På språket

Akademiska högtider är en återkommande festlighet på universiteten. Ibland kan språket som används under ceremonierna uppfattas som ålderdomligt. Peter Sköld, ceremonimästare vid Umeå universitet, diskuterar olika begrepp som används, var de kommer ifrån och varför latinet fortfarande lever kvar i sammanhanget. 

Rymden är en plats de flesta kan beskriva även om väldigt få har varit där. Kajsa Törmä berättar om hur rymden på samma gång är en verklig och påhittad plats och hur vår fantasi och förhoppningar styr vår förståelse för hur rymden ser ut. 

Är det skillnad på kvinnor och mäns språkbruk? Sambandet mellan språk och kön har studerats i Sverige sedan början av 1900-talet. Då skrev språkforskaren Gustaf Cederschiöld en essä om vad som var karakteristiskt för kvinnors språk i motsats till männens och ställde frågan: vad konstituerar kvinnospråket? På språket uppmärksammar Internationella kvinnodagen genom att samtala med Anki Edlund på med temat språk och kön.

Journalistik, kommunikation och medborgardialoger har en viktig uppgift i att kommunicera klimatomställningen. Vad handlar det om och vilken typ av kommunikation behövs? Annika Egan Sjölander diskuterar vilka former som krävs för att få med alla i omställningen.

Komiker har möjlighet att kommentera samhällsfenomen inom ramen för humor. Christian Lilliequist diskuterar tabu och yttrandefrihet på ståuppscenen. Kan man skämta om vad som helst?

Genom vilken respons vi ger varandra går det att utöva makt. Hanna Söderlund diskuterar hur man kan uppmärksamma att andra utövar makt i samtal och hur det är möjligt att hantera det.  

Vilka språkhändelser minns vi från året 2023? Karin Milles pratar om könade ord, ord för kön och vilka budskap vi kommer att brodera i framtiden.  

Varför är det så svårt att säga hen på spanska? Elena Lindholm pratar om varför den spanska språkstrukturen gör inkluderande språkbruk komplicerat. Hon diskuterar även inställningen till könsneutralt språk i den spansktalande världen. 

Ord har två delar: form och innehåll. Innehållet – vad ett ord betyder – är svårt att ringa in eftersom betydelse är alla erfarenheter och associationer som en människa har av ett ord. Susanne Haugen ger exempel på ord som har fått ändrat betydelse och hur en sådan betydelseförskjutning går till.  

Att lära sig svenskt uttal kan vara olika svårt beroende på vilket modersmål en andraspråksinlärare har, men det finns också många gemensamma utmaningar. Emil Molander berättar om vilka svårigheterna är med att lära sig svenskt uttal i vuxen ålder och vad modersmålstalare i svenska kan göra för att hjälpa till.