Dominoeffekten

Donald Trumps röda republikaner översköljdes som bekant av en blå tsunami i mellanårsvalet och när nu startskottet går för presidentvalet 2028 finns det gott om skäl för eftertanke. Men inte bara i Republikanerna, utan också bland segerrusiga demokrater som trots allt inte har så värst mycket väljarförtroende att fira.

Mycket av det som förutspåtts i Dominoeffekten de senaste månaderna har nu förverkligats. Räntorna faller, oljan är ner och Wall Streets tech- och tillväxtindex Nasdaq 100 har rasat samtidigt som börsen i stort lever på ganska oskadd, när "alla börsrotationers mamma" kan ha satt igång, resonerar Martin Nilsson. Joakim Rönning går i sin tur så långt som att påstå att nu har AI-bubblan spruckit. Typ.

Oljekrisen som briserade för åtta månader sedan har snackats upp som den största någonsin – större än alla andra oljekriser tillsammans. Ändå är det ingen som egentligen märker av den. Trots att priserna klättrat från 70 till över 110 dollar per fat står börser nära rekord och konjunkturen viker inte ner sig.
I veckans Dominoeffekten om en kris som glömdes bort i realtid.

Räntorna har sjunkit tillbaka i takt med att världens börser tagit stryk i en tilltagande AI-skepsis. Ska den utvecklingen fortsätta? Jo, absolut, men det behövs fortfarande ett ”safety word”, menar Joakim Rönning, som vill belysa konsekvenserna av att ny teknik nu blir gammal teknik i rekordfart.
I veckans avsnitt av Dominoeffekten recenseras också Lilla spöket Laban busar vidare och Martin Nilsson delar med sig av prognosen för svenska styrräntan.

Ryktet om att Ukrainas angrepp mot tre ryska datacenter sammanfallit med en dramatiskt minskad rysk desinformation bland botar på sociala medier har spridits som en löpeld. Kan det stämma, och kan det bli ett verktyg när USA och Europa nu går in i en särskilt intensiv period av val?
Martin Nilsson har också skissat på servetten igen – den här gången om att oljepriset kommer förbli förhöjt och driva på den allomfattande ränteuppgången även om kriget i Mellanöstern trappas ned.

Grekland förtjänar inte längre att kallas Europas finansiella skurkstat. I stället hittas bovarna i ett helt annat, betydligt större och starkare land, där våldsamma protester nu sammanfaller med ett taffligt försök till budgetsanering. Hur hänger det ihop, och hur står det till med sjukdomsinsikten egentligen, nu när expertröster därute börjar tända varningslampor och påstår att grodätarna är på väg att dra Europa in i en ny eurokris?

Inget är som det brukar. De stora börsindexen i världen tågar på mot nya rekord trots ett extremt ränterally, och här hemma går den svenska ekonomin är en lysande stjärna trots att det går rätt trögt i Europa. Hur länge ska denna overklighet pågå? Martin Nilsson oroas i alla fall av en stundande drivmedelssmäll och Joakim Rönning ser bekymmer hopa sig om inte så jättemycket mer ränteklättring i den AI-hajpade kapitalkonkurrensen.

I skuggan av flera valrörelser i Europa och USA har en diger kedja händelser fått larm att ljuda i säkerhetsetablissemanget. Ryssland har trappat upp hybridinsatsen mot Ukrainas allierade, och nu ryktas en enorm tvångsmobilisering vara på väg för att utöka Kremls krigsförmåga under de kommande åren.

Tar Putin steg i riktning mot att öppna en helt ny front i Europa?

I veckans avsnitt av Dominoeffekten recenserar Joakim Rönning Odyssén och den senaste tidens AI-skräck, som han misstror lika djupt som ”pekoralmästaren” Christopher Nolans manusförfattarskap. Martin Nilsson, å sin sida, nöjer sig med att recensera valutfallet.

Innan Scott Bessent ens var påtänkt som finansminister kände han sig kallad att driva USA mot ett enormt epokskifte och ta sista chansen för att undvika en amerikansk verklighet lik den i Europas socialdemokratier. Gör han slag i saken, eller har han tagit sig vatten över huvudet och driver ett rekordskuldsatt USA mot osäker mark i stället?

USA:s statsskuld har passerat fantasinivån 40 000 miljarder dollar och långräntorna som bestämmer stora delar av kostnaden för den vägrar lyda finansminister Scott Bessent. Hur långt kan han pressa marknaden innan marknaden pressar tillbaka – och hur mycket skydd ger egentligen dollarns särställning?

Det här är första delen av Dominoeffektens terminspremiär, om ett potentiellt globalfinansiellt epokskifte.

Andan i flaskhalsen är Dominoeffektens sommarserie om de specifika punkter i världen där globaliseringen fastnat. I åtta avsnitt zoomar Joakim Rönning och Martin Nilsson in på de sund, kanaler, öar, hamnar, råvarukedjor och finansiella system som blivit centrala för att förstå dagens ekonomi och säkerhetspolitik. Vi beger oss till Hormuz, Suez och Panama, vidare till Taiwan, Grönland, Ukraina, Venezuela, London och New York i en följetong om hur energi, varor, chip, mat, data och pengar rör sig genom trånga sektorer – och reder ut hur och varför stormakter nu går en kamp om att kontrollera, skydda eller störa dessa flöden genom att koppla strypgrepp.

Andan i flaskhalsen är Dominoeffektens sommarserie om de specifika punkter i världen där globaliseringen fastnat. I åtta avsnitt zoomar Joakim Rönning och Martin Nilsson in på de sund, kanaler, öar, hamnar, råvarukedjor och finansiella system som blivit centrala för att förstå dagens ekonomi och säkerhetspolitik. Vi beger oss till Hormuz, Suez och Panama, vidare till Taiwan, Grönland, Ukraina, Venezuela, London och New York i en följetong om hur energi, varor, chip, mat, data och pengar rör sig genom trånga sektorer – och reder ut hur och varför stormakter nu går en kamp om att kontrollera, skydda eller störa dessa flöden genom att koppla strypgrepp.

Andan i flaskhalsen är Dominoeffektens sommarserie om de specifika punkter i världen där globaliseringen fastnat. I åtta avsnitt zoomar Joakim Rönning och Martin Nilsson in på de sund, kanaler, öar, hamnar, råvarukedjor och finansiella system som blivit centrala för att förstå dagens ekonomi och säkerhetspolitik. Vi beger oss till Hormuz, Suez och Panama, vidare till Taiwan, Grönland, Ukraina, Venezuela, London och New York i en följetong om hur energi, varor, chip, mat, data och pengar rör sig genom trånga sektorer – och reder ut hur och varför stormakter nu går en kamp om att kontrollera, skydda eller störa dessa flöden genom att koppla strypgrepp.

Andan i flaskhalsen är Dominoeffektens sommarserie om de specifika punkter i världen där globaliseringen fastnat. I åtta avsnitt zoomar Joakim Rönning och Martin Nilsson in på de sund, kanaler, öar, hamnar, råvarukedjor och finansiella system som blivit centrala för att förstå dagens ekonomi och säkerhetspolitik. Vi beger oss till Hormuz, Suez och Panama, vidare till Taiwan, Grönland, Ukraina, Venezuela, London och New York i en följetong om hur energi, varor, chip, mat, data och pengar rör sig genom trånga sektorer – och reder ut hur och varför stormakter nu går en kamp om att kontrollera, skydda eller störa dessa flöden genom att koppla strypgrepp.

Andan i flaskhalsen är Dominoeffektens sommarserie om de specifika punkter i världen där globaliseringen fastnat. I åtta avsnitt zoomar Joakim Rönning och Martin Nilsson in på de sund, kanaler, öar, hamnar, råvarukedjor och finansiella system som blivit centrala för att förstå dagens ekonomi och säkerhetspolitik. Vi beger oss till Hormuz, Suez och Panama, vidare till Taiwan, Grönland, Ukraina, Venezuela, London och New York i en följetong om hur energi, varor, chip, mat, data och pengar rör sig genom trånga sektorer – och reder ut hur och varför stormakter nu går en kamp om att kontrollera, skydda eller störa dessa flöden genom att koppla strypgrepp.

Andan i flaskhalsen är Dominoeffektens sommarserie om de specifika punkter i världen där globaliseringen fastnat. I åtta avsnitt zoomar Joakim Rönning och Martin Nilsson in på de sund, kanaler, öar, hamnar, råvarukedjor och finansiella system som blivit centrala för att förstå dagens ekonomi och säkerhetspolitik. Vi beger oss till Hormuz, Suez och Panama, vidare till Taiwan, Grönland, Ukraina, Venezuela, London och New York i en följetong om hur energi, varor, chip, mat, data och pengar rör sig genom trånga sektorer – och reder ut hur och varför stormakter nu går en kamp om att kontrollera, skydda eller störa dessa flöden genom att koppla strypgrepp.

Andan i flaskhalsen är Dominoeffektens sommarserie om de specifika punkter i världen där globaliseringen fastnat. I åtta avsnitt zoomar Joakim Rönning och Martin Nilsson in på de sund, kanaler, öar, hamnar, råvarukedjor och finansiella system som blivit centrala för att förstå dagens ekonomi och säkerhetspolitik. Vi beger oss till Hormuz, Suez och Panama, vidare till Taiwan, Grönland, Ukraina, Venezuela, London och New York i en följetong om hur energi, varor, chip, mat, data och pengar rör sig genom trånga sektorer – och reder ut hur och varför stormakter nu går en kamp om att kontrollera, skydda eller störa dessa flöden genom att koppla strypgrepp.

Andan i flaskhalsen är Dominoeffektens sommarserie om de specifika punkter i världen där globaliseringen fastnat. I åtta avsnitt zoomar Joakim Rönning och Martin Nilsson in på de sund, kanaler, öar, hamnar, råvarukedjor och finansiella system som blivit centrala för att förstå dagens ekonomi och säkerhetspolitik. Vi beger oss till Hormuz, Suez och Panama, vidare till Taiwan, Grönland, Ukraina, Venezuela, London och New York i en följetong om hur energi, varor, chip, mat, data och pengar rör sig genom trånga sektorer – och reder ut hur och varför stormakter nu går en kamp om att kontrollera, skydda eller störa dessa flöden genom att koppla strypgrepp.

Europa har hållit tummarna för att det teknologiska skifte som pågår i världen är en bubbla av mestadels imaginär utveckling som måste bevisas innan den förtjänar några investeringar.
Nu ringer europeiska forskare, investerare och regionens techsektor i larmklockan.
Är det redan för sent för oss salsicca-ätande européer att förbli en stormakt, eller är vi dömda att bli vasallstater i en techdystopi som domineras av andra?

Europa har hållit tummarna för att det teknologiska skifte som pågår i världen är en bubbla av mestadels imaginär utveckling som måste bevisas innan den förtjänar några investeringar.
Nu ringer europeiska forskare, investerare och regionens techsektor i larmklockan.

Är det redan för sent för oss salsicca-ätande européer att förbli en stormakt, eller är vi dömda att bli vasallstater i en techdystopi som domineras av andra?

Dominoeffekten lajvar att kriget i Iran faktiskt är slut, tittar närmare på vad notan landar på och hittar landet som brukade kallas för världens självaste klimatsamvete på en oväntad pallplacering över Europas billigaste bensinländer.

Fredsyran är i full gång med rusande börser och rasande oljepris efter att USA och Iran till slut fått fram ett avtal om att börja diskutera fred. Förhandlingsfönstret som just öppnats är 60 dagar långt – lustigt nog ungefär lika länge som det är kvar innan USA:s oljereserv börjar ta slut. På väg in i förhandlingarna finns dock samma till synes olösliga frågor kvar. Hur ska det här gå till?

Rymd- och AI-bolaget SpaceX kommer till börsen som ett av världens högst värderade bolag och initialt utlöstes oro för hur marknaden skulle hantera bjässens intåg på den publika finansmarknaden. Nu, när prospekt är inlämnade och noteringsdagen närmar sig så fingranskar vi vad det är som sker, och upptäcker att SpaceX inte bara kommer till börsen mitt i en enorm hajp. Bolaget gör också ALLT för att utnyttja den, och med det kan insiders dumpa hajpade aktier i gapet på de aktörer som driver dagens börs: de rasande passiva indexfonderna och de aningslösa småspararna.

Förra veckans tvivel om kostnaderna riskerar överstiga vinsterna för AI-utvecklingen har fått vatten på sin kvarn, samtidigt som flera av sektorjättarna närmar sig börsnotering med buller och bång. Med det ser hajpen ut att lägga i nästa växel. Elon Musk och hans Space X, som saluför sig dels som XAI:s ägare och en futuristisk leverantör av rymdbaserade datacenter, är först ut till en värdering om nära 2.000 miljarder dollar. Anthropic och Open AI väntas följa inom kort. Varför händer detta just nu?

Joakim Rönning och Martin Nilsson gräver vidare i bubbel-oron – och står för ett avslöjande.

Det dystopiska kriget mellan USA, Israel och Iran har utlöst oljekris och världsekonomisk oro, men trots att krisen i Hormuzsundet inte nått sin slutpunkt har en märklig optimism baserat på ett återkommande fredshopp styrt marknaderna uppåt med järnhand mot nya börsrekord. Frågan är vad som väntar när fredshoppet till sist infrias, och optimisterna får återgå till den alltmer ifrågasatt AI-karusell som motiv och krockkudde för de höga kursnivåerna.

Förhoppningar om lägre räntor har kommit alltmer på skam de senaste veckorna, sedan kriget i Iran förvisso lugnat sig men ingen fullständig lösning nåtts för trafiken i världens viktigaste farled för energimarknaden. Inflationen stiger, och amerikanska centralbanken Federal Reserve har dessutom, efter att ha hanterat en tidigare inflationskris ungefär lika strukturerat som Sunes pappa hanterar kriser, tappat sitt förtroende. Hushållen räknar nu med hög inflation. Därför var det illavarslande i förra veckan, när klart högre inflationssiffror än väntat rapporterades från världens viktigaste ekonomi. Nu sprider sig effekterna och konsekvenserna från kriget i realtid, samtidigt som flera andra bekymmer i den amerikanska ekonomin sprider sig ut i världen.

Hittar vi någon ny normal att ta fasta på när vi blickar framåt i prognosen, eller är instabiliteten här för att stanna?

Den mytomspunna kartellen Opec har i över ett halvt århundrade kunnat sprida skräck i den rika världen genom att ensidigt diktera villkor för priset på världens fortsatt viktigaste råvara. Men nu är organisationen i chock. I slutet av april kom ett besked som fick kartellens motståndare att vädra blod: Dess tredje största och allra rikaste medlem hoppar av. Spricker Opec nu, med avsevärt lägre oljepriser som följd, eller är det bara en i raden av kriser i den oheliga oljealliansen?

Kina utmanar hela världen i ett priskrig om framtiden med en ekonomisk modell fokuserad på en produktionsapparat så slagkraftig att den knäcker global konkurrens, men också utplånar de kinesiska bolagens marginaler. Grannländer, USA och Europa är alltmer unisona i sina svar mot Peking: Handelshinder.

Nu har dock Kinas modell till slut kört in i väggen, och en fastighetskrisen i landet fyller fem år. Men strategin tycks ändå bara vara mer av samma vara. Frågan i kampen om världsekonomisk makt är nu: Vem svimmar först?

I början av 2025 fick den kinesiska AI-utmanaren Deepseek Silicon Valley, Wall Street och Washington att darra av skräck – Kina var på väg ikapp och kanske till och med förbi USA i teknikracet. Nu har ett år gått och samtidigt som den påstådda "Nvidia-dödaren" Deepseek lanserar en ny "flaggskeppsmodell" rusar tekniksektorn med Nvidia helt obrydd till rekordnivå. Inom fältet AI-modeller slåss Kina för närvarande inte mot USA med teknisk verkshöjd. Men det finns något annat som skaver i konkurrensen – och tillvägagångssättet känns igen. I veckans Dominoeffekten, med Joakim Rönning och Martin Nilsson, ger vi oss tillbaka in i striden om framtidens AI.

Mänskligheten har inte direkt någon rakt av jämlik historia och de senaste decennierna har en ökning av klyftorna noterats. När uppmärksamhet för finansgrafer i så kallad K-form nu börjat trenda så ringer larmklockorna ånyo. I Dominoeffektens tionde avsnitt om förmögenhetsfördelning, världens minst lästa bok och hur 800 miljoner kineser kunde lyftas ur extrem fattigdom samtidigt som världen blev mer ojämlik.

USA bekämpar eld med eld genom att sätta en blockad på Irans blockad och synar därigenom Teherans starkaste kort: Makten över Hormuzsundet. Börjar vi närma oss gränsen för hur långt regimen kan gå för att behålla greppet om flaskhalsen? Nej, menar Biskop Brask – han med lappen – som redan på 1500-talet pekade ut riktningen för vad som händer vid dylika geopolitiska stresstest.

I skuggan av Irankriget har konfliktens påverkan på energi-, sjöfarts- och handelssystemet blottlagt svagheter och styrkor hos länder i hela världen. I veckans avsnitt av Dominoeffekten avhandlar Joakim Rönning och Martin Nilsson en världsekonomisk splittring där vissa går en kamp för att begränsa skadeverkan medan andra tar chansen att cyniskt stärka den egna positionen.

Dominoeffekten kliver ner i finansmarknadens så kallade maskinrum och reder ut vad det egentligen är som händer i den svårbegripliga räntevärlden nu när Irankriget går in på sin andra månad och vi fortfarande inte vet om vi ska prata om en kortvarig energichock eller en ihållande energikris som driver med sig inflation på lång sikt.
Ska räntan upp? Ska räntan ner? Vilken ränta pratar vi ens om när vi pratar om räntan?
I veckans avsnitt om världsekonomins just nu mest förvirrade diskussion.

Trots ett sällan skådat bombardemang från USA och Israel lever Irans regim. Elimineringen av ledarskiktet i Teheran tycks inte hindra den från att hålla världsekonomin i ett strypgrepp, och nu vänds snarast frågeställningen från krigets inledning upp och ner. Hur länge Iran ska orka stå emot är kanske inte längre en lika viktig fråga som den om hur länge USA ska orka politiskt och om världsekonomin klarar att hantera kostnaderna. Dessutom: En rapport från icke-normalitetens epok, ett obekvämt decennium av hög kristäthet som ruckat på våra makroekonomiska normer.

Oljepriset rusar och i marknaden finns en gnagande oro om att nivåerna trots uppgången är mindre än vad som vore rimligt. Chocken riskerar förlängas via en överhängande risk för att energimarknaden drabbats av varaktig förändring via risker i ett förlamat Hormuzsund som kan bestå även efter att missilregnet avtagit över Mellanöstern, där Irans psykologiska krigföring visat sig framgångsrikt.
Hur mycket olja stängs ute från marknaden, hur högt kan energipriserna gå, hur länge klarar världsekonomin att hålla emot och kan centralbanker behålla kursen mot lägre räntor om ingen snabb krislösning nås?
Veckans Dominoeffekten om en energimarknad i gungning och bekymmer kan vara på väg att eskalera till en kris.

Joakim har vaknat ur feberkoman och upptäckt att ayatollan dödats av USA och Israel, att det är fullskaligt krig och global energikris i vardande.

Men frågan om VARFÖR det händer, i ett läge där Trumpadministrationen går mot mellanårsval i ett skört opinionsläge och med en skör världsekonomi i grunden som fortsatt försöker stappla sig upp från andra sentida kriser, gäckar oss alla.

Dominoeffekten den här veckan försöker utröna ett svårbegripligt angrepp, med stora konsekvenser, som inte riktigt låter sig förklaras av varken konventionella eller officiella svepskäl.

En kanariefågel som både lever och är död i en kolgruva av privatkrediter? En hyperaktuell Citrini-rapport om AI-förgörelse av kontorsjobb, som har en märklig doft av 1800-tal? Ja... det är väl i stort sett det som avhandlas här, i Dominoeffektens tredje avsnitt!

Efter årtionden av färd på tunn ekonomisk is, med i princip gratis pengar, svällande skulder och centralbanken som livboj, ska ett av världsfinansens största länder nu kliva tillbaka i land. Problemet? Färden blev så äventyrlig att många tagit för givet att fast mark under fötterna aldrig skulle bli aktuellt igen.

I veckans Dominoeffekten berättar Joakim Rönning och Martin Nilsson om ett försök till paradigmskifte som kan visa om nollränteerans folk kan kliva iland — eller om det slutar med ett brak genom isen.

Martin Nilsson och Joakim Rönning har en hel del att ta ikapp nu när dom sätter sig vid mikrofonerna igen för första gången på två och ett halvt år.

I premiäravsnittet av Dominoeffekten resoneras det om ifall vi kanske just nu, eller nån gång i närtid, når crescendot i Vita huset-dramat som ägt rum sedan början av 2025.

Är det dags för “peak Trump”, och kommer världen bli lite tråkigare igen? 

Det här är Dominoeffekten - podden där vi kartlägger hur till synes små händelser i världen sätter i gång kedjereaktioner med stora konsekvenser.

Vännerna Joakim Rönning och Martin Nilsson förklarar vad som faktiskt pågår utifrån vad de själva stöter på i sina roller som omvärldsbevakare och makroekonom.

Häng med, så reder vi ut sambanden bakom rubrikerna!