Barn- och elevhälsopodden

Medverkande: Lars Klintwall, leg. psykolog i BUP Stockholm och författare och Therese Björnstam, leg. psykolog Centrala barn- och elevhälsan i Norrköpings kommun (intervjuare)Varje år vaccineras tusentals barn i svenska skolor inom ramen för det allmänna vaccinationsprogrammet. Det innebär många utmaningar, inte minst i arbetet med de elever som upplever rädsla inför vaccinationen. I det här avsnittet berättar psykologen och författaren Lars Klintwall om sitt arbete med stickrädsla och kopplar det till sin bok ”Veterinären som var rädd för hundar: hjälp ditt barn att övervinna sina rädslor”. Avsnittet vänder sig till såväl skolans personal som vill veta mer om rädslor, men också till föräldrar som vill stötta sina barn och veta mer om hur rädsla fungerar och vad man kan göra för att närma sig situationen barnet är rädd för.Lästips: Om du är skolsköterska i Norrköpings kommun läs gärna metodstödet kring stickrädsla Veterinären som var rädd för hundar: hjälp ditt barn att övervinna sina rädslor av Lars Klintwall och Amanda LeCorney Poddavsnitt om sprut- och stickfobi av Barnpsykologerna

Medverkande: Miriam Fohlin, leg. psykolog, Elisabeth Hadfy, specialpedagog och Joakim Magnusson, leg. psykolog i SkolFam Norrköping, Therese Björnstam, leg. psykolog (intervjuare). Vi arbetar på Centrala barn- och elevhälsan i Norrköping   Välkommen till ett panelsamtal där kunniga medarbetare från Centrala barn- och elevhälsan diskuterar sina lärdomar och de utmaningar de möter i arbetet med att stötta förskolor och skolor i det praktiska arbetet med TMO (traumamedveten omsorg).

Medverkande: Bo Hejlskov Elvén, leg. psykolog och författare och Therese Björnstam, leg. psykolog Centrala barn- och elevhälsan i Norrköpings kommun (intervjuare)Bo är med oss för att utmana våra tankar om lögnen som fenomen. Han tar sin utgångspunkt i ljugandets utveckling och berättar om dess funktion. Dessutom ger han handfasta exempel på hur vi kan agera och närma oss barn som behöver vår hjälp kring detta tema.Lästips:Rabalder i teenagefamilien. Bo Hejlskov Elvén Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar och psykisk sårbarhet – om annorlunda barn. Bo Hejlskov Elvén

Medverkande: Malin Gren Landell, leg. psykolog och författare och Therese Björnstam, leg. psykolog Centrala barn- och elevhälsan (intervjuare)Malin Gren Landell fick en förfrågan om att skriva en bok som vände sig till förskolans personal om blyga barn. I avsnittet pratar hon om att blyghet är ett temperamentsdrag som finns hos många och något som inte behöver ställa till några bekymmer för individen. Det handlar istället om hur omgivningen ser på och möter det blyga barnet, både i mötet med pedagoger, andra barn men också i mötet med hela förskoleorganisationen. Om vi tänker på hur vi jobbar för att de blyga barnen ska må bra i förskolan, kommer det att gynna barnen, säger hon, och två utgångspunkter att tänka utifrån i mötet med de blyga barnen är att ta tid och hålla hand.Lästips: Förstå och bemöta blyga barn – Malin Gren Landell Orolig och blyg i skolan – Malin Gren Landell

Medverkande: Dariush Djamnezehad, leg. psykolog mot grundskolorna i Malmö stad och doktorand vid Lunds universitet och Therese Björnstam, leg. psykolog Centrala barn- och elevhälsan I sista delen kring barn och elever som utmanar, berättar Dariush Djamnezehad om sitt riktade arbete som psykolog mot Malmö stads skolors utagerande elever och sitt arbete som doktorand på Lunds universitet om olika program för utagerande beteende. Det blir ett fördjupningsavsnitt med fokus på elever som utmanar ”utöver det vanliga” i form av utåtagerande beteende, trots och konflikter med jämnåriga, som både syftar till att få en fördjupad förståelse för eleverna, men också handlar om att som pedagog hitta mer effektiva arbetssätt med eleverna, i skolan. (Avsnittet är innehållsrikt och är därför uppdelat i en a och en b del som publiceras med en veckas mellanrum) https://malmo.se/Fokus-forskola/Artiklar-Fokus-forskola/2024-04-27-Sociala-fardigheter-byggs-i-pyramidform.html  https://barnochelevhalsopodden.podbean.com/e/pa-manen-finns-ingen-autism/  https://barnochelevhalsopodden.podbean.com/e/implementering-i-skolan-med-flourtanten-som-modell/

Medverkande: Dariush Djamnezehad, leg. psykolog mot grundskolorna i Malmö stad och doktorand vid Lunds universitet och Therese Björnstam, leg. psykolog Centrala barn- och elevhälsan   I sista delen kring barn och elever som utmanar, berättar Dariush Djamnezehad om sitt riktade arbete som psykolog mot Malmö stads skolors utagerande elever och sitt arbete som doktorand på Lunds universitet om olika program för utagerande beteende. Det blir ett fördjupningsavsnitt med fokus på elever som utmanar ”utöver det vanliga” i form av utåtagerande beteende, trots och konflikter med jämnåriga, som både syftar till att få en fördjupad förståelse för eleverna, men också handlar om att som pedagog hitta mer effektiva arbetssätt med eleverna, i skolan. (Avsnittet är innehållsrikt och är därför uppdelat i en a och en b del som publiceras med en veckas mellanrum) https://malmo.se/Fokus-forskola/Artiklar-Fokus-forskola/2024-04-27-Sociala-fardigheter-byggs-i-pyramidform.html  https://barnochelevhalsopodden.podbean.com/e/pa-manen-finns-ingen-autism/  https://barnochelevhalsopodden.podbean.com/e/implementering-i-skolan-med-flourtanten-som-modell/

Medverkande: Agneta Bertling Wiik, leg. psykolog Centrala barn- och elevhälsan och Therese Björnstam, leg. psykolog Centrala barn- och elevhälsan Att vara frustrerad är både en del av livet och lärandet. Samtidigt är det inte en medfödd förmåga att tolerera frustration eller något som infinner sig vid en särskild tidpunkt i utvecklingen. Så hur gör vi för att träna förmågan till frustrationstolerans och hur hanterar vi barn och elever I skolan som använder ett utagerande beteende vid frustration? I avsnittet benämns såväl hanteringsstrategier att använda för elever, som hur vi som vuxna kan öka elevens förmåga genom det vi gör.

Medverkande: Signe Tonér, leg. logoped och universitetslektor i lingvistik vid Stockholm universitet och Therese Björnstam, leg. psykolog Centrala barn- och elevhälsan   Signe Tonér har intresserat sig för hur språkförstärkande arbetssätt kan påverka barn och elevers självregleringsförmåga både genom sin forskning men också då hon arbetat på förskolor som logoped. I avsnittet berättar hon om några grundförutsättningar för att få till det språkförstärkande arbetet och träna självreglering i verksamheten och trycker på vikten att utgår från det individuella barnet/eleven som vi möter. Hon tipsar också om arbetssätt att arbeta utifrån.     Signe Tonérs blogg: https://signetoner.com/ Länk till Signe Tonérs avhandling: https://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1544559&dswid=1560 Podd om Metakognitivt lärande och självreglering: https://norrkoping.se/skola-och-forskola/barn--och-elevhalsa/information-till-dig-som-ar-myndig-vuxen-vardnadshavare-eller-larare/barn--och-elevhalsopodden#Metakognitivtlarandeochsjalvreglering Text om Metakognitivt lärande och självreglering: https://norrkoping.se/skola-och-forskola/pedagog-norrkoping/framgangsrik-undervisning#Metakognitivtlarandeochsjalvreglering Podd om Pojkars lärande: https://norrkoping.se/skola-och-forskola/barn--och-elevhalsa/information-till-dig-som-ar-myndig-vuxen-vardnadshavare-eller-larare/barn--och-elevhalsopodden#Vadpojkarbehoverforattlyckasiskolanavlarareochandravuxna

Medverkande: Kata Nylén, leg. psykolog och specialist inom arbets- och organisationspsykologi, Caisa Skoglund, utvecklingslärare FoU Norrköpings kommun och Therese Björnstam, leg. psykolog Centrala barn- och elevhälsan (intervjuare)   Mycket i skolan är under pågående utveckling och förändring varje läsår och många processer sker samtidigt. Vilka förutsättningar behövs för lyckad implementering och hur får vi med alla på tåget, så att arbetet ger frukt. Kata Nylén och Caisa Skoglund arbetar båda med implementering i skolan och berättar om sina erfarenheter grundat i implementeringsforskning.

Medverkande: Hanna Martinsson, barnrättsombud, Utbildningskontoret och Therese Björnstam, leg. psykolog Centrala barn- och elevhälsan (intervjuare)Hur definieras kränkande behandling, diskriminering och trakasserier i lagens mening, när ska en kränkningsanmälan göras och varför är det viktigt att kränkningsanmälningar görs? I det här avsnittet tar vi oss an och tittar närmre på det åtgärdande arbetet vid kränkande behandling, diskriminering och trakasserier i förskola och skola. Att få stopp på upprepade kränkningar kan vara komplext, svårt och ta tid. För att lyckas med det behöver vi utgå ifrån hela barnets situation i förskolan eller skolan och arbeta systematiskt med att kartlägga, analysera och arbeta med åtgärder på individ, grupp och organisatorisk nivå. I avsnittet pratar vi också om de samtal vi för med barn kring kränkningar, diskriminering och trakasserier och hur vi kan genomföra dessa samtal på ett konstruktivt och respektfullt sätt för att utreda och följa upp händelser. Lyssna gärna på poddavsnittet om Silverdansens arbete med hedersrelaterat våld, kränkningar och saknade barn. Lästips Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda. Hur skolan kan arbeta mot diskriminering och kränkande behandling (2022) Skolverket Vilse i skolan - Hur vi kan hjälpa barn med beteendeproblem att hitta rätt (2016) Ross W Greene Hitta rätt : en lösningsfokuserad samarbetsmetod för skolan (2017) Ross W Greene

Medverkande: Sandra Karlsson, förskollärare Öppna förskolan och Eva Kregert Hellgren, förskollärare Öppna förskolan och Therese Björnstam, leg. psykolog (intervjuare)   Sandra och Eva arbetar som förskollärare på Öppna förskolan i Norrköpings kommun, ett arbete som innefattar de allra yngsta barnen och deras föräldrar. De berättar i avsnittet om Öppna förskolans verksamhet som en del av utbildningskedjan och Utbildningskontorets ben i Familjecentralen. I sitt uppdrag är Öppna förskolan bl.a. en del i en främjande och tillgänglig mötesplats för familjer för att stärka familjers sociala nätverk och ta tillvara familjernas egna resurser och verkar för att stärka föräldraskap och öka tilltro till sin egen förmåga. De nämner vilka hörnstenar de har i det arbetet och hur ett möte med olika föräldrar och barn kan se ut, vanliga teman i samtal och vilka resultat de får se av sitt arbete.

Medverkande: Hanna Martinsson, barnrättsombud Utbildningskontoret och Therese Björnstam, leg. psykolog Centrala barn- och elevhälsan (intervjuare)   I det här avsnittet reder vi ut vad som är skillnaden mellan det främjande, förebyggande och åtgärdande arbetet vid kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Varför det är viktigt att synliggöra och prata mer om det främjande arbetet i förskola och skola, dvs de saker vi gör på daglig basis utan att något har hänt för att skapa så goda förutsättningar som möjligt för att varje barn och elev ska lära och utvecklas. Vi pratar också om vad forskningen säger i arbetet med kränkande behandling, diskriminering och trakasserier och vad vi kan göra för att förebygga och förhindra konflikter och kränkande behandling.   Hanna arbetar som Barnrättsombud på Utbildningskontoret, Norrköpings kommun.Barnrättsombudet har i uppdrag att bevaka barnperspektiv och barnrättsperspektivet inom Utbildningskontorets verksamheter utifrån ett 0 – 20 års perspektiv i kommunen.I sitt uppdrag som Barnrättsombud fungerar Hanna som ett konsultativt stöd till rektorer, personal, enheter och huvudmän i olika frågor som rör barns rättigheter i syfte att säkerhetsställa barnrättsperspektivet. Vårdnadshavare och barn kan vända sig till Hanna i frågor som rör kränkande behandling, diskriminering och trakasserier.Hanna fortbildar inom området barnrätt och barnkonvention, det främjande arbetet i förskola och skola, det främjande, förebyggande och åtgärdande arbetet vid kränkande behandling, diskriminering och trakasserier samt hur förskolor och skolor kan arbeta med barns delaktighet och inflytande.   Lästips:Skapa trygghet för lärande ( 2022 ) Skolverket.Skapa trygghet för lärande – om skolans arbete mot mobbning, trakasserier och kränkande behandling - Skolverket

Medverkande: Liria Ortiz, leg. psykolog och författare och Therese Björnstam, leg. psykolog Centrala barn- och elevhälsan (intervjuare)   Med anledning av att den fjärde utgåvan av Motiverande samtal – Att hjälpa människor till förändring och utveckling har kommit och att Liria Ortiz och Anna Sjölund arbetar med en ny utgåva av Motiverande samtal vid NPF spelar vi in ett samtal om MI med leg. psykolog och författare Liria Ortiz. Hon berättar om grunderna och förhållningsättet i MI, när MI kan vara en hjälp i skolan, både för individer och grupper, och vilka förändringar som har gjorts i de nya utgåvorna. Hon lyfter också fram hur MI kan anpassas till personer med NPF. LästipsMiller & RollnickMotiverande samtal – Att hjälpa människor till förändring och utveckling Ortiz & SjölundMotiverande samtal vid autism och ADHD (första utgåvan)

Medverkande: Leg, logoped Ann-Sofie Björkman Taleman, enhetschef  Logopedimottagningen i Linköping, US och intervjuare leg. psykolog Sofia Månsson centrala barn- och elevhälsan Norrköping Hur ser en förväntad språkutveckling ut? Hur ska man veta när man ska reagera, med tanke på att det är naturligt att barn utvecklas i olika takt? Det och lite till pratar leg. logoped Ann-Sofie Björkman Taleman om i detta avsnitt av Barn- och elevhälsopodden.   Tips: Beskrivning av studie som visar att mängden prat i ett barns uppväxtmiljö har större samband med egen språkproduktion än faktorer som socioekonomisk status, kön och flerspråkighet. https://www.forskning.se/2024/01/22/barns-sprakutveckling-gynnas-av-mycket-prat/ Podcast om studien: https://www.pnas.org/post/podcast/adult-talk-and-childrens-speech   Lärpocket ”Förstå och arbeta med språkstörning” Av Anna Eva Hallin. https://www.nok.se/titlar/laromedel-b1/forsta-och-arbeta-med-sprakstorning/187d6e29-fe99-4f35-a641-da50beba0965   Bild på språkpyramid: https://images.app.goo.gl/uq5V8uAvcbWNRDYK8 Här finns samma bild i bättre upplösning, men i ett bildspel på 1177: https://www.1177.se/api/hjv/unit/SE2321000222-0257300/offers/8/files/1/Del%202.pdf

Medverkande: Sofia Månsson, leg. psykolog i förskoleteamet Centrala barn- och elevhälsan och Therese Björnstam, leg. psykolog Centrala barn- och elevhälsan (intervjuare)   Sofia Månsson arbetar som psykolog i Centrala barn- och elevhälsans förskoleteam och får ibland frågor om förskolebarns sexualitet. Många pedagoger tycker att det är svårt att närma sig och prata om onani och sexualitet hos förskolebarn. Sofia berättar i avsnittet om vad sexualitet hos barn innebär och hur det tar sig uttryck. Hon berättar också om olika strategier man som pedagog kan använda sig av när barn exempelvis ”fastnar i” onani på förskolan.   Boktips RFSU: Barns sexualitet en vägledningRikshandboken för BVC: Barns sexualitet   I vissa barngrupper kan det finnas ett extra stort intresse för kroppen. Här finns material att inspireras av för att lyfta in ämnet i den pedagogiska verksamheten:RFSU: Snippor och snoppar Rädda barnen: Stopp! min kropp

Medverkande: Idor Svensson, leg psykolog, specialist i klinisk och pedagogisk psykologi, professor i klinisk psykologi Linnéuniversitetet och Therese Björnstam, psykolog centrala barn- och elevhälsan Norrköping (intervjuare) Assisterande teknik och dess plats i skolan kan väcka funderingar när allt fler röster höjs för att öka andelen tryckta läromedel i skolan. Lyssna på när Idor Svensson, professor och forskare, samtalar med Therese Björnstam om hur assisterande teknik utgör ett komplement i undervisningen, för vem det är absolut nödvändigt och hur lärare kan nyttja tekniken på bästa sätt. För dig som vill veta mera vänd dig till centrala barn- och elevhälsan i Norrköping. Länkar: https://www.svd.se/a/Gy1JKQ/debattorer-vissa-elever-behover-ta-hjalp-av-teknik https://www.mtm.se/ https://www.regeringen.se/artiklar/2024/01/regeringen-satsar-pa-okad-lastid-och-minskad-skarmtid/

Medverkande: Eva Lindberg, skolsäkerhetssamordnade på Utbildningskontoret, Miriam Fohlin, leg. psykolog på Centrala barn- och elevhälsan, Tony Georgson, säkerhetsstrateg på Säkerhetsavdelningen och Therese Björnstam, leg psykolog Centrala barn- och elevhälsan (intervjuare)När det förekommer hot och våld på en förskola eller skola är det inte ovanligt att man kan känna sig ensam och utsatt i arbetet. Men hjälp och stöd finns, vilket belyses när Eva Lindberg, Tony Georgson och Miriam Fohlin berättar om Utbildningskontorets och Norrköping kommuns arbete för att stödja förskolor och skolor i deras arbete. De berättar om såväl förebyggande arbete som sker inom ramarna för ett systematiskt arbete i vardagen till det åtgärdande arbete som sker i en redan uppkommen situation. Material som beskrivs återfinns på intanätssidan nedan tillsammans med information.Lästips: Intranätssida om Hot och våld för Norrköpings kommun Barn och elevhälsopodden – Den goda relationen del 3 – Från teori till praktik på en förskola

Medverkande: Therese Björnstam från Barn- och elevhälsopodden, Caisa Skoglund från podden Utveckling och pedagogik samt fil. dr och leg. psykolog Petri Partanen. I avsnittet träffar vi forskaren Petri Partanen för att prata om metakognition och självreglering. Petri är Fil. dr. i psykologi, leg. psykolog och specialist i pedagogisk psykologi. Vi samtalar om att tänka om sitt eget tänkande och lärande utifrån perspektiven lärande och hälsa. Petri berättar om metakognitiva kunskaper så som strategier i lärande, hur fungerar vi i lärande och hur går vi tillväga. Han pratar också om självreglering, hur vi klarar av att planera och monitorera i vår vardag. Samtalet berör också hur lärare och skola kan stötta elever att utvecklas för att fler ska lyckas i skolan. Lästips: Pedagog Norrköping (2023) Metakognition och självreglering. Partanen, P. (2019) Att utveckla förmågor på vetenskaplig grund i skolan Skolutvecklarna Sverige (2024) Metakognition och självreglering.

Medverkande: Therese Björnstam, leg. psykolog (intervjuare), från förskolan Hantverkaren Patricia Mohlin, barnskötare, och Joline Ernell, förskollärare, och från Centrala barn- och elevhälsan Sofie Berglund Ernman, socionom och Miriam Fohlin, leg. psykolog   När förskolan Hantverkaren upplevde att de hade kört fast i arbetet med att nå goda relationer med vårdnadshavare vände de sig till Centrala barn- och elevhälsans förskoleteam för att få hjälp och stöd. Tillsammans tog de sig an arbetet att stärka samverkan och bygga hållbara samverkansprocesser för att förbättra relationerna mellan förskola och vårdnadshavare. I avsnittet delar de med sig av gemensamma arbetet, från uppstart till avslut, från såväl förskolans perspektiv som Centrala barn- och elevhälsans perspektiv.

Medverkande: Therese Björnstam, leg. psykolog (intervjuare) och från Centrala barn- och elevhälsan Sofia Månsson, leg. psykolog och Miriam Fohlin, leg. psykolog   Som förskola och skola har vi ett ansvar att verka för ett gott samarbete med vårdnadshavare och omsorgsgivare, som syftar till barnets/elevens bästa. Även när det är utmanande och svårt. Hur kan vi närma oss ett samarbete som inte blir som vi förväntar oss med en respekt och nyfikenhet för den vi möter och med barnets bästa i åtanke? Hur kan vi förstå det som sker för att kunna vara hjälpsam för den vi möter? Varför är det viktigt att vi ser det som vårt uppdrag? Och vad gör vi när det vi brukar göra inte räcker? Allt det diskuteras i poddavsnittet.

Medverkande: Therese Björnstam, leg. psykolog (intervjuare), Kristina Wessman, pedagog på förskolan Svanen och Sofie Berglund Ernman, socionom på Centrala barn- och elevhälsan Det är känslomässigt laddat att arbeta med andras barn. Det är många gånger svårt och kräver mod, nyfikenhet av var och en som arbetar runt barnet och eleven. Dessutom krävs en tillit och tro på sig själv och sin yrkeskompetens, men även en tro på barnet/eleven och dess föräldrar. Förskolan och skolan har ett uttalat uppdrag och ansvar i relationsarbetet med barn och familjer. Samtidigt är det lätt att utgå från att det samarbetet bara ska finnas och att vi inte pratar konkret om vad det innebär och hur det går till. Poddavsnittet handlar om just detta och berör både vad vi som pedagoger kan göra och vilka förutsättningar som behöver finnas i organisationen.   Länktips Samarbete i förskolan av Gunilla Niss och Anna-Karin Söderström Föräldrasamverkan: att bygga tillit av Ann S. Pihlgren

Medverkande: Therese Björnstam, leg. psykolog (intervjuare) och Kata Nylén, leg. psykolog från Klimatpsykologerna Klimatfrågorna är ständigt närvarande i vårt samhälle och i skolan är klimatet och hållbarhet ett inslag i flera ämnen och områden. Kata Nylén berättar om hur vi kan göra kopplingar mellan klimatfrågor och hälsa för våra elever, och hur det både kan vara en utgångspunkt för arbetet i skolan, men hur det också kan inspirera till vidare arbete. Klimatet väcker känslor, och det ska vi dra nytta av – i såväl undervisning som i skolans hälsofrämjande arbete. Länktips: Klimatsnack – snabbguide i hur du kan prata med barn om klimatet Terra-Pi metodbank Prata med barn om klimatet: en handbok - Frida Berry Eklund Klimatpsykologi - Hur vi skapar hållbar förändring - Frida Hylander, Kali Andersson och Kata Nylén

Medverkande: Therese Björnstam från Barn- och elevhälsopodden och Caisa Skoglund från podden Utveckling och pedagogik   I avsnittet samtalar vi om skolutveckling för hela skolan. Vi tar vårt avstamp i forskning och teorier av Ulf Blossing, Hans-Åke Scherp, Pia Skott, Ingrid Hylander och Åsa Hirsh. Vi pratar om skolutveckling genom whole school approach och att organisera för skolframgång inom båda våra expertområden; undervisning, organisation och elevhälsa. Några faktorer vi pratar om är kollegialt lärande, utvecklings- och arbetsorganisation och skolkultur. Avsnittet vänder sig till dig som arbetar i skolan, lärare, rektorer och elevhälsopersonal och som är intresserad av skolutveckling. Referenser: Varför förbättras inte elevresultaten trots alla insatser? Att organisera för skolframgång: strategier för en likvärdig skola. Lärandebaserad skolutveckling Samordning för ett hållbart elevhälsoarbete

Medverkande: Marianne Andersson (intervjuare), Jessica Willner (intervjuare), Caroline Berg, specialpedagog inriktning syn, Ingela Ringqvist, specialpedagog inriktning hörsel, Ulrika Andersson, specialpedagog inriktning neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) på Centrala barn- och elevhälsan i Norrköping.   I det här avsnittet pratar vi om tillgänglig lärmiljö på förskolan med fokus på den fysiska lärmiljön. Lärmiljöns utformning och organisation är viktig för att bidra till trygghet, delaktighet, utveckling och lärande. I förskolans läroplan, Lpfö-18, framgår att miljön ska vara tillgänglig för alla barn och inspirera dem till lek och samspel samt att utforska omvärlden. Centrala barn- och elevhälsan i Norrköpings kommun utarbetade 2019 ett stödmaterial kring tillgänglig lärmiljö i förskolan. Det finns också stödmaterial för grundskola, anpassad grundskola, fritidshem och för gymnasieskola och anpassad gymnasieskola. Stödmaterialen innefattar auditiv miljö, visuell miljö och pedagogisk miljö. Referenser och lästips: Norrköpings kommuns stödmaterial tillgänglig lärmiljö Prevent- Ljudguide för förskola https://www.prevent.se/bransch/utbildning/forskolor/ljudguideforskolan/ Prevent- belysning och synergonomi https://www.prevent.se/globalassets/.prevent.se/jobba-med-arbetsmiljon/fysisk-arbetsmiljo/belysning/syn-och-belysning_2021_webb_3.pdf Skolans visuella lärmiljö (film 2023) https://spsm.se/ https://www.norrkoping.se/skola-och-forskola/pedagog-norrkoping/film Valsö, Malin & Malmgren, Frida (2019). Fysisk lärmiljö-optimera för trygghet, arbetsro och lärande. Lund: Studentlitteratur AB.

Medverkande: Therese Björnstam, leg. psykolog (intervjuare), Carina Clappe Boman, specialpedagog, Centrala barn- och elevhälsan och Mark Matthews, socialsekreterare, Socialkontoret Carina och Mark är kollegor i Team Nystart som är en unik insats för placerade barn och unga i Norrköpings kommun. Avsnittet berör både Team Nystart och de erfarenheter Carina och Mark har av att arbeta tillsammans över verksamhetsgränser.   Team Nystart har insatser för barn och unga som placeras av Socialtjänsten utanför hemmet på HVB-hem och SIS-verksamheter, och verkar som en garant för att det placerade barnet/den unge ska få vård av god kvalitet med rätt insatser samt en obruten skolgång. Team Nystart finns också som stöd för familjen kring olika frågor som rör placeringen. Målet är också att Team Nystart ska täppa till eventuella hål som kan finnas i övergångar, så att alla verksamheter kan skapa de bästa förutsättningar för barnet/den unge. Referenser och lästips: Tydliga, tillgängliga och engagerade - Intranätet Norrköpings kommun Team Nystart är med i boken "100 sociala innovationer - som kan förändra Sverige" - Intranätet Norrköpings kommun Checklista Team Nystart – Intranätet Norrköpings kommun

Medverkande: Therese Björnstam, leg. psykolog (intervjuare) och Ann-Sofie Taleman, leg. logoped på Centrala barn- och elevhälsan i Norrköping Ann-Sofie Taleman är leg. logoped. Hon har tidigare arbetat både på språkförskola, skola och logopedmottagning men arbetar nu på Centrala barn- och elevhälsan i Norrköping som samordnande logoped. I detta avsnitt pratar vi om vad språk är och hur en logoped kan komplettera det pedagogiska stödet till barn och elever i den pedagogiska verksamheten. Ann-Sofie ger också tips kring hur en pedagog kan börja arbeta med språkliga förmågor hos barn och elever. Referenser och lästips: SPSM - språkstörning Forskningsbloggen - en blogg om forskning, teori och praktik om språkstörning och realterade funktionsnedsättningar Bok: Förstå och arbeta med språkstörning av Anna Eva Hallin Logopedförbundet: https://www.srat.se/Logopederna/

Medverkande: Marianne Andersson, specialpedagog (intervjuare), Jessica Willner, specialpedagog (intervjuare) och Miriam Fohlin, psykolog på Centrala Barn och Elevhälsan i Norrköping   Hur gör vi vardagen begriplig, meningsfull och hanterbar för ett barn som upplevt svåra händelser? När det känns men inte syns att det är svårt, när barnet vi möter har en ryggsäck som vi behöver förstå och hantera. På vilket sätt kan vi göra skillnad för barnet och vad är viktigt att tänka på? Om detta ska vi prata med Miriam Fohlin som arbetar som psykolog på Centrala Barn och Elevhälsan i Norrköping. Tillsammans diskuterar vi kring barn som upplevt eller upplever svåra händelser, trauma, vad som kan ligga bakom och hur det kan visa sig på olika sätt.

Medverkande: leg. psykolog Therese Björnstam (intervjuare), Pia Skott, forskare och ansvarig för rektorsutbildningen vid Stockholms universitet och Emma Rosengren, verksamhetsutvecklare och rektor i Södertälje kommun samt föreläsare i God Grund. Pia Skott är docent i pedagogik och arbetar som universitetslektor på Institutionen för pedagogik och didaktik vid Stockholms universitet, där hon också är utbildningschef för rektorsprogrammet. Ett av de forskningsfält Pia har ägnat sig åt de senaste åren är att leda elevhälsoarbete.Emma Rosengren är för närvarande verksamhetsutvecklare i Södertälje kommun där hon också arbetat som rektor och hon fokuserar särskilt på ledarskap för inkludering och tillgänglighet för elever oavsett elevens förutsättningar. Hon har även ett eget företag, God Grund, där hon håller kurser och föreläsningar med fokus på värdegrund, elevhälsa och inkludering/tillgänglighet. Vad är egentligen skolans uppdrag kring hälsa och ohälsa? Hur kan det kombineras med utbildningsuppdraget? Vad får det för konsekvenser kring hur elevhälsoarbete bedrivs?Allt detta och mer för vi samtal om i dagens poddavsnitt. Välkomna till ett avsnitt som utgår från forskning kring elevhälsans område för att sedan beskriva hur det går att omvandla detta till praktik i skolvardagen. Du som lyssnare får följa med i en odyssé, som undersöker utgångspunkten för det pågående elevhälsoarbetet som bedrivs i Sverige och vad det ger för förutsättningar att skapa hälsa, hur en skola kan lägga elevhälsa som grund för skolutveckling genom att utmana befintliga arbetssätt, hur synvändor kring hur vi betraktar elevhälsa kan ge nya infallsvinklar samt vilka utmaningar och framgångsfaktorer som finns som ledare i att leda ett synkroniserat, systematiskt elevhälsoarbete som inkluderar hela skolan.   Lästips Forskningsreferenser och kurs kring att utveckla elevhälsoarbetet: Elevhälsoarbete under utveckling – en antologi: https://webbutiken.spsm.se/globalassets/publikationer/filer/elevhalsoarbete-under-utveckling--en-antologi-tillganglig-version.pdf/ Samordning för ett hållbart elevhälsoarbete https://webbutiken.spsm.se/samordning-for-ett-hallbart-elevhalsoarbete/ SPSM:s kurs för att utveckla det lokala elevhälsoarbetet: https://www.spsm.se/stodmaterial-elevhalsa/natbaserad-kurs/

Medverkande: leg. psykolog Anna Pralica (intervjuare) och leg. psykolog och specialist inom arbete- och organisationspsykologi Ola Jameson Ola Jameson är psykolog på Psykologpartners och har vigt sitt arbetsliv åt att arbeta med krishantering och är idag en av Sveriges ledande namn inom krisarbete. I avsnittet delar Ola med sig om sina reflektioner kring att ha arbetat med kriser och mött personer som arbetar med kriser. Samtalet spänner sig från hur en organisation kan arbeta för att dess medarbetare ska klara sig genom kriser, om man kan veta hur man reagerar vid krisarbete och hur man kan skapa ”learning loops” för att förbättra medarbetares förmåga att arbeta i kris.   Lästips:Tänka, snabbt och långsamt – Daniel Kahneman

Medverkande: leg. psykolog Therese Björnstam (intervjuare), Therese Allvar, leg. psykolog på Psykologpartners. Therese Allvar har under hela sitt yrkesverksamma liv haft ett engagemang för utsatta barn och unga. I avsnittet berättar hon om elevgruppen och vad förskolan och skolan behöver förhålla sig till. Hon introducerar traumamedveten omsorg (TMO) som ett arbetssätt som både kan ge ett gemensamt språkbruk och ett förhållningssätt kring dessa barn och elever för förskole- och skolpersonal. Hon lyfter också vikten av ha strategier både som professionell och som organisation för att kunna möta dessa barn och elever.   Länktips Läs mer om traumamedveten omsorg (TMO) https://www.raddabarnen.se/rad-och-kunskap/arbetar-med-barn/tmo/

Medverkande: Jessica Willner och Marianne Andersson, specialpedagoger (intervjuare) och Gunilla Åberg, specialpedagog på Centrala barn- och elevhälsan i Norrköping   I detta avsnitt möter vi Gunilla Åberg som är specialpedagog på Centrala barn- och elevhälsan, förskoleteamet, i Norrköpings Kommun.Vi pratar vi om hur bildstöd kan vara till stor hjälp för alla barn på våra förskolor.Det finns barn på förskolan som behöver mer stöd i sin kommunikation och där är bilder hjälpsamt och ibland helt avgörande för att få den förståelse som behövs för att kunna ta till sig sin utbildning.”En bild säger mer än tusen ord”.   Lästips: Tydliggörande pedagogik i förskolan – Edfelt, Sjölund m.fl. Bättre samspel med socialt bildstöd – Eva-Lotta Heide

Medverkande: Therese Björnstam, leg. psykolog (intervjuare), Pernilla Dahlgren, rektor Silverdansen och Sanna Färnlöf, kurator Silverdansen När Pernilla Dahlgren började som rektor på Silverdansen hade hon ett tydligt uppdrag att höja kunskapsresultaten på skolan. Det arbetet kom snart att innefatta ett bredare anslag i att arbeta med elevernas närvaro, trygghet och rättigheter på skolan. I avsnittet berättar Pernilla och Sanna om hur Silverdansen utifrån sina lokala förutsättningar har tagit sig an det arbetet, från att skapa gemensamma mål och organisatoriska förutsättningar i arbetet till hur konkreta möten med elever och vårdnadshavare sker både under skolvardagen och genom riktade insatser. De belyser flera framgångsfaktorer i sitt arbete och beskriver hur skolan kan ta ett helhetsgrepp kring dessa områden och att alla som arbetar på skolan har en viktig roll att fylla.   Lästips: Att arbeta mot hedersrelaterat våld och förtryck, webbkurs Skolverket https://www.skolverket.se/skolutveckling/kurser-och-utbildningar/arbeta-mot-hedersrelaterat-vald-och-fortryck---webbkurs

Medverkande: leg. psykolog Therese Björnstam (intervjuare), Kerstin Jagesten, kurator Moa-mottagningen och Eva Pedersen, kurator Moa-mottagningen Kerstin Jagesten och Eva Pedersen är kuratorer anställda av Utbildningskontoret på Moa-mottagningen i Norrköping. De arbetar som en del av sin tjänst på Moa-mottagningen men har också en lång erfarenhet av att vara kuratorer på grund- och gymnasieskolor i Norrköpings Kommun. I avsnittet berättar de om Moa-mottagningens uppdrag och arbete. De tar sin utgångspunkt i ungas situation gällande alkohol och droger och hur omgivningen kan upptäcka och möta ungdomar som misstänks använda eller använder droger och alkohol. De belyser vikten av tidig upptäckt, låga trösklar och ger tips på hur man kan prata med unga om droger och alkohol. Vid frågor, funderingar eller för att få ett stöd kring frågor som rör alkohol och droger är du välkommen att ringa Moa-mottagningen på 010-104 00 05, oavsett om du är ung själv, vårdnadshavare eller skolpersonal.   Vidare läsning om Moa-mottagningen och alkohol och droger: https://www.norrkoping.se/stod-och-omsorg/vald-eller-missbruk/moa-mottagningen https://www.drugsmart.com/ https://www.cannabishjalpen.se/

Medverkande: leg. psykolog Therese Björnstam (intervjuare) och Fredrik Zimmerman, universitetslektor på Högskolan i Borås Fredrik Zimmerman har forskat kring varför pojkar som grupp presterar sämre än flickor i skolan och vad lärare och andra vuxna i skolan kan göra för att pojkar ska lyckas. Han intresserar sig också för maskulinitetsnormer och dess relation till pojkars prestation i skolan och demokratifrågor i förskola och skolor. Han är idag verksam som universitetslektor på Borås Högskola och undervisar där på förskole- och grundskollärarutbildningen. Lästips:Pojkar i skolan: vad lärare och andra vuxna behöver veta för att fler pojkar ska lyckas i skolan (Fredrik Zimmerman, 2019) 10 orsaker till varför pojkar presterar sämre i skolan – och vad vi kan göra åt det! (Kunskapsskolans jubileumsrapport)https://www.kunskapsskolan.se/download/18.11ed9dea171ac3dd151124b9/1588684735004/Jubileumsrapport1%20(2).pdf

Medverkande: Specialpedagogerna Jessica Willner och Marianne Andersson (intervjuare) och Sofia Månsson, leg. psykolog i förskoleteamet på Centrala barn- och elevhälsan i Norrköping. Sofia Månsson arbetar som psykolog i Centrala barn- och elevhälsans förskoleteam och handleder bl.a. pedagoger i förskolan som möter tysta barn dvs. där barnet vill prata men inte kan i vissa situationer.Många gånger är det svårt att förstå att det hämmade barn vi ser i förskolan är fritt och självsäkert hemma. Då är det lätt som pedagog att tänka att man gjort något fel på förskolan som har orsakat barnets tystnad. Sofia berättar i avsnittet vad detta kan beror på samt hur förskolan och hemmet kan arbeta tillsammans utifrån en metod som heter sliding. Detta för att underlätta barnets möjligheter att kunna delta muntligt i förskolans utbildning. Lästips:Pratlust och talängslan av Carina EngströmSelektiv mutism – En handbok för familjer och anhöriga av Johann Syrén och Ebba Zettergren

Medverkande: leg. psykolog Therese Björnstam (intervjuare), Elisabeth Philipsson Hadfy, specialpedagog och Joakim Magnusson, leg. Psykolog verksamma i SkolFam i Norrköpings kommun. Elisabeth och Joakim jobbar sedan 2013 tillsammans i SkolFam i Norrköping. De arbetar efter en modell som bygger på förebyggande arbete, tvärprofessionell samverkan, barns delaktighet och mätbarhet för att nå en framgångsrik skolgång för familjeplacerade barn. I avsnittet berättar de om elevgruppen och vad skolan behöver förhålla sig till. De beskriver SkolFams modell och resultaten kopplade till sitt arbete. De lyfter också fram vad skolor och pedagoger kan ta med sig av SkolFams arbete in i sin vardag, för att elevgruppen familjehemsplacerade barn ska få så goda förutsättningar som möjligt i sitt lärande. Särskilt betonar de att barnen ges en möjlighet att lyckas i skolan är den i särklass viktigaste skyddsfaktorn mot ett liv i utanförskap.   Länktips Läs mer om SkolFamhttps://www.norrkoping.se/skola-och-forskola/barn--och-elevhalsa/information-till-dig-som-ar-myndig-vuxen-vardnadshavare-eller-larare/skolfam---skolsatsning-for-barn-i-familjehem http://www.skolfam.se/ Forskning som tar upp familjehemsplacerade barns skolgång https://www.forskning.se/2020/06/11/skolan-kan-forbattra-for-barn-i-samhallets-vard/# https://www.allmannabarnhuset.se/produkt/i-foraldrars-stalle/

Medverkande: leg. psykolog Therese Björnstam (intervjuare) och Sofia Månsson, leg. psykolog i förskoleteamet på Centrala barn- och elevhälsan. Sofia Månsson arbetar som psykolog i Centrala barn- och elevhälsans förskoleteam och har vid många tillfällen pratat med pedagoger om barn i sorg. Förskola och skola har en viktig roll för barn som har fått sin verklighet förändrad för alltid. Förskola och skola kan erbjuda barnet en trygg och stabil plats med kända vuxna där det kan vara i sin sorg, få vila och återhämtning, få tröst och samtidigt få vara i lärande och utveckling. Sofia lyfter även hur barn runtomkring och pedagoger kan reagera.   Lästips: För förskolebarn finns ”Vem är död?” av Stina Wirsén och ”Adjö herr Muffin” av Ulf Nilsson. Mellanstadiebarn: ”I mitt hjärta finns du kvar” av Jennie Persson. Den boken är också fin och värdefull läsning för vuxna som möter barn.

Medverkande: leg. psykolog Albin Josefsson (intervjuare) och Bella Berg leg. psykolog och beteendeanalytiker (expert) Bella Berg är leg. psykolog, beteendeanalytiker och föreläsare. Hon är medförfattare i en nyutgiven bok för pedagoger och föräldrar om barn med utvecklingsförseningar Leka-prata-äta. Hon arbetar idag på Habiliteringens resurscenter vid Odenplan i Region Stockholm och handleder här habiliteringspersonal i sitt arbete, samverkar i insatser med föräldrar och andra verksamheter samt håller utbildningar för personal och närstående till personer med funktionsnedsättningar. I detta avsnitt pratar vi om vad vi i skolan har för krav på oss i att skapa en skola för alla, vad en förebyggande kultur för funktionsnedsättningar kan innebära och hur man kan gå tillväga för att utveckla det kompensatoriska arbetet ute på skolorna.    Referenser och lästips: Delaktighetsmodellen Forskning för klassrummet Skolkompassen

Medverkande: leg. psykolog Albin Josefsson (intervjuare) och leg. psykolog, PhD, lektor vid SU, författare, poddare i "Barnpsykologerna" och psykologexpert i SVT-programmet "Våra barns hemliga liv" (expert) I detta avsnitt tar vi hjälp av ett mediavässat proffs på området funktionell analys för att förklara hur detta kan användas som ett verktyg i handledning och problemlösning i skolan, där diagnoser ofta blir förklaringsmodeller för barns agerande. Varför är detta så bra i individanpassningen, hur gör det problem mer hanterbara för personalen, varför är det så bra just i kontakten med barn och varför måste man mäta? Beteendeterapeutiskt lexikon: operationalisera – definiera beteendet man vill analysera funktionell analys – metod för att förstå en persons sätt att fungera utifrån den miljö hen befinner sig i överskottsbeteende – något någon gör för mycket av för att fungera bra i en viss situation underskottsbeteende – vad önskar vi att personen gjorde mer av eller istället för problembeteendet intervention – åtgärden vi sätter in i skolan i exempelvis ett åtgärdsprogram formaliserat belöningssystem/ teckenekonomi – tillskrivandet av ett fiktivt värde av ett visst beteende, i exempelvis poäng, för att göra det mer belönande att göra för individen. Ihopsamlade poäng kan sedan användas för att ”köpa” något annat eleven vill ha som inte har en direkt koppling till själva beteendet. kontextualism – filosofisk riktning som betonar sammanhangets betydelse för förståelsen av ett fenomen Motiverande omständigheter (Mo)– omständigheter som påverkar motivationen till att göra något Situationen/ triggern (S) – den utlösande faktorn till att beteendet sker Problembeteendet eller underskottsbeteendet (B) – det som individen gör som man är intresserad av att förändra Vidmakthållande konsekvenser (K) - den direkta reaktionen/ konsekvensen eleven får av att utföra ett visst beteende   Lästips: Leka, prata, äta: övningar för barn med särskilda behov (2020) Lars Klintwall (red.)

Medverkande: leg. psykolog Albin Josefsson (intervjuare) och leg. psykolog, leg. psykoterapeut och författare Peter Karlsson (expert) Peter Karlsson bedriver sedan 2018 sitt egna företag där han erbjuder utbildning, handledning och implementeringsstöd baserat på tillämpad beteendeanalys och positivt beteendestöd. Han var också med och har gått i bräschen för införandet av den evidensbaserade modellen Skolövergripande positivt beteendestöd (SWPBS) i Sverige och varit en av de första som implementerat förhållningssättet i en svensk kontext. I detta dubbelavsnitt tar vi avstamp i denna modell och Peters egna erfarenheter, samt pratar om vad som är viktigt att tänka på vid all form av implementering i skolan och varför det är så svårt att lyckas bedriva evidensbaserad praktik? Vikten av att mäta det vi gör på olika sätt och samsynen kring kulturen på skolan lyfts specifikt.   Lästips: Positivt beteendestöd i omsorg och skola: En introduktion av Peter Karlsson Tydlighet, ledarskap & uppmuntran: positivt beteendestöd i klassrummet av Peter Karlsson Användbar evidens: Om följsamhet och anpassningar av Henna Hasson & Ulrica von Thiele Schwarz

Medverkande: leg. psykolog Therese Björnstam (intervjuare) och specialpedagog på Kungsgårdsgymnasiet Annika Forsberg bild hämtad från www.norrkoping.se Annika Forsberg arbetar sedan flera år på Kungsgårdsgymnasiet, men har dessförinnan också arbetat inom grundskolan i Norrköping. Bland annat arbetar hon just nu med och driver utvecklingen av det närvarofrämjande arbetet på Ekonomiprogrammet på Kungsgårdsgymnasiet. I detta avsnitt tar Annika med oss i detta arbete om att omvandla teori om frånvaro till praktik och ger oss exempel på hur de jobbar med att upptäcka frånvaro och åtgärda den i ett tidigt skede som främjar närvaron. Vi pratar bland annat om synvändningar, konkreta arbetssätt och den dynamiska process arbetet innebär.

Medverkande: teamledare förskoleteamet Marianne Andersson, specialpedagog Jessica Willner (intervjuare) och socionom Sofie Berglund Ernman (expert) Sofie Berglund Ernman är socionom och arbetar på Centrala barn- och elevhälsan, förskoleteamet, i Norrköpings kommun. Hon är framförallt ett stöd till pedagoger i alla olika samtal som kan förekomma på en förskola. I detta avsnitt pratar vi om hur samtalen mellan pedagoger och föräldrar blir välplanerade och framåtsyftande. Vad behöver vi tänka på inför, under och efter ett föräldrasamtal.   Lästips: Om konsten att samtala av Anders Engqvist Professionellt föräldrasamarbete av Elsebeth Jensen och Helle Jensen Kan vi prata med barn om allt? av Magne Raundalen och Jon-Håkon Schultz Föräldrasamverkan av Ann S Pihlgren   Länktips: MI-lathund Merami

Medverkande: leg. psykolog Albin Josefsson (intervjuare) och forskare/ författare Ruhi Tyson (expert) Ruhi Tyson är lektor i pedagogik vid Institutionen för pedagogik och didaktik på Stockholms universitet. Han är också lärare vid Kristofferskolan i Bromma i bokbinderi och undervisar på Waldorflärarhögskolan. Hans intresseområde omfattar frågor om bland annat bildning och praktisk klokhet, yrkesutbildningars allmänbildande egenskaper och verkstadens pedagogiska potential.  I detta avsnitt pratar vi om kopplingen mellan undervisning, känslan av meningsfullhet, självkänsla och motivation, genom exempel ur Ruhis forskning samt försöker koka ner dessa till tips om hur man skapar meningsfullhet i undervisningen till den enskilda läraren.    Lästips: Bildning och praktisk klokhet i skola och undervisning av Tyson Ruhi Lusten att förstå : om lärande på människans villkor av Gärdenfors Peter Embryology: Experienced Through Modeling in Clay : a Path of Exercises in 7 Stages av Breme Christian   Inspiration: Andy Goldsworthy, sculptor, photographer, environmentalist Studio Thinking from the Start av Jillian Hogan, Lois Hetland, Diane B Jacquith, Ellen Winner Mannen som förväxlade sin hustru med en hatt av Oliver Sacks En antropolog på mars av Oliver Sacks    Bildning genom lek och skapande I förskoleklass   Lexikon till avsnittet grit - en egenskap som har stor betydelse för att lyckas med en uppgift. Grit kan översättas med driv eller jävlar anamma och är en speciell blandning av passion och uthållighet.

Medverkande: leg. psykolog Albin Josefsson (intervjuare) och ungdomsforskare Ann-Charlotte Münger (expert) Ann-Charlotte Münger är barn-och ungdomsforskare och arbetar som lektor och docent på Barnafrid, Linköping universitet. Hon är ansvarig för Barnafrids program som ska stödja yrkesverksamma inom förskola, skola och fritidshem i deras arbete med våldsutsatta barn. I detta avsnitt pratar vi om Barnafrids nysläppta Basprogram om våld mot barn för yrkesutövare. Vi pratar också om fenomenet våld mot barn som mer än bara blåmärken och hur vi inom skolan behöver ta på oss glasögonen för detta. Lästips: Basprogram om våld mot barn Lyssna reagera och agera av Markström A-M och Münger A-C

Medverkande: leg. psykolog Albin Josefsson (intervjuare) och rektor, författare Johan Hallberg (expert) Johan Hallberg är rektor i Kolsva skolområde i Köpings kommun. Han har sedan år 2004 arbetat med skolutvecklingsfrågor med fokus på elevhälsa, skolkultur och värdegrund. Han är och har varit aktiv i flera skolors och huvudmäns utvecklingsprojekt i frågor kring elevhälsans ledning, utformning och struktur, bland annat på uppdrag av Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten. I detta avsnitt pratar vi om "Kolsvamodellen" 15 år senare. Vilka lärdomar har Johan gjort längst vägen och vilka nya rön har han tagit fast på och implementerat?  Lästips: Evidensbaserad elevhälsa av Josef Milerad och Carl Lindgren Tidskriften elevhälsa Elevhälsan.se

Medverkande: leg. psykolog Albin Josefsson (intervjuare) och forskare på elevhälsa, leg. psykolog, specialist i pedagogisk psykologi och författare Petri Partanen (expert) Petri Partanen har under sina 25 år inom skolan och förskola hunnit med att forska på, skriva böcker om och utveckla översikter över hur elevers förmågor påverkar lärandet, vilket utgör förutsättningarna för hur vi bör tänka i skolundervisningen.   I detta avsnitt tar vi avstamp i vilka dessa förmågor är och hur vi kan få fatt i dem för att undanröja hinder respektive främja dem i undervisningen. Vi pratar också om PASS-modellen och varför just denna är så bra för att analysera elevers behov av stöd. Lästips: Att utveckla förmågor på vetenskaplig grund i skolan av Petri Partanen Hälsa för lärande – lärande för hälsa Petri Partanens blogg

Medverkande: leg. psykolog Albin Josefsson (intervjuare) leg. psykolog, leg. psykoterapeut, författare och forskare Malin Gren Landell (expert) "Har vi undersökt alla fyra områden; skolan, eleven, familjen och kamraterna?" 2016 publicerades Malin Gren Landells statliga utredning på området skolfrånvaro och en hel del har hänt på forskningsfältet sedan dess. Fortfarande saknas en enhetlig definition av fenomenet och statistik som tillsammans med utredningar av de enskilda fallen ses som nycklarna till ökad skolnärvaro. I avsnittet pratar vi också om vad som bidrar till skolnärvaro och hur du kan inspirera andra till att också jobba förebyggande. Lästips: Främja närvaro. Att förebygga frånvaro av Malin Gren Landell Utanförskap i skolan: Förebygg och åtgärda med Nytorpsmodellen av Anna Borg & Gunilla Carlsson Kendall Länktips: Attendance Works Du är viktig - såhär kan du stötta ditt barn under skolåren INSA Network Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera, SOU 2016:94

Medverkande: leg. psykolog Albin Josefsson (intervjuare) leg. psykolog Therese Björnstam (expert) "Alla unga vill ha hjälp men alla vill inte ha samma". I det första avsnittet av Barn- och elevhälsopodden tar vi upp ämnet suicid som diskuteras med legitimerade psykologen Therese Björnstam som varit med och utvecklat ”Våga fråga”, som är ett informationsmaterial om suicidprevention utvecklat för skolpersonal i det suicidpreventiva arbetet. I avsnittet diskuteras bland annat forskning på psykisk ohälsa bland unga, myter kring suicid och vad ditt uppdrag som personal på skolan handlar om i denna fråga (UPPTÄCKA, MÖTA och HÄNVISA). Länktips: Vågafråga-materialet Norrköpings kommuns suicidpreventionsplan