Svensk Fotboll

Säsongsstarten stundar för landets alla tusentals lag, och många börjar spela i en ny spelform. Spännande tänker nog de flesta, men också utmanande och mycket som blir nytt. Vad är bra att tänka på vid match och träning och vilka är de vanligaste fallgroparna? Jörgen Johansson, nationell fotbollsutbildare på SvFF, ger sina tips och råd kring spelformsbytet till 5 mot 5 och 7 mot 7. I nästa avsnitt ges tips och råd till spelformsbytet 9 mot 9 och 11 mot 11.

I Sverige har ungefär 10 % av befolkningen en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF). En del av dem är barn och ungdomar och aktiva inom fotbollsrörelsen. Hur funkar det att ha en trupp på 25 spelare där 1 eller fler har en NPF diagnos? Vad behöver tränare och ledare tänka på för att träningarna ska bli bra för alla? Daniel Cortobius som jobbar med Parafotboll på SvFF ger svar på frågorna och ger konkreta tips och råd. Alla råd hittar du om du söker på svensk fotboll och NPF.

De regionala lägren för landets bästa 16-åringar är igång för året. Killar och tjejer precis under landslagsnivå samlas för träningar och för en möjlig framtida plats i landslaget. Intresset är stort och frågorna är många: Vad gör man på ett regionalt läger? Hur många väljs ut? Vad tittar SvFF efter hos spelare som är aktuella för lägret? Och hur blir man egentligen uttagen? Christian Fagerhov, nationell fotbollsutbildare på SvFF ger svar på frågor som inkommit från SvFF:s följare på Instagram @svenskfotboll

SvFF:s tekniska direktörer om svensk fotbolls framtid: vilka är våra styrkor? Vad har vi tappat? Kollektivets betydelse, spelaren i centrum, svensk fotbolls DNA. och en massa andra viktiga frågor om nutiden och framtiden.   Peter Wettergren och Caroline Sjöblom tillträdde som nya tekniska direktörerna för SvFF 1 januari 2024.

Hur mycket kan vi styra beteenden och påverka spelares fotbollsaktioner med hjälp av tankens kraft? Finns det en sanning i att ”falla för trycket”? Går det att kontrollera darriga ben vid match? Rasmus Liljeblad är damlandslagets fotbollspsykolog och ger i avsnittet svar på frågorna och ger konkreta råd och tips om hur spelare på alla nivåer kan hantera nervositet och hantera jobbiga tankar.

Mår svensk fotboll bäst av att 14-åringar spelar 9 mot 9 eller 11 mot 11? Många har åsikter, få sitter på fakta. Nu inleder SvFF tillsammans med forskare en omfattande undersökning om just spelformen 9 mot 9. Spelformen har kommit att ifrågasättas, främst av de stora elitföreningarna i Stockholm, som menar att spelarnas utveckling hämmas av att de inte får spela 11 mot 11 förrän året de fyller 15. SvFF:s spelformsexpert Mika Sankala berättar om hur forskningen går till och om vad resultaten kan betyda för svensk spelarutbildning i framtiden.

Nivåindelning – att dela upp, dela in eller låta bli. Hur kan man som tränare tänka för att utveckla sin grupp med varierande fotbollsfärdigheter? Pernilla Karlsson, nationell fotbollsutbildare, gör come back i podden och pratar om det ständigt heta ämnet. Hon svarar bland annat på lyssnarfrågan: Vad får erfarna spelare ut av att spela med nybörjare?

Debatten om serielösa matcher har varit het sedan Stockholms Fotbollförbund släppte nyheten om att de kommer förändra spelsystemet för barn mellan 8 och 12 år från och med 2024. SvFF:s utbildnings- och utvecklingschef Perra Widén lyfter ämnet från förbundets, fotbollens och barnens perspektiv.

Går det att lära upp spelförståelse, eller är det något man föds med? Hur kan en tränare utveckla egenskapen? När fotbollen blir allt snabbare och mer utvecklad i framtiden, så kommer högre krav ställas på spelarnas spelförståelse. Till exempel behöver de kanske själva byta taktik under spelets gång. Det tror Anders Bengtsson, förbundskapten för F18-landslaget. Drivkraften att vilja bli bättre i kombination med tävlingsinstinkten, tror Anders Bengtsson, är viktiga komponenter i att utveckla spelförståelse. Därför höjer han ett varningens finger till lag som i unga år radar upp storvinster under längre perioder. Lyssna på hela vår intervju med Anders Bengtsson, uppläsare Juan Martinez.

Mindre hets och mer lustfylld stämning. Spelaren ska kunna välja sina egna lösningar. Enköpings SK vill att spelarna tar självständiga beslut. Därför uppmanas föreningens tränare att hålla igen med coachning av framför allt bollhållaren under match. Hör vår intervju med Dzevad Tatarevic, tränare i ESK och som varit med och utformat spelarutbildningsplanen.  Uppläsare Juan Martinez.

Tränarens genidrag! Så lyfte och förändrade Adam Reggiani Götaholms BK:s P17. Från "förortskillar" med olika tuffa utmaningar i skolan och i hemmet till att hitta en annan väg och stå som vinnare i Gothia Cup!– Det gäller att hitta rätt, att faktiskt förstå dem och deras behov. Tyvärr har vi inte kunnat ta hand om alla. Några har hamnat snett, som nyligen en kille som är bland de bästa jag har tränat. Han balanserar på en tunn linje just nu och det är osäkert hur han kommer att landa. Det är alltid de killarna som håller en sömnlös. Ett gäng ratade förortskillar som vinner Gothia Cup och besegrar de stora akademierna. Ett dåligt filmmanus? Nej, historien om Götaholms BK:s 17-åringar är sann.

I den senaste rankingen av de svenska ungdomsakademierna har Malmö FF som enda förening i Sverige tilldelats sju stjärnor av SEF (Svensk Elitfotboll). Det är det högsta betyget som går att få. I det här avsnittet av podden berättar Per Ågren, sportchef ungdom, hur klubben arbetar med spelarutbildning, hur samarbetet med skolorna ser ut och varför blicken är vänd över Öresund.

I vilken ålder är det lämpligt att ta klivet in i en akademi? Är bio-banding framtidens modell i indelning av ungdomslag? Ska lag som är ambitiösa få träna mer än andra lag inom samma förening, även om det strider mot de interna riktlinjerna? Välkommen till del 2 av specialavsnittet där vi diskuterar svensk barn- och ungdomsfotbolls utmaningar. Gäster är Anders Bengtsson, chefredaktör för fotbollsmagasinet Offside och ungdomstränare i Önnereds IK, samt Per ”Perra” Widén, utbildnings- och utvecklingschef på SvFF.

Hur kan den bli bättre? Och vad ska den bli bättre på? I det här specialavsnittet av podden Svensk Fotboll diskuterar vi breddfotbollens framtid och utmaningar. Gäster är Anders Bengtsson, chefredaktör för fotbollstidningen Offside och ungdomstränare i Önnereds IK samt Per ”Perra” Widén, utbildnings- och utvecklingschef på SvFF. Men först tittar vi närmare på SvFF. Är förbundet så trögt, som vissa påstår? Del 1 av 2.

Varför är det tabellfritt upp till 13 år? Varför finns en retreatlinje i vissa spelformer? Varför rekommenderas barn att multiidrotta så länge som möjligt? Kort sagt, varför ser svensk barn- och ungdomsfotboll ut som den gör? Diskussionerna kring hur fotbollen är utformad engagerar många. För att bringa klarhet i en del myter, rykten och osanningar tar podden denna gång SvFF:s utvecklings- och utbildningschef Per Widén på pulsen.

Under de senaste åren har träningar och matcher spelats publikfria. Något som många spelare och domare menar bidrog till en positiv matchmiljö. Nu är publiken och föräldrarna tillbaka. Hur kan vi upprätthålla och skapa en sundare stämning inom barn- och ungdomsfotbollen? Ramin Kiani är tränarutbildare på SvFF. Här ger han tips och råd till ledare att ta till för att motverka uppjagade vuxna och minska anspänningen hos de unga spelarna. Han pratar också om att matchmiljön är ett prioriterat område i den nya tränarutbildningen, som snart lanseras.

Några har aldrig tidigare spelat i ett lag. Andra har slutat i förtid. Till Värmdö IF:s veteranlag för barn är alla som inte har hittat sin plats i andra föreningar välkomna. Från en handfull spelare har gruppen på kort tid vuxit till över 50 barn. Vi var med på lagets historiska första match en solig aprildag för att höra med tränare Christer Alsiö och två av spelarna om varför veteranlag för barn behövs.

De finns i alla lag, spelarna med NPF-diagnos. Med rätt förutsättningar och ledarskap kan de här individerna få en fantastisk relation till idrotten. För när spelare med NPF-diagnos fastnar för något, vilket många gör, kan de bli hyperfokuserade, uppvisa stort mod och lägga ner en energi som andra inte klarar av.  Ändå hamnar NPF-barn ofta utanför och lämnar sina lag tidigare än jämnåriga.  Vi pratar med Jonathan Magnusson i BK Häcken, som startat ett lag för barn med NPF-diagnos. Eric Donell från Riksförbundet Attention, en intresseorganisation för personer med NPF-diagnos, berättar hur ledare kan göra för att skapa rätt förutsättningar för spelare med NPF. Det här är den andra delen i vår serie om barn som sticker ut i idrotten.

Alla lag har en eller ett par spelare som sticker ut från mängden. Ni vet, de där som kommit lite längre än övriga i laget.  De gör flest mål, orkar springa längst, har bäst teknik eller den mest utvecklade spelförståelse.  Men hur ger man talangerna möjlighet att växa och utvecklas i den egna gruppen? Eller bör "stjärnorna" byta till mer ambitiösa lag, där de ges bättre förutsättningar att förädla sina färdigheter? Anneli Norén är nationell fotbollsutbildare på SvFF. Hon har tränat flera av de spelare som idag finns på landslagsnivå. Här ger hon sin syn på hur du som breddlagstränare kan ge talangerna bästa förutsättningar att utvecklas och dessutom få övriga i laget att växa. – Det här är första delen av en temaserie om spelarna som sticker ut. Del 1 - Talangerna

Mer än var fjärde barn har upplevt kräkningar inom idrotten. Och det är mer förekommande inom lagidrott..  Det visar en färsk rapport som Friends tagit fram. I den framkommer också att många barn väljer att inte berätta om kränkningen, vare sig för sin ledare eller annan vuxen. Vanligast är att bli kränkt av en lagkamrat och det handlar ofta om prestationer Att man får höra att man är för dålig, för långsam eller inte räcker till.  Varför är det så? Maria Persson på Friends menar att idrottsledare alltid måste agera när kränkningar sker, men barnen som utsätts tycker att vuxenvärlden ofta väljer att inte ta tag i problemet när de väl berättar.

Finns den perfekta träningen? Hur stor del färdighetsövningar ska kan den innehålla, och hur stor del ska vara spelövningar? Anders Bengtsson är tränarutbildare på SvFF. Han menar att spelövningar alltid ska prioriteras före färdighetsövningar – eftersom det är i spelet man tränar alla de bitar som behövs för att bli en bättre fotbollsspelare. Dessutom bjuder han på tips om hur du bäst använder dig av konerna.

Spegling och stöttning. Så kallas metoden som Skåne anammar för att lyfta kompetensen hos distriktets bredd- och föräldratränare. Varje år har Skåneboll direktkontakt med cirka 400 tränare som via besök av mer erfarna kollegor får direkt stöttning på plats i den egna träningsmiljön. Syftet är glasklart; att höja nivån på föreningarna och därmed få spelarna att hålla på längre.

Max Bergander har varit med om att utsätta andra för inkilningar, men har har även själv blivit utsatt för förnedrande behandling av lagkamrater. Sedan några är tillbaka är han värdegrundsansvarig i AIK, en förening som tidigare haft problem med uppmärksammade inkilningar. Max Bergander menar att inkilningar är ett symptom på en betydlig större och mer osund kultur, där språkbruket ofta lägger grunden för kränkningar och förnedringar.

Varför slutar en tonåring plötsligt att gå till träningen? Hur försvinner lusten till fotbollen och andra organiserade idrotter? De frågor ställer nästan alla tränare, ledare och idrottsföräldrar till såväl sig själva som till andra. Andreas Ivarsson är docent i psykologi vid högskolan i Halmstad och den som kanske är närmast svaren. Han medger att frågorna är komplexa och att det krävs olika insatser för att få fler att fortsätta inom föreningsidrotten. I det här avsnittet berättar han dels om utmaningarna för svensk fotboll och annan organiserad idrott, dels om vilka konkreta lösningar han ser framför sig.

Hedvig Lindahl har tvivlat så mycket på sig själv att det funnits tillfällen där hon under en match inte velat ha en passning.  Via samtal, meditation och mentala förberedelser har hon med åren landat i ett mer stabilt självförtroende. Men trots hennes många meriter och långa erfarenhet på elitnivå kan det fortfarande kan svikta. Hedvig Lindahl uppmanar alla ledare att hålla koll på hur spelarna mår och vägen dit går via dialog.

Ja, det tycker Claes Eriksson, chef för ungdomslandslagen på SvFF. Han menar att svenska spelares teknik utvecklats mycket de senaste 20 åren. Men fortfarande finns det en hel del att göra. Bara det faktum att fotboll till stor del utövas på ett ben borde få fler tränare att inse vikten av tidig balans- och koordinationsträning, säger Claes Eriksson. Och för de spelare som inte når de absoluta tekniska höjderna finns det alltid en lösning och ett hopp!

Högre tempo, fler målchanser, snabba beslut och mycket teknik. Futsal har de senaste åren tagit vintersäsongen med storm. Och numera finns en generation renodlade futsalspelare som inte ser en parallell karriär inom fotboll. Men sporten är inte helt okontroversiell. En del menar att den tar inomhustider från andra idrotter. Andra menar att futsal ökar skaderisken. Mathias Etéus, gruppchef futsal på SvFF, menar att det är utövarna som bestämmer vilka idrotter som ska erbjudas. Han är dessutom övertygad om att futsal inom en snar framtid kan berika fotbollen med tekniskt skolade och kreativa spelare, något som idag är en bristvara.

Ojämna matcher, en del av fotbollen eller ett problem för såväl vinnare som förlorare? När siffrorna springer i väg i en barn- eller ungdomsmatch kan orsakerna vara flera. Det kan bero på tunn trupp, att ena laget ligger i fel serie, eller inlåning av alltför starka spelare från ett annat lag i föreningen. Rolando Moncada, ansvarig för fotbolls- och futsalutveckling på Göteborgs fotbollsförbund, vill se ett nytänk kring hela matchmiljön. Han föreslår en fika i god tid innan avspark, där ledarna får chansen att planera matchens innehåll. Han ser även en resultatfixering i samhället, där stora siffror mellan två lag inte behöver betyda att matchen varit bortkastad. ”Det finns oavgjorda matcher som är ojämnare spelmässigt än de som slutar 10-2”, säger Rolando Moncada.

Kan jag dela in mina tjejer i ett starkare respektive svagare lag inför kommande cup?  Är det nivåindelning att låta nybörjare få vänta ett tag innan de spelar match?  När räknas en nivåindelning som permanent? Frågorna och funderingarna om nivåindelning inom barn- och ungdomsfotboll är många, och responsen på vårt förra avsnitt om ämnet har varit stor. Pernilla Karlsson, Nationell fotbollsutbildare, svarar här på några av alla de funderingar som kommit in från föräldrar, ledare och tränare.

Nivåindelning av barn, ett gissel eller ett enkelt sätt att effektivisera träningen? Trots att forskningen pekar på faror, framför allt avhopp från idrotten, fortsätter många lag och föreningar att nivåindela barn redan i tidig ålder. En del gör det i tron att det gynnar flertalet att enbart träna med dem som kommit ungefär lika långt i sin fotbollsutveckling, medan andra ledare väljer att nivåindela för att helt enkelt effektivisera träningarna. Ibland kan det också förekomma tryck utifrån, exempelvis från föräldrar, som gör att tränare väljer att dela in barnen utifrån utvecklingsnivå. Pernilla Karlsson är nationell fotbollsutbildare på Svenska Fotbollförbundet. I det här avsnitten berättar hon om varför permanent nivåindelning kan slå negativt mot såväl de ”nedgraderade” spelarna som de duktigaste.

Föräldrar som filmar. Vidvinkel- och AI-kameror på höga stativ. Fotbollsanalys har blivit en trend som numera även många barn- och ungdomslag använder sig av. Mattias Eriksson är ansvarig för SvFF:s nya utbildning i fotbollsanalys. Han menar att det finns enormt mycket att lära sig av att filma det egna laget. Men han varnar också för att ideella tränare kanske ska tänka sig för innan de tar på sig ännu ett tidskrävande moment. Mattias Eriksson ser också spelmässiga trender i hur matchanalysen påverkar idrotten, som exempelvis de allt färre långskotten inom fotbollen.

Likadana medaljer två OS-turneringar i rad, men med helt olika modeller. När Peter Gerhardsson och Magnus Wikman tog över damlandslaget 2017 var filosofin glasklar från början.  Sverige skulle möta de bästa lagen med bollinnehav, högt försvarspel och passningar framåt. Efter OS i Tokyo har laget hyllats för sitt attraktiva och offensiva spel.  I det här avsnittet berättar assisterande förbundskapten Magnus Wikman om ett lag där 75 procent av träningarna handlar om anfallsspel, om tydliga roller och om han tror att den nya svenska dammodellen kommer att sprida sig.

Hur kombinerar man en fotbollskarriär med studier, vänner, familjeliv och andra sociala åtaganden? Och hur utbildas en ung spelare som tar sikte på det lilla nålsögat som leder till ett liv där fotbollen blir ens arbete? Och vad gör man om det inte går som man tänkt sig?Vi träffar Gustav Scheutz Dahlström, "fotbollslärare" på ett av landets NIU-gymnasier, där hårdsatsande ungdomar kombinerar studier med en elitförberedande karriär. Vi pratar också med hans tidigare elev Aimar Sher, som tog studenten i somras och som under gymnasietiden spelat allsvensk fotboll i Hammarby IF.

Inom barn- och ungdomsfotbollen har akademierna poppat upp som svampar ur jorden de senaste åren. I två avsnitt ska vi titta närmare på hur akademierna har blivit så vanliga. I del två diskuterar vi för- och nackdelar med akademier, vad föräldrar bör tänka på när de överväger att sätta sitt barn i en akademi och vad en förening som planerar att starta en akademi ska tänka på innan planen sätts i verket. Gäst: Elias Mineirji, gruppchef för NaFu (Nationella fotbollsutbildare, SvFF).

Inom barn- och ungdomsfotbollen har fotbollsakademierna poppat upp som svampar ur jorden de senaste åren. I två avsnitt ska vi titta närmare på hur akademierna har blivit så vanliga. I del ett berättar vi om hur de kom in i svensk fotboll, varför så många föreningar erbjuder en akademiverksamhet och vilken roll föräldrarna spelar i akademiboomen.  Gäst: Elias Mineirji, gruppchef för NaFu (Nationella fotbollsutbildare, SvFF).

Runt om i landet pågår en mängd projekt och satsningar för att få in fler kvinnor i fotbollen.  Det går ofta trögt och på många ställen är könsfördelningen fortsatt skev. Men i småländska Nässjö har kvinnorna klivit in i såväl ledningen som på planen. Där har majoriteten av alla barn- och ungdomslag en kvinnlig ledare. Sussi Palmquist, ungdomsansvarig i föreningen, berättar hur man gått tillväga.

När är det okej att låta vissa spelare får mer speltid än andra? Varför rekommenderar SvFF att man inte selekterar lag i för tidig ålder? Hur kommer det sig att spelare som är långt framme i utvecklingen kan hämmas av att bli utvalda? I det här avsnittet berättar Gunnar Pettersson, barn- och ungdomsansvarig hos SvFF, varför förbundets riktlinjer kring några av fotbollens hetaste frågor ser ut som de gör. Du får bland annat veta varför toppning och selektering riskerar att bli negativt också för de "lyckligt utvalda".

Under ett drygt år har världen levt med en pandemi som skördat liv, orsakar ekonomiskt lidande och satt sjukvården under ett enormt tryck. Nu ser vi att idrotten tagit skada. Inom vissa inomhusidrotter är avhoppen många. Också fotbollen har drabbats, även om nationalsporten klarat sig lindrigare. Caroline Waldheim, SvFF, tror att alla inställda matcher är en av orsakerna till avhoppen. Men hon menar att fotbollsföreningarna har varit duktiga på att ställa om verksamheten och att vi lärt oss mycket inför kommande kriser. Podden gästas också sv Marcus Egnell i Borens IK. Han berättar om hur hur saknaden efter de populära pizzakvällarna och andra sociala aktiviteter gör det svårt för klubben att hålla kvar ungdomarna i föreningslivet.

Att lära ut fotboll är bara en av uppgifterna tränare har. Idag ska man helst vara en fena på sociala medier, kunna administration, boka resor och cuper, vara amatörpsykolog, behärska konflikthantering och kunna ta kritik från föräldrar som ibland helt saknar kunskap - bland mycket annat. Hur har kravbilden ökat på barn- och ungdomstränare? Och finns det något att göra för att underlätta uppdraget? För vem vill bli tränare på sikt om kraven bara fortsätter att öka? Gäster är Malin Andersson, som driver sajten Superfotbollstränare och är tränare i Skogstorps Goif, samt PG Fahlström lektor i idrottsvetenskap vid Linnéuniversitetet.

Emre Gürler är hållbarhets- och sponsringsansvarig för ett av Sörmlands starkaste varumärken. Eskilstuna United, som är en renodlad  dam- och flickförening, arbetar med ett nytänk kring partnerskap och samhällsprojekt. Emre Gürler är övertygad om att framtidens sponsring handlar om att gräva där man står, att ta jämställdheten på allvar, samt att sätta idén och viljan att förändra framför tanken på pengar. I det här avsnittet delar han med sig av sina tankar och kunskaper. Han berättar också om idrottens stora jämställdhetssatsning "Sätt bollen i rullning".

Gröna kort, fairplay-kampanjer och värdegrundsarbete. Trots allt arbete som görs för att förbättra klimatet kring barn- och ungdomsmatcher verkar verbala påhopp och svordomar öka inom fotbollen. I vissa distrikt beror så många som sex av tio röda kort på trashtalk under matcher från 15 år och uppåt. Undersökningar visar även att det är vanligast att bli kränkt av de egna lagkamraterna och att kränkningarna ofta förekommer på nätet, där de vuxna inte alltid har insyn. I detta avsnitt medverkar Urban Ivarsson från Gästriklands FF och Maria Persson från Friends.

Victor Lundmark funderade på hur Degerfors IF skulle göra större avtryck utanför planen. När han läste om den psykiska ohälsan och om antalet självmord i regionen visste han vad klubben skulle göra.  I detta avsnitt berättar Victor Lundmark om hur Degerfors IF samarbetar med organisationen Suicide Zero, som jobbar för att radikalt minska antalet självmord. Victor pratar vidare om hur föreningen samarbetar med Karlstad Universitet kring "må bra-coacher” som hjälper de yngre akademispelarna att hitta rätt i tillvaron. Vi pratar också med Anna Oscarsson, Eskilstuna United och landslaget, om när hon mådde som sämst psykisk, samtidigt som hennes liv utåt sett såg tämligen perfekt ut.   Hit kan du vända dig! Hjälplinjen på telefon 0771-22 00 60 alla dagar klockan 13.00-22.00. Mind Självmordslinjen, chatt via mind.se eller på telefon 90101 alla dagar 06.00-24.00. Mind driver även föräldralinjen, där de som svarar är utbildade psykologer eller socionomer med lång yrkeserfarenhet. Telefon: 020-85 20 00 Bris – Barnens rätt i samhället för dig under 18 år på telefonnummer 116 111 eller chatt alla dagar 14.00-21.00. Jourhavande medmänniska på telefon 08-702 16 80 alla dagar klockan 21.00-06.00. Jourhavande präst nås via 112 alla dagar klockan 21.00-06.00. Ring telefonnummer 1177 om du behöver hjälp med var du kan söka vård. På www.suicidezero.se kan du läsa mer och engagera dig.

Är dagens spelargeneration för bekväm? Tobias Hysén har en 20-årig karriär inom elitfotbollen bakom sig. Han har drivit restaurang, startat ett fotbollslag och utbildar sig under våren till tränare via SvFF:s kurs för före detta elitspelare (CBA Elit). Vi pratar med honom om hur livet efter karriären kan se ut. Hur pass förberedd är man på ett ”normalt” liv, och vems ansvar är det? När i spelarkarriären bör man fundera på en alternativ karriär? Bör man ens göra det? Tobias Hysén menar att yngre spelare själva måste ta större ansvar för sina karriärer på planen, men också för den tid som kommer då rampljuset slocknar.

För Marcus Danielson blev dagboksskrivandet ett sätt att få ur sig jobbiga känslor och tankar när han satt i karantän ensam på ett hotellrum i Kina i flera veckor. Linda Sembrant hittade en liten plätt i trapphuset utanför hennes lägenhet i Turin där solen letade sig in ett par timmar varje dag. Där ställde hon sin motionscykel och där drack hon ofta kaffe när hon behövde hämta kraft under pandemins första dramatiska period i Italien.  I det här avsnittet delar de båda landslagsspelarna med sig av sina erfarenheter av pandemiåret 2020, och sina förhoppningar inför 2021. OBS! Vi ber om ursäkt för den lite skiftande ljudkvaliteten, som beror på att vi inte kunnat spela in alla i studio utan fått förlita oss på uppkopplingar mellan olika länder och olika tekniska lösningar.

Caroline Sjöblom, nybliven förbundskapten i F19-landslaget, menar att fotbollens invanda könsroller måste brytas. Framför allt behöver klubbarna våga tänka nytt och visa att de menar allvar när det gäller jämställdhet. För hon är trött på att vara ensam på utbildningar, kurser och som ledare. Och hon är ännu tröttare på att behöva förklara att hon fått ett jobb för att hon är kompetent, och inte för att hon är kvinna.

Är en spelare som vanligtvis pratar mycket plötsligt tyst? Är den i laget med högst närvaro plötsligt borta utan förklaring? Att våga fråga och hålla igång samtalet inom laget gör det ofta lättare för spelare att prata om det egna måendet. Det menar Rasmus Wallin Tornberg, idrottspsykologisk rådgivare i damlandslaget. Han menar att ledare som är lyhörda och beredda på att lyssna, kan göra en ännu större insats såväl på som utanför planen.

Varje år startas en handfull nya föreningar bara i Stockholm. Ofta består sådana satsningar av enbart en eller max två ålderskullar. Lika ofta dras de igång av en ambitiös förälder eller tränare, som vill erbjuda en tuffare satsning än det etablerade föreningslivet. Stockholms Fotbollförbunds sportchef Kenneth Öberg är tudelad i sin syn på Pop up-klubbar. Å ena sidan drivs några av dem av passionerade eldsjälar, medan andra enbart har kortsiktiga mål för ögonen.

Tess Olofsson skrev in sig i historieböckerna när hon i oktober 2020 som första kvinnliga domare dömde en match i Superettan för herrar. Men hon ser inget självändamål i att döma herrar. I stället drivs hon av att ständigt utmanas av matcher på högre nivå. Sveriges just nu hetaste domare tror att förebilder är A och O för att tjejer ska nå längre också som domare. Och hon vill gärna se tuffare tag mot föräldrar som inte kan uppföra sig vid sidlinjen när deras barn spelar matcher.

Hösten 2015 fylldes Kista SC:s klubbhus med människor som inte hade någonstans att ta vägen. Lagledare Sonja Dousa minns kaoset och hur hon själv fick spendera flera nätter under ett bord på en tunn yogamatta i föreningens fik. Fem år senare är flera av de hundratals människor som Kista SC hjälpte kvar inom föreningen, medan andra har dragit vidare. Vad är det som gör att fotbollen och idrotten ofta är bättre än myndigheter på att ta sig an samhällets utmaningar? Sonja Dousa tror sig veta varför och hon är säker på att hon skulle göra om det igen.

I Gränby i Uppsala är folk trötta på projekt. Stephen Odur, sportchef i IFK Uppsala, menar att det krävs långvarigt engagemang i socialt utsatta områden för att få till stånd förändringar. För så länge du inte är trovärdig bland de som bor i ett område, har du ingen chans att påverka. I stället menar Stephen Odur att föreningar måste finnas på plats år efter år och visa att de menar allvar med sin närvaro.

Glenn Nyberg är professionell fotbollsdomare och har dömt Allsvenskan sedan 2013 och varit internationell domare sedan 2016. Han har sett hur klimatet på läktarna hårdnat, men aldrig tvekat över sitt yrkesval. I vår har han haft sin längsta försäsong någonsin och till och med börjat sakna buropen från publiken.Vi hör Glenn berätta om hur han förberett sig inför årets säsong utan matcher, hur det är att döma på en tom arena och hur han ändrat åsikt om VAR. Vi pratar också med Moa Wettby, årets unga domare 2019, som berättar om attityden mot henne som tjej och domare samt vad tjusningen med dömandet egentligen är.

De längtar efter det mänskliga mötet, de första kramarna och stunden innan match i omklädningsrummet. Kort sagt saknar de fotbollen. Janne Andersson och Peter Gerhardsson har hanterat tristessen och saknaden efter fotbollen på flera sätt. Vi träffar förbundskaptenerna på ett öde Friends Arena för ett samtal om vad de sysslat med under pandemin, hur de förbereder sig inför kommande landslagssamlingar och vad de just nu önskar sig mest av allt.

Den 16 april kom beskedet från Folkhälsomyndigheten. Barn och ungdomar mår bra av att idrotta och därför är det grönt ljus för lokalt anordnat seriespel över hela landet. Förutsättningarna är dock att enbart friska utövare deltar, att handhygienen sköts och att man undviker trängsel. Men hur minimerar man smittrisken på planen? Går det att "coronasejfa" ett träningspass?   SvFF:s riksinstruktör Anders Bengtsson har skräddarsytt ett antal träningspass där kroppskontakt och närkamper hålls på en minimal nivå, men ändå ger spelarna hög intensitet och gott om utmaningar.  Du får också höra hur regerande mästarlaget Djurgårdens lagkapten, Jesper Karlström, hanterar coronapandemin som diabetiker. Han måste vara extra noggrann och försiktig då han tillhör en riskgrupp.    Du hittar Anders Bengtssons coronaövningar här: https://bit.ly/3by5Lyn

Hur motiverar man spelare när matcherna uteblir? Hur gör man med alla mål som sattes upp inför säsongen, såväl för lag som för enskilda spelare?  I detta avsnitt samtalar vi med Daniel Ekvall, fotbollspsykologisk rådgivare i herrlandslaget och SvFF, om hur man får anpassa verksamheten, inte minst mentalt, under den pågående Coronapandemin. Daniel Ekvall svarar också på några av de frågor som ledare och spelare funderar över.

Det pågår en pandemi som inte har undgått någon. I tider som dessa blir självfallet en företeelse som fotboll mindre viktig. Så att EM, Champions League och de nationella serierna är uppskjutna är något vi kan leva med. Eller är det kanske så att fotbollen blir extra viktig nu när coronaviruset härjar? Runt om i Sverige pågår trots allt en fotbollsverksamhet där barn, ungdomar och vuxna på olika sätt fortsätter att träna och spela. Med oss i detta avsnitt har vi Jimmy Högberg, tränarutbildare i fys på SvFF samt fystränare i Örebro SK. Han berättar hur ett elitlag och dess spelare i oviss väntan förbereder sig inför en säsong som ingen vet när den startar. Vi pratar också med Patricia Daoud i IFK Trollhättan om hur hennes förening gör med alla sina åtaganden - även de utanför fotbollen.

Osama Abbas är perceptionsanalytikern som vill lära spelare att vidga sina vyer. Han vill minska spelares bolltittande, få dem att lyfta blicken och se ytorna på planen. Ju mindre du tittar på bollen, desto större är chansen att du tar ett bra beslut. Osama Abbas menar att det finns en enorm utvecklingspotential i perceptionsträning och att spelare som vrider mycket på huvudet tappar boll mer sällan än andra. Vi pratar med Osama Abbas om vikten av att vrida på huvudet och vi frågar landslagsspelaren Caroline Seger, en av de bästa på att läsa av omgivningen, hur hon övat upp sin förmåga.

Från 150 kronor till 60 000. Priset för att spela fotboll kan variera enormt mycket beroende på var du bor, vilken förening du tillhör och vilken ambitionsnivå laget har. Men är gräset alltid grönare ju mer klöver det kostar? Är det en statussymbol att kunna säga ”mitt barn spelar minsann i ett akademilag”? Bosse Larsson i småländska Burseryd diskuterar med Glenn Blomberg och Tobias Tegnestrand från Rågsveds IF i Stockholm, två föreningar som gör allt för att ha så låga avgifter som möjligt.

Varför gick du till träningen med storebrorsans för stora skor och benskydd upp till knäna? Varför gick du på träning efter träning trots att du knappt kunde sparka en boll? Jo, därför för att det var så jäkla roligt. Det är så oerhört underskattat att ha kul. Glömmer vi bort att vi ska ha kul när vi spelar fotboll, oavsett nivå, kan vi lika gärna lägga ner. Värdegrund, är det vårt norr på kompassen, identiteten på en klubb, respekt eller bara fina ord på ett papper. Vad är egentligen en värdegrund och är det verkligen nödvändigt att ha en? Du hör Chris Härenstam, huvudkommentator på SVT, och Max Bergander, som ifrågasatts och hyllats för sitt värdegrundsarbete inom AIK Fotboll, öppenhjärtigt diskutera om hur vi behandlar varandra inom fotbollen och varför en värdegrund behövs.

Är det för tufft att vara fotbollstränare idag? Hur mår egentligen den ideella tränaren som utöver tränaruppdrag och heltidsarbete ofta förväntas ta mer och mer ansvar för klubbens drift? Tränaren Fredrik Sjögren gick in i väggen. Tränarglöden ersattes av minnesluckor och ångest. Du hör hans historia här i det andra avsnitt av podden. Du hör dessutom herrlandslagets förbundskapten Janne Anderson prata om hållbart ledarskap och om hur han anser att politikerna bör göra för att hjälpa tränarna att minska den ökade pressen. Gästerna delar även sina raka åsikter om villaägarnas omdiskuterade anmälan och rättsprocessen riktad mot de industribullrande barnen på Boovallen...

Visste du att många unga tjejer hellre spelar fotboll inomhus än utomhus? Varför? Jo, därför att glåporden och gliringarna haglar vid fotbollsplanerna… Det är skönare att kunna stänga dörren om sig. Det blir lugnast så. I premiäravsnittet av Magasinet Fotbollpodden får ni höra Irma Helin, Djurgårdens IF, som startade uppropet #timeout och Linda Wijkström, Elitfotboll dam (EFD) diskutera flick- och damfotbollens frammarsch och utmaningar. Vi ställer frågor som: Är inte damfotbollen egentligen en sämre produkt är herrfotbollen? Hur bemöter ni trollen på den digitala arenan? Och hur gör man som ledare när ett gäng tonårskillar står och hånar jämnåriga tjejer från sidan av planen? Vi får också möta ett par tonårstjejer som berättar om hur en lagkamrat lämnade planen mitt under en match när hånen blev för jobbiga.  Programledare: Juan Martinez. Ljud och Teknik: Martin Sjögren. Magasinet Fotbollpodden produceras av Oiga AB för Svenska Fotbollförbundet.