Filosofiska rummet

Det talas om att det är ett plånboksval där vallöften om mer pengar i plånboken haglar. Men vad kan man utläsa för ideologi i sakfrågorna och vad är det för värden som står på spel?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Villa, volvo, vovve. I årets valrörelse är familjen i fokus. Familjen brukar förstås som ett konservativt värde som står för samhällets viktigaste fundament. Det är i familjen som individen får sin trygghet och moraliska fostran och den fungerar som en naturlig länk mellan generationer. Vad finns det för ideologiskt svar på att familjen lyfts fram i valrörelsen?

Förra valets stora ideologiska vattendelare var att vänstersidan varnade för att Sverigedemokraterna hotade demokratin och högersidan varnade för att Sverige förstördes av gängkriminalitet och den stora migrationen och svaret var en restriktivare politik. Då var liberalismen den stora förloraren och konservatismen hade medvind. I årets valrörelse har frågor om kriminalitet och migration tonats ner och i stället talas det om gemenskap, trygghet, frihet och en stärkt välfärd. Hur har den ideologiska spelplanen förändrats från förra valet?

När partierna nämner sina visioner är det ofta i abstrakta termer:  Sverige ska bli ett tryggare och friare land, Sverige ska bli som Sverige igen, en annan värld är möjlig, ett Sverige där vi håller ihop, ett Sverige som är rikt, rimligt och rättvist.
Vad finns det för ideologiskt innehåll i visionerna? Vad händer med den ideologiska kartan om vänstersidan vinner? Vad händer på högersidan om Tidöpartierna får fyra år till?
Är det som på ytan beskrivs som ett plånboksval egentligen ett val om ideologisk riktning?
Medverkande:  Idéhistorikern Jenny Andersson och statsvetarna Ludvig Beckman och Andreas Johansson Heinö (även förläggare på Timbro förlag).
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin 
Producent: Marie Liljedahl 

Och har vi en plikt att hålla oss informerade om världsläget? Filosofen Folke Tersman och idéhistorikerna Jenny Andersson och Svante Nordin svarar på lyssnarnas frågor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

De flesta människor skulle säga att de bryr sig om kommande generationer, men politiskt beter sig många som om att det inte spelar någon roll vad som händer i världen efter deras död, menar Micke Ströberg och frågar: Är det möjligt att mycket av vår omsorg om kommande generationer är mer en social norm eller självbild än något som faktiskt styr hur vi utformar vår politik?  

Lisa Göland har länge undrat varför miljöfrågor och kanske främst klimatkrisen är en höger- eller vänsterfråga.

Malin är en låg/medelinkomsttagare som röstar på Vänsterpartiet och har mycket att vinna på deras politik. Men många väljer bort V eftersom de framställs som extremister som andra partier inte vill samarbeta med, enligt Malin som frågar:  Vad är det som skrämmer och är de radikala extremister?

Bo Bergstrand som undrar: Har jag en plikt att hålla mig informerad om världsläget?   

Medverkande: Filosofen Folke Tersman och idéhistorikerna Jenny Andersson och Svante Nordin
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Och vet vi tillräckligt för att göra genomtänkta val? Filosofen Folke Tersman och idéhistorikerna Jenny Andersson och Svante Nordin svarar på lyssnarnas frågor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Leif menar att valresultatet den 13 september sannolikt kommer att ha stor betydelse för Sveriges utveckling. Han frågar: Vet de som ska rösta tillräckligt mycket för att kunna göra genomtänkta val? 

Gerd Cruse Sondén är kritisk till marknadsekonomi och kapitalism. Hon har en vän som säger att demokrati och marknadsekonomi är ett äkta par som aldrig kommer att separera och frågar: Är det så?

Bengt Gustafsson tycker att politiken är för kortsiktig, till exempel när det gäller klimatfrågan. Han undrar om man skulle kunna ordna så att politiken blir mer långsiktig. Är systemet med korta valperioder otjänligt? Skulle man kunna ha en nämnd som hade i uppdrag att tillvarata kommande generationer, frågar han.

Lisa Donnerdal har funderingar kring hur människor väljer parti, utifrån egenintresse eller allmänintresse. Hur ser man på detta inom politisk teori?

Medverkande: Filosofen Folke Tersman och idéhistorikerna Jenny Andersson och Svante Nordin
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Och hur ser vårt samhälle på barn? Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Eriksson Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Karin Lübeck ser en trend i samhället där barn får allt större ansvar samtidigt som vuxna beter sig som oansvariga barn. Straffmyndighetsåldern sänks, barn beslutar om juridiskt kön och könsbyte och har tillgång till sin sjukjournal. Vuxna spårar ur i politiska debatter, går runt med gosedjur och gör inte vad som krävs för att säkra klimatet. Vi beter oss som om vi vore avundsjuka på barnen. menar Karin och frågar:Hur ser vårt samhälle på barnet? 

Finns det en filosofisk/moralisk konflikt mellan juridisk rättvisa och den så kallade folkdomstolen, frågar Sixten Elmstedt. Vissa brott som pedofili eller våldtäkt kan ofta väcka en starkare moralisk vrede och reaktion hos allmänheten än vad domstolarnas straff speglar, medan till exempel ekonomisk brottslighet ibland blir hårdare dömt av domstolen än i folkopinionen.

I gyllene bokstäver över ingången till aulan i Universitetshuset i Uppsala står det: ”Tänka fritt är stort men tänka rätt är större”. Orden är ett citat av 1700-talsfilosofen Thomas Thorild. 

Det här har fått Anton att undra: Vad har man för ansvar för hur och vad man tänker? Och varifrån kommer ens tankar? 

Nu för tiden kan man ha AI-partner eller -kompis, någon man aldrig träffar fysiskt med som finns i ens medvetande som en tanke. Trots denna fiktiva relation kan det ändå utvecklas en värme och ett förtroende. Överensstämmer inte en relation till en AI-vän exakt med relationen till Gud, undrar Lars som inte är ateist.

Medverkande: Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna BornemarkochLyra Eriksson Lindbäck
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Och vilken människosyn har filosoferna? Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Eriksson Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Birgitta Karlberg som tror på vetenskap och fakta har följt en diskussion på nätet om känslornas roll när man stiftar lagar och regler. En person skrev att samhället ska styras utifrån bland annat rättvisa i stället för utifrån känslor. Men är det inte så att vår uppfattning om rättvisa styrs till stor del av känslor, frågar hon?

Hur kan sådana hemska saker som miljöförstörelse eller grymma händelser som folkmord äga rum med så mycket intelligens i omlopp? Är intelligens övervärderat, frågar Peter Cottino. Vad skulle hända om man i stället för intelligenstest skulle använda ett vishetstest, särskilt för personer i ledande befattning?

Putchi är en intresserad nybörjare inom filosofi och funderar över vilken typ av människa som filosoferna använder sig av i sina teorier. Utgår filosofer från att människor är som filosofen önskar att vi är, eller tar man hänsyn till att vi är väldigt olika och kanske inte alltid några idealmänniskor, frågar han.

Lennart Roos funderar över självkontroll och undrar om den kan utövas på kollektiv nivå, med tanke på de utmaningar mänskligheten har inför klimathotet.

Medverkande: Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna BornemarkochLyra Eriksson Lindbäck
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Radikal konservatism, den fostrande staten, och den konservativa paradoxen. Hur syns konservatismens idéer i svensk politik?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Klassisk konservatism förespråkar gradvis förändring som bygger på det redan beprövade. Idag hittar vi även en ny konservatism som menar att vi måste få tillbaka de gamla idealen med en motrevolution. Hotet har kommit inifrån i form av kulturvänstern och utifrån i form av invandrare. En förgrundsfigur inom den radikala konservatismen är den brittiska författaren och journalisten Douglas Murray. Kan man vara konservativ och revolutionär samtidigt?

Konservatismens fader brukas tillskrivas 1700-tals filosofen Edmund Burke. Han såg på samhället som ett gemensamt projekt över generationer som vi vårdar och lämnar vidare. Staten ska fostra och upprätthålla ordningen genom kultur, lagar och religion. Klassiska konservativa värden så som nationalism, religion och egendomsrätt har fått allt större betydelse. Är den fostrande staten här?

1900-talstänkaren Michael Oakeshott räknas till en av de viktigaste bidragsgivarna till modern konservatism.  Förnuftet har sina begränsningar enligt Oakeshott, som förkastar social ingenjörskonst och förordar långsam och försiktig förändring av samhället, med respekt för den kunskap som har prövats, byggts upp och lagrats i institutionerna. Idag bär många av institutionerna på andra typer av idéer än de som en gång motiverade deras försvar. De kan till och med bära på progressiva ideal. Hur ska konservatismen hantera denna paradox – vårda institutionerna eller snabbt förändra dem i konservativ riktning?

Medverkande: Statsvetarna Marie Demker,Katarina Barrlingoch Andreas Johansson Heinö (även förläggare på Timbro förlag).
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin 
Producent: Marie Liljedahl 

Omfördelning av techmiljarderna, folkhemsnationalism och medarbetarinflytande. Vilka idéer inom socialismen hittar vi i svensk politik idag?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

AI och techjättarnas dominans skapar nya frågor om ägande, skatter och lönearbete. Den belgiske filosofenPhilippe Van Parijs ser i dagens samhälle en orättvis fördelning av det som han kallar externa gåvoliknande resurser, till exempel arv och naturresurser, och som borde komma alla till godo i form av basinkomst. AI:s innehåll skapas av mänskligheten. Borde vinsten från AI ses som gemensam egendom?
Den amerikanska filosofen Elizabeth Anderson har satt ljuset på arbetsgivarnas makt. Du lever i en liberal demokrati men på jobbet råder ett annat styre. Där reglerar arbetsgivaren arbetstid, arbetsfördelning, klädsel och uppförande och som medarbetar lyder du. Detta är en makt vi inte skulle acceptera hos staten, ett slags arbetsgivarens diktatur, menar Anderson. Hennes filosofi har bidragit till tankar om ekonomisk demokrati, där medarbetaren får inflytande över företagen. Skulle det vara rättvist?
Nationalismens återkomst är ett faktum. Svenska flaggor, talet om folket och svenska värderingar syns och hörs i politiken. Den israeliska filosofenYael Tamir menar att nationalismen är grunden för välfärdsstaten, och kan skapa en viktig samhällsgemenskap. Hon målar upp en nationalism som är inkluderande, demokratisk och som följer liberala principer. Hon anser att det är en kraft som vänstern bör anamma i en tid när globaliseringen har gjort många människor besvikna och fått dem att söka sig högerut. 
Hur aktualiseras tankar om fördelningspolitik, medarbetarinflytande och socialistisk nationalism i svensk politik idag?
Medverkande:  Markus Furendal, docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet, Folke Tersman, professor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet och Per Bauhn, professor emeritus i praktisk filosofi vid Linnéuniversitetet 
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin 
Producent: Marie Liljedahl 

Frihet, pluralism och kritiskt tänkande. Vad händer med liberalismens kärnvärden i svensk politik idag?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För inte så länge sedan talades det om att alla blivit liberaler - från höger till vänster. Idag ifrågasätts liberalismen och ideologin är på tillbakagång. Varför? Vilka liberala tankar och tänkare utmanar dagens politiska sakfrågor? 
Filosofen John Rawls utvecklade sin idé om pluralism. Vi måste tolerera att vi har olika syn på hur livet ska levas och samtidigt komma överens om regler för samhället som alla kan acceptera, menade Rawls 
Frihet är liberalismens ledstjärna. Filosofen Philip Pettit har lanserat ett frihetsbegrepp som innebär icke-dominans. En frihet från makt som påverkar dig bara genom att finnas där, som leder till anpassning och osäkerhet. En person är fri i den mån ingen annan har makt att godtyckligt blanda sig i eller diktera dennes liv. 
Liberalismen har alltid hyllat tvivlet och det kritiska tänkande. Filosofen Bertrand Russell ansåg att om människor var mer skeptiska mot sina ogrundade åsikter och mer toleranta för osäkerhet, skulle samhället bli fredligare och vi skulle komma närmare sanningen. Russell förordade en måttfull skepticism, som samtidigt godtar etablerad forskning.  
Hur aktualiseras dessa tankar om pluralism, frihet och skepticism i dagens svenska politik?

Medverkande: Marie Demker, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, Ludvig Beckman, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet och Markus Furendal, docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet. 
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin 
Producent: Marie Liljedahl 

Islams plats i Sverige är under debatt. Är Sverige ett muslimskt land? Finns det en svensk islam?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På hundra år har antalet muslimer i Sverige vuxit från ett fåtal till att vara en stor del av vår befolkning. Islam har kommit till Sverige med människor från olika delar av världen och har formats både i mötet med det svenska samhället och impulser utifrån. Den islam som uppmärksammats mest, utan att vara den dominerade, är salafismen, en fundamentalistisk lära som förespråkar att man ska leva som på profeten Muhammeds tid, och politisk islam eller islamism som vill att islams regler ska styra samhället. Hur har islam utvecklats i Sverige? Vad är det som styr utvecklingen?

De senaste tio åren har det talat som “svenska värderingar” i svensk politik. Kristdemokraternas Ebba Busch menar att de är sprungna ur kristen etik och att de ska genomsyra det svenska samhället, men att de hotas av politisk islam. Sverigedemokraternas ledare Jimmie Åkesson tycker att det är svårt att förena att vara aktivt troende muslim och samtidigt vara svensk.  Finns det en motsättning mellan “svenska” värderingar och “muslimska” värderingar? Gagnar debatten om svenska värderingar muslimer i Sverige eller spär den på islamofobi och utanförskap?

Medverkande: Nalin Baksi, sjuksköterska och debattör och aktuell med boken Mina Strider, Simon Sorgenfrei, professor i religionsvetenskap och aktuell med boken Öppna era hjärtan, Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teori och filosofi. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin, producent Marie Liljedahl.

Veckans tips:
Böcker:
Vassflöjtens sång- Jalal al-din Rumi (översättning: Ashk Dahlén)
Flaskpostens vilja : Ordlekar på djupaste allvar -Abdussalaam Nordenhök
TV-serie:
Hatırla Sevgili
Musik:
Eye Make The Horizon

Habermas tankar om kommunikationens betydelse för demokrati har haft stor påverkan både i teori och praktik. Dör idén med honom, när det offentliga samtalet verkar ha brutit samman?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Jürgen Habermas föddes 1929 i Tyskland och kom att bli en del av Tysklands moderna historia och återuppbyggnad och brukar benämnas som Tysklands samvete. Han dog i år 96 år gammal. Upplevelsen av andra världskriget och Förintelsen kom att prägla hans tankar om hur ett samhälle bör konstrueras så att sann demokrati ska råda och alla röster ska bli hörda. Han blev en del av Frankfurtskolans kritiska teori som använde bland andra Marx och Freud för att analysera samhället, men han kom att delvis motsätta sig sina föregångare och hade en mer optimistisk syn på förnuftet och moderniteten.

Habermas kanske mest kända teori handlar om samtalets roll. Hans ideal är vad han kallar “kommunikativt handlande”: samtal som syftar till att förstå en annan människa, som bäddar för samförstånd och för att människor ska kunna fungera tillsammans. Med samtalet som grund utvecklade han en modell för demokrati, deliberativ demokrati, där olika synpunkter och argument stöts och blöts i det offentliga samtalet och utmynnar i beslut som alla kan acceptera – idealet är konsensus. Hur står sig idén om det förnuftiga samtalet som demokratins kärna idag när internet, sociala medier och AI spätt på polarisering och misstro mot fakta? Innebär utvecklingen att Habermas idé är överspelad?
Medverkande: Eva Erman, professor i politisk filosofi, Anders Burman, professor i idéhistoria och Göran Bolin, professor i medie- och kommunikationsvetenskap. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin, producent Marie Liljedahl
Veckans tips:
Böcker:
Tåbb med manifestet- Lars Ahlin
Turing's Cathedral: The Origins of the Digital Universe -George Dyson
Film:
Mitt liv som hund - regi Lasse Hallström

Det pågår en laddad debatt om politikerna ska följa experternas råd. Måste regeringen lyssna på remissinstanserna? Kan experter leverera opartiska, värderingsfria yttranden?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I grundlagen står det att regeringen ska inhämta behövliga upplysningar och yttranden från berörda myndigheter när nya lagar ska stiftas. Experters åsikter har setts som en garant för rättssäker och kunskapsbaserad politik. Politiken har inte alltid lyssnat på experterna, men under den här mandatperioden, när regeringen vid flera tillfällen valt att gå vidare med sina förslag trots massiv kritik, har debatten vällt fram. Kritikerna har varnat för att svensk rättssäkerhet och demokrati är hotad, medan de som försvarar politiken menar att det är verklig demokrati när man följer folkviljan. Vad är mest demokratiskt: att politikerna som företräder folket bestämmer, eller att politiken tar in experternas synpunkter? 

Parallellt med debatten om vilket mandat politiken har att genomföra förändringar trots kritik från remissinstanser, hörs det allt oftare från politiker och debattörer att myndigheter och experter är aktivistiska och driver opinion. Svenska myndigheter ska försvara liberala värderingar som till exempel att motverka diskriminering, och att makten ska utövas med respekt för den enskilda människans frihet. Var går gränsen mellan sakliga expertutlåtande och politiska ställningstaganden?

Medverkande: Göran Sundström, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, Shirin Ahlbäck Öberg, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet ochSiri Sylvan doktor i statsvetenskap vid Uppsala universitet. 
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl 
Veckans tips:
Bok:
Till bildningens försvar: den svåra konsten att veta tillsammans - Sverker Sörlin
Film:
Så länge hjärtat slår - Ella Lemhagen
Museum:
Stasi Museum i Berlin

Straffen skärps, pedofiler hängs ut på nätet, presidenter talar om hämnd. Har hämnden fått en renässans och kan det vara moraliskt rätt att hämnas? Programmet är från mars 2025.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hämnden har engagerat filosofer och religiösa tänkare genom historien. I Bibeln finns principen “öga för öga, tand för tand”, som handlar om att hämnden ska vara proportionell. I vårt samhälle ses hämnd som något ociviliserat. Staten tar över och ska skipa rättvisa.  
Varför har hämnd blivit fult?   
Efter förintelsen var det många nazister som undgick straff eller fick låga straff. Samtidigt fanns det judar som tog lagen i egna händer för att hämnas nazismens fruktansvärda brott.
Om rättssystemet låter förövare gå fria, är det då moraliskt rätt att ta lagen i egna händer och hämnas?
Idag ser vi hur hämnden tar olika former: Gängkriminalitetetens hämndspiraler leder till strängare straff, pedofiler hängs ut på nätet, den misstänkte mördaren Luigi Mangione fick en fanclub efter att han skjutit ihjäl en VD för ett försäkringsbolag i USA. Men även statsmän talar om hämnd. Efter Hamas terror- attack skrev Israels premiärminister Benjamin Netanyahu på X “vi kommer kraftfullt hämnas denna mörka dag” och Trump har sagt att han ska hämnas på sina fiender.
Börjar hämnden bli rumsren?
Medverkande: Kenneth Hermele, författare nu senast till boken Den vilda rättvisan: judisk hämnd efter förintelsen och Elena Namli, professor i teologisk etik vid Uppsala universitet.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Veckans tips:
Bok:
Hadji-Murat- Leo Tolstoj
TV-serie:
Tyska huset- Isabel Prahl och Randa Chahoud

Det anses viktigt att kunna sätta ord på tankar och känslor. Men ord kan lätt missförstås. Kan språket stå i vägen för verklig förståelse? Och har man rätt att slippa bli förstådd?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi lever genom våra relationer och att förstå sig själv och förstå andra är en viktig del av att vara människa. Samtidigt vet vi hur svårt det kan vara att sätta ord på sina tankar och känslor och hur lätt missförstånd uppstår. Vad innebär det att bli förstådd? Och ska det alltid vara ett mål?

”Om det man inte kan tala, därom måste man tiga”, citatet kommer från Ludwig Wittgenstein, en av de mest inflytelserika språkfilosoferna. Han menade att språklig förståelse har begränsningar. När vi talar om sådant som ligger utanför den direkta verkligheten, som till exempel moral, religion eller konst blir språket lätt tomt och meningslöst. Om orden inte räcker till, finns det andra verktyg för djup förståelse?

Det finns kanske även ett värde att i att inte bli förstådd helt och hållet, att hålla en del hemligt. En av grundarna till den japanska no-teatern Zeami, som levde för omkring 600 år sedan, förespråkade detta ideal som han samman fattar i sin berömda princip: “Med hemligheter finns blomman, utan hemligheter finns inte blomman”.

Medverkande: Filosofen Stina Bäckström, idéhistorikern och författaren Isabelle Ståhl och teatervetare Leo Marko som har forskat om buddistisk tradition.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl 

Veckans tips:
Film:
Chunking Express - regi: Wong Kar-Wai
Teater:
Romantiken- manus och regi: Oskar Thunberg, Lumor teater
Aktivitet:
Kampsport

Det svenska medborgarskapet ska uppvärderas och bli svårare att få. Idag lever ca 800 000 människor i Sverige utan medborgarskap. Vilka bör inkluderas i demokratins vi?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den svenska migrationspolitiken har stramats åt sedan 2016 och nu genomför Tidöpartierna det som de kallar ett paradigmskifte. Det ska ställas högre krav för att bli svensk medborgare, det har blivit svårare för barn att få stanna på grund av anknytning, man ska behöva kvalificera sig för till exempel barnbidrag och sjukersättning, ett kraftigt höjt återvandringsbidrag har införts och det läggs fram förslag på att riva upp permanenta uppehållstillstånd. Vad innebär det att staten gör större skillnad mellan medborgare och andra som bor i Sverige?  Och vad är nytt i vårt sätt att tänka på ”vi och dom” i vår demokrati?

De förändringar som politiken gör får stora konsekvenser för många som bor i Sverige och som inte är medborgare - cirka åtta procent av befolkningen. De får inte rösta i riksdagsvalet och har därmed begränsat inflytande över beslut som påverkar dem. Är det moraliskt rätt att människor som bott i Sverige i flera år och ofta bidragit till välfärdsstaten inte ska ha något inflytande över de beslut som drabbar dem? Är den bästa lösningen för en fungerande demokrati att fler blir medborgare, alternativt lämnar landet i stället för att bo i Sverige med uppehållstillstånd i flera år? 
Medverkande: Ludvig Beckman, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet och Andreas Johansson Heinö, förläggare på Timbro och doktor i statsvetenskap.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl 

Veckans tips:
Bok:
Förödmjukelse: ett återskapat liv- Lea Ypi
Tal:
Electric Cord Speech- Abraham Lincoln

Kan man hitta mening i livet, utan att tro på att det finns en större plan? Och har individens frihet gjort det svårare?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Meningen med livet är en evig fråga, men det verkar pågå ett nytt sökande efter mening idag. Många vänder sig till filosofins idéer om meningen med livet. Aristoteles ansåg att meningen var att förverkliga sin potential, och stoikerna ville nå inre frid genom självbehärskning och att omfamna ödet.  Vad är mening och vad säger filosoferna idag?
Vår tid betonar individuell frihet, utan begränsande konventioner, auktoriteter och kollektiv. Undersökningar visar att unga människor i Sverige mår sämre och upplever mindre mening, än äldre, och regeringen vill satsa på existentiell hälsa. Samtidigt är det många människor som söker sig till det traditionella och rentav till auktoritära politiska rörelser. Kan för mycket frihet göra att man söker mening hos det auktoritära? Och kan samhället skapa mening i människors liv?
Medverkande: Filosofen Johan Brännmarkoch religionsvetaren och författaren David Thurfjell
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl 
Veckans tips:
Böcker:
Glaspärlespelet - Hermann Hesse
Svindlande höjder - Emelie Brontë

Den starkes rätt används allt oftare för att beskriva världsordningen. Vad innebär det, är det egentligen något nytt och är en annan värld möjlig?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Allt fler tongivande röster talar om att världen har förändrats och förflyttat sig från folkrättsliga principer och starka internationella samarbetsorgan. Uttrycket den starkes rätt fick ett uppsving i samband med att Ryssland attackerade Ukraina, och efter Trumps uttalande om att USA skulle ta över Grönland är det många som slår fast att det är det som gäller. Har vi har gått från ordning till djungelns lag?

Den som blev mest citerad under World Economic Forum i Davos, förutom Trump, var Kanadas premiärminister Mark Carney. Han beskrev den så kallade regelbaserade världsordningen som delvis falsk; de starkaste har gjort undantag när det passat dem, reglerna för handel är asymmetriskt upprättade och de internationella lagarnas stränghet beror på vem som var anklagad eller offer. Han pekade ut en ny världsordning där små och mellanstora stater bygger allianser utifrån en värdebaserad pragmatism, som vilar på mänskliga rättigheter, staters suveränitet och hållbar utveckling. Har vi levt i en lögn? Är en världsordning utan den starkes rätt möjlig?

Medverkande: FilosofenMagnus Jiborn, statsvetaren Kjell Engelbrekt och freds- och utvecklingsforskaren Frida Stranne.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl 

Veckans tips:
Bok:
Chinese Statecraft in a Chaning World: Demystifying Enduring Traditions and Dymanic- Jean Dong
First Among Equals: U.S. Foreign Policy in a Multipolar World -Emma Ashford
Inspiration:
Teknikföretag och ingenjörer som löser globala miljöproblem när politiken inte levererar.
Bön:
Sinnesrobönen - Reinhold Niebuhr

Jakten på medvetandet har hamnat högt på agendan. Vi känner att vi har ett, men vi vet inte hur det uppstår. Vad händer om vi hittar en förklaring?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nyligen skapade forskaren Maria Strömme rubriker när hon med hjälp av fysiken lanserade en hypotes om att medvetandet är grunden för allt. Genom historien har människan sökt svaret på medvetandets essens och ursprung. För 2500 år sedan ansåg Hippokrates att det satt i hjärnan medan Aristoteles höll på hjärtat. 1600-tals filosofen Descartes hävdade att själen var skild från kroppen. Sedan dess har vetenskapen gjort enorma framsteg, men den materiella världens förklaringsmodell bygger på att man plockar bort medvetandet, eftersom vetenskapen inte har några svar på subjektiva upplevelser. AI:s utveckling har också satt fokus på vad som kännetecknar medvetandet. Har vi på något avgörande sätt kommit längre i jakten på vad medvetandet är?  

Det finns olika förklaringsmodeller för att förklara medvetandet. En teori är att medvetande finns i all materia, i minsta atom och grässtrå. En att medvetandet är grunden till allt och vi är alla del av samma medvetande.  En annan att det är en process i hjärnan. Och så finns de som menar att känslan av medvetande bara är en villfarelse. Vad skulle det betyda om vi får en lösning på medvetandets gåta? Hur skulle det påverka synen på människan? 

Medverkande: Helena Granström författare med bakgrund som fysiker och matematiker, aktuell med boken Verklighetens död, Pär Sundström, professor i filosofi vid Umeå universitet och Per Snaprud, vetenskapsjournalist och redaktör på Forskning och framsteg och författare till boken Medvetandets återkomst - om hjärnan, kroppen och universum.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl 

Veckans tips:
Bok:
Meningen med universum - argument för ett kosmiskt syfte - Philip Goff
Nytt sinne:
Bälte som vibrerar mot jordens nordpol
Artikel om bältet
Artikel:
Wild geese do not increase flight behaviour prior to migration

Striden om kärnan i det mänskliga, dilemmat om domstolar ska trumfa politiken, och om den nya Galenskapens filosofi.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Fredrik Svenaeus spanar om kampen om frågan vad det är som gör oss till människor. Det första spåret är synen på människan som algoritm och frågan om AI kommer bli smartare än människan. Det andra är det biologiska spåret om synen på människan som ett djur. Det tredje spåret är synen på människan som ett moraliskt, meningsskapande, ansvarskännande väsen. Vilken betydelse har det vilken syn som vinner kampen?

Jasmina spanar om en moralisk konflikt i klimatförändringens spår. Klimataktivister som anser att politiker borde göra mer för klimatet kan gå till domstol. I Nederländerna dömde Högsta domstolen regeringen att sänka utsläppen av växthusgaser. En dom i FN:s internationella domstol i somras har bäddat för fler processer där juridiken kan trumfa politiken.  Vad är det moraliskt det rätta, vilka ska ha makten över beslut om klimatåtgärder, folkvalda politiker eller domstolar?

Sofia ser en trend som hon själv är delaktig i. Allt fler filosofer kommer ut med egna psykiatriska diagnoser och ansluter sig till en ny filosofisk strömning: Philosophy of Madness. Där använder man den egna erfarenheten för att se på olika psykiska tillstånd eller på världen. Vad får dessa filosofer syn på och måste man ha egna erfarenheter för att nå kunskap?

Medverkande: Fredrik Svenaeus, professor i filosofi vid Södertörns högskola, Sofia Jeppsson, docent i filosofi vid Umeå universitet och Jasmina Nedevska, doktor i statsvetenskap och forskare i filosofi vid Uppsala universitet.

Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl 

Boktips för 2026:
Verklighetens död - Helena Granström
Justice by Means of Democracy- Danielle Allen
Against Willpower: Self-Control, Agency, and Society- Polaris Koi

Tänkare som nämns i programmet:
Peter Godfrey Smith
Shmuel Nili
Thi Nguyen

Är det moralisk fel att gnälla? Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I vårt samhälle sägs alla människor ha lika värde.Vad innebär det i praktiken, frågar Oswald och tillägger:  Vi tjänar ju olika mycket, får olika mycket beröm och erkännande till exempel. 

Eva retar sig ofta på människor som är gnälliga och konstant negativa. Folk klagar på politiker, på att TV- nyheterna är dåliga och till och med på vädret. Hon tycker att det är moraliskt fel, speciellt med tanke på hur bra vi ju ändå har det i Sverige, och har alltid själv sett förnöjsamhet som en önskvärd och hedervärd egenskap. Gör de fel eller gör de kanske rätt som uttrycker sina missnöjda känslor, eller varken eller, frågar hon.

Hannes arbetar vid en fristående grundskola, men är samtidigt kritisk mot många aspekter av friskolesystemet.  Många gånger möts hans kritik med att han är en hycklaresom väljer att arbeta kvar. Han frågar: Måste man ställa sig utanför systemet för att ha rätt att kritisera det?

Hur vet vi människor vilka vi är och vad som är ens personliga identitet, undrar Anna som jobbar som beteendevetare.

Medverkande: Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl 

Straffbarhetsåldern har varit 15 år i över 100 år. Regeringen vill sänka den till 13 år för de som begår grova brott. Har barn som begår grova brott ett större ansvar för sina handlingar?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Åldersgränsen på 15 år har utgått ifrån den mognad som anses krävas för att kunna ta ansvar för brottsliga handlingar. Barn under 15 år kan begå brott, men de ska inte straffas utan i stället ska socialtjänsten ta ansvar. Om åldersgränsen nu sänks, innebär det en ny syn på barns mognad? Har barn som begår grova barn ett större ansvar för sina brott än barn som snattar?

Regeringen och Sverigedemokraterna vill sänka straffbarhetsåldern för barn som begår grova brott, från 15 år till 13 år. Bakgrunden är den grova kriminaliteten där barn under 15 år har varit inblandade i mord och mordförsök. Vilken betydelse har det om ansvaret för barn som begår grova brott överförs från socialtjänsten till rättsväsendet? Är det en ny syn på straffets funktion?

Argumentet för sänkt straffbarhetsålder är att man behöver skydda samhället, ge brottsoffren stärkt upprättelse och bättre förutsättningar att bryta kriminella mönster för de barn som begår grova brott. Förslaget från regeringen har möt massivt motstånd från en rad remissinstanser. Experterna pekar bland annat på att det inte kommer ha några positiva effekter på brottsligheten och eller på de barn som begår grova brott. Är fängelse för barn, som begår grova brott, en logisk följd av den ändrade syn på straff som vi ser nu från politiken? Vad är det som avgör om lagen får legitimitet?
Medverkande: Magnus Hörnqvist, professor i kriminologi vid Stockholms universitet, 
Alva Stråge, forskare i filosof vid Göteborgs universitet, Bengt Sandin historiker och professor emeritus på Tema barn vid Linköpings universitet:
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin 
Producent: Marie Liljedahl   

Veckans tips:
Böcker:
Trollkarlarnas tid : filosofins stora årtionde 1919-1929 - Walter Benjamin, Ernst Cassirer, Martin Heidegger, Ludwig Wittgenstein -Wolfram Eilenberger
Häng city -Mikael Yvesand
TV-serie:
Adoloscence - Philip Bartantini

Sverige rustar upp militärt och är numera en del av Nato. Blir vi säkrare? Och vad är det vi försvarar?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sverige har inte lagt så mycket pengar på försvaret sedan kalla krigets dagar. Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina är Sverige nu fullvärdig medlem i Nato. Runt om i världen sker militär upprustning i takt med att den storpolitiska maktbalansen ändras. Blir Sverige och världen säkrare eller gör stridsberedskapen att det blir närmare till krig? Vilka alternativa vägar till säkerhet finns det för att stärka freden?

Hotet från Ryssland beskrivs som ett existentiellt hot mot Sverige och Europa. Det är därför vi stöttar Ukraina, stärker våra gränser och rustar upp. Men vad är det vi försvarar? De territoriella gränserna, demokratin, Nato, folkrätten…?

När Sverige efter över 200 år som alliansfritt går med i Nato förändras vårt lands identitet. Det neutrala Sverige självbild var en röst för fred och internationellt samarbete. Vad kommer Sveriges nya identitet vara? Kan ett stärkt försvar öka gemenskapen?

Medverkande: Karim Jebari, filosof och forskare vid Institutet för framtidsstudier, Linus Hagström, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan, Ulrika Möller, docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin 
Producent: Marie Liljedahl   

Veckans tips:
Böcker:
To run the world- Sergej Radchenko
Hennes excellens Agda Rössel - Elin Jägerström
Sport:
Aikido
Psykoanalys:
Jaqcues Lacan

Böcker och texter som nämns i programmet:
Är Sverige säkert nu? - Perspektiv på Nato och svensk säkerhetspolitik -Redaktör Linus Hagström
National security as an ambiguos symbol - artikel av Arnold Wolfers
Hell of Good Intentions - America's Foreign Policy Elite and the Decline of U.S. Primacy - Stephen Walt

Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Per-Daniel frågar: Varför ska vi bry oss om kommande generationer? De har ju inte gjort särskilt mycket för oss och vi vet inte ens om de kommer att finnas.

Efter en sommar av mer eller mindre intensiv samvaro behöver signaturen ”mamman” filosofernas hjälp. Vad är en familj och var börjar och slutar den, frågar hon.

De amerikanska atombomberna som detonerade över Hiroshima och Nagasaki 1945 krävde 100 000-tals japanska dödsoffer, den absoluta majoriteten civila. Anfallet försvarades med att en invasion av Japan hade krävt ännu fler dödsoffer, och att bomberna tvingade fram en kapitulation. Filosofen Elizabeth Anscombe kritiserade detta resonemang och menade att mord på oskyldiga alltid är fel, även om det innebär att färre människor får sätta livet till. Håller ni med Anscombe, undrar Joel.

Karin frågar: Hur värderar ni den svenska kulturkanon som nyligen publicerades? Hur kommer den påverka hur vi svenskar agerar tillsammans?

Medverkande: Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl 

bell hooks såg feminismen som en politisk massrörelse. Verklig kärlek kräver rättvisa och handling och skulle förändra samhället i grunden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

bell hooks utformade en feminism som befann sig i skärningspunkten ras, klass och kön och där kärleken var den sanna kraft som kunde förena oss alla. Kärlek är handling, menade hooks. Och just hur vi handlade var centralt för henne. Hon var också aktivist och förde in känslor som kärlek och vrede i sina samhällsanalyser som sträckte sig från medborgarrättsrörelsen till Beyonce. När hon dog 2021 var hon an av USA:s mest inflytelserikaste tänkare.

bell hooks tog med sig sin bakgrund och sina erfarenheter in i sitt akademiska arbete. Hon föddes 1952 som Gloria Jean Watkins, tog senare sin mormors namn och valde att skriva bell hooks med små bokstäver för att markera att budskapet var viktigare än författaren. Hon kom från en arbetarklassfamilj i det rassegregerade amerikanska södern, från en småstad i Kentucky. Efter skolan flyttade hon till Kalifornien och elituniversitetet Stanford. Det var där hon mötte den vita feminismen och hon insåg att den var både rasistisk och klassblind och tjänade till att upprätthålla orättvisor.
Vad är det som gör att hennes böcker fortsätter komma i nytryck och hela tiden hitta nya läsare? Hur skulle kärleken förändra samhället, enligt hooks?
Medverkande: Valerie Kyeyune Backström, kulturkritiker och biträdande kulturchef på Expressen, Annelie Bränström Öhman, professor i litteratur- och genusvetenskap vid Umeå universitet.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin 
Producent: Marie Liljedahl

Veckans tips:
Konst:
The Card Game - Jacob Lawrence - vissa på Liljevalchs Konsthall t om 20260830
Film:
Sentimental value- Joachim Trier

Böcker av bell hooks som nämns i programmet:
Allt om kärlek: nya visioner
Är jag inte en kvinna
Feministisk teori: Från marginal till centrum
Belonging
Bone Black
Video:
Länk till video där bell hooks pratar om sitt skrivande

Palestinademonstrationer, klimataktioner och nätaktivism. Aktivismens metoder diskuteras livligt. Är den ett hot mot demokratin eller driver den demokratin framåt?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Yttrandefriheten och demonstrationsfriheten tillhör demokratins grundbultar. Den politiska aktivismen tillskrivs ofta grunden för demokratisk utveckling. Exempel från historien är arbetarrörelsen, medborgarrättsrörelsen och kvinnorörelsen. Men historien har också exempel där aktivism har lett till auktoritära samhällen, till exempel nazismens utveckling i Tyskland. Vilken roll spelar aktivismen för demokratin?

I Sverige har demonstrationer och även civil olydnad setts som är en självklar del i vårt demokratiska samhälle så länge det inte övergår i våld eller terrorism. Idag har Palestinademonstrationerna satt i gång en debatt om vilka metoder som politiska aktivister ska kunna använda sig av. För inte så länge sedan var det klimataktivismen som skapade en liknande debatt. Kan aktivismen rent av hota demokratin genom aggressivt och olagligt beteende?

När civilförsvarsministern Carl-Oskar Bohlin la upp en video som visar hur han förföljs av skanderande Palestinaaktivister så skruvades debatten upp ytterligare. Ett nytt begrepp har kommit i svang: antisocialt dominansbeteende, ett beteende som Sverige inte kan tolerera enligt regeringen. Använder dagens aktivister mer kontroversiell metoder? Finns det en risk att dagens syn på aktivismen kommer att undergräva vår demokrati?

Medverkande: Folke Tersman,professor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet och Magnus Wennerhag,professor i sociologi vid Södertörns högskola.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin 
Producent: Marie Liljedahl   

Veckans tips:
Film:
Pride -regi av Matthew Warchus
Bok:
Ett lyckligare år- Jonas Gardell

Staden är en plats i ständig förändring. Vad är en stad och vem ska staden vara till för?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Perioder i historien har staden varit en plats för social ingenjörskonst, där politiska visioner tagit stor plats. Idag handlar debatten ofta om krogar och klubbar ska få låta, och om vilka som ska få bo i staden. Vilka är stadens största utmaningar och vad är det som styr hur staden utvecklas? 

Boendesegrationen är en het politisk fråga. Är lösningen bara en fråga om vilka som bor var eller kan den lösa genom stadsplanering där vi skapar attraktiva mötesplatser?  

Segregationen och klimatförändringarna är stora utmaningar för dem som planerar framtidens stad. Vilka idéer om staden dominerar och vad är det som styr hur våra städer utvecklas? 

Medverkande: Håkan Forsell, forskare i stadshistoria och urbana studier och Ann Legeby, forskare i stadsbyggnad.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin 
Producent: Marie Liljedahl   

Veckans tips:
Musikstycke:
October 17, 1988 - Paris concert- Kieth Jarrettt
Aktivitet:
Cykel- och språkkurser

Allt fler talar om folkmord för att beskriva Israels krig i Gaza, men varför är begreppet så laddat? Vad får det för följder om vi slår fast att ett folkmord pågår framför våra ögon?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Israel försvarar sin krigföring i Gaza med att man vill utplåna Hamas, få tillbaka gisslan och att det är Hamas som orsakar död och förstörelse genom att gömma sig bland civila. De som menar att Israel begår folkmord pekar på att Israel har visat uppsåt att utplåna palestinierna genom svält och att förhindra nödhjälp och i retoriken om deportation.
Vilken betydelse har det hur vi benämner det som sker i Gaza?

Det var den polskjudiske juristen Raphael Lemkin som myntade termen genocid, folkmord, för att beskriva nazisternas mord på 6 miljoner judar, och även andra fall där folkgrupper dödats. 1948 antog FN konventionen om folkmord, en konvention som även innebär att omvärlden har en skyldighet att ingripa och förhindra att folkmord begås.
Har folkmordskonventionen haft någon effekt?

Efter förintelsen myntades uttrycket ”aldrig igen”. Aldrig mer skulle världen bevittna folkmord och övergrepp mot mänskligheten, något som var centralt när internationell rätt utvecklades efter andra världskriget.
Vad blir följderna om vi slår fast att Israel begår ett folkmord framför våra ögon?

Medverkande: Lena Halldenius, filosof och professor i mänskliga rättigheter, Mark Klamberg, professor i folkrätt och Klas-Göran Karlsson professor emeritus i historia.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl 

Veckans tips:
Vägen till Nürnberg: En berättelse om familjehemligheter, folkmord och rättvisa - Philip Sands
Totally Unoffical: The Autobiography of Raphael Lemkin -Donna-Lee Frieze, Raphael Lemkin
Shake Hands with the Devil - Roméo Dallaire

I rapporteringen om Gazakriget har journalister och medier anklagats för bristande objektivitet. Men vad är det att vara objektiv? Kan man berätta om världen utan att hamna i värderingar? Programmet är från november 2024

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Forskare och journalister förväntas vara objektiva, att de lämnar egna åsikter och värderingar i sökande efter en objektiv sanning.  Gazakriget har eldat på debatten om journalistikens opartiskhet. Och i samband med USA-valet höjdes röster om att journalistiken tog ställning mot Trump och republikanerna. Humanistisk forskning anklagas allt oftare för att vara politisk färgad, till exempel präglad av feminism och postkoloniala teorier.
Kan man berätta om världen utan att hamna i värderingar?

Vi lever också i en tid då vi väljer våra egna experter, medieflöden och sammanhang som formar våra världsbilder. Hur blir det i framtiden om vi i allt större utsträckning har olika syn på vad som är sant och fakta?

Medverkande: Bengt Johansson, professor i journalistik och mediekommunikation vid Göteborgs universitet, Staffan Bergwik, professor i idéhistoria vid Stockholms universitet och Åsa Wikforssprofessor i teoretisk filosof vid Stockholms universitet.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: David Rune och Marie Liljedahl
Research: Anton Åhlberg

Veckans tips:
Böcker:
Egendom -Herman Diaz
Den första kvinnan -Lotta Lundberg
Marionetterna: En berättelse om världen som politisk teater -Ingrid Carlberg

Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

”Anonym asylhandläggare” frågar hur man vet när man överträder sina egna moraliska regler och när det är dags att säga stopp. Hen skriver: Jag kan se att jag följer en lag och att jag kan vara en medmänniska i mötet med personer i utsatthet, men när blir jag, rent krasst, en fångvaktare i Auschwitz som upprätthåller något som är mig så grundläggande främmande?

Agnes undrar om det finns en filosofisk förklaring till varför vi människor är så besatta av havet, sjöar och floder. Är det bara frågan om estetik eller något existentiellt?  

Kalle undrar vad som menas med kulturens egenvärde. Beror detta på att kulturens värde inte går, eller är svårt, att bestämma. Beror det på att kulturens värde sätts av kulturskaparen. Eller är det ett sätt för kulturskaparen att säga till politikerna att hålla sig borta från att styra över kulturen, frågar Kalle.

Och Ove frågar: Kan man vilja ingenting? 

Medverkande: Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl 

Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nicklas fick höra i ett terapisamtal att det han känner bara är känslor, underförstått ofarliga biokemiska processer som kan förklaras och förmodligen medicineras. Han frågar: Vad händer med vår syn på människan, när förklaringsmodeller från evolutionsbiologi och neurovetenskap vinner mark?
Frans undrar hur filosoferna tänker på sitt och andra intellektuellas inflytande i världen. Varför lyckas inte världens lärosäten att göra världen bättre, med tanke på all kunskap som finns samlad på våra universitet? Är kunskap verkligen makt? frågar han.
Kan en människa uttrycka sig eller uttala sig objektivt när allt kommer från hens egna erfarenheter, kunskaper, tro och uppfostran med mera?  Peter frågar: Kan man undvika att uttrycka sig subjektivt?
När Karin läser beskriver hon det som att kliva in i en annan verklighet. Hon förstår att det är hennes fantasi som skapar den, men är det inte ändå en verklighet? undrar hon. Vad säger filosofin om detta?
Medverkande: Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl 

I vår traditionella västerländska världsuppfattning har allt en orsak och verkan och människan är avskild från djur och natur. Kan ett nytt synsätt ge oss lösningar på dagens kriser?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Har vi fastnat i en världsuppfattning som gör att vi inte är lyhörda för lösningar på samtidens utmaningar så som klimatskrisen, demokratins nedgång och krig?
Den världsuppfattning som dominerar vår kultur har en mekanistisk syn, ideal om rationalitet och mätbarhet, kunskap är oftast nåt teoretiskt, och människan står över djur och natur.  Den här synen på världen och människan har länge ifrågasattas.

Teologen Petra Carlsson Redelloch filosofen Jonna Bornemark söker båda nya vägar till kunskap. Det handlar om att hitta ett komplement till vår traditionella kunskapssyn som präglats av både filosofi och teologi och att addera sådant som gått förlorat och lyssna på annan erfarenhet. En kunskapssyn där människan är en del av naturen, där vår nyfikenhet och samspel med djur vidgar världen och vi får syn på oss själva och vår omgivning i nytt ljus. En kunskapssyn där markens betydelse för tradition och andlighet kan trumfa jakten på naturresurser.
Vart kan en ny syn på människan i världen leda oss? Hur kan de ge oss nya insikter för att lösa världens kriser? 

Medverkande: Jonna Bornemark, professor i filosofi vid Södertörns högskola och aktuell med boken Vrida världen - De levande. De levande ochPetra Carlsson Redell, professor i teologi vid Enskilda högskolan i Stockholm och präst i svenska kyrkan som bland annat skrivit böckerna Gråstensteologi och senast Marken, andligheten.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent. Marie Liljedahl

Veckans tips:
Filmer:
Unanimal-regi Tuva Björk och Sally Jacobsson
Ocean with David Attenborough
Bok:
Tala i tungor -Gloria Anzaldúa

Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Carina undrar om det är moralisk rätt att ljuga nu för tiden. En bekant till henne som hamnade i en rättstvist fick höra från advokaten att det är bara att neka, trots att hennes bekant påpekade att hon var skyldig. Har detta med att vara sanningsenlig spelat ut sin roll? undrar hon.
Klimatproblemet är akut. Hur stort ansvar ska man som enskild medborgare ta, till exempel sluta flyga, äta mindre kött, dra ner på klädinköp, när så många med betydligt större makt inte bryr sig? Är makt och ansvar två sidor av samma mynt, är de proportionerliga? frågar Siv.
Matz undrar om det ingår det i polisers, politikers och åklagares plikt att uttrycka starka känslor som av mottagaren kan uppfattas som uppfostrande eller rentav moraliserande.
Och Stina som åkt tåg mellan Göteborg och Stockholm undrar varför hemresan alltid känns kortare än ditresan.
Medverkande: Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl 

Nytt ljus riktas mot fyra kvinnliga filosofer som försökte återupprätta moralen efter andra världskrigets grymheter - frågor som talar rätt in i vår oroande tid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Oxford möttes fyra kvinnor som skulle komma att revoltera mot den analytiska filosofin som hade dominerat universitetet fram till andra världskriget. Logiken stod i centrum, människan hade reducerats till en maskin och frågor om kärlek, mening, godhet och ondska viftades bort som subjektiva värden och nonsens. Iris Murdoch, Elizabeth Anscombe, Mary Midgley och Philippa Footträffades i en tid då de manliga filosofistudenterna kallades in i kriget och flyktingar från Europa intog lärosätena.
Kriget och avslöjandet om förintelsens fasor påverkade deras filosofi. De tog tillbaka moralen in i filosofin, vidgade samtalet om vad det var att vara människa, rotade moralen i djur, natur och mänskligt liv.
Nu hålls konferenser och det skrivs böcker om deras liv och filosofi, senast i svensk översättning kom Kvinnorna i Oxford, skriven av filosoferna Clare Mac Cumhail och Rachael Wiseman. 
Idag när krig efter krig startas och kriser radas på varandra, vad kan dessa filosofer säga vår tid?
Medverkande: Lyra Ekström Lindbäck,filosof och författare och Frits Gåvertsson,filosof och forskare vid avdelningen för idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Veckans tips:
Bok:
Naturlagarna - Eirikur Örn Norddahl
Museum:
Skissernas Museum i Lund

Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Laila har blivit helt uppslukad av att spela cello. Hon beskriver det som en egentligen meningslös syssla eftersom hon är en glad amatör och gör det bara för sin egen skull. Hur kan något så meningslöst ge mig mening, frågar hon.

Vilken är den moraliskt relevanta egenskapen som människor har men ickemänskliga djur saknar, som rättfärdigar att vi föder upp, exploaterar och masslaktar djuren? Det frågar John.

Rickard frågar: Är det omoraliskt att vi låter de döda bestämma över de levande? Varför måste vi till exempel följa Alfred Nobels testamente över hundra år efter hans död? Vanliga arv brukar övergå till nu levande som sedan får bestämma över egendomen.

Zeth i Valbo undrar: I ett land som startar ett krig, finns det någon medborgare som kan anses vara helt oskyldigt offer i detta krig? Ett självklart svar kan ju vara barnen. Men är det någon enda vuxen medborgare som är oskyldigt offer i ett sådant krig? 
Medverkande: Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl 

Trädgården är det egna paradiset, men också en miljöbelastande plats. Vad har vi att lära av trädgården?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Trädgården har varit med människan genom historien, inte bara för odlingen skull utan också för att tänka och vara. Filosofen Epikuros anlade en trädgård utanför Aten för över 2000 år sedan för att undervisa i levnadskonsten. Trädgården är en plats där människan tuktat naturen, hämtat hem växter från andra delar av världen och skapat sitt eget paradis.
Men vad är trädgården, är den konst eller natur eller något mitt emellan?

Den amerikanska författaren Jamaica Kincaid skriver om hur hon tänker med trädgården. Genom sin vetgirighet upptäcker hon världen, den koloniala historien och sig själv. Trädgårdsarbetet innebär också en pågående process som hon inte fullt ut kan kontrollera.
Vad kan vi lära oss om oss själva och världen genom trädgården?

Idag är trädgården också en del av vårt konsumtionssamhälle. Vi köper mängder av, ofta importerade, växter i plastkrukor och köper nya när vi misslyckats med vårt odlande eller vill ha mer. Skapar medvetenheten om trädgårdens miljöbelastning nya tankar om trädgården?

Medverkande: Sofia Cele, docent i kulturgeografi som forskar om människan relation till det gröna och författaren och trädgårdsentusiastenAmanda Svensson.

Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Veckans tips:
Trädgårdens natur- Lotte Möller
The World-Ending Fire - Wendell Berry

Trumps tullar sände chockvågor genom världen. Är globaliseringen över?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Globalisering har flera betydelser. Det kan syfta på internationell handel, nyliberal ideolog med minimal stat och frihandeln som ideal, en gränslös värld där kultur inte är bunden till en plats och en kommunikationsteknologi som krymper världen. Globaliseringen har en lång historia och har förändrats över tid. På vilket sätt har dagens globalisering påverkat oss som människor och vår syn på världen?
Förespråkarna för globaliseringen lyfter fram att frihandel och marknadsekonomi har lett till att världsfattigdomen har sjunkit, valfriheten och välståndet ökat.  
Historiskt har kritiken mot globaliseringen varit starkast från vänster som pekat på hur globaliseringen ökat klyftorna, förstört miljön och inte främjat mänskliga rättigheter. Idag hörs kritiken mest från den konservativa högern som vill skydda det egna landets industri och pekar på problem med invandring. 
Det har skett en omsvängning mot ekonomisk nationalism.  Vilken är den nya tidsandan som kommer med den?
Medverkande: Lars Magnusson, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet och Lisa Dellmuth, professor i internationella relationer Stockholms universitet.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Veckans tips:

TV-serie:
Wolf Hall - som bygger på författaren Hilary Mantels böcker
Samtal och möten genom konst:
Carola Grahn: Moderna Museet och Liljevalchs konsthall
Verket: Horizon of Me(aning)

Vi dränks i starka berättelser: TV-serier, poddar, dokumentärer. Och minsta pryl säljs in med storytelling. Vilka berättelser säljer och hur formar de våra liv?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Människan är en berättande varelse. Genom årtusenden har vi fört fram berättelser som både haft en underhållande och moralisk betydelse. Men berättelserna har förändrats över tid och med berättelserna vår syn på oss själva.
Idag har berättelsen en upphöjd status som säljer TV-serier, poddar, bilar och historien om oss själva. De berättelser som ofta premieras är historier där ett trauma står i centrum och som brukar kallas traumaplot.
Varför har traumaberättelsen blivit ett så vanligt sätt att beskriva och förklara människors liv? Och vilka berättelser får inte höras?

Den tongivande tyskkoreanske filosofen Byung-Chul Han hävdar sin bok The Crisis of Narration att skärmarna och de sociala medierna har lett till att berättandet har blivit fragmentiserat, förenklat och säljande istället för att skapa mening och sammanhang.
Trots alla berättelser som omger oss, genomgår berättandet en kris idag? Vad gör det i så fall på hur vi ser på världen och oss själva?

Medverkande: Frida Beckman, författare och professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet, Lyra Ekström Lindbäck, filosof och författare och Niklas Rådström, författare och professor emeritus i berättande och kreativt skrivande.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Veckans tips:

Böcker:
Cast: The Origins of Our Discontents- Isabel Wilkerson
Faelles liv - Tue Andersen Nexö

TV-serie:
Twin Peaks- David Lynch

Nu behöver de döda inte försvinna från oss. Vi kan köpa digitala kopior av nära och kära så att vi kan fortsätta umgås med dem. Vill vi det och vad händer med sorgen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ett omtalat exempel på att återskapa avlidna finns i den sydkoreanska dokumentären Meeting you från 2020, där en död flicka återskapas digitalt så att hennes mamma ska få träffa henne en sista gång. Mamman får på sig ett par VR-glasögon och flickan kommer springande mot henne och ropar: Mamma, var har du varit?
Idag lever vi med minnen av våra döda genom foton, brev, ärvda möbler och besök vid deras gravar. Kommer den nya tekniken innebära en stor förändring för vårt sätt att relatera till de döda och till döden?  Blir AI-kopian ett slags liv?  

Det finns en växande industri som utvecklar chatbottar och avatarer av döda personer. Kan framtiden innebära en värld som domineras av de döda? Vilka moraliska frågor väcker den nya tekniken?
Medverkande: Amanda Lagerkvist, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Uppsala universitet, Amir Haj-Bolouri, professor i informatik vid Högskolan Väst, Johan Brännmark, docent i filosofi vid Stockholms universitet.
Programledare:Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Veckans tips:
Böcker:
Utandning- Ted Chiang
Visible and the invisible - Maurice Merleau-Ponty
The End of Man - A Feminist Counterapocalypse - Johanna Zylinska

Vi talar mer om hur vi känner än vad vi tycker. Känslan har fått en upphöjd roll och möter oss överallt: i nyheternas rubriker, på sociala medier, i managementretoriken och i politiken. Lever vi känslornas tid?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För ett par decennier sedan kunde känslan ses som något som stod i vägen för förnuftet. Idag är det snarare tvärtom. Vi ska lyssna på våra och andras känslor och det ska kännas rätt. 
Starka känslor väcker intresse och premieras. Förutom att det bidrar till spridning i sociala medier så blir känslorna nyheter. Trumps och Vances utskällning av Zelenskyj i Vita huset, intressegrupper som rasar mot den nya Snövitfilmen eller Måns Zelmerlövs bitterhet och tårar efter att ha förlorat i Mello.  
Varför har känslor blivit så viktiga och vad är det som drivit fram det? Och vad betyder känslans uppvärdering för hur vi ser på förnuftet? 

Redan Aristoteles talade om att man måste väcka känslor hos åhörarna för att mobilisera dem till handling. Genom historien har olika politiska rörelser vänt ilska och vrede till politisk kamp, så som till exempel kvinnorörelsen och arbetarrörelsen. Idag talar forskare om att det pågår en värdighetskamp med identitetspolitiska förtecken som förs både av högerpopulister och underordnade grupper i samhället.  
Spelar känslorna större roll i politiken idag och när kan känslorna bli farliga? 

Medverkande: Fredrik Svenaeus, professor i filosofi vid Södertörns högskola och Jens Ljunggren, professor i historia vid Stockholms universitet. 

Programledare: Cecilia Strömberg Wallin 
Producent: Marie Liljedahl 

Veckans tips:

TV-serie
Adolescence - regi Philip Barantin (Netflix)

Bok:
National Symbols at the Olympic Games -Jorg Krieger

Straffen skärps, pedofiler hängs ut på nätet, presidenter talar om hämnd. Har hämnden fått en renässans och kan det vara moraliskt rätt att hämnas?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hämnden har engagerat filosofer och religiösa tänkare genom historien. I Bibeln finns principen “öga för öga, tand för tand”, som handlar om att hämnden ska vara proportionell. I vårt samhälle ses hämnd som något ociviliserat. Staten tar över och ska skipa rättvisa.  
Varför har hämnd blivit fult?   
Efter förintelsen var det många nazister som undgick straff eller fick låga straff. Samtidigt fanns det judar som tog lagen i egna händer för att hämnas nazismens fruktansvärda brott.
Om rättssystemet låter förövare gå fria, är det då moraliskt rätt att ta lagen i egna händer och hämnas?
Idag ser vi hur hämnden tar olika former: Gängkriminalitetetens hämndspiraler leder till strängare straff, pedofiler hängs ut på nätet, den misstänkte mördaren Luigi Mangione fick en fanclub efter att han skjutit ihjäl en VD för ett försäkringsbolag i USA. Men även statsmän talar om hämnd. Efter Hamas terror- attack skrev Israels premiärminister Benjamin Netanyahu på X “vi kommer kraftfullt hämnas denna mörka dag” och Trump har sagt att han ska hämnas på sina fiender.
Börjar hämnden bli rumsren?
Medverkande: Kenneth Hermele, författare nu senast till boken Den vilda rättvisan: judisk hämnd efter förintelsen och Elena Namli, professor i teologisk etik vid Uppsala universitet.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Veckans tips:
Bok:
Hadji-Murat- Leo Tolstoj
TV-serie:
Tyska huset- Isabel Prahl och Randa Chahoud

Runt Trump finns personer från techvärlden och intellektuella konservativa som ser den liberala eliten som den stora fienden. Vad är det nya med USA:s höger och vad är deras syn på demokrati?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Donald Trumps första tid vid makten har varit dramatisk. Techmiljardären Elon Musk har snabbt gått fram med nedmontering av myndigheter med massuppsägningar och krav på lojalitet med Trump. USA har satt press på Ukraina och inlett förhandlingar om fred med Ryssland och gjort anspråk på Kanada, Grönland och Panama-kanalen. Vicepresidenten JD Vance har läxat upp Europa och kritiserat dess ledare för brist på yttrandefrihet och att massinvandringen är ett tecken på att demokratin inte fungerar.
Vad är det för ideologi som ligger bakom den politik vi ser i USA?

Om Donald Trump agerar som en affärsman, så är vicepresidenten JD Vance mer ideologiskt grundad. JD Vance kallar sig postliberal och har tagit intryck av den tongivande statsvetaren Patrick Deneen. Postliberalismen är en katolsk präglad rörelse som anser att liberala eliter har tryckt ner och splittrat folket och som i stället betonar vikten av traditionella värderingar och gemenskaper som familjen och kyrkan.
Runt Trump finns också en stor del av USA techelit. Här finns idéer om att nationen ska styras som ett företag, med en minimal stat och en stark autoritär ledare i toppen.
Och så finns också de nationalkonservativa som samlas runt filosofen Yoram Hazony.
Vad förenar de ideologiska högerrörelserna runt Trump och vad skiljer dem åt.
Vad händer med demokratin och vilken roll kommer USA ha i världen?

Medverkande: Folke Tersman, professor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet och David Östlund, docent i idéhistoria vid Södertörns högskola.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Veckans tips:
Böcker:
American Nations -Collin Woodard
America’s New Racial Battle Lines: Protect versus Repair -Roger M. Smith, Desmond King

Vi lever i en tid där sanningen inte behöver spela någon roll, verkligheten är splittrad, ytan reagerar och kunskap och fasta värden ifrågasätts. Vissa skyller på postmodernismen. Har de rätt eller fel?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Postmodernismens teorier har anklagats för att underminera sanning och kunskap, för att ha förstört skolan och universiteten, och splittrat samhället i olika identitetspolitiska rörelser. Den kritiseras för att vara en rörelse mot förnuft och upplysning. Postmodernismens försvarare menar att postmodernismen har missförståtts, att den beskriver och analyserar en tidsepok och inte skapar den. Vad är postmodernism och varför har den fått en så stor roll i den offentliga debatten långt efter sin storhetstid på 80-, 90-talen?

En del hävdar att det postmoderna samhället med medialisering, yta och fragmentisering kan förklara Trump-rörelsens framgångar. Samtidigt kommer alltmer högljudda krav på att fakta ska styra skola och vetenskap. Vad har postmodern teori att säga oss om den tid vi lever i idag? Gäller den postmoderna analysen att det inte finns några stora berättelser om samhället, att allt har blivit varor och att vi har tappat kontakten med verkligheten? 

Medverkande: Frida Beckman, professor i litteraturvetenskap, Anders Burman, professor i idéhistoria och författaren Lena Andersson.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Veckans tips:
Låt:
Häxprocess - Kjell Höglund
Bok:
Moder natt - Kurt Vonnegut
Konsertfilm:
David Byrne's American utopia - regi Spike Lee

Böcker som nämndes i programmet:
Postmodernismen - Frida Beckman
Tillståndet: om postmodernismen och dess lärdomar - red. Anders Burman och Anna Victoria Hallberg

Den tyske filosofen Friedrich Hegel är en av historiens mest inflytelserika filosofer. Kärnan i hans filosofi är relationer. Hur kan vi förstå och använda Hegels relationstänkande idag?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Filosofen Friedrich Hegel som levde mellan 1770 och 1831 hade en syn på historien som driven av motsättningar, vilket kom att bli basen för Marx teorier. Hegel är känd som systembyggare där hans relationstänkande genomsyrar hans idéer om människan och samhället. Han har också satt spår i nutida politik och filosofi.

I Norge har filosofen Sigurd Hverven nyligen kommit ut med en bok om Hegel där han tar sig an vår samtid med hjälp av Hegel. Hegels grundläggande synsätt, att människan finns i en väv av sociala relationer och historiska nät av mening, gör att Hegel kan hjälpa oss att förstå vad det är som skaver med dejtingvärlden, mobilskrollande och alla livsval.  Tänker man med Hegel så skulle svaret kunna vara att vi söker mening och identitet på fel ställe, nämligen i våra jag.

Idéhistorikern Victoria Fareld och filosofen Anders Bartonek reder ut centrala begrepp hos Hegel och samtalar om hur vi kan använda oss av Hegel idag för att förstå våra relationer till människor och vår omvärld.

Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Tips:

Filmer:
The Purge-serien
Dahomey -Mati Diop

Bok som omnämns:
Hegel - en ganske enkel bok om en vanskelig filosof -Sigurd Hverven

Trumps återkomst till Vita huset, AI: s allt större inflytande i vår vardag, ökad osäkerhet i världen och människans förhållande till djur och natur. Vilka filosofiska frågor väcker vår samtid?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I USA installeras Donald Trump för andra gången som president. I flera år har den liberala demokratin varit på nedgång och mer auktoritära styren kommit till makten, vilket fått filosofer och många andra att diskutera demokrati och kunskap. Är det nya frågor som väcks nu när Trump tar makten med Musk vid sin sida?

EU:s klimattjänst Copernicus har konstaterat att förra året blev det varmaste hittills som man har uppmätt. Tankar om människans förhållande till djur och natur väcks i takt med nya kunskaper om djurs känslor och medvetande, och vi ser också ett ifrågasättande av människans överordning och exploatering av naturen. Håller gränsen mellan människan och djuren och naturen på att delvis suddas ut?

Vart kommer AI-utvecklingen föra oss 2025? AI har tagit kliv in i mångas vardag, samtidigt fortsätter forskare att varna för att AI kan komma att ta över och förgöra människan, senast nobelpristagaren i fysik, Geoffrey Hinton.  Är frågan om AI som ett existentiell hot fortfarande lika stor?

Och är nytändningen för romantikens idéer ett svar på vårt behov att fly från förnuftstro och materialism och istället söka meningen inom konsten, oss själva och naturen?

Karim Jebari, Cecilia Sjöholm och Johan Brännmark spanar in i det nya årets med filosofins glasögon.
Programledare:Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Från 2021. Brott och straff ligger högt på den politiska agendan, och vinden blåser mot straffskärpningar. Men vem är straffet till för - brottslingen, brottsoffret eller samhället?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Under 1900-talet var den dominerande tanken att straffet var till för att den dömde skulle få vård och behandling utifrån sin situation för att inte begå brott i framtiden. Idag är utgångspunkten att straffet ska utgå från gärningen:  ju svårare brott desto högre straff.  Vad finns det för filosofiska idéer bakom vårt sätt att se på straff?  Och finns tanken på hämnden kvar i vårt rationella samhälle?

Filosofiska rummet gästas av Torbjörn Tännsjö, professor emeritus i praktisk filosofi vid Stockholms universitet, Göran Duus-Otterström, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och Agneta Bäcklund, justitieråd vid Högsta domstolen.

Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Gerd har slutat sortera sina sockor efter tvätt och sätter på sig olika strumpor, en svart och en prickig, en blå och en grön... och får hela tiden förvånade kommentarer. Varför är det så viktigt att ha likadana sockor på sig undrar Gerd. Lyssnaren Leiph vill ha hjälp med att reda ut vad som är skillnaden mellan religion och konspirationsteorier. Anders ställer frågan vilken roll löftet har i ett modernt samhälle och så undrar Peter om vi verkligen blivit mer mer individualistiska sedan 70-talet eller om vi egentligen är mer centralstyrda med alla trender och sociala medier.

Vad svarar filosoferna?

Medverkande: Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck

Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl 

Från 2023. Alla ska med, ett etiskt modersmål, nationen behöver hitta VI-känslan. De politiska slagorden om gemenskap har fått allt mer laddning, men vad menar politiken med gemenskap?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Idag pratas det allt oftare om svenska värderingar som minsta gemensamma nämnare för att tillhöra den svenska gemenskapen. Och allt oftare blickas det tillbaka till en tid då det påstås att vi fortfarande var ett vi och kände en samhörighet med varandra. Vilka är vi-och-dom idag och vilka var vi då?
Behöver samhällsmedborgare ha ett känslomässigt förhållande till sitt land eller räcker det med att att man är en sammanslutning med en gemensam uppgift? De politiska ideologiernas ger olika svar på vilka gemenskaper som krävs i ett fungerande samhälle.

Medverkande: Medverkande: Lena Halldenius, filosof och professor i mänskliga rättigheter, Folke Tersman, professor i praktisk filosofi och Andreas Johansson Heinö, doktor i statsvetenskap och förläggare på Timbro.

Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Marknaden som idé, som bäst att lösa samhällsproblem och ge människor valfrihet och mångfald, slog igenom på 80-talet. Idag ifrågasätts att den. Vad innehåller idén om marknaden och hur ser moralen ut?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

90-talet var den stora avregleringens tid i Sverige. Den hade föregåtts av en tid där marknadsekonomin lyftes fram som löfte om ett bättre samhälle, men också av en kritik av ett grått och byråkratiskt samhälle som ströp den individuella friheten. Begrepp som valfrihet, rörlighet och effektivisering blev nya ledord och marknadstänkandet skulle ta sig in i statsförvaltning och samhällsservice. Tidigare statliga angelägenheter som post, järnväg, el och telefoni skulle nu ut på den fria marknaden.
Idag, flera decennier senare, genomsyrar marknaden det mesta i vår vardag. Allt från hur våra pensioner förvaltas, till utbud av apotek, skolor och sjukvård, men också vårt sätt att se på oss själva och våra valmöjligheter. Samtidigt växer kritiken mot marknaden. Hur stark är idén om marknaden idag?  Vad skulle alternativen kunna vara?

I början av 1700-talet skrev filosofen Bernard Mandeville The Fable of the Bees,där han beskrev ett bisamhälle som blomstrade så länge varje bi drevs av sitt egenintresse, men när bina blev ärliga och dygdiga förtvinade bisamhället. Adam Smith, som brukar kallas marknadsekonomins fader, var inspirerad av Mandeville, men Smith var också moralfilosof och medveten om farorna med ett ohämmat egenintresse och betonade vikten av medkänsla och att handeln skulle gynna de allmänna. Vart tog dessa tankar vägen och var hittar vi moralen i dagens idé om marknaden?
Medverkande: Jenny Andersson, professor i idéhistoria vid Uppsala universitet, Hans Kjellberg, professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl
Research: Anton Åhlberg

Veckans tips:
Utställning:
Svensk Tenn: A Philosophy of Home -Liljewalchs konsthall
Böcker:
Aramis - or the Love of Technology -Bruno Latour
Ask och Emblas barn: vikingarnas historia- Niel Price

Snö och kyla är del av vilka vi är. Nu när glaciärer smälter och snödagarna bli färre väcks nya tankar om vår historia, identitet och kultur. Vilka blir vi utan snö och kyla?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Snö och kyla har väckt intresse genom historien hos vetenskapsmän, filosofer och konstnärer.
På 1500-talet skrev kyrkomannen Olaus Magnus boken Historia om de nordiska folken, där han i patriotiska ordalag beskrev människornas liv och vanor i det nordliga landskapet. Under 1600-talet började filosofin intressera sig för snö och kyla. Descartes, som myten säger avskydde kyla, var mycket fascinerad av skönheten hos snökristaller och is och förundras av deras stora variationer och vädrets oförutsägbarhet. Även inom konsten har vintervita landskap fångat konstnärernas och betraktarnas beundran, ofta med romantiska och nationalistiska förtecken.

Vårt sätt att se på frusen natur har ändrats både inom filosofin och konsten. Klimatförändringarnas som innebär att glaciärer smälter och snögränserna förflyttas har väckt nya frågor. Människans relation och ansvar till naturen betonas. Annan kunskap om snö och kyla som många urfolk besitter lyfts fram. Ett begrepp som solastalgi har myntats för att beskriva den sorg som uppstår när den miljö man lever i förändras för alltid. Vad betyder snö och kyla för människan? Vilka lärdomar kan vi ta med oss från historien och vad händer med vår identitet när snö och is smälter?
Medverkande: Cecilia Sjöholm, professor i estetik vid Södertörns högskola och Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria vid KTH och författare, nu senast till boken Snö - en historia.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl
Research: Anton Åhlberg

Veckans tips:
Böcker:
How Forests Think: Toward an Anthropology Beyond the Human -Eduardo Kohn
Juice - Tim Winton

Är det dags att omvärdera pessimismen som levnadskonst? Pessimismen förknippas med en mörk livssyn. Men hos pessimismen finns också tankar om tröst och att en nykter blick på världen kräver handling.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det brukar anses vara bättre att vara optimist, att se saker från den ljusa sidan, att optimistiskt tänkande både får oss att må bättre och gör oss bättre på att hitta lösningar. Men kan det ibland vara tvärtom? Att pessimismens fokus på världens lidande kan vara en motor för att handla. Och att synen att det är okej att inte må bra, och att vi ska ha medkänsla med dem som lider, leder till empati och solidaritet med våra medmänniskor.
En som försöker bättra på pessimismens rykte är den skotska filosofen Mara van der Lugts vars bok Mörkret i oss – pessimismen och lidandets filosofi lyfter fram pessimismens mer positiva sidor, även när det gäller svåra frågor som självmord och att världen består mer av ont än gott.
Kan pessimismen ge oss en sannare bild av världen? Kan mörkret bli en motor för handlande? Bör vi känna medlidande för dem som lider i stället för att sträcka över en självhjälpsbok?
Medverkande: Tobias Dahlkvist, docent i idéhistoria vid Stockholms universitet och Jenny Björkman, docent i historia och samverkansdirektör vid Riksbankens jubileumsfond
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl
Research: Anton Åhlberg

Veckans tips:

TV-serie:
Leftovers -Damon Lindelof, Tom Perrotta, Patrick Sommerville

Bok:
Rött och svart -Stendahl

Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssnaren Lotta undra var skiljelinjen går mellan erfarenheter och fördomar.
Och så en fråga om filosofen Sören Kirkegaards syn på meningen med livet, och om livet är meningslöst hur ska man då förhålla sig till det.
Gunnar ställer frågan: Hur ska vi hantera att människan intelligens inte verkar ha förmåga att hantera världens ökande komplexitet.
Och Ellen 15 år undrar om det går att tänka på ingenting
Vad svarar filosoferna?
Medverkande: Torbjörn Tännsjö, Jonna BornemarkochLyra Ekström Lindbäck

Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl 

Efter Gazakriget och USA-valet anklagas medierna för bristande objektivitet. Parallellt sjunker förtroendet för humanistisk forskning. Men vad är det att vara objektiv? Är det ens möjligt?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Forskare och journalister förväntas vara objektiva, att de lämnar egna åsikter och värderingar i sökande efter en opartisk sanning.  Debatten kring medias partiskhet går hög i samband med Gazakriget och USA-valet. Kritiker menar att medierna rapporterar ensidigt i konflikten mellan Israel och Palestina, och att journalistiken tar ställning mot Trump och republikanerna. Humanistisk forskning anklagas allt oftare för att vara politisk färgad, till exempel präglad av feminism och postkoloniala teorier.
Både journalister och forskare tvingas göra val, formulera frågeställningar och lyfta fram det som är viktigaste. Hur kan vetenskapliga frågeställningar och journalistiken vara objektiva?

Vi lever också i en tid då vi väljer våra egna experter, medieflöden och sammanhang som formar våra världsbilder. Hur blir det i framtiden om vi i allt större utsträckning har olika syns på vad som är verkligheten? Blir objektiviteten reducerad till att bara vara det som just jag uppfattar som objektivt?
Om världen går åt ett alltmer illiberalt håll som bryter mot de demokratiska spelreglerna, hur ska då forskningen och journalistiken förhålla sig till objektivitet?

Medverkande: Bengt Johansson, professor i journalistik och mediekommunikation vid Göteborgs universitet, Staffan Bergwik, professor i idéhistoria vid Stockholms universitet och Åsa Wikforss professor i teoretisk filosof vid Stockholms universitet.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: David Rune
Research: Anton Åhlberg

Veckans tips:
Böcker:
Egendom -Herman Diaz
Den första kvinnan -Lotta Lundberg
Marionetterna: En berättelse om världen som politisk teater -Ingrid Carlberg

I Ukrainakriget används ai-vapen som kan leta upp mål och attackera på egen hand. Ska vi välkomna eller frukta dessa nya vapen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det kan låta som en science fiction-dystopi, vapen som självständigt letar upp mål, och med hjälp av sina algoritmer, trycker på avtryckaren. Drönare som på egen hand söker upp och attackerar mål finns redan, men ska de kunna riktas direkt mot människor? Vad händer med det moraliska ansvaret när det mänskliga beslutet inte längre finns i det avgörande ögonblicket?

Kritiken mot mördarrobotar

Många varnar för att dödliga autonoma vapen inte kan göra komplexa etiska val, att de inte kan känna tvivel och att krig inte kan föras utan att det finns människor bakom besluten. Paraplyorganisationen Stop Killer Robots kräver ett totalförbud för dessa vapen, FN-chefen António Guterres har sagt att mördarrobotar är moraliskt motbjudande och AI-pionjären och årets nobelpristagare i fysik, Geoffrey Hinton ser autonoma vapen som ett existentiellt hot.
Hur ska vi hantera denna utveckling? Behöver vi nya lagar för att komma åt de etiska dilemman som dessa vapen innefattar? Kan det bli mer etiska krig om tekniken utvecklas så att de skonar civila mål? Vad betyder dessa vapen för utsikterna för en fredligare värld?
Medverkande: Karim Jebari, filosof och forskare vid Institutet för framtidsstudier, Martin Hagström, forskningsledare för autonoma vapen på Totalförsvarets forskningsinstitut och Anna Andersson, folkrättsexpert på Totalförsvarets forskningsinstitut.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl
Research: Anton Åhlberg

Veckans tips:

Bok:
Second Variety -Philp K Dick
Bloggpost ICRC:
War and what we make of the law- Cordula Droege
Podd:
Past Present Future: The Great Political Films: Dr Stangelove & Fail Safe with Jill Lepore

I samhällsdebatten hörs allt oftare att auktoriteten ska återupprättas. Respekten för lagarna ska stärkas med strängare straff, lärare ska få mer auktoritet och en kanon för svensk kultur ska tas fram. Är det medvind för auktoritet?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Auktoritet tillskrivs en person som har makt och inflytande över andra och som uppfattas ha självklar rätt till detta. Men auktoritet kan även tillskrivas lagar, institutioner och normer.
Kulmen för striden mot auktoriteter i samhället kom med 68-rörelsen. Ut med hierarkier och normer och med det auktoriteter som läraren, prästen, direktören, och föräldern. I stället förespråkades fri uppfostran, frigjord sexualitet och kvinnors frigörelse. Människan fick större frihet, men samhället kanske blev mindre sammanhållet. Gick 68-rörelsen för långt? 

Nazismens brutalitet visade att människor kunde bryta mot all medmänsklighet när de blint lydde auktoriteter. Att vi människor kan göra hemska saker genom att lyda auktoriteter är uppenbart. När är det klokt att följa auktoriteter? Vad gör auktoriteter legitima?
Och bör man ifrågasätta auktoritet även i ett demokratiskt styrelseskick? 
Medverkande: Ludvig Beckman, professor i statsvetenskap vid Stockholm universitet och Elena Namli, professor i teologisk etik vid Uppsala universitet
Programledare:Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl
Research: Anton Åhlberg

Veckans tips:
Böcker:
Sokrates försvarstal -Platon
A Nasty Little War: The Western Intervention into the Russian Civil War - Anna Reid

Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Från västkusten kommer en fråga från en pappa som undrar om det är rätt att låta barnen fånga krabbor och leka med dem. Och Cilia och hennes 12-åriga lillebror ställer frågan: Vad är verkligheten? En anonym lyssnare frågar hur hon ska hantera sin brors sarkasm. Och så en personlig fråga till våra tre filosofer: Vilken fråga har ni brottats mest med och varför?
Vad svarar filosoferna?
Medverkande: Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl 

Liv Strömquist och filosofen Nora Hämäläinen i ett samtal om självhjälpens goda och onda sidor. Skapar vår tids självhjälp mer stress eller gör den oss till bättre människor?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I sekulariseringens tidevarv söker vi på egen hand svar på hur vi ska få kontroll över våra liv och hur vi hittar mål och mening. Självhjälpen beskrivs ibland som ett enda stort egofixerat jag-projekt där kollektiva lösningar saknas och där vi alla och våra känslor blir varor på en marknad. Vad säger vårt stora sug efter vägledning om vår tid och vårt samhälle? Vad är det för människosyn man kan hitta inom självhjälpskulturen?

Självhjälpens historia

Självhjälpens historia brukar inledas med antiken. Stoikernas uppmaning om att inte hetsa upp sig över saker och ting har också fått nytt liv i dag. Den moderna självhjälpsgenren föddes i 1800-talets England och USA. Boken Self-Help av Samuel Smiles från 1859 lärde ut hur alla kunde bli förmögna: sluta dricka och börja spara.  Under de senaste decennierna har genren exploderat. I alla slags medier erbjuds vägledning om kost, föräldraskap, tidseffektivitet, kroppsvård. Finns det en gemensam nämnare bland alla dessa olika självhjälpsgenrer? Kan självhjälpen göra oss till bättre människor?  Kan det vara dåligt att försöka bli bättre?
Medverkande: Liv Strömquist, konstnär och serietecknare och Nora Hämäläinen, forskare i filosofi vid Helsingfors universitet
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl
Research Anton Åhlberg

Veckans tips:
Filmer:
Rainer Marie Fassbinder:
Petra von Kants bittra tårar
Rädsla urholkar själen
Maria Brauns äktenskap

Böcker:
Moa Martinson:
Mor gifter sig
Kyrkbröllop
Kungens rosor

Vad avgör hur vi handlar om framtiden delvis styrs av slumpen. Vad händer då med den fria viljan och vår syn på meningen med livet? Programmet är från mars 2021.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Inom kvantmekaniken pratar man om absolut slump, men vilken roll spelar slumpen i våra vardagliga liv och vilken plats har slumpen haft i offentligheten genom historien?

Människan vill gärna känna att hon har kontroll över hur hon handlar. Vad skulle hända om vi gav slumpen en större roll?
Kan vi hållas ansvariga för våra handlingar om det är slumpen som avgör hur vi agerar?

Och vilken roll har lotten för roll i vårt rationella samhälle? Kan vi acceptera den som ett neutralt urvalsinstrument till exempel när det gäller skolor?

Medverkande i detta samtal ärMaria Svedberg, doktor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet, Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik vid Uppsala universitet och Kristiina Savin, doktor i idé- lärdomshistoria vid Lunds universitet.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Antisemitismen ökar efter Hamas terrorattack i Israel och det pågående kriget i Gaza. Är det en ny antisemitism eller är det samma antisemitism nu som då?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Judar i Sverige upplever en kraftigt ökad antisemitism. Det visar en rapport från Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet som kom ut i veckan (slutet av september 2024). Ökningen har skett efter Hamas blodiga attack den 7 oktober och sedan Israel startade kriget i Gaza med målet att utplåna Hamas. Så fort Israel-Palestinakonflikten blossar upp ökar också antisemitismen. Men har konflikten sin egen antisemitism eller är det samma återkommande föreställningar om judar?

Antisemitismen efter 7 oktober och kriget i Gaza

Det mänskliga lidandet och förödelsen i Gaza har lett till stora protester, återkommande demonstrationer och vid flera universitet har studenter krävt att universiteten avbryter samarbeten med Israel. Men protesterna har också haft inslag av antisemitism.
En del beskriver Israel som ett kolonialt projekt. Det finns forskare som anser att de postkoloniala och antirasistiska perspektiven leder till att antisemitismen kommer bort: judar blir vita förtryckare.
Så hur påverkas synen på antisemitismen med de här teorierna?  Var går gränsen mellan antisemitism och Israelkritik?
Medverkande: Lars Dencik, professor emeritus i socialpsykologi vid Roskilde universitet i Danmark och Pontus Rudberg, docent i historia vid Uppsala universitet, forskare vid Segerstedts institutet och medförfattare till rapporten Antisemitism i Sverige efter 7 oktober.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl
Research: Anton Åhlberg

Veckans tips:

Böcker:
Vår kamp. En amerikans svar på ”Min kamp” av Adolf Hitler -Henrik van Loon
Modernity and Ambivalence - Zygmunt Bauman

Film:
Fürher och förförare -Joachim Lang

Geopolitik används allt oftare när man beskriver länders kamp om makt över resurser och i frågor om säkerhet, teknik och ekonomi. Men begreppet befann sig länge i giftskåpet efter att Nazityskland gjorde det till sin stormaktsideologi. Vad är geopolitik idag?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Geopolitik som vetenskap tillskrivs den svenske statsvetaren och politikern Rudolf Kjellén vid förra sekelskiftet. Han jämförde stater med levande organismer som hade ett behov av att expandera för att överleva. Fler tänkte i de här banorna och kopplade ihop biologi, geografi och politik. I Tyskland inspirerades Kjelléns tankar till utrikespolitiken och kravet på Lebensraum, livsrum, för stormakten Tyskland.
Efter andra världskriget och den tyska ideologins förödelse stod inte geopolitiken högt i kurs. I stället var det en regelbaserad världsordning med universella principer och frihandel som skulle skapa fred.

Geopolitikens återkomst

Idag har begreppet kommit tillbaka, men nu främst för att beskriva hur länder kämpar om makt och resurser och hur beroende av råvaror och energi från andra länder är riskabelt.  
Men begreppet finns också i sin mer ursprungliga form inte minst när man beskriver det tankegods som ligger bakom Rysslands krig i Ukraina.
Varför ser vi geopolitikens återkomst? Vad kan en geopolitisk blick på världen synliggöra? Vad finns det för faror med det geopolitiska synsättet på världen?
Medverkande: Kjell Engelbrekt, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan och Kim Salomon, professor emeritus i historia vid Lunds universitet.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Veckans tips:

Podd:
Wind of Change -av journalisten Patrick Radden Keefe

Böcker:
Vetenskapens bortglömde hjälte: Alexander von Humbolts äventyr- Andrea Wulf
Rysslands krig mot moderniteten- Alexander Etkind

Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vem som förstår musik bäst: den som studerar kontrapunktisk musikteori eller den som gråter när en sorgsen låt spelas.Ahmad undrar om vi har en fri vilja och om vi inte har det, har vi då inget ansvar för våra handlingar. Hur ska man stå emot chefer som enbart bryr sig om statistik och använder härskartekniker frågar Tanja. Och från Linköping kommer en fråga om vi har skyldighet att förvalta vårt pund
Vad svarar filosoferna?
Medverkande: Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl 

USA, världens äldsta demokrati som föddes med löften om frihet och jämlikhet, men också med slaveri och rasism. Vilka är amerikansk politiks ideologiska rötter och hur präglar de politiken idag?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I den amerikanska självständighetsdeklarationen från 1776 står det att federationen ska styras genom folkets samtycke, att alla föds lika och har samma rätt till frihet. Men USA:s historia handlar också om slaveriet och fördrivningen av urbefolkningen. Det var först 1965 som rösträtten började gälla alla amerikaner.
Vilka idéer kom från de första presidenter: Jefferson, Adams och Washington, som också ses som betydelsefulla politiska tänkare? Hur fick de ihop skrivningarna om frihet och jämlikhet med slaveriet?

Amerikansk politiks ideologiska rötter

Frihet är amerikansk politiks ledstjärna. Men vad innebär denna frihet som finns inskriven i grundlagen? För vem ska friheten gälla och från vad?
Frihet kan vara individuella rättigheter så som rätten att bära vapen eller rätten till religionsfrihet. Frihet kan också innebära gruppers rättigheter så som antidiskriminering och kvinnors rätt till sina kroppar. Vad betyder ordet frihet för demokrater och för republikaner?
Medverkande: Dag Blanck, professor i nordamerikastudier vid Uppsala universitet och David Östlund, docent i idéhistoria vid Södertörns högskola.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Veckans tips:

Böcker:

These Truths. A History of the United States -Jill Lepore

Toward Democracy: The Struggle for Self-Rule in European and American Thought -James T. Kloppenberg

Föreläsning och panelsamtal med James T. Kloppenberg på Södertörns högskola 3 oktober:

Föreläsning med Kloppenberg på Södertörns högskola

Är hoppet vår räddning i en tid av krig och klimathot? Nu kommer flera böcker om hopp och hoppet används återigen som politisk slogan. Kan hoppet förändra världen? Eller kan hoppet passivisera oss?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När kriget i Ukraina bröt ut förundrades det norske filosofen Lars Svendsen över ukrainarnas hopp när de stod inför den ryska övermakten. Vad är hopp och är det alltid bra att hoppas blev utgångspunkten när han skrev boken Håpets filosofi. Svendsen menar att hoppet kräver en rationell grund, att det man hoppats på faktiskt ska kunna ske och han menar att hopp också förpliktigar till handling.

Hoppets filosofi

Filosofer har genom historien varit ganska kyliga när det gäller hoppet. Det är snarare något som religionen har fått handskas med. Spinoza menade att hoppet gör oss ofria och Nietzsche att hoppet bara förlänger människans lidande.
Så vad är hopp? Vad kräver hoppet av oss människor? Är hopp alltid bra? Och varför verkar hoppet komma tillbaka i en tid av klimatkris och krig?
Medverkande: Fredrik Svenaeus, professor i filosofi vid Södertörns högskola och Evelina Edfors, doktorand i religionsfilosofi vid Uppsala universitet och gästforskare vid Princeton.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Veckans tips:

Bok:
Håpets filosofi -Lars Fr. H. Svendsen

Aktivitet:
Utsätt dig för nya miljöer och träffa nya människor.

Fördjupa dig böcker och upplevelser istället för snabb konsumtion av nyheter och sociala medier.

Genom historien har människan försökt hitta ett svar på vad jaget är. Finns jaget eller är det en illusion? Vad får synen på jaget för konsekvens för moral och politik?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det sägs ofta att vi lever i en jagfixerad tid. Jaget exponeras i sociala medier, i litteraturens autofiktion och i vår individualistiska kultur ska vi utveckla våra jag. Samtidigt finns strömningar som går åt andra hållet och som snarare vill lösa upp jaget, ofta med inspiration från österländsk filosofi. Men vad är jaget? Finns det ett fast jag i varje människa eller skapas det i relation till andra och är i ständig förändring? Hallucinerar vi fram ett jag?

Jakten på jaget genom historien

När 1600-tals filosofen Descartes formulerade “jag tänker, därför är jag” pekade han ut förnuftet som jagets fundament, en själ åtskild från kroppen.  Några hundra år senare gav Freud jaget snarast rollen som mellanchef, klämd mellan det stränga överjaget och de otyglade drifterna. 
Den nutida tyska filosofen Thomas Metzinger anser att jaget är en illusion som skapas av processer i hjärnan.
Hur påverkar synen på jaget hur vi ser på oss själva och på samhället? Om vi skulle får ett svar på vad jaget är – skulle det ha någon betydelse?
Medverkande: Johan Brännmark, docent i filosofi och Carin Franzén, professor i litteraturvetenskap, båda vid Stockholms universitet.
Programledare:Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Veckans tips:

Bok:

Konturer - Rachel Cusk

Föreläsning:

Politiques de lámour -Patrick Boucheron
Länk:
Politiques de l'amour (första delen) (på franska)

Följ oss i appen Sveriges Radio Play och aktivera push-notiser så missar du inte nästa avsnitt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi känner äckel av smuts och förruttnelse. Men vi kan också uppbåda äckel inför idéer och till och med grupper av människor. Vad är äcklets funktion och roll i samhället? Programmet är från 28 maj 2023.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Äckel har både fysiska och moraliska dimensioner. Med vårt luktsinne reagerar vi med att känna äckel inför till exempel hundbajs och kräks. Vi kan också reagera moraliskt genom att känna äckel inför handlingar som tortyr och pedofili, men också äcklas av politiska idéer som nazism. Äcklet kan användas för att skapa ett vi och ett dem.

Vad utmärker äckel jämfört med andra känslor? Hur förhåller sig fysiskt äckel till moraliskt äckel? Är äckelkänslor medfödda eller kulturellt betingade? Vilken funktion har äckel i våra samhällen, ska äckel få vara en dimension i t ex lagstiftning?

Medverkande: Patrik Lindenfors, författare till boken Äckel – smitta, synd samhället och forskare i biologisk och kulturell evolution, Åsa Wettergren, professor i sociologi och Fredrik Svenaeus, professor i filosofi.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedah

Hur mycket kristdemokrati finns det kvar hos KD? En ideologi med avstamp i kristen människosyn och etik och rötter i katolsk filosofi och svensk frikyrkorörelse. Programmet är från april 2023.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Europa har kristdemokratin under lång tid haft stort politisk inflytande medan den i Sverige är relativt ung och har varit en politisk kraft i marginalen. Viktiga beståndsdelar i kristdemokratin är människans okränkbara värde, betoningen av de små gemenskaperna där familjen är central, solidaritet och förvaltartanken.

Den svenska kristdemokratins idag

Idag slits de svenska kristdemokraterna mellan sitt frikyrkoarv och en högersväng. Kristdemokraterna sitter för tredje gången med i regeringen, men mycket av det kristna har tonats ned, abortmotståndet tvättats bort och flyktingpolitiken har hårdnat. Hur har partiet förändrats genom åren? Och hur går kristdemokrati ihop med borgerlighetens andra ismer: liberalism och konservatism?
Medverkande:Svante Nordin, professor emeritus i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet, Douglas Brommesson, professor i statsvetenskap vid Linnéuniversitet och Elisabeth Sandlund, kolumnist och fd ledarskribent på den kristna tidningen Dagen.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Djur som har ett medvetande och kan känna bör ha rätt att få leva liv där de kan utveckla sina förmågor. Filosofen Martha Nussbaums senaste bok är fokus för ett samtal om djur, rättvisa och rättigheter. Programmet är från juni 2023

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Över hela världen far djur illa på grund av människan. Allt från plast i haven till trånga burar inom livsmedelsindustrin. Forskningen har gett oss allt mer kunskap om djurs medvetande och förmåga att känna och det har också lett till nya moraliska och juridiska frågor kring hur vi behandlar djur har lyfts. Det är dags för människan att ta ansvar för den orättvisa som djur lever under. I boken Justice for animals – Our collective responsibility, eller Rättvisa åt djuren, utvecklar Martha Nussbaum hur det skulle kunna gå till. Martha Nussbaum är professor i rättsetik och en av samtidens mest kända filosofer.

Filosofen Martha Nussbaum om djur och rättvisa

Martha Nussbaum är professor i rättsetik på juridiska fakulteten vid University of Chicago och anses vara en av samtidens mest kända filosofer.
Vad är nytt med hennes sätt att se på djurs rättigheter?
Och vad blir följderna om hönan får rätt till hönsliv och valen till valliv?
Medverkande: Lena Halldenius, professor i mänskliga rättigheter, Per Sandin, docent i filosofi och lektor i miljöetik och Linda Keeling, zoolog och professor i djurskydd.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Alla vill vi ha ett rättvist samhälle, men hur? Ska jag få behålla pengar jag jobbat ihop eller ska den som har mindre resurser få del av dem? Vad ger de politiska ideologierna för svar på rättvisa? Programmet är från oktober 2023.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Rättvisa i förhållande till stad och land, klimaträttvisa, skattepolitik och vem som ska få vilken vård. Exempel på ämnen där rättvisa står i centrum i politiken. Men vilken sprängkraft har rättvisa i den politiska debatten idag?

Inom den politiska filosofin handlar rättvisa om hur resurser och makt fördelas i ett samhälle, men behöver man också vidga begreppet och tala om rättvisa utifrån hur förutsättningarna ser ut för att medborgare ska kunna leva ett fullgott mänskligt liv där alla är inkluderade?

Medverkande: Folke Tersman, professor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet, Lena Halldenius, filosof och professor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet och Markus Furendal, doktor i statsvetenskap vid Stockholms universitet.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Idag hör vi ofta orden fascism, postfascism, nyfascism användas för att beskriva den politiska utvecklingen i Europa. Är fascismen tillbaka? Programmet är från november 2022

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ungern pekas ut som ett land där fascistiskt idégods tar sig uttryck i politiken, Italiens nya premiärminister Meloni och hennes parti Italiens bröder benämns som nyfascister och i Sverige anklagas SD emellanåt för att förespråka fascistoida idéer. Lika ofta avfärdas dessa etiketter som felaktiga och som historielösa. Men vad är fascism?

Fascismens historia

I år är det 100 år sedan fascismen kom till makten i Italien under Benito Mussolinis ledning. Drygt tio år senare vann Adolf Hitlers nazistparti i Tyskland. Fascismen tog spjärn mot socialismen, liberalismen och demokratin som ansågs vara på väg att förstöra den sanna nationella identiteten och kulturen, och fascismen förhärligade våldet som politiskt verktyg. Med en stark ledare i spetsen skulle den historiska nationen återfödas och ett nytt samhälle skapas med hjälp av den nya människan och modern teknik.
Hur har fascismen utvecklats på hundra år och vad kännetecknar det fascistiska idégodset?Medverkande i samtalet om fascism är historikern Mikael Rahm och statsvetarna Ludvig Beckman och Helen Lindberg.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Det ökade antalet psykiatriska diagnoser splittrar debatten. Trubbiga diagnosmetoder utan evidens och normalt lidande som förvandlas till sjukdom eller diagnosen som befrielse och vägen till hjälp. Programmet är från december 2022.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Allt fler får diagnoser som adhd och autism parallellt med att diskussionen går het om hur diagnoser påverkar individer och berättar om vårt samhälle. Vanliga livsproblem och en tuff skolmiljö och ett hårdnande arbetsliv blir något som medicinen ska lösa, säger en del. Diagnosen skapar förståelse och kan bidra till ett bättre liv, säger andra. De psykiatriska diagnoserna har också blivit en del av vardagsspråket, där vi alla kan ha en släng av adhd,  vara lite ”aspiga”, eller drabbas av PTSD.
Vad skulle hända om vi tog bort diagnoserna? Hur skulle det påverka synen på vad som är sjukt och friskt? På vad som är normalt och onormalt? På om problemen ligger hos individen eller hos samhället?
Medverkande i samtalet är: Fredrik Svenaeus, professor i filosofi vid Södertörns högskola, Annika Berg, docent i idéhistoria vid Stockholms universitet och Johan Bengtsson, ST-läkare i psykiatri och forskare på Institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala Universitet.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Full sysselsättning, arbetslinjen, arbete som integrationsinstrument, lön för hemarbete, medborgarlön Hur ska arbete värderas och hur skiljer sig de politiska ideologiernas syn på arbete? Programmet är från september 2023.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Politiska rummets serie om politiska begrepp och slogans tar sig an arbete.
Vad är arbete? Platon och Aristoteles såg ner på arbete. Arbete var slavgöra. Sedan dess har synen på arbete förändras genom historien och idag blåser de politiska vindarna åt ett håll där du ska göra rätt för dig och arbeta för att bidra till samhället. Är arbete en samhällelig plikt eller bör fler befrias från arbete? Hur värderar olika ideologier individens värde i samhället beroende på vilket arbete som utförs? Hur värderas den arbetslöse? Och hur ideologiskt het är frågan om synen på arbete?

Medverkande:Svante Nordin, professor emeritus i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet, Paulina de los Reyes, professor i ekonomisk historia vid Stockholms universitet och Markus Furendal, doktor i statsvetenskap vid Stockholms universitet.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Sigmund Freud är en av 1900-talets mest inflytelserika tänkare. Hans teorier har också mött kritik. Vad är det som gör att hans idéer fortsätter att inspirera psykologin, forskningen och kulturen? Programmet sändes första gången i februari 2023.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sigmund Freud föddes i Freiberg 1856 och flyttade som barn till Wien där han kom att tillbringa större delen av sitt liv. 1939 dog han i London dit han som jude flytt nazismen.
Han blev ett världsnamn redan under sin levnad som psykoanalysens grundare. Hans teorier om det omedvetna, om bortträngda tankar och inre konflikter som genom fria associationer kunde spåras i drömmar har omfamnats och kritiserats genom åren.

 Freuds relevans idag

Hur mycket av Freuds tankegods präglar hur vi ser på människans psyke, barndomens betydelse och samhällets påverkan på människan? Hur kan vi använda Freud för att analysera vår samtid? Vad är relevant och vad är förlegat i hans teorier?

Medverkande: Cecilia Sjöholm, professor i estetik vid Södertörns högskola, Johan Eriksson , filosof och psykoanalytiker och Helena Granström, författare, fysiker och matematiker. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Vad innebär det att vara barn? Om den personliga identiteten förändras genom livet, hur påverkar det hur mycket omsorg man skall ha om sig själv och andra? Vilken vägledning kan liberalismen ge den som vill vara hedervärd? Frågor som väcks i sommarens filosofiska lästips.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Författaren och filosofen Lyra Ekström Lindbäck har valt socialpsykologen Jonathan Haidts omdebatterade bok The Anxious generation, där han beskriver ett starkt samband mellan skärmanvänding och psykisk ohälsa hos unga. Lyra Ekström Lindbäck har valt boken eftersom hon tycker att boken är intressant som en berättelse om den förändrade barndomen: barn tillbringar allt mindre tid med att leka, och alltmer tid med att stirra på sina skärmar. Vad innebär det för den generation som nu börjar bli vuxen? Vad är lek, och varför begränsas barns möjligheter till lek idag?  

Filosofen Johan Brännmark har valt en moralfilosofisk klassiker: Derek Parfits Skäl och personer. Det som han tycker är mest spännande i boken handlar om personlig identitet. I vilken mening jag är samma person nu som när jag var barn eller när jag blir gammal (om jag blir det). Parfit argumenterar för att där inte finns någon identitet i strikt bemärkelse, utan bara mer eller mindre kontinuitet. Han menade att skillnaderna mellan en själv vid olika tidpunkter och mellan en själv och andra då blir mindre. Vad innebär det här då för hur mycket omsorg man skall ha om sig själv kontra om andra? Hur skall man se på sin ”egen” död? Kan man rimligen hålla någon ansvarig för saker den gjorde för väldigt länge sedan? 

Helena Rosenblatts The Lost History of Liberalism är filosofen Jesper Ahlin Marcetas val. Boken, tillsammans med en serie andra, bidrar till ett slags nystart för liberalt tänkande som han inspireras av. Rosenblatt spårar själva termen liberal genom historien och noterar att den från romersk-republikansk tid och fram till det förra sekelskiftet har haft en moralisk laddning. Att vara liberal är att vara hedervärd. Att leva liberalt är att leva så som bör förväntas av en fri medborgare. Vilken vägledning kan den som vill vara hedervärd i dag hitta i liberalismen? Med stöd i liberalismen, vad kan vi säga om hur en medborgare borde leva i dag? 

Medverkande: Lyra Ekström Lindbäck, författare och doktor i filosof, Johan Brännmark, docent i filosofi vid Stockholms universitet, Jesper Ahlin Marceta, doktor i filosofi, författare och chefredaktör för Svensk filosofi
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Debatten går hög om universitetens autonomi och om den akademiska friheten är hotad. Vad är universitetets roll i samhället? Ska forskningen vara fri eller ska samhällsnyttan styra?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I högskolelagen står det att den akademiska friheten ska främjas och värnas. En del anser att den akademiska friheten är hotad genom krav från politiken, finansiärer, av cancelkultur som kräver politisk korrekthet och även genom rena hot mot enskilda forskare. 
Enligt en färsk rapport från myndigheten UKÄ, anser hälften lärare, doktorander och forskare på svenska lärosäten att den akademiska friheten i Sverige är utmanad.  
Men vad är akademisk frihet? 

Universitetets roll i samhället

Universitetens roll som kunskapens högsäte utmanas från olika håll. Genom internet kan många människor få tillgång till kunskap och kunskapsproduktion. Det skapas nya synsätt om vad kunskap är. Vetenskapen ifrågasätts av exempelvis klimatskeptiker och andra som gör anspråk på att ha “verklig” kunskap.  Är den akademiska auktoriteten i förfall? Och finns det något för universiteten att lära av kritiken?
Medverkande:Åsa Wikforss, professor i filosofi, Jesper Ahlin Marceta, författare och chefredaktör för Svensk filosofi, Staffan Bergwik, professor i idéhistoria.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl
Research: Therése Lager

Veckans tips:

Fotboll:
Tuva Ölvestad BP
Manchester City

Böcker:
Alltings mått: humanistisk kunskap i framtidens samhälle -Sverker Sörlin och Anders Ekström

Var landar vi? - Bruno Latour

Upplysningen: en essä om dess beskaffenhet, nytta och nödvändighet för samhället -Gunnar Petri

Varför ska man lita på vetenskapen? - Naomi Oreskes

Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Filosofiska rummet har bett våra lyssnare att komma med frågor till filosoferna. Denna gång handlar frågorna om det är någon idé att göra något för klimatet? Hur ska vi ska hitta nya sätt att tänka för att lösa världens kriser? Och finns det nåt som kan ersätta det flummiga begreppet naturrätt?

Vad svarar filosoferna?

Medverkande: Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl 
Research: Therése Lager

EU:s självbild är en liberal, gränslös fredsskapare och bärare av mänskliga rättigheter. Men stämmer det? Vilken roll spelar EU i en värld med krig, migration och konkurrerande stormakter?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

EU:s fördrag vilar på principer som frihet, demokrati, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna. Värden som beskrivs inspirerade av Europas kulturella, religiösa och humanistiska arv. EU ska också främja dessa värden i världen. Men bilden av EU som förkämpe för mänskliga rättigheter och friheter har ifrågasatts. Kritiker menar att EU är inkluderande och gränslöst inåt, men inte utåt. Ett slags utökad nationalism, men på unionsnivå.
Hur påverkar EU:s självbild vilken politik EU bedriver? Och lever EU upp till sina ideal och sin självbild?

EU:s roll i världen

Världen har förändrats. EU:s grundidé var att samarbete och handel skulle leda till fred, men så blev det inte. USA har tappat sin stora dominans och länder som Kina och Ryssland har visat att det går att använda handeln som vapen. Med Rysslands krig i Ukraina är det åter krig i Europa.
Vad ska EU vara i en värld med andra spelregler? Hur förändras EU:s identitet i det nya säkerhetspolitiska läget? 
Medverkande: statsvetarna Ulrika Mörth och Niklas Bremberg
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl
Research: Therése Lager

Veckans tips:
Bok:
Postwar: A History of Europ since 1945 -Tony Judt
Artikel:
Rethinking liberal order: the EU and the quest for global justice - Helene Sjursen
Rethinking liberal order: the EU and the quest for global justice

Ytterhögergrupper väntas växa stort i samband med EU-valet. Vad betyder det för EU:s framtida sammanhållning och beslutsförmåga? Och vad betyder det för demokratin?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Partier på högerns ytterkant spås nå stora framgångar i EU-valet. Vissa beräkningar säger att de kan få upp till 25 procent av EU-parlamentets platser. Partierna benämns ofta som populistiska men är en ganska splittrad skara med olika fokus på EU:s makt, migration och nationalism.
EU brukar beskrivas som ett förhandlingsmaskineri där de partipolitiska agendorna läggs undan för att hitta konsensus och kunna fatta beslut. Hitintills har man hållit partierna på ytterkanten utanför. Kan detta komma att förändras? Vad betyder det för EU:s framtid om ytterhögern får mer inflytande inom EU?

EU, ytterhögern och demokratin

EU har vuxit med allt fler politiskt laddade frågor på bordet. Samtidigt har Europas politiska landskap förändrats. 1999 kom Jörg Haiders nationalkonservativa FPÖ till makten genom en koalition med Kristdemokraterna. Då reagerade EU med sanktioner.  
Sedan dess har den här typen av nationalistiska, populistiska, illiberala partier flyttat fram sina positioner.  Längst har utvecklingen gått i Ungern med kraftigt beskuren frihet för medier och hbtq-personer, regeringspartiet Fidesz makt har stärkts, bland annat genom ändrade vallagar. 
Hur tolerant ska demokratin vara mot ickedemokratiska rörelser? Är högerpopulismen ett hot mot demokratin? 
Medverkande: Folke Tersman, professor i filosofi vid Uppsala universitet, och Ludvig Norman, docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl
Research: Therése Lager

Veckans tips:
Bok:
Contesting Democracy - Political Ideas in Twenties-Century Europe -Jan-Werner Müller

Film:
Civil War -Alex Garland

Alltmer makt hamnar hos EU, trots bristande demokrati. Har EU politisk legitimitet för att fatta beslut om framtidens stora frågor?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

EU växer. Från sex länders samarbete om produktionen av kol och stål, till dagens union med 27 länder med gemensam marknad, delvis gemensam valuta och samarbete kring utrikes- och säkerhetspolitik. Alltmer hamnar på EU:s bord: pandemistödpaket, klimat- och migrationspolitik , stöd till vapen och ammunition till Ukraina. Samtidigt har unionen ett demokratiskt underskott och nationalismen växer i Europa. 
Har EU tillräcklig demokratisk förankring för att bestämma på allt fler områden? 

EU och maktfördelningen

Mycket av den svenska debatten handlar om vad EU ska bestämma över och vad som ska vara kvar på nationell nivå. Hälften av de frågor som är uppe på de svenska kommunernas dagordning påverkas av EU. Hur ska man förstå att EU ska vägledas av subsidiaritetsprincipen, att beslut ska fattas på lägsta effektiva nivå, samtidigt som allt fler områden påverkas av EU:s lagstiftning och regler. Vad är det som driver på att allt fler frågor hamnar i EU? Är det medlemsländerna eller kommissionen? Fler länder vill komma med i unionen. Från början var det fredstanken som drev på Europasamarbetet, men vad ska vi med EU till idag?
Medverkande:  Ulrika Mörth, professor i statsvetenskap och Göran von Sydow, statsvetare och direktör för Sieps (svenska institutet för europapolitiska studier).
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Veckans tips:
Bok:
Efter Europa - Ivan Krastev
Utredning:
EU-arbetet i riksdagen

EU beskrivs ofta som en teknokratisk maskin, styrd av experter och byråkrater. Men vad finns det för ideologier som spinner under ytan? Första delen i Filosofiska rummets serie inför EU-valet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

EU föddes ur askan av två världskrig. Förintelsen, fascismen och nazismen hade lagt Europa i ruiner både andligt och materiellt. Ett nytt Europa där ekonomiskt samarbete skulle bygga välstånd och vara en garant för fred var de tankar som fanns bakom skapandet av Kol- och stålunionen 1951.
Men hur skulle samarbetet se ut och hur skulle beslut fattas? Vilket ideologiskt tankegods präglade bygget av det som skulle att komma att bli EU?

Vilka ideologier hittar vi i EU idag?

När EU föddes var målet att minska rivaliteten mellan Europas nationalstater. EU har vuxit från sex till 27 medlemsstater. Nya generationer EU-medborgare saknar erfarenheten av världskrigen och har vuxit upp med euron och fri rörlighet. EU anklagas ibland för att vara ett tomt teknokratiskt projekt som bara rullar på mot ett tätare och större samarbete, men utan mål.  
Vad av EU:s ideologiska grundstenar finns kvar?  
Medverkande:  Annika Ström Melin, journalist och författare och Göran von Sydow, statsvetare och VD för Sieps (Svenska institutet för europapolitiska studier).
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Veckans tips:
Böcker:
Huvudstaden - Robert Menasse
Är vi framme snart?: drömmen om Europas förenta stater -Per Wirtén
TV-serie:
Parlament/I unionens tjänst - Axess-TV

I mars dog psykologen och ekonomipristagaren Daniel Kahneman och Filosofiska rummet återvänder till ett samtal som tar avstamp i hans bok Brus. Programmet är från oktober 2021.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi lever inte i en perfekt värld. Olika människor fattar olika beslut, trots att det är likadana fall. Men om två läkare ger dig olika diagnoser, då har ju minst en av dem fel.
Det finns en osynlig påverkan på många beslut, som beror på vem som gör bedömningen och omständigheterna när beslutet fattas. Var just den domaren hungrig när straffet skulle utdömas? Var läraren på gott humör när betyget skulle sättas? Inom forskningen är detta välkänt, men hur hanterar vi det? Är det ens önskvärt att rätta till det? Ekonomipristagaren Daniel Kahneman lyfter fenomenet i sin senaste bok Brus. Kan vi ta bort bruset? Blir det bättre bedömningar med manualer och algoritmer? Förlorar vi nåt annat i så fall?

Medverkande: Annika Wallin, docent i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet, Anders Arweström Jansson, professor i människa-datorinteraktion vid institutionen för informationsteknologi vid Uppsala universitet och Gustav Almqvist, doktor i företagsekonomi och  forskare vid Handelshögskolan i Stockholm på centret för media och ekonomisk psykologi.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Ett tidigare räknefel som fanns med i originalsändningen är bortklippt i denna poddfil.

Avslöjanden om hästar som plågas och drivs hårt har startat en debatt inom ridsporten om hästarnas välmående och sportens överlevnad. Kan man tävla med hästar utan tvång och våld?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I sommar är det dags för hästeliten att visa upp sig i OS i Paris. Ett OS som ska ha hästväldfärd som fokus. Ridsporten är ifrågasatt som OS-sport efter uppmärksammade fall där hästar skadats och piskats under tävling. Debatten fick ny fart när en dansk tevedokumentär hösten 2023 avslöjade hur hästar misshandlas på ett stall som tränar och säljer tävlingshästar. I Sverige har också Aftonbladet kommit med liknande avslöjanden.

Ridsportens etiska utmaningar

Det finns de som menar att vi inte bör tävla med hästar överhuvudtaget eftersom vi tvingar hästen att göra saker som är onaturliga för dem och att det krävs våld eller hot om våld för att få hästen att lyda. Vilket ansvar har människan i sin relation till hästen? Vad går gränsen för våld och tvång? Och bör vi överhuvudtaget tävla med hästar?
Medverkande: Jonna Bornemark, professor i filosofi vid Södertörns högskola, Petra Anderssonforskare i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet och Anna Lundberg doktor i etologi vid Statens lantbruksuniversitet.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl  

Veckans tips:
Sajter:
Hästsverige: https://hastsverige.se/
SLU:s bibliotek: https://slu.se/site/bibliotek/
Belöningsbaserad hästträning i Sverige: https://bhis.se/
Läsning:
Filosofen Martha Nussbaum och sociologen Kendra Coulter

Rättvisa med teknikens hjälp ställs mot känsla och spontanitet. Vad är viktigast i fotboll? Frågan delar fotbollssverige.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Runt om i världen införs VAR- assisterande videodomare, som med filmkamerors hjälp granskar matchen för att hjälpa huvuddomaren att fatta rättvisa beslut om mål, straffar och röda kort.  
Men ett land gör motstånd - Sverige. Svenska fotbollförbundet vill införa VAR i Sverige, men klubbar och supportrar håller emot. Argument för VAR är att det blir mer rättvist medan argumenten mot är att upplevelsen av matchen förstörs av ständiga avbrott.
Vad är fotbollens själ?  Och vilka värden i fotbollen står på spel i frågan om VAR?  

Medverkande: Kutte Jönsson, idrottsfilosof vid Malmö universitet och Malena Johansson, sportjournalist på Dagens nyheter

Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl
Research: Therése Lager

Veckans tips:
Böcker:
Den sista utposten: en berättelse om svensk fotboll -Noa Bachner
Fever Pitch -Nick Hornby
Podd:
Soul Music: Sunshine on Leith -BBC

Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Filosofiska rummet tar ett nytt grepp denna vecka och låter lyssnarna ställa frågor direkt till tre filosofer. Det blir frågor om hur vi ska hantera vår stora okunskap, om att sörja en mamma som inte är död och finna hjälp i filosofin, och om mångfalden av könsidentiteter kommer påverka kommande generationer och ställa nya krav på samhällets institutioner.

Vad svarar filosoferna?

Medverkande: Torbjörn Tännsjö, professor emeritus i filosofi vid Stockholms universitet, Jonna Bornemark, professor i filosofi vid Södertörns högskola, och Lyra Ekström Lindbäck, filosof och författare

Programledare: Cecilia Strömberg Wallin

Producent: Marie Liljedahl

Research: Therése Lager

Psykedelika genomgår en renässans idag, men användningen av psykoaktiva droger går långt tillbaka i historien. Hur har psykedelika använts för att hitta nya sanningar och finns det kunskap att hämta?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Sverige är det förbjudet att använda psykedelika, men från att ha varit i vanrykte har det tänts ett nytt intresse för psykedelikans effekter. På Karolinska institutet pågår forskning om det psykedeliska ämnet psilocybin kan hjälpa mot depression, och det arrangeras resor till Holland i svensk regi för den som vill utforska sig själv med hjälp av psykoaktiva droger.

Psykedelika genom historien

Genom historien har det funnits ett intresse för psykedeliska preparat och vad det gör med vårt psyke och vår kunskap om hur världen är beskaffad. Psykedeliska erfarenheter har nedtecknats av filosofer, konstnärer och intellektuella. Läkare intresserade sig för psykedelika redan under antiken, men i mitten av 1900-talet fick ämnet ny uppmärksamhet inom vetenskapen. Då forskades det flitigt på psykedelika, ända fram tills att substanserna narkotikaklassades på 70-talet.

Hur kommer det sig att vi ser ett nytt intresse för psykedelika i vår tid? Hur skiljer sig det genom historien? Kan psykedelika ge oss nya kunskaper – i så fall om vad?

Medverkande: Isabelle Ståhl, författare och doktor i idéhistoria och Leonidas Aretakis, skribent, författare och chefredaktör på Flamman.

Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl
Research: Therése Lager

Veckans tips:
Böcker:
Inebriantia (Berusningsmedel) -Carl von Linné
Psykonauterna- Ernst Jünger
Maniac - Benjamín Labatut
Om hasch - Walter Benjamin

Lita inte blint på auktoriteter och experter. Skaffa dig egen kunskap, och ifrågasätt också dina egna uppfattningar. Det sa 1700-talsfilosofen Immanuel Kant. Vad innebär det idag? Hur ska det gå till?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I år är det 300 år sedan filosofen Immanuel Kant föddes i tyska Königsberg, det som nu är ryska Kaliningrad. Han var en av upplysningens mest centrala tänkare och har gjort avtryck på en mängd områden: moral, kunskapsteori, metafysik och estetik. Plikt och förnuft är ord som beskriver Kants filosofi. Men vad är mest intressant idag med Kant?
Vi djupdyker i tre områden som upptog Kant, idéer som i allra högsta grad är aktuella idag: kritiskt tänkande, universalism och drömmen om den eviga freden.
Medverkande: Sven-Eric Liedman, professor emeritus i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet, Sharon Rider, professor i filosofi vid Uppsala universitet, Johan Brännmark docent i praktisk filosofi vid Stockholms universitet.

Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Michael Borgert
Research: Therése Lager

Veckans tips:

Låt:There Is a Kingdom – Nick Cave & The Bad Seeds
Pjäs: En pjäs (än så länge utan titel) om ett fiktivt möte mellan Kant, Swedenborg och Linné av Steve Fuller sätts upp i London i höst.
Bok: Kant: Die Revolution des Denkens – Marcus Willaschek

En ny rymdkapplöpning pågår. Kan vi använda Mars, eller bör Mars bevaras? Ska vi ta hänsyn till utomjordiskt liv? Vad får vi göra i rymden?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Människan är på väg att kolonisera rymden. Mängder av satelliter skjuts upp, det finns planer på att öppna gruvor på asteroider, inrätta baser på månen och skicka människor till Mars. Här finns stora intressen som rör naturresurser, forskning, kommunikationer och säkerhet. Vad har vi rätt att göra i rymden, och vem ska få del av rymdens tillgångar?

Vad händer om vi hittar liv därute? Vilka rättigheter har det livet, och vad gör en sådan upptäckt med vår bild av oss själva?

Medverkande:Erik Persson, docent i filosofi vid Lunds universitet och forskningsinstitutet RISE och Sandra Siljeström, astrobiolog vid forskningsinstitutet RISE

Programledare: Cecilia Strömberg Wallin

Producent: Michael Borgert

Research: Therése Lager

Veckans tips:

Film: Contact - Robert Zemeckis, Arrival - Denis Villeneuve

Youtube-kanal: EAI - European Astrobiology Institute

Idag interagerar människan allt oftare med AI. AI kan få oss människor att känna glädje och till och med kärlek, men kan AI ha känslor och vad skulle de betyda om AI hade riktiga känslor?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

AI-utvecklingen tar hela tiden nya steg, till exempel utvecklingen av de stora språkinlärningsmodellerna som Chat GPT. På nolltid skapar de nya avancerade texter, naturtrogna bilder och ljud. Ibland inställsamt och lögnaktigt, men ofta imponerande.  Man tycka att man får kontakt med ett geni, men i botten är det en massa algoritmer och sannolikhetskalkyler som löser de problem som de är programmerade att lösa.

Emotion AI - AI som tolkar mänskliga känslor

Ett av AI-områdena är emotion AI. AI används för att av läsa av mänskliga känslor genom att registrera och tolka sådant som ansiktsuttryck, kroppsspråk, röst. Har det någon betydelse om det är AI eller en människa som gör en jobbintervju, ger dig rådgivning eller kärleksbetygelser?

Kan vi ens veta om AI utvecklar känslor eller inte? Redan idag pratar man om svarta lådan-effekten, att vi inte kan känna till vad som ligger till grund för datorns slutsatser, det är för komplicerat.

Medverkande: Karim Jebari, forskare vid Institutet för framtidsstudier och Fredrik Svenaeus, professor i filosofi vid Södertörns högskola och författare till nya boken Världen vaknar - känslornas plats i människans liv
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl
Research: Therése Lager

Veckans tips:
Film:
Solaris -Andrej Tarkovskij
Böcker:
Maken -Gun-Britt Sundström
Moral- Lyra Ekström Lindbäck
Aftonland -Therese Boman

Ytterligare en bok som nämndes i programmet:
Död robot (The Robots of Dawn) - Isaac Asimov

Hur kommer Natomedlemskap att påverka relationen mellan Sverige och Finland, och vad gör den relationen med ländernas självbilder?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sida vid sida har Sverige och Finland befunnit sig genom historien, men ändå har våra länders verkligheter sett så olika ut. Finland med Ryssland som granne och en befolkning som präglats av krig och hotet om krig. Sverige som levt i fred i över 200 år och som haft alliansfriheten som en del av sin självbild. Vilka har vi varit och vilka kommer vi att bli?

Vad händer med relationen Sverige-Finland när vi kliver in i Nato?

Kriget i Ukraina förändrade det säkerhetspolitiska läget. Det fick båda länderna att ansöka om Natomedlemskap. Vad betyder det för relationerna länderna emellan och identiteten i Sverige och Finland? Välkommen till ett samtal om relationen Sverige-Finland i nya tider.

Programmet spelades in inför publik i ABF-huset på Sveavägen i Stockholm den 6 mars.

Medverkande: Bengt Kristensson Uggla, professor i filosofi vid Åbo Akademi och styrelseledamot i Samfundet Sverige-Finland, Philip Teir, kulturjournalist och författare, Thella Johnson, journalist och SR:s fd Finlandskorrespondent, författare

Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Michael Borgert
Research: Therése Lager

Veckans tips:

Film:Höstlöv som faller –Aki Kaurismäki, The Mission –Tania Anderson

Böcker:Kupé nr 6ochÄlven – Rosa Liksom (Älven finns nu som ljudbok på Radioföljetongen & Radionovellen i Sveriges radio), Portal – Edith Hammar

Det sägs att det finns ett speciellt värde när något - eller någon - är äkta eller autentisk. Men vad innebär det egentligen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi går till en genuin kvarterskrog, läser autofiktion, ser dokumentärer, vill uppleva den lokala kulturen när vi reser. Varumärken, influencers och artister vill gärna framstå som äkta, antingen för att stå för vissa värderingar eller för att stå för vem man faktiskt är.  För med idén om autenticitet följer också idén om det autentiska jaget, ett unikt jag, en sanning om sig själv. 
Begreppet autenticitet känns i allra högsta grad modernt, men redan på 1700-talet - med filosofer som Rousseau - och i 1800-talets romantik fanns tankar om autenticitet som ett ideal att sträva efter. Tankar som även kändes igen hos de existentialister som kom senare, då med idéer om att leva ett autentiskt liv, ett liv där man skapar sig själv genom sina medvetna och fria handlingar. Men finns det verkligen något som kan kallas för ett autentiskt jag? 

Filosofiska rummet om vår besatthet med det autentiska.

Medverkande:Isabelle Ståhl, doktor i idéhistoria och författare, samt Fredrik Svenaeus, professor i filosofi vid Södertörns högskola

Programledare: Cecilia Strömberg Wallin

Producent: Michael Borgert

Research: Therése Lager

Veckans tips:

Böcker: Barndom i Berlin kring 1900 – Walter Benjamin, Elias Canettis självbiografi(Den räddade tunganär den första av tre böcker i hans självbiografiska serie)

Teater: Tre systrar –Anton Tjechov, sätts upp av Eirik Stubø på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm

Är självmord priset för den mänskliga hjärnans förmåga? Förmågan att tänka om liv och död, om huruvida livet är värt att leva. Vad händer om vi betraktar självmord som en del av att vara människa?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Synen på självmord har varierat under olika tider i olika kulturer. I antikens Rom kunde det ses som ett brott mot staten, med kyrkan blev det en synd, men det har också setts som ett sätt att återupprätta sin egen heder. I vår tid ses självmord i regel som uttryck för psykisk sjukdom – om det inte gäller en person som snart ska dö och vill förkorta livet för att undvika lidande. Då pratar vi istället om dödshjälp, något som är olagligt i Sverige men som möts av en allt större acceptans i samhället. Dödshjälp pga fysisk smärta går att få i flera länder i Europa, men i Nederländerna och Belgien tillåter man nu även den med psykisk sjukdom att få hjälp att förkorta livet.

Ur ett filosofiskt perspektiv väcker självmord frågor om moral och autonomi. Äger jag själv rätten att bestämma över min egen kropp, över mitt eget liv? Eller är livet heligt, något du som människa måste fortsätta leva för andras skull även om du själv inte vill?

Medverkande: Christian Rück, professor i psykiatri och Torbjörn Tännsjö, professor i praktisk filosofi
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: David Rune
Research: Therése Lager

Veckans tips:

Bok: Virtuous Violence– Alan Page Fiske/Tage Shakti Rai/Steven Pinker
Musik: How To Dissappear Completely– Ane Brun

Den romantiska kärleken ses som central för att finna lycka och mening i livet - men vad är kärlek egentligen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Även om det pratas om kärlek hela tiden och överallt så är det inte helt lätt att definiera romantisk kärlek. Vissa menar att kärleken kommer utifrån, som en naturkraft med styrkan att förändra allt. Andra menar att det kommer inifrån, som en eld som tänds av den vi älskar. Så vad är egentligen kärlek? Hur vet man att man är kär? Vad är kärlek när förälskelsen har svalnat? Och är kärleken alltid något bra?

Medverkande: Emma Engdahl, professor i sociologi vid Göteborgs universitet och Fredrik Svenaeus, professor i filosofi vid Centrum för praktisk kunskap, Södertörns Högskola.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: David Rune
Research: Therése Lager

Veckans tips:

Böcker: SCUM Manifest (Society for Cutting Up Men) av Valerie Solanas, Att älska: om kärlekens natur av Lone Frank.
Dokumentär: P1 Dokumentär: Klimataktivisterna som stoppar flygplan av Simon Folger.

Vad har samvetet för plats i samhället idag, när företag driver undermåliga skolor för skattepengar och klimatutsläppen ökar trots klimatkrisen? Är ett gott eller ont samvete något att bry sig om?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Människans samvete beskrivs ibland som en moralisk kompass som berättar för oss vad som är rätt och fel. Men vad innebär det egentligen att ha ett samvete? Vilken status har det idag? Och är samvetet en konstant eller förändras det i takt med att samhällets normer ändras? Är samvetet pålitligt?

Medverkande: Cecilia Sjöholm, professor i estetik och författare till boken Utan samvete och Lyra Ekström Lindbäck, filosof och författare till boken Moral: en roman.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl
Research: Therése Lager

Veckans tips:

Bok: Dagbok(två delar) – Klara Johanson
Film: Killers of the Flower Moon – Martin Scorsese

Det svenska medborgarskapet handlar ytterst om att försvara Sverige med vapen i hand, sa statsminister Ulf Kristersson. Hur ser det moraliska kontraktet ut mellan stat och medborgare?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I tider när det talas om att svenskarna måste inse att det kan bli krig lyfts också frågan om vad staten kan kräva av sina medborgare? Är det det yttersta lojalitetsbeviset gentemot staten att dö med vapen i hand för sitt land? Är det mer värt än att riskera sitt liv på andra sätt för att försvara landet? Och vad kan medborgarna kräva av staten?

Samhällskontraktet nu och då

Samhällskontraktet är en tankefigur som formulerades på 1600-talet och som beskriver relationen mellan stat och medborgare. Medborgarna ger upp en del av sin frihet i utbyte mot att staten garanterar trygghet och säkerhet.
Hur ser det moraliska kontraktet mellan stat och medborgare ut i Sverige idag?
Påverkar t ex bristande sjukvård i glesbygd och flytt av försäkringskassa och arbetsförmedling från förorter medborgarnas skyldigheter och lojalitet gentemot staten? 
Krävs det en samhällelig gemenskap för att relationen stat/medborgare ska fungera?
Filosofiska rummet om det moraliska kontraktet mellan stat och medborgare

Medverkande: Statsvetarna Ludvig Beckman och Helen Lindberg
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Veckans tips:

Film: Snowpiercer– Bong Joon-ho
Bok: The Napoleonic Wars – Alexander Mikaberidze

Vår tid beskrivs ofta som en mörk tid. Krig, skjutningar och klimathot. Kriserna radas på varandra. Vad gör det med vårt sätt att tänka?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi är nog många som känner att vi lever i en särskilt dyster tid, med krigen i Ukraina och Gaza, höstens terrordåd i Israel och Bryssel, den brutala gängkriminaliteten och förra årets globala rekordvärme. Enligt en EU-undersökning i somras tycker omkring 70% av svenskarna att det går åt fel håll i landet. Och inom politiken beskrivs vår tid oftast som mörk.
Men är vår tid utpräglad mörk, är det synen på vår samtid eller vår framtid som präglar vårt tänkande och finns det lärdomar att dra av historien?
Filosofiska rummet om tänkandet i mörka tider.
Medverkande: Karim Jebari, filosof och forskare vid Institutet för framtidsstudier och Henrik Berggrenförfattare och historiker.

Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Veckans tips:

Bok: Mästaren och Margarita– Michail Bulgakov
Podd: Once and Tooze – med idéhistorikern Adam Tooze
Dataspel:Baldur’s gate 3

Vilket är värdet av, poängen och meningen med, att samtala? Filosofiska rummet bjuder på ett meta-samtal på årets sista dag. Dessutom prövar gästerna samtalsformen med var sin filosofisk tanke.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ett samtal som handlar om sig själv mellan Farshid Jalalvand, vaccinforskare, kulturskribent och författare till boken Apan & Filosofen, Peter Gärdenfors, filosof och professor emeritus i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet, vars senaste bok heter Hur orden får mening, samt Ulrika Carlsson, filosof bosatt i Warszawa som disputerat vid Yale på en avhandling om Kierkegaard.

Producent Thomas Lunderquist, programledare Lars Mogensen.

Inom det filosofiska forskningsfältet social ontologi försöker man på ett grundläggande sätt förstå till synes självklara begrepp som t ex kvinna, makt eller vad 500-lapp har och hade för innebörd.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det pågår det en inomfilosofisk diskussion om hur den sociala ontologin ska användas eller bedrivas. Detta kan få betydelse för oss människor ute i samhället och verkligheten och för hur vi kan förstå oss på vår tids komplicerade fenomen som gängkriminalitet och nationalism.

Vid mikrofonerna tre filosofer: Åsa Burman och Johan Brännmark vid Stockholms universitet, Lena Halldenius vid Lunds universitet. Programledare Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Översvämningar och torka, smältande isar och kollapsande. Å ena sidan skulle man vilja dra täcket över huvudet och å andra sidan skulle man ju vilja göra någonting. Men har vi något personligt ansvar?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I veckan inleddes den stora miljökonferensen COP28 i Dubai och nyligen kom nya mycket dystra uppgifter från FN:s miljöorgan om att världens länder måste minska sina utsläpp betydligt snabbare än vad de lovat. 2023 blir för nionde året i rad världens varmaste år hittills, enligt Meteorologiska Världsorganisationen.

Veckans avsnitt av Filosofiska rummet ställer frågan: vilket ansvar har vi som individer för att rädda jorden från klimatkatastrofer? Det kvittar väl hur ”lilla jag” beter mig? Ja, det finns faktiskt argument för det synsättet. I det här avsnittet får du veta att du i princip kan tuta på som vanligt med dina resor och din konsumtion; vad du gör spelar ingen roll för hur mycket olja som bränns. Men detta är en omdiskuterad hållning och den kommer inte att stå oemotsagd.

Ett samtal mellan klimatforskaren Kimberly Nicholas, filosofen Karim Jebari och klimatpsykologen Frida Hylander. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Sex veckor av krig där civila dödats, tagits som gisslan och drivits på flykt. Vem bär det yttersta ansvaret för våldet?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Israels bombning av Gaza verkar besinningslös. Men hur försvarar man sig mot en fiende som inte skyr några medel för att försöka utplåna en?

Enligt siffror från opinionsinstitutet Arab Barometer hade Hamas i höstas ett ganska lågt stöd bland människor i Gaza. Och bland sekulära och sansade israeler vill förstås också de allra flesta bara leva i fred och lugn med sina palestinska grannar. Det är extremister som eldar på hat och våld. Hur botar man en fanatiker?

Ett samtal mellan statsvetaren Isabell Schierenbeck och filosoferna Magnus Jiborn och Per Bauhn. Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist.

Just nu pågår en häftig debatt om vem som är den största förövaren i kriget mellan Israel och Hamas. Men handlar det om att relativisera våldet och på sätt förminska övergreppen på båda sidor?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hamas terrorattack var avskyvärd, men ”den skedde inte i ett vacuum…” sa FN:s generalsekreterare. Israel krävde hans avgång eftersom de menade att uttalandet rättfärdigade Hamas terrorattack. Går det i dagsläget att tala om förtrycket av palestinier utan att indirekt försvara Hamas terror? 
Att relativisera, det vill säga jämföra något med något annat, görs ofta för att förminska enskilda handlingar. Men kan relativisering också användas för att sätta en handling i ett sammanhang för att förstå vad som har lett fram till handlingen? Måste vi relativisera fruktansvärda våldshandlingar som krig, gängkriminalitet och terror för att förstå? Eller blir det automatiskt en ursäkt för våldet?
Finns det sammanhang där det är moraliskt fel att relativisera?  Och finns det risker med att relativisera för lite?

Medverkande: Torbjörn Tännsjö, professor emeritus i praktisk filosofi, Stina Björkholm, doktor i praktisk filosofi och Andreas Johansson Heinö, doktor i statsvetenskap och förläggare på Timbro förlag.
Programledare:Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Med smarta mobiler och AI ständigt till hands blir intrycken och möjligheterna oändliga. Men vad sker med vårt intellekt, förmågan att resonera och fantisera när vi ständigt går med näsan i skärmen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Appar, knappar, push och poddar: Blir vi dumma i huvudet av all smart teknik?

Det frågar vi oss i det här avsnittet där Filosofiska rummet bjuder in etnologen Jonas Rosenqvist, forskningsansvarig vid Umeå universitet, Sissela Nutley som är hjärnforskare som doktorerat i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet och som är författare till boken Distraherad – hjärnan, skärmen och krafterna bakom,samt sociologen David Wästerfors vid Lunds universitet.