för växthuseffekten?"