The Swedes

Panelens bevakning av valet och vad som blivit snackisar utanför Sverige.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I utländska medier beskrivs Sverige som ett splittrat land utan tydliga vinnare efter det oerhört jämna valresultatet.

Randi Häussler,journalist på tyska ARD, beskriver Tysklands intresse för SD och deras plats i politiken. Anne-Francoise Hivert,korrespondent för franska Le Monde, var på plats och rapporterade från flera valvakor under natten. Enligt henne är valresultatet i linje med ett trendbrott i europeisk politik. David Stavrou, som skriver för israeliska Haaretz, känner sig helt klar med de svenska partiernas valslogans.

Ljudklippet i avsnittet kommer från ARD.

Glädjedödande rubriker, restriktiva namnpubliceringar och blodig true crime det utmärker svenska medier, säger The Swedes.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Alex Maxia, som skriver för italienska ANSA och brittiska Times, blev skärrad när han upptäckte det stora intresset för mord och grova våldsbrott hos svenska poddlyssnare.

Att true crime får en så stor plats i det svenska medielandskapet riskerar att skapa en skev bild av verkligheten, säger Christina Anderson, The New York Times. Hon misstänker att människor i Sverige blir onödigt rädda.

Paul O'Mahonypå The Local tycker att journalistkåren i Sverige är för homogen och att det påverkar rapporteringen och ”dagordningen”. Han är förvånad över hur få arbetskraftsinvandrare som syns och hörs i svenska medier.

Panelen har en positiv bild av sjukvård, men tycker att systemet inte alltid är lätt att förstå.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sjukvården är den fråga som väljare i Sverige listar som den viktigaste valfrågan och årets valrörelse är inget undantag.

Christina Anderson, frilansjournalist för New York Times, tycker det svenska systemet består av olika grindvakter för medicinska bedömningar och fyllt med koder där det gäller att säga rätt sak för att få hjälp.

När Randi Häussler, journalist på tyska ARD, först kom till Sverige förvånandes hon av det barnperpsektiv som hon tycker genomsyrar den svenska sjukvård. En annan sak som blivit uppmärksammat i Tyskland är det svenska journalsystemet.

David Stavrou, som skriver för isareliska Haaretz,tycker att svensk sjukvård inte är bra vid kris. Han fascinerades av debatten i SVT mellan KD och V om vården.

Ljudklippen i avsnittet kommer från Sveriges radio och SVT.

Efter sommarens bränder i Europa frågar sig panelen om vilken ställning klimatfrågan har i Sverige.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tiotusentals personer möttes i Stockholm för en klimatdemonstration med syftet att visa stöd för en mer kraftfull klimatpolitik. Efter sommarens bränder så har frågan hamnat på agendan men enligt en opinionsundersökning som SVT har beställt är den splittrad i Sverige.

80 procent av svenskarna ser ett mycket eller ganska stort samband mellan värmerekord, skogsbränder och klimatförändringarna, men synen skiljer sig beroende på hur man röstar och vilket kön man tillhör.

Undersökningen förvånade Anne-Francoise Hivert, korrespondent för franska Le Monde, som menar att Sverige har tidigare setts som ett föregångsland internationellt men nu halkat efter.

Här i Sverige handlar debatten mycket om att hushållens ekonomi ställs mot klimatet vilket inte alls är fallet i Danmark, enligt danska historikern Kim Salomon. Samtidigt tycker han att Sverige inte ligger så illa till i europeiska mått mätt.

Enligt David Stavrou, som skriver för israeliska Haaretz, att klimatet blivit en identitetspolitisk fråga som splittrar svenskar.

Ljudklippen i avsnittet kommer från SVT, TV4 Nyheterna och Sveriges radio.

Panelen om svenska valrörelser och partiernas kampanjer.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Valrörelsen 2026 går snart in i sin sluttamp. Partiledarutfrågningarna i medier och de politiska utspelen avlöser varandra.

Kim Salomon, dansk historiker, noterar att allt fler partier anammar ordet ”Sverige” i sina valslogans och funderar över hur de svenska partiledarna gör sig synliga i sociala medier.

Enligt David Stavrou, som skriver för israeliska tidningen Haaretz, handlar mycket i valrörelsen om regeringsbygget snarare än sakfrågorna. Och även om tonläget skruvats upp så sticker ändå svenska politiska debatter ut med sin saklighet, tycker han.

Och Christina Anderson, frilansjournalist för New York Times, ser ett större fokus på partiledarna och de enskilda politikerna där de också förväntas vara personliga.

Ljudklippen i avsnittet kommer från Expressen, SVT, Sveriges radio och DN.

Det svenska skogsbruket väcker starka reaktioner utomlands.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Skogen är Sveriges viktigaste naturresurs, men brukar sällan bli en het inrikespolitisk fråga under valåret. På andra håll i Europa är dock det svenska skogsbruket omdiskuterat.

I Frankrike är den svenska skogsspolitiken kontroversiell, enligt Anne-Francoise Hivert, korrespondent på Le Monde. Hon tycker att Sverige lättvindigt kritiserar andra länder för avverkning, exempelvis Brasilien, samtidigt som Sverige försvarar sin egen hållning.

Enligt Christina Anderson, New York Times, är frågan så pass känslig att det är svårt för journalister att rapportera om den svenska skogen. Hon reagerade starkt första gången hon såg kalhyggen i svenska skogar.

Kim Salomon, dansk historiker, ser skogen som en kulturell företeelse i Sverige och att många svenskar tar den för givet.

Ljudklippen i avsnittet kommer SVT och Sveriges radio.

Pressad sjukvård, svårt med språket och bortglömd som födande präglar panelens erfarenheter av den svenska förlossningsvården.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Panelen delar med sig av sin bild av den svenska förlossningsvården. Samtidigt har frågan om hemförlossningar blivit känslig i Sverige – varför?

Randi Häussler, som jobbar för tyska ARD, hade hört mycket om den pressade sjukvården inför att hon själv skulle föda barn. Hon upplever att det finns en större intolerans för alternativa metoder i Sverige än i Tyskland.

David Stavrou, som skriver för israeliska Haaretz, har själv erfarenhet av hemfödslar och ser debatten här som ett tecken på okunskap.

Enligt Anne-Francoise Hivert, korrespondent på franska Le Monde, så brister kvinnohälsan i Sverige där fokuset främst ligger på barnet och att det är svårt att få hjälp med besvär efter förlossning.

Ljudklippet i avsnittet kommer från SVT.

Den svenska kulturkanon visar att Sverige inte är så självkritiskt, enligt en av panelisterna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kulturkanonen publicerades under våren som fysisk bok. Den togs fram för både nya och etablerade medborgare: så vad tänker panelisterna i The Swedes om listan och vad säger den om den svenska självbilden?

Randi Häussler, tyska ARD, tycker det är intressant att Sverige valde att inte ta med mer moderna fenomen och verk på listan och reflekterar över att politiken ska hålla en armslängd avstånd till kulturen.

Paul O'Mahony, The Local, ser en stor skillnad mellan hans hemland Irland och Sverige vad gäller att prata om det förflutna där svenskar tenderar att sopa mycket under mattan.

Kim Salomon, dansk historiker, tycker att själva projektet i sig snarare än listan säger något om vad Sverige är stolt över och är skeptisk till vad kulturkanon kan ge för effekt.

Jantelagen har förändrats men finns fortfarande i den svenska vardagen, enligt panelen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Normen verkar existera i hela Skandinavien, men har en självklar plats här i Sverige; i alla fall i hur vi talar om den. Men hur mycket existerar egentligen jante idag, i vardagen? Är den rent av en myt?

Christina Anderson, New York Times, upplevde en kulturkrock att flytta från USA till Sverige. Hon insåg att det gällde att vara mycket mer lågmäld med sina färdigheter och sättet att tala om sina bedrifter.

Alex Maxia, italienska ANSA, förknippar jantelagen med ordet lagom. Ett ord som tog honom lång tid att förstå och förhålla sig till.

Men enligt Kim Salomon, dansk historiker, spelar jante en annan roll idag än tidigare. Han ser ett med individualiserat svenskt samhälle.

Ljudklippen i avsnittet kommer från filmen Monica Z och BBC.

Svenska barn får smartphones ovanligt tidigt och förslagen på åtgärder kommer sent jämfört med andra länder, tycker panelen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Under sommarlovet är en vanlig uppmaning till barn och unga att släppa skärmen och gå ut och njuta av det fina vädret. Och kanske är det ännu vanligare i Sverige där det just nu sker en diskussion om skärmförbud och åldersgräns för sociala medier.

Enligt Anne-Francoise Hivert, som rapporterat om skärmtiden i Sverige för franska Le Monde, så sticker nämligen skärmanvändandet ut. Barn får tidigt tillgång till skärmar och det har dröjt innan vuxenvärlden reagerat och att det kan ha med synen på barnuppfostran, säger hon.

Kim Salomon, dansk historiker, ser att Sverige välkomnade skärmen i samhället utan att ha tänkt igenom konsekvenserna.

Och David Stavrou, israeliska Harretz, ser en kursändring för relationen till skärmen. Från storsatsningar på skärmen i svenska skolan till det motsatta.

Semestern är helig och som turister tillåter sig svenskar att vara mer fria, enligt panelen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sverige sticker ut internationellt med sin semesterlag som garanterar fyra veckors sammanhängande semester – och dess ohotade starka status var något som förvånade panelen när de flyttade hit. 

När svenska turister är utomlands så blir det ”semester mode on” och andra sociala spelregler, enligt Alex Maxia, italienska nyhetsbyrån ANSA. Ibland är det enklare att lära känna svenskar som är på resande fot än hemma i Sverige, tycker han.

Randi Häussler, tyska ARD, förvånas över fenomenet ”thaimout” där familjer reser iväg till Thailand under vintern. Det hade varit otänkbart i Tyskland att vara borta från skolan, säger hon. Hon reagerar också på diskussionen i Sverige kring sätt att lyckas ”koppla av” under ledigheten.

David Stavrou, israeliska Haaretz, tycker det svenska sättet att resa sticker ut och att det på ett sätt ledde till att han flyttade till Sverige.

Ljudklippen i avsnittet kommer från filmen Sällskapsresan och SVT.

Panelen reagerar på ministerns uttalande om omvärldens attack på snuset och varför prillan väcker så mycket känslor här och utomlands.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Snuset har blivit en stor politisk stridsfråga i Europa. Striden handlar framför allt om det vita, tobaksfria snuset – en produkt som har exploderat i popularitet, men som nu regleras hårt i EU. Flera länder har redan infört totalförbud. Senast i raden är Frankrike, vilket väckte stora rubriker här hemma.

Anne-Francoise Hivert, korrespondent för franska Le Monde, ger en bild av hur ”le snus” spred sig bland fransk ungdomar.

David Stavrou, journalist på israeliska Haaretz, tycker att det politiska förhållningssättet till snuset går emot den svenska modellen om skadereducering och nolltolerans.

Kim Salomon, dansk historiker, ser att snuset har kommit att bli ett symboliskt nationellt projekt för Sverige att driva frågan i EU.

Ljudklippen i avsnittet kommer från Aftonbladet TV och Benjamin Dousas facebooksida.

Amerikansk media beskriver Sverige som ett land som genomgått en kapitalistisk makeover.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I en uppmärksammad artikel i Wall Street Journal beskrivs Sverige som ett land som genomgått en kapitlistisk förvandling och i Fox Business talas det om en ”tillväxtmaskin”. På Forbes årliga lista över dollarmiljardärer finns nu 51 svenskar och det finns fler här räknat per invånare än i USA. Är bilden av Sverige att det är nya Silicon Valley?

David Stavrou, som skriver för israeliska Haaretz, menar att bilden av Sverige är flexibel och kan anpassas beroende på politiskt läger.

Christina Anderson, som skriver för New York Times, säger att den amerikanska blicken på Sverige varit förlegad och slås av att svenskar inte riktigt själva har koll på vilket enhörningsland landet har kommit att bli.

Under valrörelsen gick Liberalerna ut med att de ville dubbla antalet miljardärer. Kim Salomon, historiker, ser utspelet bland annat som ett sätt att signalera entrepenörskap och kreativitet.

Ljudklippen i avsnittet kommer från Fox Business och SVT.

Den svenska idrottsvärlden anses viktig men är fylld med motsättningar, enligt panelen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

VM-sommaren är igång och riktar strålkastarljuset mot det svenska landslaget men också elitidrottslandet Sverige.

Christina Anderson, tycker att den svenska idrottsrörelsen sticker ut. Ingen annanstans är den så stark som här. Samtidigt pågår en infekterad debatt här om tidig selektering inom barn- och ungdomsidrotten som knappt finns i USA.

Att frågan blivit så känslig just här tror David Stavrou handlar om en självbild Sverige brottas med. Är det ett land där alla ska få vara med eller vara bäst?

Kim Salomon upplever att idrottsrörelsen är mer splittrad i Sverige än i sitt hemland Danmark där man satsat mer målmedvetet och på fotbollsakademier med unga talanger.

Klippen i avsnittet kommer från Fox Sports, Sveriges radio, SVT, TV2 och Football Flashbacks 6.

The Swedes delar med sig av sina erfarenheter av den svenska arbetsplatskulturen och hur långt svenskar är villiga att gå för att komma överens.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När Alex Maxia, som skriver för italienska nyhetsbyrån ANSA, flyttade till Sverige fick han ett råd: Skaffa jobb för att få vänner. Han upptäckte att arbete spelar en central roll för ett socialt liv i Sverige, men han såg också andra egenheter på våra svenska arbetsplatser. Prinsesstårtor som rullas ut vid varje firande och anställda som sa ”du" till sina chefer.

Randi Häussler, som arbetar för tyska ARD, slogs av både de långa semestrarna och de långa möten i Sverige. Till skillnad från Tyskland är det få som i konflikter vågar sätta ner foten och säga ”Nein!”.

David Stavrou, som skriver för Haaretz, berättar att den svenska modellen används som exempel i demonstrationer om arbetsrätt i Israel.

Ljudklippet i avsnittet kommer från tv-serien Parks and recreation.

The Swedes panel synar svenskars relation till nationaldagsfirandet och ser ett folk som inte vet vilket ben de ska stå på.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Anne-Francoise Hivert från Le Monde minns det första året då 6 juni var en röd dag i Sverige och hur vilsna många verkade vara. Hon menar att det blottar något om frågan kring nationell identitet i landet.

Historikern Kim Salomon från Danmark ser en svensk vardagsnationalism i väderleksrapporten och viljan att hela tiden blicka framåt snarare än bakåt här.

Christina Anderson blev förvånad över hur nedtonad den 6 juni var när hon först flyttade hit och utnämner en annan dag i den svenska kalendern till nationaldag.

Panelen ger sin bild av debatten kring den världsunika svenska skolmodellen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Regeringen har föreslagit skärpta villkor för bland annat nya friskolors vinstuttag. Frågan om den så kallade skolpengen har länge diskuterats inom och utanför Sverige.

Anne-Francoise Hivert, Le Monde, har svårt att förklara det svenska systemet för personer i Frankrike. Det rimmar inte med den bild som många av hennes läsare har av Sverige, säger hon.

I Danmark, som förbjudit vinstuttag i privata förskolor, liknas den svenska modellen för ett ”sugerør”, säger Kim Salomon, historiker.

Och David Stavrou, Haaretz, tycker att det är bra att det finns en politisk debatt om vinster i skolan, men att den inte fokuserar på de grundläggande problemen.

Relationen till begravningar är organiserad och stundom osentimental, enligt panelen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sverige har en av världens längsta väntetid mellan dödsfall och begravning och så kallade ”direktare” utan någon ceremoni överhuvudtaget allt vanligare.

Enligt Alex Maxia så finns döden närvarande i svenska poplåtar och krimpoddar samtidigt som vi har en rädsla att göra fel när vi närmar oss den.

Christina Anderson tycker att inställningen till förlust nästan kan kännas kall och ett sätt att distansera sig från vår dödlighet.

Historikern Kim Salomon ser att livspusslet får styra när vi ska vi planera begravningar och att det visar på en vilja att organisera och ta kontroll över våra liv.

Arga lappar i tvättstugan, en unik demokratisk skola och möjlighet till integration, så beskriver panelen föreningssverige.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En stor andel svenskar är med i någon form av förening. Traditionen har en historia i den svenska folkrörelsen, men det finns tecken på att det livslånga engagemanget minskar.

Anne-Francoise Hivert, Le Monde, tycker de politiska ungdomsförbunden sticker ut i jämförelse med Frankrike, både i debatten och i medlemsantalet. Enligt henne hade en svetsare aldrig kunnat bli statsminister ennes hemland.

David Stavrou, Haaretz, som står i korvkiosken i sina barns idrottsföreningar, ser att det bakom det lättsamma finns ett allvar. 

Föreningslivet har varit en viktig byggsten i Sveriges demokrati, men den danske historieprofessorn Kim Salomon märker ett skifte i hur personer organiserar sig idag.

Att EU nu vill ha en samtyckesparagraf får panelen att fundera över synen på sex i Sverige.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I slutet av april krävde EU-parlamentet att alla länder i unionen ska anta en gemensam samtyckeslag. Förslaget är inspirerat av den svenska modellen som infördes 2018. The Swedes diskuterar hur debatten har låtit kring samtyckeslagen i Sverige och internationellt. De ser att metoo hade en annan genomslagskraft här än på andra håll i Europa.

Panelen ger också sin bild av det offentliga samtalet om frivilligt sex i Sverige där "den svenska synden” lever kvar som ett kulturellt eko, men kanske snart är ett minne blott.

Panel: Kim Salomon (professor i historia), David Stavrou (Haaretz) och Anne-Francoise Hivert (Le Monde).

Ljudklippet i avsnittet kommer från Fördomsshowen (SVT).

Meningarna går isär när panelen diskuterar vad som egentligen är värt att uppmärksamma med den svenska kungafamiljen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På valborg firar kungen 80 år. Vem är kungen på den internationella scenen?

I Tyskland så bevakas den svenska kungafamiljen nogrannt och är kronan på verket för bilden av Sverige enligt Randi Häussler, journalist på tyska ARD.

David Stavrou, som skriver för israeliska Haaretz, tycker det är för mer fokus på drama och mindre på statsskick och inflytande. Han tycker att det svenska kungahuset också sticker ut då den politiska makten är så pass begränsad.

För Anne-Francoise Hivert, korrespondent på Le Monde, är det danska och norska kungahuset mer intressant för den franska publiken.

Ofrivillig ensamhet pekas ut som ett stort problem i ett land där personer kikar genom nyckelhålet för att slippa möta sina grannar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ofrivillig ensamhet i Sverige är något som regelbundet uppmärksammas i media och dokumentärer. Socialministern har profilerat sig som ”ensamhetsminister” för att uppmärksamma frågan. Panelen ser paralleller till äldres ensamhet och status i Sverige och diskuterar den svenska indvidualismen.

Anne-Francoise Hivert, kallar programledare Martin Wicklins relation till sina grannar för märklig. Enligt henne så är den ofrivilliga ensamheten här delvis ett resultat av individens frihet i ett starkt välfärdssamhälle.

Randi Häussler, journalist på tyska ARD, saknar det spontana mötet över generationsgränserna i vardagen och situationer där personer får kontakt med varandra.

Historikern Kim Salomon vänder sig emot att känslor som ofrivillig ensamhet kan tillskrivas ett helt land men pekar ut Sverige som särskilt ungdomsdyrkande.

Ljudklippen i avsnittet kommer från dokumentärerna Vänner sökes (2023) och The Swedish theory of love (2015).

Allemansrätten är viktig för Sveriges självbild men extrem i sin natur.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Enligt Randi Häussler, på tyska ARD, så romantiseras allemansrätten i Tyskland. Den är en perfekt symbolen för bilden av Sverige – en bild som inte alltid stämmer.

Anne-Francoise Hivert, korrespondent för franska Le Monde, beskriver den som intensiv, lite konstig och hardcore. Hon tycker det är paradoxalt att svenskar är malliga över sin natur samtidigt som det bedrivs kritiserat skogsbruk.

Danska historikern Kim Salomon menar att allemansrätten sitter djupt rotad i den svenska identiteten och att den på ett sätt spelat en viktigare roll än staten och kyrkan.

Ljudklippen i avsnittet kommer från Sveriges radio och filmen Inga Lindström - Mein falscher Verlobter (2010).

Panelen ser tecken på hur religionen formar kulturen i sekulära Sverige.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sverige beskrivs ofta som ett av världens mest sekulariserade länder. Religionen syns knappt i vardagen och för många är tron något privat. Men det finns tecken på att sekulariseringen är på paus och intresset för religion ökar.

Christina Anderson, journalist som skriver för New York Times, slogs av hur osynlig religionen var när hon först kom till Sverige och tycker att det nästan finns en skam inför att tro här.

Samtidigt ser historikern Kim Salomon ett skifte där religionen blir alltmer synlig i samhället vilket formar synen på troende. Dessutom tycker han att de danska prästerna är festligare än de svenska som snarare liknar ämbetsmän.

Alex Maxia, som skriver för italienska ANSA, noterar hur politiken i svenska kyrkan skiljer sig från katolska Italien.

Årets vargjakt stoppades efter att regeringen gått emot EU och velat minska stammen. Den svenska debatten kring vargen förvånar panelen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vargen har gjort comeback i Europa de senaste åren och stammen har ökat kraftigt. I Tyskland finns omkring 1600 stycken jämfört med Sveriges ungefär 350 individer. Randi Häussler, som rapporterar för tyska ARD, säger att hennes publik tycker den svenska vargjakten är konstig. Men hon ser också en svensk jaktkultur som sticker ut i Europa.

I Frankrike attackerar vargen boskapsdjur i bergen men i Sverige blir jakten en politisk valfråga på ett sätt som det inte blir i Le Monde-korrespondenten Anne-Francoise Hiverts hemland. Hon är förvånad över intensiteten i debatten.

Kim Salomon, dansk historiker, ser att vargen är särskilt stigmatiserad i Sverige och tycker att frågan om jakten är polariserad.

Efter Liberalernas omvändning tar partiet ett steg mot att bli som andra grannländer samtidigt som SD sticker ut i Europa, tycker panelen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Skriverierna om kramen mellan Liberalernas partiledare Simona Mohamsson och Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson förvånar David Stavrou, frilansare för israeliska Haaretz. Han tycker att svenska medier fokuserar för lite på realpolitiken.

Anne-Françoise Hivert, korrespondent för franska Le Monde, menar att den politiska kartan ritats om snabbare i Sverige jämfört med andra länder. Det var inte länge sedan Sverigedemokraterna var ett parti som skulle hållas utanför regeringen, påminner hon.

Å andra sidan, säger Christina Anderson korrespondent för amerikanska The New York Times, har de nordiska grannländerna redan gjort denna resa. Det har alltså tagit längre tid i Sverige för ett liberalt parti att gå med på att bilda regering med ett högerkonservativt parti. The Swedes panel är enig om att det har med Sverigedemokraternas unika historia att göra.

Gårdsförsäljning, friare servering på barer och gammeldansk till frukost. Alkoholpolitiken lättas upp i Sverige, samtidigt som det dricks mindre.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När Anne-Francoise Hivert, korrespondent för Le Monde, ser personer åka över Öresundsbron till Danmark blir hon fundersam. Så fort tåget lämnar Sverige öppnar svenskarna flaskorna – något som hade varit otänkbart hemma.

Den danska historikern Kim Salomon slås av att svenskar är besatta av att prata om sitt drickande. Han ser en liberalisering av den svenska alkoholkulturen, men ifrågasätter samtidigt hur fri den egentligen är.

Randi Häussler, som jobbar för tyska ARD, får se sin styvmors motbok och förvånas av Sveriges historiska relation till spriten. Som tonårsmamma slits hon mellan att introducera barn för den svenska respektive den tyska alkoholkulturen.

Sveriges varumärke förknippas med trallvänliga pophits, jämställdhet och diplomati. Men vad betyder den svenska mjuka makten i en hård tid?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Genom mjuk makt har Sverige fått inflytande och anseende i resten av världen, men i den senaste mätningen av Global Soft Power Index tappar Sverige från 11:e till 13:e plats. Koranbränningarna och den så kallade LVU-kampanjen minskade Sverige anseende i Mellanöstern och Nordafrika.

Danskarna såg länge upp till Sverige, men det gör man inte längre på grund av migrationspolitken och gängvåldet, säger historikern Kim Salomon.

New York Times korrespondent Christina Anderson ser ett skifte i svensk mjuk makt vad gäller politiken som rör bistånd, public service och kultur.

Sverige har fortfarande mycket mjuk makt, men den består inte längre av fredsarbete och medling, utan av musik, författare och film, säger David Stavrou, som skirver för israeliska Haaretz.

40 år efter mordet på Olof Palme döms en man för olaga hot och ofredande mot två ministrar. The Swedes debatterar hur illa ställt det är i Sverige.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ett nationellt trauma kring Sveriges mest internationella statsminister. Olof Palme beskrivs som en frispråkig och radikal svensk röst i världen. Finns det några samtida svenska politiker som gör avtryck i på de globala scenerna?

Christina Anderson, New York Times korrespondent, har noterat att Ebba Busch nyligen gjorde avtryck i CNN, men lyfter samtidigt aspekten att svenska väljare inte tycker att karisma är en viktig politisk egenskap.

Sverige har två mördade statsråd och i dagarna dömdes en man för olaga hot och ofredande mot två ministrar. Sverige sticker ut när det gäller politiskt våld, säger David Stavrou på israeliska Haaretz. Han får dock mothugg av den danske historikern och författaren Kim Salomon. 

(Klippen i avsnittet kommer från Tv4 Nyhetsmorgon och CNN.)

Hur rapporterar panelen om regeringens förslag om att sänka straffbarhetsåldern till 13 år?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Regeringens förslag har fått kritik från flera remissinstanser som Åklagarmyndigheten, Polisen och Domstolsverket. Veckans panel tycker att det är uppseendeväckande att regeringen är så tydlig i sin vilja, trots att myndigheterna är emot – så brukar inte Sverige göra, säger Anne-Francoise Hivert, korrespondent för Le Monde.

Men samtidigt ser David Stavrou, som skriver för israeliska Haaretz, att Sverige med sin nya kriminalpolitik närmar sig resten av världen. Och Alex Maxia, som rapporterar för italienska ANSA och brittiska medier, beskriver hur bilden av Sverige förändrades när utförarna blev allt yngre.

Ljudklippen i avsnittet kommer från SVT (2026) och Regeringskansliet (2026).

Nyligen firades den samiska nationaldagen, men hur rapporterar andra länder om Sverige och relationen till Europas enda erkända ursprungsbefolkning?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ofta är det om konflikterna mellan den svenska staten och samerna som utländska medier rapporterar. Och just nu mullrar det i norra Sverige. Det gäller gruvor, upptäckter av sällsynta jordartsmetaller, rättigheter till mark och vatten, jakt och fiske och hur samers renskötsel påverkas av vindkraft och annan klimatomställning.

Sverige har inte ratificerat ILO 169 – konventionen som erkänner urfolks rätt till sin kultur, mark och självbestämmande – men uppmanar andra länder att göra det. Det tycker panelisten Anne-Francoise Hivert, korrespondent för Le Monde, speglar en svensk dubbelmoral.

Historikern Kim Salomon från Danmark tror att det handlar om att den svenska staten ser det som att det redan finns lagar här som skyddar samers rättigheter.

Alex Maxia, som bevakar Norden för italienska ANSA och brittiska The Times, har noterat att norska medier skriver mer om samerna än vad medier i Sverige gör.

Ljudklippen i avsnittet kommer från SVT (2014 och 2024) och BBC World Service (2024).

Sverige blev först i världen att kriminalisera köp av sex sen gick den kontroversiella lagen på export. Kommer ännu fler länder att inspireras?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den 1 januari 1999 trädde den svenska sexköpslagen i kraft. Sedan dess har sju andra länder valt att gå i Sveriges fotspår, trots att ingen riktigt vet vilka effekter lagen har på efterfrågan av sexuella tjänster.

Panelisterna i The Swedes tar upp det faktum att straffvärdet i Sverige är lågt, men stigmat högt. När någon i den svenska offentligheten misstänks för brottet blir det stora rubriker. Sexköp är så pass tabu i Sverige att det överraskar Le Mondes korrespondent Anne-Françoise Hivert att kända personer här bryter mot lagen.

New York Times Norden-korrespondent Christina Anderson säger att det finns ett intresse i USA för ”The Swedish model”, men att Maine hittills är den enda delstaten som valt att ta efter Sverige.

Frilansjournalisten David Stavrou skrev ett långt reportage i Haaretz om den svenska sexköpslagen eftersom intresset i Israel var stort kring lagens effekter.

Ljudklippen i avsnittet kommer från Tv4s Kalla fakta (1999) och Aftonbladet (2026).

Målet om ett narkotikafritt samhälle sticker ut hur ser världen på vår nollvision?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den svenska narkotikapolitiken bygger på en halvsekelgammal vision om ett samhälle helt fritt från droger. När andra länder luckrar upp och ser genom fingrarna, håller Sverige fast vid nolltolerans och hårda straff.

Israeliske journalisten David Stavrou hyllar Sveriges utopiska ambitioner, men befarar att samhället är illa rustat för verkligheten. Le Mondes korrespondent Anne-Françoise Hivert jämför med Frankrike där hon ser en levande debatt om narkotika trots att lagstiftningen liknar Sveriges. Historieprofessorn Kim Salomon anar en puritanism med djupa rötter. Och vad är det egentligen med svenskar och nollvisioner?

Ljudklippen i avsnittet kommer från Ekots rapportering från en riksdagsdebatt om haschspridning från Christiania (4 december 1981), Ekot och podden Dagens Eko om swishlistan i Sundsvall (augusti 2023), och från Regeringens pressträff med socialminister Jakob Forssmed om Narkotikautredningens slutbetänkande (26 oktober 2023).

Sverige är berömt för generös familjepolitik så varför har vi kris i befolkningsfrågan?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Födelsetalen sjunker över nästan hela världen och Sverige är inget undantag. Vår föräldraförsäkring väcker avundsjuka utomlands, men verkar inte förmå oss att vilja skaffa fler barn. Varför inte?

Israeliske journalisten David Stavrou kommer från ett land med mer än dubbelt så höga födelsetal och han tror att lång ledighet, barnomsorg och barnbidrag står sig slätt mot sociala normer.

I Frankrike har presidenten har utropat en demografisk återupprustning, men korrespondenten Anne-Françoise Hivert vet inte om det kommer att hjälpa. I historikern Kim Salomons Danmark finns kampanjen ”Do it for Denmark”. Men går det att mobilisera svenskarna?

Ljudklippen i avsnittet kommer från instagramkontot @nurturedbyemma och från en pressträff med socialminister Jakob Forssmed 17 december 2025 om Utredningen för en framtid med barn.

Hemmasittarna blir fler och panelen diskuterar om problemet är unikt för Sverige och hur kraven i skolan ser ut i andra länder.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Årets skolstart präglades av diskussion om barnen som inte är där. SVT rapporterade om en 50-procentig ökning av elever med hög frånvaro sedan innan pandemin.

Anne-Françoise Hivert skrev om svenska fenomenet ”hemmasittare” i Le Monde redan 2019 och noterade bristande statistik och handfallen vuxenvärld. Idag tycker hon att det knappt pratas om något annat än frånvaro i skolan. Danske historieprofessorn Kim Salomon jämför med Japan och israeliske journalisten David Stavrou ser att Sverige har en udda kombination av höga krav och låg disciplin.

Historiskt har Sverige stått som ett föregångsland både vad gäller utbildning och barns rättigheter. Hur väl rimmar det med ökande skolfrånvaro?

I premiären av The Swedes diskuterar en internationell panel hur försvarsviljan ser ut i Sverige och att den är större hos utrikesfödda.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För statsministern handlar medborgarskapet ytterst om att försvara landet med vapen i hand. Frågan är hur många svenskar som är redo.

Enligt en färsk undersökning är försvarsviljan större bland utrikesfödda. Hur kan det komma sig? Martin Wicklin frågar panelen – franska Anne-Françoise Hivert som är korrespondent för Le Monde, israeliske David Stavrou som skriver för Haaretz och danske Kim Salomon, författare och professor emeritus i historia. 

När landet som har haft fred i 200 år rustar för krig drar vi världens ögon till oss. Panelen berättar hur det rapporteras utomlands om Sveriges upprustning. Men att vi har högre försvarsvilja än många andra länder bör tas med en nypa salt. Kan fredsskadade svenskar ens kan föreställa sig ett krig?