Historia.nu med Urban Lindstedt

Den 20 november år 1662 skickar åtta svenskar en supplik till rikskanslern Magnus Gabriel De la Gardie och ber om hjälp att bli friköpta från slaveri i Alger i Nordafrika. De berättar att det finns över hundra svenska slavar som lider i staden.

I mitten på 1600-talet började svenskarna själva att importera det viktiga saltet från Medelhavsområdet. Priset för de pressade importpriserna betalades av hundratals svenska sjömän som blev förslavade efter att deras skepp överfallits av korsarer.

I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med historikern Joachim Östlund vid Lunds universitet. Han har bland annat skrivit boken Saltets pris – Svenska slavar i Nordafrika och handeln i Medelhavet 1650-1770.

Hundratals svenska sjömän hamnade i slaveri i Nordafrika från mitten av 1600-talet till slutet av 1700-talet. De föll offer för kapare på jakt efter kristna att sälja som slavar i Nordafrika. Korsarna hade sin bas i Medelhavet, men kunde röva bort människor så långt bort som från Island och Färöarna.

De svenskar om hade riktig otur blev de fastkedjade galärslavar på osmanernas krigsskepp eller levde i fängelser och arbetade med skeppsbyggeri. De som blev hushållslavar kunde få en något drägligare tillvaro. Vissa slavar kunde själva arbeta ihop pengar till friköpning.

För osmanerna var slavarna mer värda som friköpningsobjekt än som vanliga slavar. Och det kom att utvecklas system med friköpningsagenter för att köpa loss europeiska slavar i Nordafrika. Men de flesta levde och dog som slavar för resten av sina liv.

Det första historiska belägget att svenska staten lyckats friköpt svenska slavar är från 1682. Men på samma sätt som osmanerna värderade unga yrkesskickliga slavar högre än äldre med mindre yrkeskunskaper var den svenska staten mer intresserad av att friköpa unga yrkesskickliga män som kom från kärnlandet Sverige.

Lyssna också på Sultanens sändebuds resa till Sverige 1733.

Bild omslag. Osmaner med kristna slavar avbildade i en gravyr 1608 publicerad i Salomon Schweiggers redogörelse för en resa 1578, Wikipedia, Public Domain

Bild hemsida Slavmarknad i Algér 1684, Amsterdam historiska museum, Wikipedia, Public domain.

Musik: World Beat With Middle Eastern Vocals av Velimir Andreev, Soundblock Audio

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När den etablerade skribenten Helga Johansson, senare Moa Martinson, mötte den 14 år yngre poeten Harry Martinson 1927 uppstod ett ömsesidigt intresse som utvecklades till ett stormigt äktenskap. De arbetade nära varandra och skulle skriva flera av den svenska litteraturens klassiker under äktenskapet.

De hade en gemensam historia präglad av fattigdom, lidande och konstnärlig strävan. Poeten Harry var skör och lungsiktig, men kom att utvecklas till en författare i den etablerade Moas närhet. Något som manliga författarkollegor och litteraturvetare senare förtigit eller förnekat.

I detta avsnitt av podden Historia.nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Ebba Witt-Brattström, professor i litteraturhistoria och aktuell med boken Vi drabbade samman med våra ödens hela bredd.

Moa och Harry Martinsons vägar korsades år 1927. De gifte sig kort därefter och började en gemensam resa, både som ett par och som författare. Under deras äktenskap, som varade från 1929 till 1941, skrev de totalt nitton böcker. De var bägge två komplexa personer som inte var lätta att leva med. Deras gemensamma verk speglar deras liv och erfarenheter, men också den djupa förståelse och respekt de hade för varandra.

Moa Martinson, född som Helga Maria Swartz, är känd för sin skarpa penna och sitt starka engagemang för kvinnors rättigheter. Hon föddes i en fattig familj och tillbringade största delen av sin barndom i fattigdom och osäkerhet. Trots detta lyckades hon bli en av de mest framstående proletärförfattarna under 1920- och 30-talen. Hennes verk, som "Mor gifter sig" och "Kungens rosor", ger en gripande skildring av arbetarklassens liv och kamp.

Harry Martinson förlorade båda sina föräldrar i unga år och tvingades till ett liv som sjöman och luffare. Hans erfarenheter från dessa år, liksom hans djupa kärlek till naturen och rymden, återspeglas i hans poesi och prosa. Han är mest känd för sina verk "Nässlorna blomma" och "Aniara", det senare är en dystopisk skildring av en resa genom rymden.

Efter deras skilsmässa fortsatte Moa och Harry att föra en litterär dialog med varandra. De refererade till varandra i sina verk och fortsatte att utveckla sina egna författarprofiler. Denna dialog fortsatte fram till deras död, vilket visar den djupa kopplingen mellan dem.

Trots deras gemensamma historia har de ofta behandlats separat i litteraturhistorien. Moa har blivit känd som en företrädare för folklitteraturen, medan Harry har hyllats som en mästare inom höglitteraturen.

Bild: Harry och Moa i sin trädgård 1934, Kungliga Biblioteket, Public Domain.

Lyssna också på Edith Södergran: modernitetens banbrytare i revolutionens skugga

Musik: Livet i Finnskogarna av Calle Jularbo med Ivar Lindberg och Oscar Lundin, Internet Archive, Public Domain.

Klippare: Emanuel Lehtonen

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det är den 8 juni år 793 och munkarna på den lilla ön Lindisfarne på Englands östkust tror att denna dag ska bli som alla andra dagar: timme efter timme fyllda av bön, missionsarbete och att kopiera de heliga skrifterna för hand.

Men det är ingen vanlig dag. Många av de bröder som vaknar upp i klostret kommer inte att leva när solen går ned. För den 8 juni år 793 är dagen då vikingatiden börjar. Allt motstånd mejades ner, som man kan läsa om i den engelska historiekrönikan Historia Regum:

”Och de kom till kyrkan på Lindisfarne och ödelade allting med jämmerlig plundring, trampade ner de heliga platserna med orena steg, grävde upp altarna och tog alla den heliga kyrkans skatter. De dödade en del av bröderna, tog med sig andra i kedjor, många fördrev de, nakna och överlastade med kränkningar, några dränkte de i havet...”

Varför uppstod vikingen, vad gjorde han och vart tog han egentligen vägen?

Historia Nu Dok är podden som går på djupet i historien. Detta är första delen av Historia Nu Dok – Vikingen i världen, som görs i samarbete med förlaget Historiska Media. Programledaren är Kristina Ekero Eriksson, journalist och arkeolog som har skrivit böcker om vikingatiden och tiden före vikingatiden. I den här dokumentärserien i fyra delar undersöker hon tillsammans med journalisten Urban Lindstedt, vad som tog åt nordborna i slutet av 700-talet. Tillsammans med experter tar vi reda på historien om vikingar i dagens Ryssland och Ukraina, våldsamma begravningsritualer, Odenkrigare och människooffer – men också om vikingatida pilgrimer, läkeörter och arrangerade äktenskap.

Det var som att nordborna blivit galna, för det slutade inte här. Åren som följer attackerades flera andra kloster på de brittiska öarna. På den skotska ön Iona dödade vikingarna 68 munkar på stranden och deras kloster brändes ner. Som man kan läsa i en nedteckning: ”De åstadkom att det som tidigare varit så rikt nu var som ingenting”.

England kom att attackeras i flera vågor, från år 865 invaderades landet av den stora hedniska armén, vikingafamiljer som rest dit i stora flottor och som så småningom bosatte sig i det som kom att kallas Danelagen – det området där dansk lag gällde. Drygt två hundra år efter anfallet på Lindiafarne satt den danske vikingen Sven Tveskägg på Englands tron.

Det mäktiga Frankerriket, en stormakt som ungefär motsvarade dagens Frankrike och Tyskland, skonades inte heller. Några år efter Lindisfarne 793 började Frankerrikets kuster att attackeras och det intensifierades på 830-talet. Den åtråvärda handelsstaden Dorestad, i dagens Nederländerna, plundrades av vikingarna varje år mellan 834 och 837.

Historia Nu Dok – Vikingen i världen, som görs i samarbete med förlaget Historiska Media.

Medverkade gjorde Andreas Hennius.

Programledare: Kristina Ekero Eriksson

Redaktör: Aron Schuurman

Producent: Urban Lindstedt

Ljuddesign och slutmix: Emanuel Lehtonen

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Inbördeskriget i Syrien har pågått i tio år. Konfliktens ursprung går att spåra till Frankrikes hårdhänta kolonialpolitik under 1900-talets första hälft. Gränserna var dragna helt utan hänsyn till historien och de olika folkgrupper som levde i det franska protektoratet. Dessutom verkade Frankrikes kolonialherrar utifrån principen söndra och härska.

Efter självständigheten år 1946 lämnade Frankrike efter sig en dysfunktionell stat där militärkupperna avlöste varandra tills Hazef al-Asad skapade Mellersta Österns hårdaste diktatur. En diktatur där korruptionen genomsyrade alla nivåer av samhället.

Det kalla kriget cementerade sedan en regim som saknade en bredare folklig förankring. Utanför kalla krigets ramar levde etniska och religiösa motsättningar kvar för att senare förstärkas av områdes stormakter.

I denna nymixade repris av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Tomas Andersson samt författaren Stefano Foconi. Tillsammans har de skrivit en rad böcker om Mellersta Östern, bland annat Levanten - Mellersta Östern utan gränser samt I skuggan av muren – Israel/Palestina

Sommaren år 2011 utvecklades protester mot regimen i Syrien till ett regelrätt inbördeskrig.

Trots att det styrande Baathpartiet är sekulärt kom konflikten att brytas mellan shia och sunni då regimen dominerades av den shiitiska sekten alawiter.

Syrien artificiella gränser skapades av de europeiska kolonialmakterna genom en hemlig del av Sykes-Picot-avtalet som slöts 16 maj 1916 mellan Frankrike och Storbritannien, och som godkändes av Ryssland senare samma år. Det franska mandet Syrien kom att utgöras av dagens Syrien, Libanon samt den turkiska Hatayprovinsen. Det som senare blev Syrien hade aldrig tidigare existerat som en självständig stat.

Under Frankrike som styrde enligt principen söndra och härska tvingades en blandning av olika religiösa och etniska grupper ihop. Frankrike gav makten till den alawitiska minoriteten vilket ledde till sekteristiska spänningar.

De flesta syrier är sunniaraber, men landet styrs sedan en statskupp år 1963 av medlemmar av den alawitiska minoriteten. Den alawitiska regeringen ger den egna etniska gruppen särskilda privilegier, en maktfördelning som eldar på missnöjet hos missgynnade grupper som sunniaraber och etniska minoriteter som kurder och kristna araber. Dessutom är många syriska städer och samhällen redan organiserade i etniska eller religiösa enklaver, vilket innebär att lokala miliser också är sekteristiska, något som kan förklara varför så stor del av dödandet i Syrien har utvecklats längs sekteristiska linjer.

Musik: Arabic Instrumental av MEDIA-MUSIC GROUP, Soundblock Audio

Bild: Karta från Sykes–Picot avtalet som visar britternas och fransmännens intresseområde. Signerad av Mark Sykes och François Georges-Picot, den 8 maj 1916.

The National Archives MPK1/426. Public Domain

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Profeten Muhammed (år 570–632) var 40 år när guds ord uppenbarar sig för honom. Uppenbarelserna skulle tvinga honom och hans anhängare att lämna staden Mekka. Migrationen, hijra, blir startpunkten för den muslimska tidräkningen. I koranen beskrivs Muhammed som den sista profeten.

I de traditionella källorna framträder Muhammed som en blyg man som hellre förlåter än straffar, som är respektfull mot kvinnor samt vänlig mot djur och slavar. Det är i kampen mot de traditionella polyteisterna i Mekka som Muhammed blir en älskad och respekterad ledare, som senare har beskrivits som en perfekt människa.

I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med idéhistorikern Klas Grinell som är aktuell med biografin Muhammed.

Muhammed är den fattiga och föräldralösa pojken från Mekka som blir en framgångsrik handelsman och gifter sig med den rika änkan Khadija. Det är först när han är 40 år som guds ord uppenbaras för honom, vilket leder till långtgående konflikter med sina stamfränder i Mekka. Med tiden ska Muhammed segra över tvivlarna med både diplomatiska och militära medel fram till sin död år 632.

En teori bland akademiker är att Muhammed predikade i en existerande monoteistisk, judisk eller judisk-kristen miljö och att den rörelse som uppstod kring honom, först gradvis men framför allt efter hans död, utvecklades till en egen religion. Enligt detta perspektiv predikades Koranen för åhörare som redan hade en god förståelse för de bibliska profeterna och berättelserna.

Den tyska islamforskaren Angelika Neuwirth menar i sin analys av Koranen att islam tog form i en kultgemenskap kring syriska psalmer, judisk Talmud och andra texter med anknytning till de bibliska profeterna och berättelserna. De förändringar som sker i uppenbarelsernas riktning, från de första versernas poetiska eskatologi till de senare kapitlens sociala budskap, beror, enligt denna forskning, på att Muhammed inte bara tar på sig nya roller, utan också vänder sig till nya grupper utanför den ursprungliga trosgemenskapen.

Bild: Persisk miniatyrmålning, från 1550 e.Kr., föreställande Muhammed stigande på Burak in i himlen, en resa känd som Miraj. Detta arbete kommer från en Khamseh av Nizami. Det tillskrivs Sultan Muhammed.

Lyssna också på Jesus—en obekväm apokalyptisk profet.

Musik: Islamisk kallelse till bön, Pixabay, Creative Commons.

Klippare: Emanuel Lehtonen

Referenser

Grinell, K. (2024). Muhammed. Historiska Media.

Sorgenfrei, S. (2024). Den föräldralöse pojken som grundade en världsreligion. Tidskriften Respons.

Grinell, K. (2024). Muhammed – en våldets eller förlåtelsens profet? Svenska Dagbladet.

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Rysshärjningarna åren 1719 till 1721 kom länge att leva kvar i det svenska folkminnet. År 1719 stod Sverige utblottat efter 19 års krig med alla sina grannar, men de var inte beredda att ge upp sina baltiska besittningar till Ryssland och därför gick fredssamtalen trögt.

För att sätta press på Sverige i förhandlingarna inledde Ryssland ett terrorkrig mot den svenska kusten. Under tre somrar kom den ryska galärflottan att föröda den svenska kusten från Norrköping i söder till Piteå i norr. Tusentals Gårdar och bruk brändes och lös egendom fördes bort.

Den svenska högsjöflottan, som var en av de mäktigaste i världen, kunde inte skydda den västra rikshalvans långa kust mot hundratals grundgående ryska galärer.

I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med professor Lars Ericsson Wolke vid Försvarshögskolan om Rysshärjningarna. Han har bland annat skrivit Sjöslag och rysshärjningar: kampen om Östersjön under stora nordiska kriget 1700-1721.

Under det stora nordiska kriget beräknas 200 000 svenska och finska män dött i kriget. Det är upp till en tredjedel av alla män i det glest befolkade landet.

De bittra sista åren av Stora nordiska kriget präglades av Rysslands ockupation av den Östra Rikshalvan, nuvarande Finland, samt Rysslands terrorkrigsföring längs den Västra rikshalvans ostkusten från Norrköping till Piteå.

Den ryska amiralen Fedor Apraksins galärflotta 1719 räknade 132 galärer och ett hundratals mindre skärgårdsbåtar och 26 000 man.

Den svenska högsjöflottan hade egentligen inget motmedel ryssarnas hundratals galärer som brände tusentals hemman och bruk. Det svenska försvaret koncentrerade sig på att skydda huvudstaden mot angrepp, men lämnade kusterna oskyddade.

Fredssluten 1719–21 medförde svåra förluster för Sverige, som förlorade sin stormaktsställning till Ryssland. I freden i Nystad erhöll Ryssland 1721 delar av Viborgs och Kexholms län, Ingermanland, Estland med öarna Ösel och Dagö samt Livland. I freden med Danmark förlorade Sverige sin tullfrihet i Öresund. Preussen erhöll Pommern söder om Peene samt öarna Usedom och Wollin, och Hannover fick Bremen och Verden.

Lyssna också på avsnitten Nationalism under Stora nordiska kriget och Den gåtfulle Karl XII:s missade möjligheter.

Bild: Slaget vid Föglöfjärden, även kallat slaget vid Flisö eller slaget vid Ledsund, var ett sjöslag mellan en svensk flottenhet och rysk galärflotta under stora nordiska kriget och ägde rum 27 juli 1720 i Östersjön på Föglöfjärden i den åländska skärgården. Av Ferdinand Perrot - The Bridgeman Art Library, Object 364926, Wikipedia Public Domain

Musik: March for Justice av Crosby Tencher, Soundblock Audio

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jesus från Nasaret utmanade etablissemanget med sin lära och avrättades som en upprorsman. Trots sitt misslyckande skulle med tiden den lilla judiska sekten kring Jesus bli världens största religion.

Forskningslitteraturen om Jesus är enorm, men att Jesus var en historisk person är de flesta seriösa historiker och bibelforskare överens om. Jesus var en apokalyptisk profet som egentligen misslyckades med sin strävan att reformera judendomen, enligt bibelforskaren professor Cecilia Wassén. Och han föddes aldrig i Betlehem.

I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Cecilia Wassén, professor i nya testamentets exegetik vid Teologiska institutionen vid Uppsala universitet. Hon har tillsammans med Tobias Hägerland skrivit boken Den okände Jesus: berättelsen om en profet som misslyckades.

Nya Testamentet erbjuder de mest direkta och omfattande källorna om Jesus Kristus. Dessa texter, som inkluderar evangelierna och Paulus brev, skrevs av människor som antingen hade direkt kontakt med Jesus eller som byggde på traditioner och vittnesmål från de som hade det. Nya Testamentets texter influerades av författarnas religiösa tro och teologiska syften.

En central fråga i studiet av den historiska Jesus är hur han såg på sig själv och vilken roll han spelade i att etablera kristendomen. Enligt Nya Testamentet betraktade Jesus sig själv som Messias, Guds son, och grundade en ny religion skild från judendomen.

Från 1700-talet och framåt började forskare söka efter den historiske Jesus, bortom de religiösa tolkningarna av honom. Denna forskning har fortsatt in i vår tid och har lett till utvecklingen av en rad hypoteser och teorier om Jesus och hans liv.

Det finns också icke-kristna källor som nämner Jesus. Till exempel skriver den judiske historikern Flavius Josefus om Jesus i Judiska fornminnen, ett verk som färdigställdes runt år 93 eller 94. Josefus nämner flera personer som också förekommer i evangelierna, inklusive Johannes Döparen, Pontius Pilatus och Herodes den store. Han omnämner också Jesus vid två tillfällen.

Förutom Nya Testamentet finns det en rad andra skriftliga källor som refererar till Jesus. Dessa inkluderar andra tidiga kristna texter, samt texter från historiker och samtida personer som inte var kristna. Det finns även judiska texter som nämner Jesus, samt referenser till Jesus i Gamla Testamentet.

Arkeologin har också bidragit till studiet av den historiska Jesus. Fynd från Bibelns platser och tidsperioder har hjälpt till att verifiera vissa aspekter av Bibelns berättelser, även om de inte direkt bevisar detaljerna i Jesu liv.

Lyssna också på Skriftkulturen som förändrade allt.

Bild: Den äldsta kända avbildningen av Jesus Kristus Frälsaren (Pantokrator), en från 500-talet från Saint Catherines kloster, Sinaiberget, Wikipedia, public domain.

Musik: Ragnarok 2020 av Bzur, Storyblock Audio.

Klippare: Emanuel Lehtonen

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sommaren år 1942 ställdes männen Reservpolisbataljonen 101 inför uppgiften att skjuta 1500 judiska kvinnor, barn och äldre män i byn Józefów i det ockuperade Polen. Männen själva, som kom ur Hamburgs arbetarklass och lägre medelklass, var inkallade som reservpoliser eftersom de ansågs för gamla för att aktiv militär tjänst.

När de fick sina order från en uppenbart besvärad major Wilhelm Tapp, som beskrev det som en oerhört obehaglig uppgift från högsta ledningen, ställdes männen inför möjligheten att utan sanktioner slippa undan mördandet. Trots detta genomförde de flesta av de åldrande familjefäderna ordern som innebar att i tusental mörda kvinnor, barn och äldre män på mycket nära håll.

I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet om boken Helt vanliga män – Reservpolisbataljonen 101 och den slutgiltiga lösningen i Polen av Christoffer R Browning.

Massakern i byn Józefów blev inledningen på ett massmord där reservpolismännen medverkade i mordet på 38 000 judar och deporteringen av 45 200 till dödsläger. Männen i Reservpolisbataljonen 101 var inte ensamma om uppgiften. Vid sidan om de politiskt skolade SS förband medverkade en rad polisförband och reservpolisförband i genomförandet av förintelsen.

Den 19 juli 1942 gav SS-chefen Heinrich Himmler order om den ”slutgiltiga lösningen” i generalguvernementet Polen. Hela den judiska befolkningen skulle vara deporterad från generalguvernementet senast den 31 december 1942. Enligt Himmlers order var detta ett viktigt led i Polens etniska utrensning, för att garantera framtida ”rasrenhet” i Tyska riket och Europa.

Ordern utfördes under de efterföljande månaderna med stor effektivitet. Himmlers slutgiltiga lösning ledde till döden för den judiska befolkningen i generalguvernementet.

Bild: Major Wilhelm Tapp, befälhavare över Reservpolisbataljonen 101, tillsammans med sina närmaste män.

Musik: Begravningsmarch av Chopin, framförd av Boby Cole, Soundblock Audio.

Lyssna på hela vår serie i fem avsnitt om Tredje rikets framväxt:

Våldets väg tredje rikets uppkomst.

När demokratin gav upp – Tredje rikets uppkomst del 2

Tredje rikets förberedelse inför kriget 1933-1939 (del 3)

Tredje rikets raspolitik som förövning inför det totala kriget

Tredje rikets uppgörelse med Versaillefreden

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Statens upprättande av våldsmonopol är grundläggande i alla samhällen. På medeltiden var polisiära uppgifter som att upprätthålla lag och ordning lokalt organiserad, med borgare som agerade stadsvakter i städerna och bönder som fjärdingsmän på landsbygden. När statsmakten stärkte sin ställning under den tidigmoderna tiden kom kungamakten att ta större ansvar för polisiära uppgifter även om det lokala inslaget fortsatte att vara dominerande.

Den moderna specialiserade polisen som vi känner idag utvecklades först under 1800-talet och början av 1900-talet. Spänningen mellan kommunalt och statligt inflytande över polisen har funnits med ända tills polisen förstatligades 1965.

I detta avsnitt av podden Historia.Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Josefine Berndt som doktorerade i historia med avhandlingen Polisfrågan i svensk politik - Reformer och institutionell förändring 1875–1965.

Under medeltiden, då Sverige bestod av mindre samhällen och städer, var polisväsendet lokalt organiserat. Dåtidens ordningsmakt kallades fjärdingsmän, lokala förtroendemän som hade ansvar att bevaka ordningen inom deras socken. Dessa fjärdingsmän var både poliser och skatteindrivare och hade en djup förståelse för sina lokala samhällen. Under kungamakten fanns regionala makthavare som främst såg kungens intresse av ordning och skatteindrivning.

På 1630-talet genomförde kungamakten en länsindelning med landshövdingar som i varje län var kungens högste tjänsteman. Landshövdingarna fick det yttersta ansvaret för lag och ordning i sina län. De fungerade då som chefer över landsfiskalerna och som åklagare i vissa mål.

Under 1700-talet började tanken om en mer organiserad polisstyrka ta form. År 1776 inrättades Kungliga poliskammaren i Stockholm, och kung Gustav III utnämnde Henric von Sivers, adlad Liljensparre, till Sveriges förste polismästare. Nu kom polisen att alltmer förknippas med brottsutredningar. Denna nya position ledde till fler förändringar, och snart ersattes de frivilliga vakterna och borgarna som tidigare hade ansvarat för att upprätthålla lag och ordning med särskilt anställda stadsvakter.

Under 1800-talet blev det allt vanligare att kommunerna tog över ansvaret för polisväsendet. Detta var en följd av kommunallagarna från 1862, som skapade en tydligare skillnad mellan städer, köpingar och landskommuner. I städerna överfördes ordningsmakten till borgmästaren eller magistraten, medan landsbygdens polisväsende fortsatte att skötas av fjärdingsmän och länsmän.

Under 1900-talet blev det tydligt att det fanns ett behov av att omorganisera och centralisera polisväsendet. Från och med 1965 blev polisen i Sverige statligt styrd, vilket innebar en tydlig omorientering från en lokalt baserad poliskår till en centraliserad, statligt kontrollerad polis. Denna nationalisering markerade en viktig förändring i svensk polisens historia och speglade en generell trend i Europa.

Bild: Troligen en arrangerad bild, som visar hur polisen föser in en fyllerist i "Svarta Maja" för transport till polisstationen, Kalmar läns museums fotoarkiv, Digitalt museum, Fritt från kända upphovsrättsliga restriktioner – Public Domain Mark (PDM)

Musik: Kvinnlig Poles av Birger Stenberg från 1921, Columbia (E7040), Internet Archive, Public Domain.

Lyssna också på Värvade soldaters otacksamma roll under 400 år.

Klippare: Emanuel Lehtonen

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den svenska kyrkan har ända sedan reformationen haft en viktig roll som kungamaktens verktyg för att sprida information och propaganda. Under stormaktstiden blev propagandan ännu viktigare för att stödja krigsansträngningarna.

Kyrkan skulle med krigspropaganda hålla befolkningen på gott humör trots alla umbäranden. Knepet blev att skylla krigen på befolkningens syndighet.

I denna nymixade repris av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Anna Maria Forssberg som är historiker som arbetar på Vasamuseet. Hennes doktorsavhandling Att hålla folket på gott humör – Informationsspridning, krigspropaganda och mobiliering i Sverige 1655-1680handlar just om kyrkans roll i krigspropagandan under Stormaktstiden. Hon har senare jämfört kyrklig krigspropaganda i Frankrike och Sverige i boken The Story of War – Church and Propaganda in France och Sweden 1610-1710.

Sverige lyckades trots en liten befolkning och knappa resurser bli en stormakt under 1600-talet. Detta medförde stora umbäranden för allmogen i form av höga skatter och utskrivningar till krigsmakten. En halv miljon svenska män förlorade sina liv i krigen mellan 1620 och 1720.

Krigspropaganda spreds både i krigs- och fredstid. Statsmakten huvudbudskap var att krigen var ett gudomligt straff på grund av den syndiga befolkningen. Och världen var befolkad av onda fiender vars mål var att förstöra Sverige. Regenten var det bästa skyddet mot fienderna och alla måste bidra i krigsansträngningen.

Prästerna motsatte sig aldrig rollen som propagandister för kungamakten. Och anfallskrigen beskrevs som försvarskrig. Enligt prästerna var kungen utsedd av Gud och undersåtarna hade absolut trohets­ plikt mot överheten. I predikningar lade prästerna alltid skulden för kriget på undersåtarna.

Lyssna också på Gustav Vasas känsla för propaganda.

Musik: Nearer My God To Thee Church Organ av Bobby Cole, Soundblock Audio.

Bild: Prästfamilj från 1680, Nordiska Museet, Public Domain.

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kalla kriget inleddes i Berlin med Berlinblockaden 1948 och slutet inleddes med Berlinmurens fall 1989. Berlin var utan tvekan kalla krigets huvudstad där två system, separerade av en mur, spionerade på varandra.

Berlin var en ruinstad efter andra världskriget. De allierade hade delat upp staden i fyra ockupationssektorer. Men snart började spänningarna mellan de allierade västmakterna och Sovjetunionen att öka, och Berlin blev en källa till konflikt.

I denna livepodd av Historia Nu som spelades in på Bokmässan i Göteborg 2023 samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Olle Larsson som är aktuell med böckerna Berlinmurens fall (2023) och Det dramatiska 80-talet (2022).

Sovjetunionen och de allierade i Väst litade aldrig på varandra under andra världskriget och när den gemensamma fienden Nazityskland besegrats skulle spänningarna växa till ett kallt krig. Berlinblockaden 1948, när Sovjetunionen förhindrade införsel av varor till Västberlin som kontrollerades av Västmakterna, är en naturlig start på kalla kriget. Och Berlin är tveklöst Kalla krigets huvudstad.

Blockaden var ett svar på införandet av en ny valuta i det som skulle bli Västtyskland. Sovjetunionens avsikt med blockaden var att tvinga de västliga makterna att ge upp sina sektorer i Berlin och lämna staden under sovjetisk kontroll. Det var ett försök att krossa Västberlins ekonomi och tvinga de västliga makterna att överge staden.

För att rädda Västberlin flög de västliga makterna in förnödenheter till Västberlin i en massiv flygbro, där hundratals flygplan flög dag och natt för att förse staden med mat, bränsle och andra nödvändigheter. Berlinblockaden och Luftbron blev snabbt en symbol för kalla kriget. Det var en tydlig demonstration av den ideologiska och politiska konflikten mellan öst och väst.

Under kalla kriget var Berlin också en spionernas huvudstad. Både öst och väst använde sig av spioneri för att få information om fienden. Det var här som spionutbyten ägde rum och där spioner från båda sidor rekryterades och avslöjades.

Den 13 augusti 1961 byggde östtyska myndigheter med Sovjetunionens goda minne Berlinmuren, som murade in Västberlin och skilde familj och vänner från varandra, samt blev en symbol för den delade staden och den skarpa skiljelinjen mellan öst och väst. Muren blev den tydligaste symbolen för den totalitära kontrollen som östtyska regeringen hade över sina medborgare.

I den 26 och 27 oktober stod sovjetiska och amerikanska pansarvagnar öga mot öga mot varandra vid gränsövergången Checkpoint Charlie efter problem för amerikanska diplomater att fritt passera gränsen mellan Väst och Östberlin.

Det nästan slumpartade Berlinmurens fall den 9 november 1989 var början på slutet på det kalla kriget och en ny era för Berlin och Tyskland. Det var en historisk händelse som firades över hela världen och som ledde till återföreningen av Öst- och Västtyskland. Berlinmurens fall innebar också slutet på Berlin som kalla krigets huvudstad. Staden blev istället en symbol för en ny tid av fred, enighet och frihet.

Bild: Berlinmuren vid Niederkirchnerstrasse mellan Kreuzberg och Mitte, 1988, av Roland Arhelger, Wikipedia, CC BY-SA 4.0

Lyssna också på Berlinmurens fall – en oväntad händelse som förändrade världen.

Musik: Upstairs Downstairs av The Mountain, Storyblock Audio.

Klippare: Emanuel Lehtonen

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När internet började spridas utanför akademiska kretsar utlovades vi ett helt nytt samarbetsinriktat, interaktivt och fritt nätsamhälle där kunskap och idéer skulle flöda fritt. Men den kommersiella delen av internet kom att ta över tjänster och funktioner. Med tiden blev det några få amerikanska bolag som kom att dominera nätet.

Ursprunget till internets föregångare Arpanet var militärt. Den amerikanska militären såg ett behov att kunna upprätthålla kommunikationer vid ett kärnvapenkrig. Och när Sverige via den tekniska högskolan Chalmers kopplades på internet 1984 var det ingen som brydde sig förutom några få dataforskare.

I denna nymixade repris av podcasten Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Peter Bennesved som doktor i idéhistoria och har intresserad sig för teknikutveckling. Han arbetar för närvarande på en studie om it-kommissionen.

Idén till Arpanet kläcktes 1962 då psykologen och dataforskaren Joseph Licklider skickade runt PM om ett ”intergalaktiskt nätverk”. Och det första meddelandet skickade skickades på Arpanet den 29 oktober 1969. Men idén om ett data nätverk går att spåra betydligt längre tillbaka i historien.

Ett viktigt steg i utvecklingen var när konceptet med world wide web utvecklades 1989 med länkar och webbadresser av Tim Berners-Lee på forskningscentret CERN i Schweiz. Fyra år senare var 1,7 procent av svenskarna uppkopplade, men redan vid millennieskiftet var hälften av svenskarna uppkopplade.

Den nya kommunikationsteknologin kom med ett löfte om ett nytt samhälle och ett nytt effektivare näringsliv. Riskkapital strömmade till allt galnare internetföretag, men i mars år 2000 sprack internetbubblan när nätbutiken Boo.com gick i konkurs.

Lyssna också på Från furstars brevövervakning till demokratisk massövervakning.

Bild: The Opt Project – en visualisering av internet från år 2005: Creative Commons.

Musik: Technology Music av Bobby Cole, Soundblock Audio.

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Upplysningen kännetecknas av en radikal förändring i hur människor tänkte och förstod världen omkring dem. Från mitten av 1600-talet till slutet av 1700-talet var en tid då vetenskap, rationalitet och frihet från religiösa och politiska förtryck kom i förgrunden.

Begrepp som yttrandefrihet, mänskliga rättigheter, demokrati, maktdelning, likhet inför lagen, rättssäkerhet, frihandel och antikolonialism fick kraft under upplysningen. I Frankrike och Amerika kom idéerna att omvandlas till revolutioner.

I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Gunnar Petri, författare och doktor i juridik, om upplysningen. Han är aktuell med boken Upplysningen – En essä om dess beskaffenhet, nytta och nödvändighet för samhället.

Upplysningens rötter sträcker sig tillbaka till renässansen och den vetenskapliga revolutionen. Under dessa perioder började människor utmana kyrkans auktoritet och ifrågasätta traditionella sätt att förstå världen. Vetenskapliga upptäckter och teorier, såsom Copernicus heliocentriska teori och Galileos observationer, utmanade kyrkans världsbild och öppnade dörren för ett mer rationellt och vetenskapligt sätt att förstå världen.

En rad framstående tänkare i Frankrike, kända som "les philosophes", spelade en avgörande roll i att forma upplysningen och dess idéer. Dessa inkluderade filosofer som Voltaire, Montesquieu och Rousseau, vars verk hjälpte till att sprida upplysningens idéer över hela Europa och bortom.

Voltaire, en av de mest framstående filosoferna under upplysningen, var känd för sin skarpa kritik av kyrkan och hans försvar av religiös och intellektuell frihet. Hans skrifter bidrog till att sprida upplysningens idéer och inspirera andra tänkare.

Montesquieu är mest känd för sin teori om maktdelning, som senare skulle bli grunden i utvecklingen av moderna demokratier. Hans verk, "Andan i lagarna", var inflytelserik i att forma upplysningens politiska idéer.

Rousseau, som är mest känd för sitt verk "Om samhällsfördraget", bidrog till upplysningen genom sina radikala idéer om politik och samhället. Han förespråkade att människor skulle återgå till ett mer naturligt tillstånd fri från samhällets korruption och förtryck.

Termen "upplyst despot" användes för att beskriva de monarker under upplysningen som försökte tillämpa upplysningens principer på sina regeringar. Dessa monarker strävade efter att reformera sina samhällen genom rationella metoder, men behöll ändå absolut makt.

I Sverige, framträdde landet på Europas vetenskapliga scen under 1700-talet, och på några områden var Sverige till och med en ledande nation. Upplysningens idéer och filosofi påverkade landets vetenskap, filosofi och samhällsutveckling under denna tid.

Mot slutet av 1700-talet uppstod romantiken som en reaktion mot upplysningen. Romantikernas kritik mot upplysningen var att beskrivningen av verkligheten var för ensidigt mekanisk och materialistisk.

Lyssna också på Den franska revolutionen förändrade allt i floder av blod.

Bild: Upplysningsfilosoferna samlade till salong hos Madame Geoffrin. Skådespelaren Lekain i mitten läser högt ur ett drama av Voltaire framför en byst av densamme. Bland deltagarna skall man återfinna bl.a. Diderot, Rousseau och d’Alembert. Målningen sägs återge ett tillfälle 1755 men är gjord 1814 av Anicet Lemonnier (1743–1824). Académie des sciences et belles lettres, Rouen. av Lemonnier, ca. 1812, Wikipedia, Public Domain.

Musik: Pisces av Humans Win, Storyblocks Audio

Klippare: Emanuel Lehtonen

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När den socialdemokratiske partiledaren Pär Albin Hansson använde begreppet folkhemmet i en riksdagsdebatt år 1928 för att beskriva det goda samhället utifrån bilden av en familj var han långt ifrån först att använda ordet. För att beskriva sin vision lånade Pär Albin Hansson begreppet från borgerliga politiker.

Men det skulle dröja över 50 år från Pär Albin Hanssons folkhemstal tills det blev ett centralt politiskt begrepp i den svenska debatten. Folkhemmets fick sin betydelse först under 1980-talet när socialdemokraterna ville försvara välfärdsstaten när hela samhällsbygget börjat ifrågasättas under parollen systemskifte.

I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Nils Edling, professor i historia vid Stockholms universitet som in en rad artiklar diskuterat begreppet folkhemmet samt begreppet välfärdsstatens ursprung. Just nu arbetar han på en bok om begreppet Folkhemmet.

Folkhemmet har blivit en kraftfull metafor för välfärdssamhället där jämlikhet och rättvisa råder. Men när välfärdspolitiken formulerades på 1930-talet nämndes folkhemmet knappt.

Pär Albin Hansson (s) använde begreppet folkhemmet för att beskriva det goda samhället utifrån bilden av en familj var han långt ifrån först att använda ordet. Socialdemokraterna ville reformera samhället och Hansson lånade ett begrepp som tidigare används av borgliga politiker för att beskriva sin vision:

”Det goda hemmet känner icke till några privilegierade eller tillbakasatta, inga kelgrisar och inga styvbarn. Där ser icke den ene ner på den andre. Där försöker ingen skaffas sig fördel på andras bekostnad, den starke trycker icke ner och plundrar den svage, I det goda hemmet råder likhet, omtanke, samarbete, hjälpsamhet. Tillämpat på det stora folk- och medborgarhemmet skulle detta betyda nedbrytandet av alla sociala och ekonomiska skrankor, som nu skilja medborgarna i privilegierade och tillbakasatta, i härskande och beroende, plundrare och plundrade.”, sade Per Albin Hansson i riksdagen.

Men folkhemmet blev aldrig ett centralt begrepp under 1930-talet. Inte heller under rekordåren efter kriget användes folkhemmet i debatten. Folkhemmets fick sin betydelse först under 1980-talet när socialdemokraterna ville försvara välfärdsstaten när hela samhällsbygget börjat ifrågasättas under parollen systemskifte.

Begreppet välfärdsstat har en gammal historia som började långt före den moderna välfärdsstatens första staplande steg under den tyska rikskanslern Otto von Bismarck som föreslog ett socialförsäkringssystem (Sozialgesetzgebung) redan 1878. Förslaget innehöll statlig olycksfallsförsäkring, sjukförsäkring, försäkring mot invaliditet och åldersarmod, det vill säga en slags ålderspension för behövande. Sjukförsäkring kom också att införas 1883 och olycksfallsförsäkring 1884. År 1889 infördes obligatorisk ålderdoms- och invaliditetsförsäkring.

Lyssna också på Sockenbarnets August Theodors livsresa i det moderna Sverige.

Bild: Statsminister Per Albin Hansson. 1943 FOTOGRAF Carl Erik Sunesson, Miliseum, public domain.

Läs mer: Varifrån kommer välfärdsstaten? Om ett modernt nyckelbegrepps långa historia av Nils Edling och

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nazityskland och Sovjetunionen mördade under perioden 1933 till 1945 14 miljoner civila i ett område som innefattar östra Polen, Ukraina, Belarus, västra Ryssland och Baltikum.

De civila offren dog inte p.g.a krigshandlingar utan en genomtänkt mordisk politik. Koloniala ambitioner utifrån två totalitära ideologier slutade med skapad massvält, nackskott och gasning. Den amerikanske historikern Timothy Snyder kallar området för Bloodlands i en bok med samma namn. Han hävdar att vi måste utgå från territoriet för att förstå vad som hände.

I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med professor Martin Hårdstedt utifrån boken Bloodlands av historikern Timothy Snyder.

Två totalitära regimers koloniala ambitioner sammanföll i brödboden Ukraina. Sovjetunionens ledare Stalin valde att medvetet svälta ihjäl 3 miljoner ukrainska bönder i kollektiviseringen av jordbruket, som var tänkt att ge ett överskott som kunde användas för att industrialisera samhället. I den stora terrorn 1936 till 1938 var polacker och kulaker särskilt utpekade. 700 000 människor avrättades under två år för att säkerställa revolutionen.

Adolf Hitler planerade att låta 30 miljoner människor svälta ihjäl i Bloodlands för att ge utrymme för en jordbrukskolonisation av Ukraina, för att säkerställa Tysklands mattillgång. När krigslyckan satte stopp för planerna inriktades dödandet framförallt mot judar som främst sköts nära sina hem än skickades till dödslägren i Polen.

När Tyskland anföll Polen den 1 september 1939 var det första steget på vägen att besegra Sovjetunionen. På Östfronten fick tyskarnas fantasier om raskrig fritt spelrum. Massavrättningarna av judar började på hösten 1941 och fortsatte till 1944. Cirka 1,5 miljoner ukrainska judar dödades, och över 800 000 fördrevs österut.

Bild: Einsatzgruppe mördar judar i Ivanhorod, Ukraina, 1942. En kvinna försöker skydda ett barn med sin egen kropp precis innan de beskjuts med gevär på nära håll. Wikipedia, Public Domain.

Musik: The Comeback Yid Bulgarish av Humans Win, Storyblock Audio

Lyssna också på Så blev vanliga medelålders män massmördare i Hitlers raskrig samt Holodomor – Josef Stalins terrorsvält för att kuva ukrainarna.

Klippare: Emanuel Lehtonen

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Under slutet av 1500-talet började svedjebrukande finnar att flytta från Finland till svenska utmarker i Kolmården, Tiveden och Västernorrland, sedan Bergslagen och Värmland. De lockades av stora ödemarker och skattefrihet under 6 till 15 år. Mellan 10 000 till 15 000 finnar tror man flyttade till Sverige.

Skogsfinnarnas svedjebruk gav extremt stora skördar av råg, men krävde också stora arealer och mycket arbetskraft. Skogsfinnarna behöll sitt språk och distinkta kultur ända fram till 1900-talet i vissa områden och än idag äts det motti i Värmland.

I avsnitt 164 samtalar programledare Urban Lindstedt med historikern Maud Wedin som också är ordförande i organisationen Finnsam. Hon doktorerade på skogsfinnarnas kolonisation av Norrland.

Finland en del av det svenska riket från 1200-talet till år 1809. Gustav Vasa ville kolonisera de stora obebodda skogarna i Norrland och erbjöd därför både svenskar och finnar både mark och skattefrihet om de flyttade till svenska utmarker. Svenska bönder och finska bönder vid kusterna var inte intresserade, men däremot lockades mellan 10 000 och 15 000 skogsfinnar till Sverige.

Grunden för kulturen var den näringsrika sura granskogen, där marken blev basisk och näringen frigjordes vid bränning. Traditionellt jordbruk gav 4-8 ggr utsädet, svedjebruk ofta mer än 100-fallt.

Svedjebruket krävde mycket arbetskraft, ofta skapades bolagsliknande arbetsformer, där man ersattes efter arbetsinsats (domböcker). Från skogsavverkning till skörd tog det 3-4 år beroende på fuktighetsgrad och att all oförädlad råg är tvåårig.

Skogsfinnarna försörjde sig till en början på svedjebruk, men omkring 1640 begränsades svedjebruk i lag för att skog behövdes för bergsbruk. Savolaxarna blev då torpare, i Bergslagen med skyldighet att arbeta som kolare knutna till bergsbruken. Senare flyttade skogsfinnarna vidare till Värmland.

Lyssna också på Klubbekriget – det blodiga upproret när Finlands bönder fått nog.

Bild: Svedjebruk av Eero Järnefelt från 1893 Finnish National Gallery, public domain.

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Aktiesparande omvandlades i Sverige under 1980-talet från en verksamhet för några få luttrade experter till en bred folksport. Aktiesparande kom i samklang med tidsandan när 1970-talets oljekris gick mot sitt slut. Börsen skulle växa kraftigt under hela 1980-talet.

Tävlingen Aktie-SM lyckades sprida intresset för aktier i breda grupper, samtidigt som skattereformer gjorde aktiesparande mer förmånligt. Här samsades sömmersketips med expert-strategier. Det ryktades t.o.m om manipulation.

I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med David Larsson Heidenblad, docent i historia vid Lunds universitet som bland annat skrivit artikeln Marknadsleken - Aktie-SM och populariseringen av aktiesparande i antologin Marknadens tid - Mellan folkhemskapitalism och nyliberalism av Jenny Andersson, Nikolas Glover, Orsi Husz och David Larsson Heidenblad (red).

Aktiesparande var länge en verksamhet för ett fåtal. Den första auktionen vid Stockholms fondbörs hölls den 4 februari 1863. På denna tid var endast ett tiotal bolag föremål för handel, och denna skedde dagligen mellan klockan 13 och 14. Det var först på 1900-talet som genombrottet för aktiebolagsformen kom med en aktiv börshandel. Fornhistorien var 1895 års aktiebolagslag som hade undanröjt kravet att staten måste godkänna varje nytt aktiebolag.

En milstolpe i breddandet av aktiesparande var framgången med Aktie-SM (Aktie-Svenska Mästerskapet) år 1981. Tävlingen gick ut på att placera 25 000 fiktiva kronor i fem olika aktier. Initiativet till Aktie-SM kom från Sparbankerna, tidningen Veckans Affärer och stiftelsen Aktiefrämjandet. Med attraktiva priser och lokala del-tävlingar ville man locka människor utan tidigare erfarenhet av aktiemarknaden.

Det fanns organiserade intressen bakom ambitionen att sprida aktieägandet. Politikerna ville förbättra kapitaltillgången till företagen samtidigt som näringslivsorganisationer mobiliserade till strid mot löntagarfonderna som syftade till att socialisera storföretagen.

Under 1980-talet ökade omsättningen på Stockholmsbörsen kraftigt, och aktiekurserna steg stadigt. Detta ledde till att fler människor blev intresserade av att investera i aktier och sökte sig till sparformen. Skattereformer som gynnande aktiesparande var viktigt för att popularisera aktiesparande.

Bild: Börshuset i Stockholm 1957. FOTOGRAF: Ehnemark, Jan (Pressfotograf). Svenska Dagbladet, Stadsmuseet i Stockholm, Digitalt museum, Creative Commons.

Musik: A Taste Of Eighties av bzur, Storyblock Audio

Lyssna också Finanskrascher och hyperinflation från Florens till Weimar.

Källor:David Larsson Heidenblad: (2023) Marknadsleken - Aktie-SM och populariseringen av aktiesparande i antologin Marknadens tid - Mellan folkhemskapitalism och nyliberalism av Jenny Andersson, Nikolas Glover, Orsi Husz och David Larsson Heidenblad (red).

Klippare: Emanuel Lehtonen

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Apartheid i Sydafrika byggde på strikt åtskillnad mellan etniska grupper där de vita sydafrikanernas överhöghet var självklar. Apartheid är historien om hur kolonialismens rasism i samspel med de vita afrikanderna religiösa tro på rasåtskillnad utvecklades till ett institutionellt rasistiskt ramverk under åren 1948 till 1994.

Redan 1910 förbjöds Sydafrikas afrikanska folkmajoritet att äga jord utanför särskilda reservat, som motsvarade 13 procent av Sydafrikas landyta. idén var att befolkningen skulle separeras utifrån rastillhörighet. De svarta afrikanerna tvingades bo bantustans, även kallade homelands.

I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Andreas Karlsson, författare och journalist om varit bosatt i Sydafrika. Han har bland annat skrivit böckerna Sydafrikas historia och Det nya Sydafrika.

Sydafrika betraktas som mänsklighetens vagga eftersom man hittat spår efter tidiga homo naledi i grottorna vid Sterkfontein väster om Johannesburg som visar att det fanns mänskligt liv i regionen för mer än tre miljoner år sedan. Arkeologer har också funnit 1,6 miljoner år gamla stenverktyg.

Det var portugisen Bartolomeu Diaz som år 1488 som första europé seglade runt Kaphalvön och Afrikas sydspets i sin strävan att hitta sjövägen till Asien. Först 1652 upprättar nederländska Förenade Ostindiska kompaniet en bosättning som kom att bli Kapstaden vars uppgift var att serva skepp som var på väg om Asien.

Den svarta befolkningen i Sydafrika var inte möjliga att underkuva vid denna tid så slavar kom att skeppas dit från Asien och andra delar av Afrika. De första vita kolonisatörerna boerna, som talade holländska, kom att utveckla en egen identitet skild från britterna som ockuperade Kapkolonin från år 1806.

När boerna tröttnade på den brittiska koloniala myndigheten i Kapkolonin vid dagens Sydafrikas sydspets gav de sig iväg på ”die groot trek” under åren 1836-40. Boerna flyttade norrut och nu uppstod myten om ”den lediga marken”. Men landet var bebott av olika svarta grupper, där san är de enda som kan hävda sin rätt som ursprungsbefolkning, medan bantufolk kom norrifrån på 300-talet e. kr.

Efter 1948 lagfästes in i minsta detalj den segregering mellan vita, afrikaner, indiskättade och s.k. coloureds (sydafrikaner av blandras) som existerat praktiskt taget sedan den europeiska erövringen inleddes. Endast vita sydafrikaner hade rösträtt.

Job Reservation Act förbehöll kvalificerade arbeten och arbetsledning åt vita, ett fackligt krav ända sedan arbetare vid Witwatersrands guldgruvor på 1920-talet demonstrerat för ett vitt Sydafrika. Immorality Act förbjöd äktenskap och allt sexuellt umgänge mellan vita och andra sydafrikaner. Group Areas Act hindrade icke-vit inflyttning till städerna.

Särskilda pass erfordrades för de miljoner människor som arbetade i Sydafrikas industri eller i de vitas hem och därför tilläts bo i de särskilda svarta förstäder, townships, som växte upp utanför de större städerna. Gruvindustrin utvecklade ett särskilt migrantarbetarsystem, där afrikanska män inhystes i övervakade kaserner utan rätt att ta familjen med sig.

Lyssna också på avsnitten Det brittiska imperiets uppgång och fall.

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Korstågen kan ses som en reaktion på flera hundra år av muslimsk militär expansion på kristna områdens bekostnad. Men berättelsen om korstågen är färgad av moderna arabiska nationalisters syn på kolonialismen.

Att åka på pilgrimsfärd till det heliga landet var mycket farligt under medeltiden. Därför grundades Tempelherreorden omkring år 1118 med syftet att skydda pilgrimer. Dessa krigarmunkar skulle bli mycket mäktiga - för mäktigt för sitt eget bästas.

I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Kjell O Lejon, professor i religionsvetenskap vid Linköpings universitet. Han är aktuell med boken Tempelherreorden – Om korstågens och ordens historia, nyfunna dokument och modernt historiebruk.

En militär muslimsk expansion hade pågått i femhundra år när den ortodoxa bysantinska kejsaren bett den katolska påven om hjälp att försvara sig mot muslimska trupper. Därför uppmanade påven Urban II vid kyrkomötet i Clermont år 1095 de kristna att förena sig mot den muslimska expansionen och återerövra Jerusalem i det heliga landet, som kontrollerats av muslimer sedan år 638.

Det första korståget inleddes år 1096 efter att 60 000 kristna, allt från militärt utbildade adelsmän till vanligt folk, hörsammat uppmaningen. Jerusalem erövrades 1099. Senare skulle flera ordnar bildas för att upprätthålla den militära styrkan i det heliga landet. De kristna förlorade Jerusalem till muslimerna 1187 och lyckades sedan trots otaliga korståg inte återerövra den heliga staden.

Tempelherreorden skulle bli den mäktigaste ordern – vilket också blev orderns fall på 1300-talet. Under 1100- och 1200-talet utvecklades Tempelherreorden till en av de främsta militära stöttepelarna för korsfararriket. Tempelherreorden förvärvade egendomar över större delen av Europa, framför allt i Frankrike, där de flesta riddarna kom ifrån. De drev också en lukrativ verksamhet som penningutlånare.

Men rykten om Tempelherreordens hemliga initieringsceremonier skapade misstro, och deras ekonomiska makt och självständighet retade många europeiska adelsmän. I början av 1300-talet anklagade den franska kungen Filip IV Tempelherreordens medlemmar för kätteri. Anklagelserna inkluderade avgudadyrkan, homosexualitet och förnekande av Kristus. Många av Tempelherreordens medlemmar "bekände" dessa anklagelser under tortyr, vilket ledde till en stor skandal i Paris.

Bild: Baldwin ger Salomons tempel till Hugh av Payens och Godfrey av Saint-Omer, Guillaume de Tyr - "Histoire d'Outre-Mer", Guillaume de Tyr, 1200-talet, återgiven i Les Templiers, Patrick Huchet, Wikipedia, Public Domain.

Musik: Inledande musiken är Kyrie Eleison av The Tudor Consort som är släppt under Creative Commons, Attribution3 .0

Lyssna också på Nordiska korståg för tro och plundring.

Klippare: Emanuel Lehtonen

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Meijirestaurationen som inleddes i Japan år 1868 som blev världshistoriens snabbaste modernisering av ett i det närmaste feodalt samhälle. Slagordet blev japansk etik men modern teknik.

Den snabba moderniseringen skapade förutsättningar för både demokratisering och en aggressiv imperialism. Tyvärr var det de aggressiva nationalisterna som med tiden tog över den politiska utvecklingen i Japan.

I denna nymixade repris av Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Ingemar Ottosson som är docent i historia vid Lunds universitet. Han har bland annat varit skrivit boken Japans historia tillsammans med Thomas Ekholm.

Japan var under århundraden starkt influerad av den kinesiska kulturen, men utvecklade en genuint egen japansk kultur och samhälle. Japanerna intresserade sig också för europeisk kunskap och kultur efter att ett portugisiskt fartyg tvingats söka nödhamn år 1543.

Men under tidigt 1600-talet valde shogunatet att sluta sig mot omvärlden. Utlänningar förbjöds vistas i landet, förutom en viss handel med holländare på den lilla ön Dejima utanför Nagasaki. Dessutom förbjöds japaner att resa utomlands.

När USA med militära hot år 1853 tvingade shogunatet att acceptera ett ofördelaktigt handelsavtal gick det upp för den styrande eliten hur efterblivet Japan hade blivit i förhållande till västvärlden. Att kejsardömet Kina tidigare tvingats böja sig för Västländerna var ett varnade exempel.

Det var bakgrunden till Meijirestaurationen som inleddes år 1868 som blev världshistoriens snabbaste modernisering av ett i det närmaste feodalt samhälle. Slagordet blev japansk etik men modern teknik.

Japans första kontakt med västvärlden var år 1543 när gick ett portugisiskt fartyg på grund utanför Kyushus sydkust. De portugiserna kom med både kristendom och nya kunskaper, bland annat musköten. Senare tog holländarna över rollen som förmedlare av europeiska varor, kultur och kunskaper.

Med tiden kom de kristna missionärerna att ses som ett hot mot centralmaktens auktoritet. Därför förbjöds kristen missionsverksamhet 1612 och kristna förföljdes och avrättades även om fickor av kristenhet överlevde i hemlighet. Handeln med utlandet begränsades till ön Dejima utanför Nagasaki. År 1635 utfärdades förbud för japaner att besöka utländska orter.

År 1853 anlände den amerikanska kommendören Matthew C Perry med kanonbåtar och krävde att Japan skulle öppna sig för handel med USA. Resultatet blev förnedrande handelsavtal som var högst ofördelaktiga med Japan med ett stort antal västländer.

Det japanska ledarskapet insåg att utan modernisering och industrialisering skulle Japan aldrig kunna återupprätta sin suveränitet. Det blev starten för den så kallade Meijiresturationen år 1868 som på några årtionden omvandlade det japanska feodala samhället till en modern stat som kunde mäta sig med Västvärlden.

Kejsaren, som i århundraden varit i skuggan av den verkliga ledaren shogunen, återupprättades. Meijioligarkerna, som styrde moderniseringen, skickade ut delegationer till USA och Europa för att lära sig allt.

Bild: Allegorisk teckning om hur det nya bekämpar det gamla i en teckning från 1870, okänd artist. Wikipedia. Public domain.

Ljud: Japanese Hotchiku Flute av Velimir Andreev, Soundblock Audio

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Under andra världskriget skickades 70 000 finska barn till Sverige för att undkomma krigets umbäranden. Det var med stor tveksamhet som de finska mödrarna skickade bort ofta mycket små barn och saknaden efter barnen blev plågsamt stor. Några tusen barn skulle aldrig komma tillbaka till sina biologiska föräldrar.

Barnförflyttningarna skedde på svenskt initiativ, eftersom det fanns en känsla att Sverige gjort för lite för sitt utsatta grannland. Att det var traumatiskt för små barn att tvingas lämna sina mödrar för att hamna i en främmande familj med ett främmande språk verkar inte bekymrat de svenska välgörarna särskilt mycket.

I detta avsnitt av Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Ann Nehlin, vid Mälardalens universitet. Hon är aktuell med boken De finska krigsbarnen – Ett nordiskt familjedrama.

Vinterkriget bröt ut den 30 november 1939 när Sovjetunionen anföll Finland och pågick fram till mars 1940. Senare anföll Finland Sovjetunionen i juni 1941 för att återta förlorat territorium. Fortsättningskriget skulle pågå till 19 september 1944.

Barnförflyttningarna från Finland till Sverige organiserades av olika hjälporganisationer, som Centrala Finlandshjälpen i Sverige och den Nordiska Hjälpcentralen i Finland. Redan under vinterkriget började barn från östra Finland anlända till Sverige. Vissa barn var undernärda och i behov av vård. Mer än 5 000 barn var sjuka och fick vårdas på sjukhus och sanatorier, eftersom många av dem led av bentuberkulos och andra former av tuberkulos.

Barnen placerades över hela Sverige, och mottagandet var överväldigande. Många barn hamnade i fosterfamiljer, medan andra bodde på barnhem. För de flesta barnen var tiden i Sverige positiv, men för en del blev separationen från deras biologiska föräldrar traumatisk och det kom att prägla deras liv.

Många av de svenska familjerna tog emot barnen som sina egna och utvecklade starka band med dem. Brevväxlingar mellan de svenska och finska familjerna ger en inblick i deras erfarenheter och känslor. För de finska mödrarna var längtan efter sina barn stark, samtidigt som de försökte övertyga sig själva om att det var till barnens bästa de hade skickat dem till Sverige.

De flesta av dessa barn kom från arbetarklassen, med många arbetande mödrar där fäderna var vid fronten. Barnen kom till totala främlingar i Sverige som inte alltid förstod sig på barnen. Välbeställda barn kunde ofta placeras hos släktingar och vänner i Sverige.

Efter kriget krävde den finska staten att alla barn som befann sig i Sverige skulle skickas tillbaka. De flesta svenska familjer fogade sig efter det beslutet men en del tog strid och försökte få behålla de barn de hade tagit hand om, ibland under många år. I en del fall blev konflikterna så svåra att lösa att de fick avgöras i domstol.

Bild: Nyanlända finska krigsbarn. Foto: Hjälpkommittén för Finlands barn, Stockholmskällan, Public Domain.

Musik: Elämää juoksuhaudoissa - A.Aimo, V.Vesterinen, Sointu Orkesteri, Internet Archive, Public Domain.

Klippare: Emanuel Lehtonen

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fredrich Sahlgård var bara ett barn när han flyttade från Bohuslän i Sverige till Norge som tillhörde Danmark. Senare blev han officer i danska flottan. Hans svenska rötter skulle visa sig bli ödesdigra när han togs till fånga av svenskarna under det stora nordiska krigets sista bittra år.

Den 18 september 1717 stod kaptenlöjtnant Fredrich Sahlgård inför den svenska generalkrigsrätten i Strömstad. Den danska officeren hade några dagar tidigare blivit tillfångatagen med sin besättning. Normalt fick officerare en ganska mild behandling med i värsta fall några år i en svensk småstad. Men ödet ville annorlunda denna gång. Var Fredrich Sahlgård en landsförrädare som tagit sold i den danska flottan?

I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Olof Blomqvist, doktorand i historia vid Stockholms universitet som forskar på integration bland krigsfångar i Sverige under det stora nordiska kriget. Han har också skrivit artikeln Migrant, officer och fosterlandsförrädare i Historisk tidskrift.

Det var uppenbart, slog domarna fast, att Fredrich Sahlgård är ”en infödd swänsk, född af swänska föräldrar, men begifwit sig i krigztienst hoos sweriges fiender emot swerige, samt i gierning gripen, då han som en fiende sig uppenbarligen beredt och burit afwog skiöld ock wapen emot sin rätta herre ock fosterland. [Det var] et märkeligit prof af Gudz rättwisa hämd öfwer honom, at han kommit i theras händer, emot whilka han som en trolös infödd fördt wapn.3 I enlighet med åklagarens yrkande dömdes därför Sahlgård att mista liv, ära och egendom ”och alt detta med rätta”.

Lyssna också på 20 år som krigsfånge i Karl XII:s Sverige.

Bild: Sveriges riksbanér skapat år 1751 till Adolf Fredriks kröning och broderat av den franske kungen Ludvig XV:s hovbrodör Nicolas-Vincent Du Trou, Wikipedia Public Domain.

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Stormaktskungen Karl X Gustav (1622-60) och hans militära framgångar formade mycket av dagens svenska gränser i kamp mot arvfienden Danmark. Han tog risker som gav utdelning i form av den mest fördelaktiga freden i Sveriges historia, freden i Roskilde 1658. Trots detta har han en undanskymd plats i historieskrivning.

Redan som ung visade Karl Gustav prov på en administrativ och militär kapacitet, vilket skulle komma att bli avgörande för hans framtida styre. Överviktig och slutkörd dog han i lunginflammation bara 37 år gammal.

I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Björn Asker, docent i historia och före detta arkivråd vid Riksarkivet. Han har bland annat skrivit boken Karl X Gustav - En biografi.

Karl X Gustav föddes den 8:e november 1622 på Nyköpingshus som son till pfalzgreven Johan Kasimir och prinsessan Katarina av Sverige. Han växte upp i Sverige, och hans uppfostran präglades av en gedigen utbildning. Bland annat var språk, historia, politik och krigiska färdigheter centrala inslag. Han studerade en kort tid vid universitetet i Uppsala och företog en studieresa i Europa mellan 1638 och 1640. Under sin tid i Paris fick han utbildning vid den ledande riddarakademin.

Vid tjugo års ålder reste han till den svenska armén i Tyskland, tjänstgjorde under Lennart Torstensson, befordrades till överste och deltog i flera sammandrabbningar, samt i krigståget mot Danmark 1643–1644. Karl X Gustav blev utnämnd till generalissimus för den svenska armén i Tyskland 1648–1650.

Karl Gustav stod nära den svenska tronen som kusin till drottning Kristina. Men som son till en tysk greve betraktades han i vissa kretsar som en utländsk inkräktare. Hans föräldrar kämpade dock hårt för att ge honom en plats i tronföljden, helst genom äktenskap med drottning Kristina. Karl Gustav hoppades länge på detta giftermål, men till sist avvisade Kristina hans frieri. Trots detta utnämnde hon honom till sin efterträdare, och när hon abdikerade 1654 hyllades och kröntes Karl Gustav till kung samma dag.

Karl X Gustavs regeringstid präglades av krig. Ett år efter tronbestigningen, sommaren 1655, ledde han Sverige i krig mot Polen. Karl Gustavs huvudmål med detta krig var att förvärva tullintäkter från Polens hamnar och förhindra Ryssland från att få tillgång till Östersjön. Men kriget gick inte som planerat, och när Sverige attackerades av Danmark vände han sina vapen mot det landet istället.

Efter attacken mot Danmark 1657 ledde Karl X Gustav den svenska armén i ett av de mest framgångsrika fälttågen i Sveriges historia. Han tågade över Stora Bält på isen och besegrade den danska armén. Resultatet var Roskildefreden 1658, där Danmark tvingades avträda Skåne, Halland, Blekinge, Bornholm, Bohuslän och Trondheims län. Därmed regerade Karl X Gustav över ett större rike än någon annan svensk kung, före eller efter honom.

Bild: Porträtt från 1600-talet på Karl X Gustav i hjälmkrona med plym, blå mantel och kommandostav målad av David Klöcker Ehrenstrahl, Skoklosters slott, Wikipedia, Public Domain.

Musik: Claudio Monteverdi-Quel Augelin Che Cantaav, The Tudor Consort, CC BY 3.0, via Wikimedia Commons

Lyssna också på Hedvig Eleonora blev rikets första dam under 55 år.

Klippare: Emanuel Lehtonen

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Mordet på Gajus Julius Caesar år den 15 mars 44 f.v.t har aldrig slutat att fascinera mänskligheten. Mordet blev en brytpunkt i Romarriket mellan två politiska systemet: republiken och kejsardömet.

Caesar var militären som aldrig förlorat ett slag, som nådde de högsta ämbeten i Romarriket och skrev bland de främsta verken på latin. Han blev ihjäl huggen av 23 senatorer, däribland hans egen adoptivson Brutus. De sammansvurna vände sig mot att han utnämnt sig till diktator på livstid.

Dramatikern Shakespeare, som själv läst den grekiska historikern Plutarchos Caesarsbiografi skriven hundra år efter dådet, har format vår bild av mordet. Det är en orsak att det cirkulerar många myter om mordet på Julius Caesar.

I avsnitt 161 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Ida Östenberg är professor i Antikens kultur och samhällsliv vid Institutionen för Historiska Studier, Göteborgs Universitet. Hon har bland annat skrivit essän Mordet på Caesar. 2018 belönades hon med Stora Historiepriset.

Trots dåliga omen och avrådan från hustrun Calpurnia som haft onda drömmar begav sig Caesar till ett senatsmöte i curian intill Pompejus teaterkomplex på Marsfältet i Rom där sammansvurna väntade. Caesar hade ingen livvakt trots att han utnämnt sig till diktator på livstid och därmed utmanat alla som stödde republiken.

Publius Servilius Casca högg först i Caesars skuldra. Omringad träffades han av dolkhugg över hela kroppen. Han försökte skydda sig. Och mån om sitt yttre in i det sista, och för att hans mördare inte skulle se honom dö, täckte han huvudet med sin toga.

Gajus Julius Caesar föddes år 100 f.v.t i en förnäm familj. Hans politiska och militära begåvning ledde honom till de högsta militära befälen och politiska ämbeten i en tid präglad av inbördeskrig och ett smutsigt politiskt liv. Han kom att lägga grunden för kejsardömet.

Caesar kunde också forma bilden av sig själv genom egna skrifter om hans galliska krig. Men mycket av det vi tror oss veta om Caesar är litterära konstruktioner av dramatiker som Shakespeare som levde 1600 år efter hans död.

Under hundratalet före Kristus kom den romerska republiken alltmer i otakt med det ständigt växande imperiet. Stora män som Marius, Sulla, Pompejus och Caesar erövrade enorma områden. Det gav dem en stark maktbas genom sina soldater och klienter.

Caesars allt mer diktatoriska uppträdande utmanade den republikanska adeln, och även många av hans tidigare vänner. I början av 44 lät han sig utses till diktator på livstid, och vid Lupercaliefesten den 15 februari uppträdde han i kungaskrud med gyllene krans. Ett sextiotal senatorer ingick i sammansvärjningen och den 15 mars (Idus Martiae) mördades han vid ett senatssammanträde i Pompejus teater.

Efter mordet på Caesar utbröt ännu ett blodigt inbördeskrig som avslutandes med att den adopterade sonen Octavianus tog makten som Augustus. Rom blev ett kejsardöme.

Lyssna också på Klottret visar de vanliga människorna i romarriket och Folkvandringstiden och Västroms fall.

Bild: Caesars död (målning av Vincenzo Camuccini 1798).

Musik: Blood Meridian av Lance Conrad, Soundblock Audio

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

KGB-översten Oleg Gordievskij arbetade under elva år för den brittiska underrättelsetjänsten MI6. Gordievskij avslöjade spioner som svenske Stig Bergling och norske Arne Treholt, briefade västledare som Margaret Thatcher och Ronald Reagan inför toppmöten och förhindrande ett kärnvapenanfall från det allt mer paranoida Sovjetunionen.

Oleg Gordievskij växte upp i en KGB-familj, men blev spion åt väst eftersom han avskydde det sovjetiska systemet.

I detta avsnitt av Historia Nu samtalar programledaren med författaren Ben Macintyre som skrivit boken Spion och förrädare – Kalla krigets största spionhistoria. Samtalet är på engelska.

Gordievskij var son till en NKDV-man, föregångaren till KGB, som arbetat för säkerhetstjänsten under den stora terrorn på 1930-talet. Gordievskij växte upp tillsammans med andra familjer som arbetade för den ryska säkerhetstjänsten. Vid tidig ålder lärde han sig tyska. Som en KGB-trainee, tillbringade han sex månader i Östberlin när Berlinmuren byggdes.

Gordievskijs besvikelse över den grå totalitära världen i Moskva på 1960-talet bara ökade. Men det var den sovjetiska invasionen av Tjeckoslovakien 1968 som drev Gordievskij mot väst. Han bestämde sig för att bekämpa det kommunistiska systemet inifrån.

I augusti 1968 började han sända hemliga signaler till danska och brittiska underrättelsetjänster om att han kanske var villig att samarbeta med dem. 1974 gick han med på att överlämna hemligheter till MI6, vilket han betraktade som "inget mindre än att underminera det sovjetiska systemet". Efter att han lärt sig att tala engelska blev Gordievskij placerad i London i juni 1982. Han avancerade stadigt i graderna med hjälp av hemlig hjälp och manipulation från MI6.

Bild: Oleg Gordievskilj i KGB-uniform. Montage. Wikipedia, Public Domain.

Musik: At The Crossroads av Jayson Wayne Brown, Storyblocks Audio

Lyssna också på Able Archer – när världen var minuter från kärnvapen-utplåning.

Klippare: Emanuel Lehtonen

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När huvudpersonen i Hjalmar Söderbergs roman Förvillelser från 1895 går på operan är det reklam för kaffesurrogat på ridån. I en värld av snarlika konsumentprodukter kom reklamen att bli ett flyktigt alltid närvarande fenomen.

Bilden blev en viktig betydelsebärande del av reklamens budskap i slutet av 1800-talet. Och den borgliga kvinnan blev ofta både objekt och mottagare i reklamen. Reklamen kom att präglas av en kapitalistisk ideologi med yrkesarbetande aktiva kvinnor i strid med den borgliga ideologin om att kvinnorna främst skulle sköta om hemmet.

I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Leif Runefelt som är professor i idéhistoria vid Södertörns högskolan. I boken Den magiska spegeln undersöker Leif Runefelt idealbilder av kvinnan i annonserna i denna den svenska bildsatta annonsens genombrottstid.

Under 1800-talet ökade varuutbudet och hur konsumenterna handlade varor förändrades. Priserna blev fasta och själva förhandlandet vid köp försvann så att konsumenten istället kunde fokusera på smak, funktionalitet och estetik. Samtidigt förändrades stadsbilden dramatiskt med fler butiker på renoverade shoppinggator med stora skyltfönster och skyltar. På 1880-talet slog emaljskylten igenom brett.

Vi fick nya shoppingbeteenden och stadsbilden präglades av shoppinggator med stora skyltfönster, skyltar och reklamaffischer. Reklamen blev en integrerad del av det kapitalistiska konsumtionssamhällets framväxt i slutet av 1800-talet. Valet mellan snarlika produkter blev centralt för hur industrialismens människor skapade sin identitet.

Varuhusen med sitt stora utbud gjorde ökade betoningen på konsumentens val vid shopping. Samtidigt uppstod den bildsatta reklamen med bilder på produkterna och varumärkena. Här blev pressens annonser en integrerad del av varukulturen inte en spegling av den.

Konstruktionen av kvinnan som aktiv konsument, som flitigt arbetande i hem och på kontor och som sexualiserat objekt kom redan då att bli en väsentlig del av kapitalismens språk. Reklamens kvinna var ung och vacker, ibland självständig men oftare underordnad – bilderna både förstärkte och utmanade samtida ideal.

Reklamen var en magisk spegel i vilken konsumenten såg sin potential om hon valde rätt. Den speglade inte bara sin tid utan formade såväl sin samtid som framtiden – vår tid.

Lyssna också på När sprätthökar och rangsjuka fruntimmer hotade samhällets överlevnad.

Musik: Piano Impromptu No 2 In F med Roberto Diana, Soundblock Audio

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Efter tredje rikets kollaps fanns det ett stort antal förbrytare som kunde räkna med hårda straff efter kriget. Många nazister flydde till Argentina och Spanien. I Sverige fanns det flera nätverk, ofta svenska nazister som varit medlemmar av Waffen SS, som hjälpte nazister att fly undan rättvisan.

Sverige var en relativt trygg plats för nazistförbrytare då vi själva aldrig gjorde upp med svenskar som slagits för Hitler. I Norge och Danmark kunde däremot SS-män och andra kollaboratörer räkna med kännbara straff – t.o.m dödsstraff.

I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren Simon Olsson som skrivit boken Flyktlina Sverige – Nazisternas väg undan rättvisan tillsammans med Lars T. Larsson.

Flyktlinorna i Sverige hade karaktären av lösa nätverk av nazister och tidigare Waffen-SS-män. Men mycket tyder på att flyktplaner organiserats redan under tredje rikets sönderfall och vi vet att Argentina medvetet rekryterade experter från tredje riket oavsett vilka brott de gjort sig skyldiga till. I Sverige har inofficiella argentinska tjänstemän hjälpt till med pass och viseringar för krigsbrottslingar som ville emigrera till Argentina.

Den svenska polisen spanade på svenskar och utlänningar som organiserade flyktlinjerna. Men i slutändan lagfördes relativt få individer för ganska ringa brott. Sveriges föga ärorika hållning under kriget gjorde också att myndigheterna aldrig gick till botten med vilka som legat bakom flyktlinjerna. Vi hittar här nazister och SS-män som Gunnar Eklöf som aldrig blev dömda för sin inblandning i nätverken.

Flyktlinjerna uppstod i och med nederlaget för de fascistiska axelmakterna under andra världskrigets slutskede. De första flyktrutterna etablerades troligtvis redan före krigets slut, och de fortsatte att användas in på 1950-talet.

Flyktlinjerna var välorganiserade och hemliga nätverk som hjälpte tiotusentals människor från de forna axelmakterna att fly. De flesta av de nazister och fascister som använde flyktlinjerna sökte sig till Sydamerika. Argentina var det främsta målet, särskilt under ledning av president Juan Perón, som var öppet sympatisk till de flyende nazisterna. Men även andra länder i regionen, som Paraguay, Colombia, Brasilien, Uruguay, Mexiko, Chile, Peru, Guatemala, Ecuador och Bolivia, blev tillflyktsorter för de flyende.

Flyktlinjernas existens och användning under det kalla kriget är ett annat viktigt kapitel i denna historia. Många av de nazister och fascister som flydde till Sydamerika och andra delar av världen fortsatte att vara politiskt aktiva och stödde anti-kommunistiska rörelser. Dessa rörelser spelade en nyckelroll i den globala konflikten mellan öst och väst.

Många av de nazistiska och fascistiska ideologierna som dessa individer bar på har fortsatt att påverka politiken och samhällsutvecklingen i de länder där de sökte tillflykt. Dessutom har flyktlinjerna bidragit till att fördröja rättvisan för många av andra världskrigets värsta krigsförbrytare.

Bild: SS-mannen och mördaren Gunnar Eklöf, som var med och organiserade flyktlinjer för krigsförbrytare efter andra världskriget, var en glödande nazist till sin död. Bilden är tagen när SS-mannen Eklöf har permission i Sverige 1942 (A.S Arkiv), Public Domain.

Musik: Moonlight Tango av Rent Kid, Storyblocks Audio

Lyssna också på Kommendanten i Auschwitz som började prata.

Klippare: Emanuel Lehtonen

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Riddarna steg fram på 900-talet utifrån militära behov i ett fragmentiserat Europa. Med sina skinande rustningar, bepansrade hästar, lansar och svärd var de fruktade på slagfältet. Under flera århundraden kom riddarväsendet att prägla Europa militärt, socialt och kulturellt. På hoven och borgarna växte en hövisk kultur fram präglad elegans, ädelhet, artighet och visdom.

Men den militärtekniska utvecklingen av långbågar, armborst och senare musköter kom att göra de kostbara riddarna sårbara och omoderna. Men den höviska kulturen som omgav riddarväsendet kom att leva kvar ända fram till 1900-talet då det exempelvis var självklart att männen på skeppet Titanic stoiskt lät kvinnorna ta plats i de fåtaliga livbåtarna.

I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt Charlotte Borgerud som är historiker och arkivarie. Hon är aktuell med boken Riddarna och deras värld.

Medeltiden i Europa kännetecknades av avsaknaden av en stark centralmakt, pandemier samt våld och ständiga småkrig. Människorna delades också upp i olika grupper som präster, krigare och bönder med olika skyldigheter och i vissa fall privilegier. Kungamakten var svag, vilket innebar stort oberoende för krigarna.

Riddarna blev en del av våldsmakten som utvecklades till ett eget socialt skikt med privilegier som skattefrihet. Riddarna kom att bli en fruktad och effektivt bepansrat kavalleri.

Kring riddarna utvecklades en hövisk kultur av elegans, ädelhet, artighet och visdom. Bland annat att man skulle värna kvinnor och barn. Detta utvecklades samtidigt som riddarna ibland dödade alla invånare när man stormat en borg.

Det är en av historiens paradoxer att riddarväsendet, vars kärna var utövandet av våld, fick en ideologi där höviskhet var ett centralt begrepp. Hövisk kultur innebar elegans, ädelhet, artighet och visdom. Också mod och farliga resor till det heliga landet för att befria Jerusalem från hedningarna.

Men med tiden lärdes sig infanteriet sätt att bekämpa de tunga och otympliga riddarna. Det är också den vapentekniska utvecklingen med långbågar, armborst och krutvapen som med tiden gör riddarna obsoleta. Varför skulle furstar satsa på dyra riddare, som kunde bygga sin egen maktbas, när en bonde kunde läras att hantera ett armborst på tre veckor.

Lyssna också på De engelska långbågarna vs franska riddareoch De Kristna korstågen utvecklade korstågen.

Bild: Utsnitt av en bild från Codex Manesse som visar en mêlée mellan riddare av Herzog von Anhalt, Wikipedia.

Musik: Triumphant Opening - Arrival of the King av Emanuele Dentoni, Soundblock Audio

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Gustav III:s ryska krig 1788-90 var drivet av monarkens ärelystnad. Han såg sig som arvtagare till hjältekonungarna Gustav Vasa och Gustav II Adolf. För att kringgå kravet på godkännande från ständerna iscensatte kungen ett ryskt anfall mot Finland med svenska soldater i ryska uniformer.

Kriget var impopulärt och dåligt förberett. Under inledningen av kriget gjorde ett antal officerare i Finland i Anjalaförbundet uppror. Något som den politiskt skicklige kungen kunde utnyttja till sin fördel. Men kampen mot adeln skulle stå kungen dyrt.

I detta avsnitt av podden Historia.nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Hugo Nordland, historiker och förlagsredaktör som arbetar på en bok om Gustav III.

I slutändan vann Gustav III kriget genom några djärva sjöstrider som det viborgska gatloppet och slaget vid Svensksund. Kriget gjorde det också möjligt för Gustav III att stärka enväldet.

Sedan freden i Åbo 1743 efter hattarnas misslyckade angreppskrig på Ryssland fick Ryssland ett stort inflytande på svensk inrikespolitik. Det var denna inblandning, vid sidan om att återvinna territorium, som Gustav III ville uppnå med kriget.

I inledningen av kriget bildades Anjalaförbundet i Finland. Det var en revolt bland officerare som motsatte sig Gustav III:s krigspolitik och ville istället sluta fred med Ryssland. De ansåg att kriget var meningslöst och att det endast ledde till onödigt lidande och förlust av människoliv.

Vid förbundets första möte i Anjala i Finland skrev man ett brev till Rysslands kejsarinna Katarina II, där förbundet uttryckte sin önskan om fred. I brevet förklarade de att de inte stödde Gustav III:s krigspolitik och bad om att få sluta fred med Ryssland.

Gustav III lät gripa flera av ledarna. Men trots Gustav III:s försök att stoppa förbundet fortsatte de att verka i hemlighet och försökte fortsätta sina förhandlingar med Ryssland. Anjalaförbundet anses vara en föregångare till den finska nationalismen och självständighetsrörelsen som senare skulle leda till Finlands självständighet från Ryssland.

Lyssna också på Gustav III:s statsvälvning 1772 satte stopp för frihetstiden

Bild: Porträtt av Gustaf III klädd i svenska dräkten, bärandes Svärdsorden och Vasaorden kring halsen, Serafimerordens ljusblå band och kraschan, sittandes i en rikt möblerad interiör, hållande i höger hand brev, på det förgyllda skrivbordet en byst av Gustav II Adolf - sittande knäbild, Public Domain

Musik: String Arpeggios av Boris Skalsky, Storyblock Audio

Klippare: Emanuel Lehtonen

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Bohusläns historia är präglat av läget som gränslandskap mellan tre riken. Bohuslän blev en politisk enhet först på 1200-talet när Raneriket och Älvsyssel fick en gemensam lagman. Att området skulle bli svenskt var långt ifrån självklart, eftersom det var ett naturligt omland till den norska Osloviken. Och Norge med tiden blev ett lydrike till Danmark.

Under medeltiden låg Norges viktigast stad, Kungahälla, i Bohuslän. I Heliga korsets kyrka i Kungahälla förvarades en flisa av Jesus kors som den norska kungen Sigurd Jorsalafare fått i det heliga landet.

I denna nymixade repris av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Tomas Andersson, arkeolog och historiker. Han är sktuell med boken Bohusläns historia – Från järnåldern till 1658.

Området mellan Svinesund i Norr och Göta älv i söder har varit bebott ända sedan inlandsisen drog sig tillbaka. Under vikingatiden betalade invånarna skatt till svearna, senare införlivades området i Norge av Harald Hårfager. Omkring år 1200 bildade det som är dagens Bohuslän som lagmansdömet Viken. Och under 1500-talet blev Norge ett lydrike under Danmark. Först med freden i Roskilde 1658 blev Bohuslän svenskt.

På 1300-talet byggdes en fast borg, Bagahus (senare Bohus), på Bagaholmen, där Göta älv grenar sig. Namnet Bohuslän, länet under fästningen Bagahus, kommer först på 1400-talet och avsåg till en början bara södra delen av landskapet. Men när Norge vid 1500-talets början förvandlades till provins under danska kronan och fjärrstyrdes från Köpenhamn, blev länsmannen på Bohus styresman över hela provinsen upp till Svinesund. Så fick landskapet sitt nuvarande namn.

Lyssna också på Det briljanta Göteborg.

Musik: Medieval World Video Game av Marius Serdan. Storyblock Audio

Bild: Bohusläns fästning, Wikipedia, Creative Commons

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Andra världskriget avslutades med de första atombomberna i historien över de japanska städerna Hiroshima och Nagasaki. Men atombomberna hade föregåtts av förödande brandbombningar av Tokyo som dödade 100 000-tals människor.

Det amerikanska bombkriget i Stilla havet mot Japan under andra världskriget utvecklades successivt. Efter att ha erövrat öar som Saipan och Tinian i Marianerna, kunde amerikanerna etablera baser inom räckhåll för Japan. Dessa baser användes för att genomföra massiva bombningar av japanska städer och industriella mål.

I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Ulf Zander, professor i historia vid Lunds universitet, aktuell med boken Bombkriget 1939-45. Detta är den avslutande andra delen om bombkriget under andra världskriget.

Under andra världskriget blev städer som Rotterdam, London, Hamburg, Dresden, Tokyo samt Hiroshima och Nagasaki mål för massiva bombningar. Dessa bombningar ledde till omfattande förstörelse och stora förluster av människoliv.

Tokyo var ett viktigt mål för bombattackerna på grund av dess roll som politiskt och industriellt centrum. För att försvaga Japans krigsansträngningar och demoralisera befolkningen genomförde amerikanerna en serie brutala brandbombningar över Tokyo. Dessa bombningar var särskilt förödande eftersom staden till stor del var byggd av trä och saknade effektiva brandskyddssystem.

Att amerikanarna den 6 augusti 1945 släpptes atombomben "Little Boy" över Hiroshima berodde på att alla större industristäder redan var sönderbombade. Bomben dödade omedelbart över 70 000 människor och förstörde stora delar av staden. En andra atombomb, "Fat Man", släpptes över Nagasaki den 9 augusti och dödade minst 40 000 människor.

Bombningarna i Hiroshima och Nagasaki bidrog till Japans kapitulation och avslutade andra världskriget. Samtidigt har de också väckt moraliska och etiska frågor om användningen av kärnvapen och civila offer.

Bild: Nedbränd stadsdel i Tokyo efter flyganfallet den 10 mars 1945. Fotograferad av Ishikawa Koyo, Wikipedia, Public Domain.

Musik: Sols Dream av Humans Win, Storyblock Audio.

Klippare: Emanuel Lehtonen

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kalmarunionen var ett grunden omöjligt politiskt projekt att genomföra. Utan den danska drottning Margaretas (1353-1412) långa erfarenhet i skuggan av män och hennes politiska geni hade sannolikt kaoset i Norden fortsatt.

Efter digerdödens härjningar i mitten på 1300-talet kom årtionden av kaos och maktvakuum i Norden. Utifrån denna anarki lyckades drottning Margareta skapa ordning genom personalunionen Kalmarunionen. På pappret var styvsonen Erik unionskung, men det var Margareta som styrde.

I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, som skrivit böckerna Kalmarunionen och Sveriges medeltid.

Drottningen Margareta var dotter till Valdemar Atterdag och bortgift som tioåring till den norska kungen Håkan Magnusson. Hon blev en av de mäktigaste personerna som funnits i Norden som styrde över Sverige, Norge samt Danmark.

Kalmarunionen etablerades år 1389 och bestod av Norge, Danmark och Sverige med Finland. Formellt etablerades trestatsunionen först vid unionsmötet i Kalmar 1397 och levde vidare med vissa avbrott till Gustav Vasas val till svensk kung år 1523.

Före Kalmarunionen fanns en personalunion från år 1319 mellan Norge och Sverige, 1332–60 även omfattande de östdanska landskapen, och mera direkt den union mellan Danmark och Norge som etablerades 1375, när Olof, son till Håkon VI Magnusson i Norge och drottning Margareta, valdes till dansk kung.

Trots att Olof dog redan 1387 resulterade Margaretas målmedvetna dynastiska politik i en samlad nordisk union, sedan en svensk adelsfraktion i opposition mot kung Albrekt genom Dalaborgstraktaten 1388 erkänt henne som rikets ”fullmäktiga fru och rätta husbonde”. Maktkampen avgjordes genom slaget vid Falköping (Åsle) 1389, även om det dröjde innan Sverige i sin helhet kom i Margaretas händer.

Lyssna också på avsnitt 83 Kalmars historia från skyltfönster till provinsstad och avsnitt 47 När digerdöden hotade att utplåna Europa.

Bild: Margareta, 1353-1412, drottning av Danmark Norge och Sverige – Nationalmuseum, public domain.

Musik: Medieval World Video Game av Marius Serdan, Soundblock Audio

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ett av andra världskrigets mest framträdande karaktärsdrag var terrorbombning av civilbefolkningen med målet att knäcka motståndsviljan. London led svårt under Blitzen och Rotterdam bombades sönder närmast av misstag. Senare i kriget jämnades städer som Hamburg, Berlin, Dresden och Tokyo med marken av enorma bombskvadroner.

Militära teoretiker förstod tidigt att flyget skulle förändra kriget i grunden. Naivt trodde man att enstaka bombanfall skulle kunna knäcka ett lands motståndsvilja – när verkligheten var precis tvärt om. Trots civilbefolkningens lidande under bombanfallen ökade bara motståndet.

I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Ulf Zander, professor i historia vid Lunds universitet, aktuell med boken Bombkriget 1939-45. Detta är del ett av två avsnitt om bombkriget under andra världskriget.

Under andra världskriget genomgick bombkriget en betydande utveckling. Bombplanen kunde bära allt fler och tyngre bomber, nya sikten tillät precisionsbombning, och nya strategier som bombmattor utvecklades.

Det fälldes miljontals bomber över både militära och civila mål. Förlusterna var stora - både bland de nedskjutna bombplanen och de som blev offer för bombraiderna på marken. Trots att bombsiktena förbättrades väsentligt, övergavs målsättningen att precisionsbomba militära mål till förmån för "area bombing", vilket framför allt drabbade civila.

Under andra världskriget blev städer som Rotterdam, London, Hamburg, Dresden, Tokyo samt Hiroshima och Nagasaki mål för massiva bombningar. Dessa bombningar ledde till omfattande förstörelse och stora förluster av människoliv.

För de som utsattes för bombanfallen var konsekvenserna ofta katastrofala. Bortsett från de direkta fysiska skadorna och dödsfallen ledde bombningarna till omfattande förstörelse av hem, skolor, sjukhus och annan infrastruktur. Många överlevande led av psykologiskt trauma långt efter krigets slut.

Men även att tjänstgöra ombord på ett bombplan var ett farligt och psykiskt krävande arbete. Förlusterna var stora och många besättningsmän upplevde psykiska trauman som följd av sina erfarenheter.

Bombningarnas effekt på krigets utgång är ett ämne för debatt bland historiker. Vissa menar att de bidrog till att försvaga Tysklands kampvilja och kapacitet att fortsätta kriget, medan andra hävdar att deras effekt var begränsad jämfört med andra faktorer.

Bild: Amerikanska B-17-plan bombar Focke-Wulfs flygplansfabrik i Malbork den 9 oktober 1943. U.S. Office for Emergency Management. Office of War Information, Wikipedia Public Domain.

Musik: Sols Dream av Humans Win, Storyblock Audio.

Klippare: Emanuel Lehtonen

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Konflikten på Nordirland, the troubles, mellan katolska irländska nationalister och protestantiska brittiska unionister under åren 1968 till 2007 kostade över 3700 människor livet. The troubles har djupa historiska rötter i den brittiska koloniala myllan där etniska identiteter och kampen om resurser blandats till en dödlig konflikt i utkanten av Europa.

När Irland blev självständigt från Storbritannien i början av 1900-talet bröts sex grevskap i Ulster i norr på Irland ut och blev en del av det förenade kungadömet. Här kom katoliker att aktivt diskrimineras och konflikten kom att konserveras för att bryta ut över 40 år senare.

The troubles är samtidigt historien hur de viktigaste aktörerna lyckades lägga konflikten bakom sig och skriva på ett fredsavtal som i stort sett håller.

I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet, om konflikten på Nordirland..

Upprepade uppror mot det brittiska styret på Irland från den katolska majoriteten har skapat en rädsla hos protestanterna att utplånas av de katolska nationalisterna. Samtidigt har det politiska och ekonomiska förtrycket av katolikerna varit massivt långt fram på 1800-talet

Gamla historiska övergrepp och oförrätter i kampen om makten på Irland hålls levande i det kollektiva medvetandet. Nordirlands protestanter högtidlighåller årligen slaget vi Boyne den 12 juli år 1690 med en marsch, då den nykrönte engelske kungen Vilhelm av Oranien besegrade den katolske monarken Jakob II vid slaget vid Boyne.

Katolikerna i de sex nordliga grevskapen som blev kvar i den brittiska unionen efter att resten av Irland blev självständigt 1921 tvingades leva som andra klassens medborgare utan politiskt inflytande och sämre ekonomiska möjligheter, medan den protestantiska majoriteten utvecklade en bunkermentalitet utan förståelse för den andre.

1969 skakades Nordirland av våldsamma konfrontationer mellan protestanter och katoliker. Dessa sammandrabbningar och våldsdåd tvingade hundratals katoliker att fly sina hem i mera blandade områden.

Den brittiska armén kallades in för att få slut på våldet och sågs inledningsvis om beskyddare av katoliker. Men arméns hårda metoder fick katolikerna att med tiden betrakta dem som ockupanter. 1970 tog delar av IRA, som kallade sig Provisoriska IRA, på nytt till vapen. Provisoriska IRA inledde en bombkampanj mot både civila och militära mål.

Den blodigaste perioden pågick 1971–1976. Enbart 1972 dödades nästan 500 människor, varav knappt hälften av IRA. Därefter krävde terrorn ungefär ett hundratal liv om året fram till 1994. De flesta av offren var civila.

Ett viktigt skäl att avtalet blev av var insikten om att ingen part kunde besegra den andra militärt. Den nya brittiska Labourregeringen med premiärminister Tony Blair på för att nå en överenskommelse.

Avtalet innebar i stora drag att Nordirland skulle få begränsat självstyre med rätt att fatta beslut om ekonomisk utveckling, jordbruk, hälsovård, socialtjänst, utbildning och miljöfrågor. Ett nytt parlament med 108 platser skulle utses för en mandatperiod på fem år. De flesta av partierna registrerades antingen som unionister (i praktiken protestanter som ville...

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Volga har varit en symbol för Ryssland. Samtidigt är Rysslands historia även historien om en imperialistisk expansion österut och sydost längs Volga. Storfurstendömet Moskva var först underordnad stäppfolken vid Volga för att senare erövra deras kärnområden som Hazarriket och Krimkhanatet.

Under århundradena styrde de ryska härskarna Volga-områdena med hjälp av våld, byråkrati, ideologi och assimilering. Det ryska styret under tsartiden var anmärkningsvärt inkompetent och godtyckligt. Det följdes av den sovjetiska tidens massvält efter inbördeskriget, kollektiviseringens plågor, ytterligare svält på 1930-talet, andra världskriget och miljöskador som tillfogats floden.

I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Lena Jonson, docent i statsvetenskap, som är aktuell med boken Volga och det inre Ryssland – En resa i tid och rum.

Volga har format ryska imperiets historia, skapat rika kulturer och civilisationer samt drivit ekonomisk tillväxt. Men Volga är mer än bara en vattenväg. Den är ett levande monument över landets komplexa historia, en plats där olika etniciteter och traditioner möts och blandas.

Den mäktiga floden Volga har varit en viktig mötesplats för olika eurasiska civilisationer som skyter, hunner, germaner, finsk-ugriska- och turkiska folk där islam, kristendom och judendom var representerade. Volga var en viktig handelsled där också nordbor etablerade sig.

I dagens Ryssland blir politiska ledare alltmer centraliserade, och deras retorik betonar alltmer det slaviska ryska arvet. Samtidigt blir icke-ryska folk alltmer medvetna om sin egna kulturella unikhet. Frågan om etnicitet och historiskt minne blir alltmer brådskande i den nuvarande ryska samhällsdebatten. Vad innebär detta för Rysslands framtid som en flernationell stat?

Bild: Bogatyrer av Viktor Vasnetotv från 1898, Wikipedia, Public Domain

Musik: Prayer Of A Warrior av Jon Presstone, Storyblock Audio

Lyssna också på Sovjetunionens sammanbrott.

Källor

Jonson, Lena (2022) Volga och inre Ryssland – En resa i tid och rum, Dialogos förlag

Kleberg, Lars (2022) Ett imperium som bygger på förtryck av andra folk, Tidskriften Respons.

Klippare: Emanuel Lehtonen

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den brittiske agenten Malcolm Munthe (1910-1995) var aktiv i Norden under de första åren av Andra världskriget. Med Stockholm som bas utmanade han de svenska myndigheterna genom att bygga upp ett spionnätverk i det ockuperade Norge.

Sannolikt låg Malcolm Munthe bakom smällen i Krylbo den 19 juli 1941 när ett tyskt ammunitionståg exploderade. Officiellt skylldes smällen på en olycka och inte sabotage. Senare skadades han svårt under strider i Italien.

I denna nymixade repris av Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Anders Johansson, tidigare DN-journalist som har skrivit flera böcker om andra världskrigets agentvärld. Han är aktuell med boken Mysteriet Malcolm Munthe – Churchills agent i Norden.

Malcolm Munthe föddes in i den brittiska och svenska överklassen. Han var son till den berömde svenske livläkaren Axel Munthe och den engelska överklassflickan Hilda Pennington-Mellor. Han växte upp både i Sverige, Storbritannien och Italien.

Winston Churchill var beredd att ockupera de svenska malmfälten i norr för att stoppa järnexporten till Nazityskland. Tanken var att besätta malmfälten via ett anfall genom Norge, men tyskarna hann före med anfallet mot Norge den 9 april 1940.

Malcolm Munthe vistades i Stavanger i Norge för att förbereda det brittiska anfallet på Norge, när tyskarna inledde anfallet mot Norge och Danmark. Efter en flykt till Sverige blir han biträdande militärattaché vid den brittiska legationen i Stockholm, men arbetade för den brittiska spionorganisationen Special Operation Executive (SOE). Härifrån kom han att bygga upp ett nätverk av kurirer, spioner och sabotörer i det ockuperade Norge.

Den charmige och teaterbegåvade Malcolm Munthe som växt upp i Sverige, Italien och Storbritannien kryssade i många boxar för att passa som rollen som agent för den brittiska spionorganisationen Special Operation Executive (SOE) under andra världskriget. Efter kriget skrev han en självbiografi om sina krigserfarenheter som visat sig vara väldigt opålitlig.

En grupp norrmän och svenskar som påstods tillhöra Munthes agentorganisation »Röda hästen» genomförde en misslyckad sprängning av ett tåg vid norska Gudå stasjon, nära Storlien. Resultatet blev bara lite krossat glas och skärsår på några passagerare.

Frågan om han låg bakom den stora smällen i Krylbo där ett tyskt ammunitionståg på väg från Norge till Finland flög i luften i den 19 juli 1941 är fortfarande obesvarad. Polisutredningen tyder på att det var en ren olycka, orsakad av varmgång i ett hjullager. Men bara några år före sin död 1995 tar han på sig ansvaret för Smällen i Krylbo 1941 i ett brev till en skollärare i Krylbo.

När kampanjen mot Italien inleddes skickades Munthe till fronten där. Hans grupps uppdrag var att söka kontakt med motståndsrörelsen bakom de tyska linjerna. Munthe skadas svårt i Italien och kom resten av sitt liv lida av huvudvärk från sina skador.

Lyssna också på Sveriges balansakt mellan Sovjet och Nazityskland samt Svenska kryptokupper och gestapovänner.

Bild: Plattform och vagnar efter explosionen av ett tyskt ammunitionståg på Avesta Krylbo station. Krylbosmällen. Järnvägsmuseet, Public domain.

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Finland föddes som självständig stat genom ett blodigt inbördeskrig 1918. Men redan på 1920-talet tillträdde en socialdemokratisk minoritetsregering, som representerade den förlorande sidan i inbördeskriget.

Finlands utsatta läge som granne till ett aggressivt Sovjetunionen har tvingat fram en pragmatism som fortfarande präglar inrikespolitiken idag. När vinterkriget bröt ut 1939 var det början på en försoning i den unga nationen. Men i ett land av hjältegravar har sorgen präglat många familjer.

I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med den främste finlandssvenske författaren Kjell Westö vars senaste roman Skymning 41 utspelar sig i Finland under andra världskriget. Hans tidigare roman Hägring 38 utspelar sig i tiden före andra världskriget där traumana från inbördeskriget aldrig läkt.

Inbördeskriget och andra världskriget har lämnat spår i Finland fram till våra dagar. Varje kyrkogård har hjältegravar. Och männen som överlevde var för alltid märkta av sina krigsupplevelser. Trauman som de överförde på sina familjer.

Författaren Kjell Westös farfar Erling stupade vid Summa under vinterkriget och hans morfar Gunnar dog vid Säntämä under fortsättningskriget. Varken farmor eller mormor gifte om sig och sorgen var alltid närvarande i familjen. I boken Hägring 38 har Westö skildrat efterdyningarna av inbördeskriget 1918 och föraningarna av storkriget som ska komma. Nu är han aktuell med Skymning 41 som detaljrikt skildrar hur människor påverkades av Andra världskriget.

Under andra världskriget tvingades Finland att balansera mellan de två stora totalitära staterna Sovjetunionen och Nazityskland. Finland har valt att dela upp sitt andra världskrig i Vinterkriget 1939-40, Fortsättningskriget 1941-44 samt Lapplandskriget 1944-45. Finland slogs tappert för sin existens som självständig nation och 90 000 män stupade vid fronten samtidigt som civilbefolkningen i stort skonades kriget. Men efter kriget var krigsänkorna talrika och många soldater var traumatiserade av sina krigsupplevelser.

De finska soldaterna visade stor tapperhet och uthållighet men kunde i längden inte stå emot det mäktiga Sovjetunionen. Vinterkriget slutade med Moskva-freden i mars 1940, en överenskommelse som kostade Finland stora territoriella förluster men tillät landet att behålla sin självständighet

Fortsättningskriget (1941-1944) inleddes av Finland, med stöd av Tyskland, för att försöka återta de territorier som förlorats under vinterkriget, men gick också bortom de gamla gränserna långt in i fjärrkarelen. Fortsättningskriget slutade med Moskva-freden 1944, vilket resulterade i stora territoriella förluster för Finland. Kriget lämnade landet ekonomiskt utarmat och politiskt isolerat.

Lapplandskriget (1944-1945) var en konflikt mellan Finland och Tyskland som ägde rum i finska Lappland. Kriget bröt ut efter att Finland ingått vapenvila med Sovjetunionen, vilket krävde att alla tyska trupper skulle utvisas från finskt territorium.

Fredsavtalet mellan Finland och Sovjetunionen, undertecknat 1947, krävde stora krigsskadestånd från Finland. Trots denna börda lyckades Finland återhämta sig ekonomiskt och politiskt under efterkrigstiden.

Bild: Det tredje och sista (26–27 februari) av de sovjetiska storbombardemangen mot Helsingfors vintern 1944. Universitetets huvudbyggnad står i brand. SA-Kuva/E. Hedenström, CC BY 4.0

Musik: Musik: Finlandia av Sibelius, 1922, framförd av VESSELLA'S ITALIAN BAND, Internet Archive, Public Domain

Lyssna också på De finska soldaternas krigstrauman under andra världskriget.

Klippare: Emanuel Lehtonen

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Israel-Palestinakonflikten har präglat internationell historia på ett sätt som inte motsvarar områdets geografiska utbredning.

Den moderna nationalismen på 1800-talet fick judar i förskingringen att drömma om ett nationellt judiskt hem i det historiska Israel bortom det antisemitiska Europa. Någonstans glömdes araberna, som bott i området i århundranden, bort. I kampen om land och inflytande väcktes även palestiniernas nationella medvetande.

I resterna av britternas korta styre av den gamla ottomanska provinsen Palestina utropades en judisk stat 1948. En stat som omedelbart utmanades av sina arabiska grannar i upprepade krig där Israel alltid gick stärkt ut ur striden.

I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Johan Berggren som är diplomat som har tjänstgjort i Jerusalem. Han är aktuell med boken Den perfekta konflikten – Israel-Palestinafrågan inifrån.

Problemen som uppstod vid utropande av staten Israel år 1948 har egentligen aldrig lösts. Fördrivningen av 700 000 araber som sedan dess levt som flyktingar i grannländer, på det sedan 1967 ockuperade Västbanken samt Gazaremsan uppgår idag till över 5 miljoner människor.

Lyssna också på Sexdagarskriget 1967 - När kartan i Mellersta Östern målades om.

Bild: Det tidigaste fotot av Jerusalem är från 1844. En daguerreotype av Joseph-Philibert Girault de Prangey (1804-1892)

Musik: World Beat With Middle Eastern Vocals av Velimir Andreev, Soudnblock Audio

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det Osmanska rikets mer än 600 år långa historia är tätt sammantvinnat med det kristna Europas historia. De osmanska härskarna betraktade sig själva som de gamla romerska kejsarnas arvtagare. Och både renässansen och reformationen påverkades av osmanernas existens.

Det Osmanska riket växte fram ur nomadstammar i Anatolien på 1200-talet. Osmanerna erövrade Bysans år 1453 för att bli ett multietniskt imperium som sträckte sig över flera världsdelar. Riket var som störst när det misslyckades med att erövra Wien 1683. Osmanerna rörde sig från tolerans och integrering av andra folk och religioner till exkludering och folkmord. Från spillrorna ur det Osmanska riket växte dagens Turkiet 1923.

I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Marc David Baer, professor i internationell historia vid London School of Economics and Political Science och en av världens främsta kännare av Osmanska riket. Han är aktuell med boken Osmanska riket.

Osmanska riket, även känt som det Ottomanska riket, var ett mäktigt islamiskt imperium som styrde över stora delar av Sydosteuropa, Mellanöstern, Nordafrika och Mindre Asien. Osmanska riket grundades i västra Anatolien mot slutet av 1200-talet av en stam Oghuz-turkar som skulle bli imperiets aristokrati, kända som Oserna. Dessa förde med sig en stark dynasti, den osmanska dynastin, som var kärnan i den framväxande staten. Osman I, som riket är uppkallat efter, var rikets grundare och första ledare.

En av de mest anmärkningsvärda egenskaperna hos Osmanska riket var dess kulturella och religiösa mångfald. Riket omfattade människor från olika etniska och religiösa bakgrunder. Sultanerna var toleranta mot olika religioner och tillät sina undersåtar att utöva sin egen tro. Kristna och judar hade sina egna lagar och institutioner och bildade slutna samhällen inom riket.

Osmanska riket hade både fredliga och konfliktfyllda relationer med olika europeiska länder. Å ena sidan var riket en viktig handelspartner och kulturell influens för västeuropeiska länder under renässansen. Å andra sidan var det också ett ständigt militärt hot och orsakade stor oro bland européerna. Rikets expansion och belägringar av europeiska städer som Wien skapade en stark europeisk identitet och en vilja att motstå det osmanska hotet.

Rikets absoluta höjdpunkt nåddes under 1500- och 1600-talen under sultanen Suleiman den store. Dess största territoriella utsträckning nåddes dock år 1683 under sultanen Mehmet IV, då det sträckte sig från Wiens utkanter i nordväst till Aden längst ner på Arabiska halvön, och från Kaukasus i nordöst till Algeriet i sydväst.

Belägringen av Wien 1683 var det sista osmanska försöket att på allvar hota det kristna Europa. Belägringen hävdes av en polsk-tysk armé som kom Österrike till undsättning. Detta satte gränsen för osmanernas fortsatta expansion norrut i Centraleuropa.

Under 1800-talet och början på 1900-talet tilltog problemen då riket både utsattes för ständiga angrepp från yttre fiender och uppror inom rikets gränser. Stora landområden förlorades dels till nya stormakter som Österrike-Ungern och Ryssland, dels till folk inom Osmanska riket som, i den nya tidens nationalistiska anda, gjorde uppror och bildade självständiga stater.

Bild: Sultan Selim III håller en audiens framför Felicityporten. Olja på duk. Topkapı Sarayı Müzesi, Istanbul (Inv. 17/163), Wikipedia, Public Domain.

Musik: Dreaming Of Paradise av MoodMode, Storyblocks Audio.

Klippare: Emanuel Lehtonen

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Upplysningstanken i kombination med en modernare kristendom ledde till en vilja att reformera fängelsestraffen. Liberala krafter ville gå från fysiskt hårda straff i kollektiva celler på fästningar till ensam kontemplation i moderna ensamceller med vattenklosetter och centralvärme.

Under 1800-talet investerade det fattiga Sverige miljarder i dagens penningvärde för att bygga 50 moderna fängelser. Men ambitionen att isolera fången under flera år visade sig vara mycket nedbrytande för fången.

I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historieprofessor Roddy Nilsson vid Göteborgs universitet som undersök fängelsernas historia i flera böcker.

Ursprunget till dagens fängelser har sina rötter i 1800-talet när det fanns en tro och vilja att reformera brottslingarna. Språnget från de hårda fästningsfängelserna som var präglade av kroppsbestraffning till 1800-talets ensamceller gjordes utifrån humanistiska ideal även om det blev en mardröm för själen.

Under medeltiden var det böter, kroppsstraff eller avrättning som gällde. Inlåsning var tillfällig i väntan på rättegång och straffutmätning. Senare var det lösdrivare och skuldsatta som låstes in. Men på 1700-talet började antalet inlåsta fångar att öka. Brottslingarna låstes in i hårda fästningsfängelser som vaktades av militärer.

Under 1800-talet fanns det en utpräglad reformvilja av fängelserna och även fattiga länder som Sverige investerade mycket stora belopp i att bygga moderna fängelser, enligt Philadelphia-modellen.

Man gick från kollektiva celler i fästningar till ensamceller i stora fängelser som till och med utrustades med vattenklosetter och centralvärme. 1800-talets ensamstraff skulle tvinga brottslingen att reflektera över sina brott. Men ambitionen att isolera fången kunde många år visade sig vara mycket nedbrytande för fången. Med tiden kortades isoleringstiden ner från åratal till månader.

Läs: En välbyggd maskin, en mardröm för själen : det svenska fängelsesystemet under 1800-talet / Roddy Nilsson.

Bild: Ur "Photografiskt Album för år 1861 öfver fångar förvarade å Warbergs fästning". Fånge N:o 168 C. Pettersson. Fjärde resan stöld. 55 år gammal, född i Tvings sn., Blekinge län. "Visat våldsamhet och högst opålitligt uppförande å Ny Elfsborg. Kallas af fångarne å fästningen för Wargen". Nordiska museets arkiv

Musik: Classical Classical av Bobby Cole, Storyblocks audio

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den hemliga militära underrättelseorganisationen IB skapades under kalla kriget för att övervaka inre hot och senare underrättelseinsamling utomlands. Den demokratiska kontrollen var minimal och organisationen begick brott som inbrott och otillåten åsiktsregistrering.

När vänstertidskriften Folket i Bild/Kulturfront i maj 1973 i en serie artiklar avslöjade IB blev det aldrig något rättsligt efterspel för ansvarig inom IB. Istället åtalades och fälldes journalisterna Jan Guillou och Peter Bratt samt deras källa IB-mannen Håkan Isacsson.

I detta poddavsnitt samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren och journalisten Anna-Lena Lodenius som är aktuell med boken Spionjakt i folkhemmet - Ett halvsekel med IB-affären.

IB, som står för Informationsbyrån eller Inhämtning Birger, var en hemlig svensk underrättelseorganisation som opererade under kalla kriget. Organisationen var underställd Försvarsstaben. Dess huvudsakliga uppgift var att samla in utländsk underrättelseinformation, men det utfördes även inhämtning av information inom Sverige, särskilt relaterat till kommunism och dess relationer med främmande makter.

IB:s skapande var resultatet av en serie händelser och beslut som sträckte sig över flera årtionden. Grundläggande var den svenska regeringens oro över potentiella hot mot nationens säkerhet, både inifrån och utifrån. Genom en överenskommelse med socialdemokraterna fick Försvarsstaben tillgång till den socialdemokratiska arbetsplatsorganisationen i arbetet med att övervaka kommunister på arbetsplatser.

IB som organisation avslöjades 1973 genom artiklar i vänstertidskriften Folket i Bild/Kulturfront, vilken tolkade IB som "Informationsbyrån". Effekterna av den så kallade IB-affären blev att IB inordnades som en officiell del av Försvarsstaben enligt förslag från 1974 års underrättelseutredning.

Avslöjandet av IB ledde till omfattande debatt och kritik, både inom Sverige och internationellt. Kritikerna hävdade att organisationen hade brutit mot flera grundläggande demokratiska principer, inklusive rätten till privatliv och frihet från statlig övervakning.

Trots avslöjandet och kritiken fortsatte IB att existera, om än i nya former. Birger Elmér slutade som chef 1975, men viss verksamhet fortsatte fram till hösten 1978 när Stig Synnergren slutade som ÖB.

IB-affären har fortsatt att vara en källa till kontrovers och debatt inom Sverige. Vissa ser den som ett exempel på överträdelser av medborgerliga friheter, medan andra hävdar att IB var nödvändigt för att skydda nationens säkerhet under kalla kriget.

Ytterligare läsning

Agrell, Wilhelm. Sprickorna i järnridån - svensk underrättelsetjänst 1944-1992. Historiska Media, 2002.

Lodenius, Anna-Lena. Spionjakt i folkhemmet: ett halvsekel med IB-affären. Historiska Media, 2023.

Bild: Birger Elmér i tidningen Folket i Bild Kulturfront, Wikipedia, Public Domain.

Musik: Summer Funk av Jon Presstone, Storyblocks Audio

Lyssna också på Sverige och det kalla kriget: Hela världens kalla krig (del 1).

Klippare: Emanuel Lehtonen

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Emigrationen till Amerika skapade under mindre än ett sekel en helt ny svensk nation på andra sidan Atlanten. I Nordamerika lyckades strävsamma svenska bönder och deras ättlingar på några årtionden lägga mer mark under plogen än vad svenska kungar erövrat under stormaktstiden.

Senare kom hundratusentals svenska industriarbetare fylla amerikanska industrier och den svenska hushållerska blev ett begrepp när unga svenska kvinnor flydde en livegenskapsliknande tillvaro som hembiträde i Sverige.

Med tiden lyckades svenskarna, med hänvisningar till det fornnordiska kvädet Beowulf och vikingarnas resor till Nordamerika, bli anglosaxare. Idag uppfattar sig 4 miljoner amerikaner som svenskättlingar.

I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Dag Blanck, professor i nordamerikastudier vid Svenska institutet för nordamerikastudier. Han driver också podden Amerikaanalys.

Svältåren i slutet av 1860-talet kickstartade en massemigration från Sverige till USA. Under perioden 1851–1930 utvandrade nästan 1,2 miljoner personer till USA, varav ca 200 000 återvände till Sverige. Utvandringen i förhållande till folkmängd i Sverige var bara större på Irland och i Norge.

Redan år 1638 upprättades en mindre svenska koloni Nya Sverige i Nordamerika i trakten runt Delawarefloden. Det handlade dock bara om några hundra svenskar och finnar. Och redan 1655 erövrades Nya Sverige av holländarna.

En stark befolkningstillväxt i Sverige från 1,8 miljoner människor år 1750 till 2,3 miljoner människor skapade ett fattigt landsbygdsprolitariat. Industrialiseringen kom sent till Sverige och kunde därmed inte suga upp de jordlösa på landet.

Missnöjde med sin situation i Sverige tillsammans med förhoppningar om ett bättre liv på andra sidan Atlanten fick många ta det livsavgörande beslutet om emigration. En mindre grupp emigrerade för att de förföljdes för sina religiösa övertygelser. Arbetsmarknadskonflikter fick senare många industriarbetare att emigrera. En bred läskunnighet gjorde att svenskarna kunde ta till sig information om USA och skriva brev till släktingar som redan tagit språnget.

Musik: Visa från Utanmyra av Gunnar Mikalsen Kvifte är licenserad under en Creative Commons-licens.

Bild: Svenskar i Amerika. Olof Olsson från Nerikes Kil, utvandrade omkring 1880 till Rush City, Minnesota. Denna filen donerades av Nordiska museet som en del av Europeana.

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det stod klart för de flesta att Nazityskland skulle förlora kriget efter slaget om Stalingrad i februari 1943. Men den svenska samlingsregeringen var långsamma att utnyttja det förhandlingsutrymme som de tyska krigsmotgångarna skapade.

Den tyska permittenttrafiken genom Sverige pågick ända fram till i augusti 1943. Och arresteringen av 1200 protesterande norska studenter och deportationerna av de norska judarna väckte bara lama protester från den svenska regeringen. Och avstegen från neutralitetspolitiken gentemot de allierade var försiktigt motvillig.

I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Henrik Berggren som är aktuell med boken Landet utanför – Sverige och kriget 1943-1945. Del tre i en trilogi om Sverige under andra världskriget.

Historikern Alf W. Johansson har beskrivit regeringens protest mot arresteringen av de norska studenterna den 1 december 1943 som ”en av historiens vändpunkter då historien vägrade vända". Tysklands utrikesminister von Ribbentrop reagerade med ilska på att Sverige lades sig i de ”norsk-tyska relationerna”. Och regeringen gick aldrig från protester till handling gentemot Tyskland.

Samtidigt arbetade hela statsmakten för att underlätta de danska judarnas flykt till Sverige i oktober 1943. Förintelsens fasor hade med tiden kommit allt närmare, när grannlandets judar skulle deporteras.

Bild: Flyktingar. Folke Bernadottes expedition med de Vita bussarna. Ankomst till Sverige via Helsingborg och Malmö, Foto: KW Gullers, Nordiska Museet, Digitala Museet, Erkännande-IckeKommersiell-IngaBearbetningar (CC BY-NC-ND)

Musik: Manhattan Fog av New Library Sounds, Storyblocks Audio.

Lyssna också på Sveriges balansakt mellan Sovjet och Nazityskland.

Klippare: Emanuel Lehtonen

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fornborgen Sandby borg på sydöstra Öland rymmer spår av en fruktansvärd massaker där invånarna dödades någon gång i slutet av 500-talet e kr. En teori är att massakern var en del i en våldsam maktkamp på Öland under den turbulenta folkvandringstiden.

Hur fruktansvärd än massakern var har den på ett världsunikt sätt frusit två ögonblick för 1500 år sedan: först vardagslivet innan massakern och sedan själva massakern.

I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Helena Victor, arkeologichef på Kalmar läns museum och projektledare för utgrävningen av Sandby borg samt Ludvig Papmehl-Dufay, arkeolog verksam vid Linnéuniversitetet.

Folkvandringstiden (400-550 e kr) var en turbulent tid både i Europa och Skandinavien. Det västra romarrikets nedgång, invasionen av hunnerna och svält skapade migrationsströmmar och oroligheter.

Sandby borg på sydöstra Öland är en av minst 15 fornborgar på ön som existerade runt 300 till 600 e kr. Fornborgarna på Öland är oftast cirkelformade med rader av stenhus innanför murarna. Det som skiljer Sandby borg från andra borgar på Öland är att den ligger direkt vid stranden istället för i inlandet.

Här skulle 4-5 meter höga murar skydda invånarna, men rester av 30 kroppar har hittats i Sandby borg. Kropparna ligger där de fallit och ingen omfattande plundring har heller skett av borgen. De döda är i alla åldrar från barn till åldringar, men kvinnorna saknas. Skadorna på skeletten visar att det handlar om en massaker snarare än regelrätta strider. Efter massakern tog ingen hand om kropparna eller de värdefulla husdjuren. Och detta i en tid när begravningsriterna var viktiga för att människorna skulle kunna passera till nästa värld.

Invånarna visade sig vara förmögna med handelsnätverk långt ner i Europa. I hus 40 som hade den största smyckesgömman hittades också kvarlevor av två yngre män, varav den ene fått dödliga hugg mot huvudet, samt fyra andra hela kroppar och delar av ytterligare två människor. Kropparna verkar inte ha flyttats efter dödsögonblicket.

Lyssna också på Folkvandringstiden och Västroms fall samt Guldskatterna som avslöjar forntida rov.

Musik: Fairytale Female Vocal av Velimir Andreev, Soundblock Audio

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Elin av Skövde var en högättad from kvinna som levde under den tidigare delen av 1100-talet i Västergötland. Efter att hon mördats av släktingar till sin mördade svärson började en rad under tillskrivas Elin. Utanför Götene sprang en källa till liv, en blind man fick synen åter och en stum började tala.

Sankta Elin av Skövde, även känd som Helena av Skövde, blev ett lokalhelgon som har vördats i hela Sverige och delar av Norden under medeltiden. Hon betraktas som Västergötlands och Skövdes skyddshelgon. Idag är Elin symbolen för staden Skövde trots att reformationen gjorde upp med helgondyrkan för flera hundra år sedan.

I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med museipedagogen och utställningsproducenten Tomas Olausson på stadsmuseet i Skövde. Detta är ett betalt samarbete med Besök Skaraborg, läs mer om Skaraborgs spännande historia på skaraborg.nu.

Sankta Elin föddes av förnäma föräldrar, men det är inte känt vilka de var eller varifrån de kom. Hon gifte sig och fick flera barn. Hon gifte inte om sig efter makens död utan istället valde hon att ägna sig åt sin tro och tjäna Gud genom fastor, böner och goda gärningar. Elin bidrog till flera kyrkors uppbyggnad runt om Skövde, bland annat Skövdes kyrka.

Elins dotter misshandlades av sin man, som senare mördades av hans tjänare. Misstankarna föll snart på Elin som senare mördades av mannens släkt som hämnd. En våldsam död är mycket vanligt bland helgon. Enligt legenden blev Elin mördad av svärsonens släktingar när hon var på väg till kyrkoinvigningen i Götene. Att Elin dödades i en vendetta och inte för sin tros skull verkar inte spelat så stor roll. Hon blev troligen ganska snart efter sin död föremål för helgondyrkan.

Under 1100-talet växte en helgonkult fram, ofta så kallade "kungahelgon", de var kungar eller adel, valda av gud att härska, vilket gav dem auktoritet som helgon. Helgon som Erik den helige (kung 1155-1160), S:ta Elin (auktoritet i bygden) och heliga Birgitta (släkt med kungafamiljen) hade detta gemensamt men även att de var martyrer.

Detta tjänade ett viktigt syfte för adeln, även den mest framgångsrika kungen är ändå bara dödlig, en martyr lever hos gud för evigt. Detta gjorde personen odödlig och på så sätt familjen odödlig och utvald av gud.

När biskopen i Skara, Brynolf Algotsson, nedtecknade ett officium för Elin år 1288 var mycket bortglömt om Elins liv, men han slog fast att hon tidigt blev änka och valde att leva ett fromt liv istället för att gifta om sig. Efter svärsonens död valde hon också att göra en pilgrimsresa till det heliga landet – en resa som på 1100-talet borde varit både farlig och resurskrävande.

Bild: Helge Johansson har här avbildat Sankta Elin av Skövde med Våmbs kyrka i bakgrunden. Det uthuggna motivet kan beskådas på Helge Johanssons granitskulptur Gyllen i Kyrkparken i Skövde, f.d. Skaraborgs län, Västergötland, Västra Götalands län, Sverige. Bilden är fotograferad av Harri Blomberg. CC BY-SA 3.0

Inledande musiken är Kyrie Eleison av The Tudor Consort som är släppt under Creative Commons, Attribution 3.0 International License.

Lyssna också på Helgonkultens blomstring på tvärs mot bibeln

Klippare: Emanuel Lehtonen

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ulla Winblad var en verklig person bortom Carl Michael Bellmans litterära skapelse. Hon hette Maria Christina Kiellström (1744–1798) och föddes av utfattiga föräldrar i Stockholm.

Bellmans enormt populära visor om Ulla Winblad gjorde det omöjligt för Maria Christina Kiellström att lämna tiden som publik kvinna bakom sig, trots äktenskap, namnbyte och en flytt till Norrköping.

Maja Stina blev främst känd under sitt nom de guerre Ulrika Winblad både i sin samtid fram till vår tid. Hon presenteras av Bellman som ”nymf och prästinna i Bacchi tempel” och är centralfigur i en rad av epistlarna. Ulla Winblad var både horan och madonnan som överlevt i århundraden i vårt medvetande sedan hon dansade och rumlade samtida med nationalskalden Carl Michael Bellman.

I denna nymix av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Rebecka Lennartsson, docent i etnologi och forskningschef på Stadsmuseet i Stockholm. Hon är aktuell med boken Ulla Winblad - Liv och legend.

I Fredmans epistlar av Carl Michael Bellman är Ulla Winblad både en vacker gudinna omgiven av överjordiska varelser och en fallen kvinna utslagen på krogbord eller på marken. Hon jagas av poliser, dansar på baler i ett 1700-tals Stockholm av rumlade och festande.

Men Ulla Winblad hette i verkligheten Maria Christina Kiellström och hade ganska lite att göra med Bellmans litterära konstruktion. Hon föddes den 15 juni 1744 som den yngsta barnet av tre. Hennes mor hette Maria Olofsdotter. Fadern hette Jöns Kiellström och var hantlangare vid artilleriet. Modern dog fem år senare. Fadern gifte senare om sig och familjen kom att bo på Ladugårdslandet, nuvarande Östermalm, som vid denna tid var stadens fattiga utmarker.

21 år gammal föder den ogifta Maria Christina Kiellström ett barn som dör några dagar senare. Fadern påstods vara översten Wilhelm von Schildt som försvunnit till Ryssland. Två år senare dyker Maja Stina åter upp i registren när hon grips klädd i en exklusiv sidenkappa. Vid denna tid var det inte tillåtet för vem som helst att bära siden.

Hon gifter sig senare med tullaren Eric Nordström. Deras liv tillsammans i Norrköping blir fyllt av våld och missbruk. Ständigt förföljs Maja Stina av ryktet om Ulrika Winblad.

Hon föddes som utfattig, men dog som hemmansägare, något som inte ens Carl Michael Bellman klarade av trots att han föddes in i en välbeställd familj.

Lyssna också på Bellmans väg från lovande ämbetsman till gränslös underhållare och Nattlöperskor i 1700-talets Stockholm.

Bild: Rodar trappan wid Skepsbron av Elias Martin (1739 – 1818) – Kvinnan sägs vara Ulla Winblad. Creative Commons.

Musik: Ulla, min Ulla av Carl Michael Bellman framförd av Aksel Schiøtz, public domain, Internet Archive.

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Edith Södergrans (1892-1923) poesi inledde modernismen i Norden. Självmedveten om sin unika röst trotsade hon konventionerna och passade aldrig riktig in i den svenskspråkiga kulturvärlden i Finland. I Sverige uppmärksammades hon först efter sin tidiga död.

Edith Södergran fick en elitutbildning i Sankt Petersburg, men hennes liv bröts itu av ryska revolutionen och den nya gränsen mellan Ryssland och Finland. Familjen, som var svenskspråkig från Finland, förlorade sin förmögenhet i den ryska revolutionen. Men ännu värre var att Edith Södergran blev sjuk i tuberkulos redan i ungdomen.

I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med litteraturvetaren Agneta Rahikainen som doktorerade på Edith Södergran. Agneta har skrivit flera böcker om Södergran och är aktuell med böckerna Edith Södergran – Stjärnfångerskan samt Edith Södergran – Världen är min.

Hon föddes den 4 april 1892 i S:t Petersburg i Ryssland i en svenskspråkig familj. Hon studerade på den tyska högstatusskolan Petrischule i Sankt Petersburg, som vid den här tiden var Europas fjärde största stad. Hon skrev dikter tidigt i livet.

Det var en kosmopolitisk miljö där det pratades franska, tyska, ryska, finska och svenska. Och en politiskt orolig tid som präglades av det tsariska enväldet och demonstrationerna, våldsamheterna. På sin skolväg kunde hon se blod på gatorna och lik som flöt i floden Neva.

Den ryska revolutionen 1917 skulle inte bara skingra familjens förmögenhet utan också vänner och bekanta. Finlands självständighet revolutionsåret drog också en gräns mellan familjens hus i Raivola i finska Karelen och metropolen Sankt Petersburg.

När Edith i unga år diagnostiserades med lungtuberkulos efter en utdragen förkylning 1909, drabbades hon av svår dödsångest: hon visste alltför väl hur nedbrytande sjukdomen är. Då reste modern med henne till ett sanatorium i Schweiz, känt för sina banbrytande behandlingsmetoder. Ediths hälsotillstånd förbättrades och hon och modern Helena reste lättade hem.

Edith visste att hon hade en unik röst som diktare. Hennes dikter följde inte något traditionellt mönster. Till hennes ambitiösa, intellektuella stil hör den fria rytmen, samt suggestiva, liturgiska upprepningar.

Bild: Foto i Edith Södergrans gränspass 1921. Svenska Litteratursällskapet i Finland, Finna.fi, CC BY 4.0

Lyssna också på Klockbytare och tatarer – en föraning om masskonsumtions-samhället

Musik: Forlorn Melody av Boris Skalsky, Storyblocks Audio

Klippare: Emanuel Lehtonen

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Själva syftet med att grunda städer var att bedriva handel som gick att beskatta. Därför kom handeln på landsbygden att begränsas med kungliga påbud. Men bönderna i Sjuhäradsbygden i södra Västergötland ville annorlunda. De utmanade städernas handelsprivilegier redan på medeltiden och fick med tiden särprivilegier att bedriva gårdfarihandel över hela riket.

Redan på medeltiden bedrev bönder från Sjuhäradsbygden långväga handel då de drev upp oxar till Bergslagen. Staden Borås grundande år 1621 var ett försök att tvinga in Sjuhäradsbygdens bönder inom städernas handel, men utan resultat. Allt fler undantag mot förbudet mot landshandel utverkades. Den 26 juni 1776 utsträcktes särprivilegiet att bedriva handel i hela landet till alla sju häraderna Mark, Kind, Ås, Veden, Redväg, Gäsene och Bollebygd – knallen var född. Västgötaknallarna kom att nå 9 av 10 svenskar på sina flera månader långa handelsresor runt om i riket

I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Pia Lundqvist som är docent i historia vid Göteborgs universitet. Hennes avhandling Marknad på väg – Den västgötska gårdfarihandeln 1790-1864 undersökte just dagens ämne.

När allt fler städer grundas på medeltiden i Sverige var syftet att handel och hantverk skulle bedrivas i av borgare i städerna. Detta gällde ända fram till 1846 när lanthandlare tilläts verka tre mil från närmaste stad. Men städerna var få, små och obetydliga i det vidsträckta svenska riket. Undantag och regelbrott var vanliga i det reglerade ståndssamhället. Sveriges städer kunde inte tillfredsställa allmogens efterfrågan på varor. Därför fick landsbygdens bönder en stor betydelse både för de första proto-industrierna och varuförsörjningen på landsbygden.

Här utmärkte sig de envisa bönder från Sjuhäradsbygden, som omfattar Gäsene, Ås, Vedens, Bollebygds, Marks, Kinds och Redvägs härader samt städerna Borås och Ulricehamn, ville annorlunda. Den magra jorden fick dem att börja bedriva handel på landsbygden. Och med tiden fick de särprivilegier som gav dem rätten att sälja utanför städerna över hela riket.

I september år 1790 togs 1 106 respass ut av män i Sjuhäradsbygden för långväga handelsresor och vanligen stod flera personer antecknade på samma pass.

Lyssna också gärna på avsnitt 54 När järnvägen förändrade Sverige och avsnitt 147 När sprätthökar och rangsjuka fruntimmer hotade samhällets överlevnad.

Musik: Skräplandschottis med Michael Caplin, creative commons.

Bild: Tafla i olja af J. V. Vallander. Husväfnad, Marks hd, Västergötland, Nordiska museet, Creative Commons (CC BY-NC-ND)

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Riksföreståndaren Sten Sture den yngre (1493-1520) spelade ett högt spel i maktkampen under Kalmarunionens sönderfall. I en tid när furstemakten stärktes använde Sten Sture d.y. sig av allmogens stöd i kampen mot oppositionen inom riksrådet. Hänsynslöst utnyttjade han förläningar för att stärka sina allierade och försvaga sina motståndare.

Sten Sture d.y. kom att leda det militära motståndet mot den danska unionskungen Kristian II, men sårades dödligt av en kanonkula vid ett slag på sjön Åsunden 1520. Sten Sture den yngres liv och död ger en relief till historien om den uppåtstigande Gustav Eriksson Vasa. Hade Sten Sture överlevt skulle Gustav Vasa troligen aldrig blivit kung.

I detta avsnitt av podden Historia.nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Lars Ericson Wolke, professor emeritus i historia vid Försvarshögskolan och aktuell med biografin Sten Sture den yngre.

Sten Sture den yngre föddes antingen 1492 eller 1493. Han tillhörde släkten Natt och Dag, och tog namnet Sture efter sin farfar Nils Bosson. Redan som ung pojke adlades han av unionskungen Hans under dennes kröning 1497. Sten Sture d.y. deltog i flera krigshandlingar mot Danmark. År 1510 utnämndes han till innehavare av Örebro slott och försvarade framgångsrikt Västergötland mot danskarna.

Efter Sten Sture den äldres död 1503 uppstod ett maktvakuum i Sverige. Rådsoppositionen valde Erik Trolle till ny riksföreståndare, vilket ledde till spänningar med Sten Sture den yngre. Sten Sture tog dock snart över sin fars län och fick allmogen att ställa sig på hans sida. I januari 1512 utropade han sig själv till riksföreståndare efter att ha besegrat Erik Trolle i en maktkamp. Sten Sture fick stöd från allmogen, Stockholms borgerskap och vissa medlemmar i rådet.

Sten Sture d.y. och ärkebiskopen Gustav Trolle hamnade i konflikt med varandra. Gustav Trolle försökte utöva sin makt och belägrade sig i Almarestäkets slott. Sten Sture tvingade Gustav Trolle att kapitulera. Han avsattes från sitt ämbete och Almarestäkets slott revs.

Under denna tid var Sverige hotat av den danske unionskungen Kristian II, som försökte återta makten över landet. Kristian II sände en stark flotta till Stockholm som belägrade staden. Sten Sture och hans styrkor lyckades dock besegra danskarna i slaget vid Brännkyrka och tvinga dem att dra sig tillbaka. Trots framgången fortsatte hotet från Danmark, och Sten Sture ledde personligen försvaret av Västergötland mot danskarna.

Sten Sture den yngre sårades allvarligt i slaget vid Bogesund 1520 när han träffades av en kanonkula. Trots skadorna fortsatte han att leda sina trupper till Tiveden, men han avled några dagar senare på Mälarens is på väg till Stockholm. Efter hans död kapitulerade Stockholm och Sten Sture den yngres änka, Kristina Gyllenstierna, försvarade staden. Kristian II återtog makten och genomförde i november det ökända Stockholms blodbad.

Bild: Sten Sture den yngre. Kulturparken Småland. Digitalt museum, Erkännande (CC BY) samt Slaget vid Brännkyrka av Johan Gustaf Sandberg, Wikipedia, Public Domain

Musik: kompositör: Josquin des PrezPerformer framförd av Kat Walsh, Producent: Gregory Maxwell, GFDL 1.2 , via Wikimedia Commons

Lyssna också på Nytt ljus över antalet döda i Stockholms blodbad.

Klippare: Emanuel Lehtonen

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nordiska sjuårskriget åren 1563 till 1570 inledde på allvar kampen om Östersjön mellan Sverige och Danmark. Men det tvistades också om vilken kung som hade rätten att använda de heraldiska tecknen tre kronor.

Under det nordiska sjuårskriget slogs Sverige mot Danmark, Lübeck och Polen. Det är nu som Sverige etablerar som en verklig sjökrigsmakt. Men efter freden i Stettin ville ingen minnas kriget, eftersom det bara stod två förlorare kvar: Sverige och Danmark. Freden ledde inte till några landöverträdelser även om Sverige fick behålla nya besittningar i Baltikum, samtidigt tvingades Sverige att betala ett lösen på 150 000 riksdaler för att återfå Älvsborgs fästning.

I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Katarina Harrison Lindbergh, historiker och författare. Hon är aktuell med boken Nordiska sjuårskriget 1563-1570

Det nordiska sjuårskriget hade sin upprinnelse i maktvakuumet i Baltikum efter sammanbrottet av den Tyska ordenstaten. De grundläggande orsakerna till kriget är kampen om inflytande i Baltikum och inflytande över handeln i Östersjön. Det är det första riktigt stora kriget i Norden som satte konfliktlinjerna för århundraden fram i tiden. Danmark och Sverige slogs delvis annorlunda. När danskarna förlitade sig på utländska legoknektar så utbildades i Sverige svenska män för att slåss mot danskarna. 

De två viktigaste aktörerna, den svenska kungen Erik XIV och den danska kungen Fredrik II var kusiner, båda var unga och ärelystna och väldigt olika personligheter. Där Erik var intelligent och mentalt instabil var Fredrik dyslektiker och ett socialt geni.

Som alltid fick civilbefolkningen i städer och på landsbygden betala ett högt pris i form av härjade städer och nedbrända gårdar. Bara i Småland, Väster- och Östergötland blev mer än 7 000 gårdar och flertalet städer förhärjade. På den dansk–norska sidan var förödelsen minst lika stor.

Om du gillade detta avsnitt så måste du lyssna på avsnitt 13 Sturemorden stoppade ätten som hotade Vasaätten och När landsknektarna förändrade krigets villkor.

Bild: Älvsborg intas av Fredrik II av Danmark den 4 september 1563. Kopparstick.

Musiken i avsnittet är Claudio Monteverdis Quel Augelin Che Canta framförd av The Tudor Consort och utgiven under Creative Commons under Attribution 3.0 International License. 

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det medeltida slottet Colditz utanför Leipzig blev under andra världskriget ett krigsfångeläger för allierade officerare som var flyktbenägna eller ”tyskfientliga”. På Colditz blev flyktförsök en avancerad sport där de olika nationerna tävlade mot varandra. Flykt och flyktplaner upprätthöll moralen hos de uttråkade officerarna. Fångarna gjorde allt för att driva med sina tyska fångvaktare, men med tiden växte en ömsesidig respekt fram mellan dem.

Läger Oflag IV-C, ett mikrokosmos av samhällena som officerarna kom ifrån. Det brittiska klassystemet präglade tillvaron hos de brittiska officerarna och fransmännen var uttalat antisemitiska.

I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren Ben Macintyre om krigsfångelägret Colditz. Han är aktuell med boken Colditz - Flykten från nazisternas fängelse. Samtalet är på engelska.

I Colditz hamnade allierade officerare som försökt fly från vanliga krigsfångeläger eller som uppfattades som ”tyskfientlige”. Eftersom fångarna var officerare hade de särskilda privilegier i enlighet med Genevekonventionen. De kunde skriva hem och mottaga paket hemifrån – något som utnyttjades för att skicka hem kodade meddelanden och motta dold flyktutrustning. Om det var svårt att fly, var det nästan omöjligt att ta sig hela vägen till det neutrala Schweiz.

Flyktförsöken var många men bara ett mindre antal officerare lyckades ta sig hela vägen hem. Åren i Colditz upplevde allt från ganska spontana flyktförsök till mycket avancerade tunnelbyggen som lyckades eller avslöjades. Den tyska säkerhetschefen Eggers, en skollärare som hade bott i Storbritannien före kriget, var en respektingivande motståndare, men också en motståndare som respekterade de allierade officerarna.

För de brittiska officerarna från överklassen blev Colditz som en förlängning av deras internatskoletid. Här förekom också rasistiskt färgad mobbing mot den indiske läkaren Birendranath Mazumdar. Andra i persongalleriet var USA:s äldste fallskärmsjägare och minst framgångsrike agent Florimond Duke. Pat Reid kom att skriva mycket populära memoarer om sin tid i lägret och han utvecklade till och med ett brädspel om Colditz. Han satte bilden av hurtiga gentlemän som gjorde allt för att fly. Men många mådde psykiskt dåligt i lägret och några återhämtade sig aldrig från sina erfarenheter.

Även särskilt prominenta krigsfångar som tillhörde brittiska kungafamiljen, högadeln eller var avlägsna släktingar till den brittiske premiärministern Winston Churchill fick en särskild avdelning. De behandlades bättre, men var i någon mån en gisslan utifall tredje riket skulle falla.

Omslagsbild: Fångade franska officerare på gården till Oflag IV. Den ursprungliga uppladdningsanvändaren var Alkivar på engelska Wikipedia

Musik: Minneapolis Bump av Humans Win, Storyblock Audio

Klippare: Emanuel Lehtonen

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hela samhällets fortlevnad hotades när bönder började klä sig i blåa kläder och minsta torpare drack kaffe. Men det som egentligen utmanades av de nya konsumtionsmönstren som tog fart på 1700-talet var gestaltandet av ståndssamhället.

En framväxande global handel med kolonierna efter upptäckten av Amerika år 1492 gav konsumenterna nya billigare varor som förändrade våra konsumtionsmönster radikalt. I Sverige växte ett konsumtionssamhälle fram under 1700-talet till början av 1800-talet.

Det skapade problem i det strikt hierarkiska ståndssamhället där individens position i samhället i allra högsta grad bestämde vad hen skulle konsumera. Därför uppfattades de nya konsumtionsvanorna som ett dödligt hot mot samhället – till och med farligare än digerdöden.

I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Leif Runefelt, professor i idéhistoria vid Södertörns högskola. Han har bland annat skrivit boken Att hasta mot undergången – Anspråk, flyktighet, förställning i debatten om konsumtion i Sverige 1730-1830.

Det svenska ståndssamhället var ett oerhört hierarkiskt samhälle där dina skyldigheter och privilegier bestämdes utifrån vilket stånd du tillhörde. Det var också tydligt hur de olika stånden som adel, borgare, präster och bönder skulle klä sig och vad de skulle konsumera.

Därför upplevdes nya konsumtionsmönster, som uppstod i kölvattnet på den framväxande globala kolonialhandeln, som att det hotade samhällets fortbestånd. Billigare varor som bomull, indigo, kaffe och socker gjorde det också möjligt för individer att omförhandla sin samhällsposition.

Bönder började klä sig i indigo-blåa kläder när de tidigt alltid varit klädda i grått. Kaffedrickandet spred sig till torpare och bönder. I konsumtionskritiken framträdde individer som sprätthöken, det rangsjuka fruntimret, härmapan, fjollan, snushanden, kaffehusskrävlaren, pigan med bomullsschalarna, modedockan och den känsloförsmäktande sockerherren.

Bild: Kafébeslaget från 1833 av Hans Wikström, Nordiska museet, Fotograf: Bertil Wreting, Public domain.

Musik: The Time Of Elegance av Neil Cross, Soundblock Audio

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Historiska recept från herrskapshemmens receptsamlingar från början av 1800-talet ger inblickar i vad människorna åt, vilka smaker de uppskattade, hur de konserverade maten, men också hur de försökte boka sjukdomar och krämpor själva i brist på läkarvård. Många av huskurerna är direkt skadliga och andra ren vidskepelse.

Trots att recepten är över 200 år gamla är det lätt att känna igen klassiker som äpplekaka och rynka på näsan åt råvaror som braxen eller kalvlunga. De kortfattade recepten var helt utan bilder och ålderdomliga måttenheterna kan vara utmanande för en modern matlagare.

I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Maren Jonasson, redaktör för utgivningsprojektet Historiska recept vid Svenska litteratursällskapet i Finland och aktuell med boken Historiska recept i urval där recept bland annat valts från Carl Olof Cronstedts dotters receptsamling – hjälten från Svensksund och förrädaren från Sveaborg. Detta är ett betalt samarbete med Svenska Litteratursällskapet i Finland.

Svenska litteratursällskapet i Finland har samlat receptsamlingar från den senare delen av 1700- och början av 1800-talen, som användes flitigt av adelsfamiljer och överklassen i Sverige och Finland på webbplatsen Historiska recept. Utvecklingen gick från barocka maträtter med teatraliska presentationer, till mer återhållsamma rätter med syrliga smaker och enklare ingredienser.

Recepten är mycket kortfattade och inte alltid så exakta vad det gäller mängderna av ingredienserna. Att äggen var betydligt mindre i historisk tid och att det är oklart vilken styrka ättikan hade är andra utmaningar får moderna kockar.

På herrgårdarna skulle både herrskap och tjänstefolk leva av det som gården producerade. Det handlade också där om mat för dagen och förråd för vintern. Att bevara maten för att kunna njuta av den även under vintermånaderna var avgörande. Det finns många recept på att sylta bär och frukt. Det är också stor skillnad på herrskapens måltider och vad deras personal åt. För allmogen var det viktigaste att äta sig mätt, ofta på samma mat – gröt, bröd, rovor, ibland strömming, men kött mera sällan.

Herrskapen åt gärna kötträtter som ragu, frikassé, sur stek och mycket mer. Dessa rätter visar på olika sätt att tillaga och smaksätta kött. Dessutom finns det recept på att göra egna korvar, vilket var vanligt under denna tid. Även fisk var populärt. Man åt gädda, kräftor, karpar och mer. Det fanns en stor mångfald av smaker och tillagningssätt som användes för att tillaga fisk och skaldjur. Man kunde tillaga fisk på ett sätt så det skulle smaka hummer.

När det gäller drycker hittar vi recept på mjöd, brännvin, vin och mycket mer. Dessa drycker användes vid festliga tillfällen, eller som en uppfriskande dryck i vardagen.

Bild: Stilleben (1863) av August Jernberg, Nationalmuseum, Digitaltmuseum, Erkännande-DelaLika (CC BY-SA)

Musik: Schubert Moment Musical Op 94 No 3 D 780 med Michele Nobler, Storyblock Audio.

Lyssna också på Ståndssamhällets rest i det moderna Finland

Klippare: Emanuel Lehtonen

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Statsministern Per Albin Hanssons främsta mål under andra världskriget var att hålla Sverige utanför kriget. Efter att ha lyckats undvika att bli en stridande part i det finska vinterkriget kom Nazitysklands invasion av Danmark och Norge den 9 april 1940 som nästa allvarliga kris.

Efter att stormakterna Storbritannien och Frankrike offrat mindre stater som Österrike och Tjeckoslovakien i eftergifter till ett allt aggressivare Nazityskland såg de små staternas framtid i Europa hotad ut. Först med Tyskland anfall mot Polen förklarade Storbritannien och Frankrike krig mot Tyskland.

I det ljuset går det att förstå den svenska samlingsregeringens eftergifter mot Nazityskland, även om det är lätt att kritisera omfattningen och att permittenttrafiken tilläts fortsätta ända till 1943, när Tysklands krigslycka sedan länge vänt. Sverige under kriget präglades också av censur för att hålla Nazityskland på gott humör.

I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Henrik Berggren, historiker och journalist. Han är aktuell med andra delen i bokserien Landet utanför med undertiteln Sverige och kriget 1940-1942.

På 1930-talet är Sverige ett av de mest framgångsrika länderna i världen med en stabil demokrati och en reforminriktad bred regering. Sverige hade en fantastisk tillväxt trots 30-talskrisen. Men det var också ett inåtblickande land som gärna vill slippa omvärlden.

I en värld där de totalitära staterna Sovjetunionen och Nazityskland ville dela Europa mellan sig valde den svenska samlingsregeringen att acceptera tyska transporter av soldater på permission genom landet efter att Norge fallit. Transporterna skapade en stark bitterhet i det ockuperade Norge och på ledarsidor i USA och Storbritannien började Sverige allt mer betraktas som en tysk vasallstat.

Saken ställde sig på sin spets under den så kallade midsommarkrisen i juni 1941 efter det tyska anfallet på Sovjetunionen när tyskarna ville förflytta Engelbrechtsdivisionen från Norge till Finland.

Om ni tyckte detta var intressant rekommenderar vi att ni lyssnar på vår systerpodd Militärhistoriepodden om Finska vinterkriget, Myterna och sanningarna om Tysklands anfall på Polen 1939 samt Anfallet mot Norge och Danmark. Historia Nu har också fördjupat sig i Tredje Riket tillsammans med professor Martin Hårdstedt i fem delar.

Musik: Sadness av Kamil Guszczynski, Soundblock Audio

Foto: Tyska permittenter i Helsingborg april 1943

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Alexander den store (356 f.v.t.- 323 f.v.t.), som var kung i Makedonien, skrev in sig i världshistorien genom att på några år erövra stormakten Persien. Med en blandning av hänsynslöshet och taktiskt geni nådde han ända fram till Indien, där hans män vägrade fortsätta.

Alexander III utplånade städer som Thebe för att statuera ett exempel på vad som hände dem som inte underkastades sig honom utan motstånd. När han började anamma persiska seder blev hans män allt mer skeptiska. Hans död i Babylon är fortfarande höljd i mystik, men troligtvis söp han ihjäl sig bara 33 år gammal märkt av år i strid. Eller så kanske någon förgiftade honom eftersom de inte var sugna på ett planerat fälttåg till Arabien.

I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Daniel Hermansson, historiepoddare och historielärare aktuell med boken De kom, de såg, de segrade : vad antikens fältherrar lär oss om makten och människan.

Alexander den store var son till kung Filip II av Makedonien och drottning Olympias från Epirus. Han växte upp i en tid när Makedonien lade sig under de grekiska stadsstaterna i en kultur av våld och machokultur. Han fick en omfattande utbildning med bland annat den berömda filosofen Aristoteles som lärare. Alexander blev en analytisk och strategisk tänkare, vilket senare skulle bli avgörande för hans militära framgångar.

Alexander visade tidigt tecken på militär skicklighet genom att delta i sin fars krigståg. När Filip mördades 336 f.Kr., blev Alexander efter en kort maktkamp hans efterträdare. Han inledde sin regering med att föra krig mot thrakiska stammar söder om Donau. Upproret i Grekland, som utgick från Thebe, tvingade honom att avbryta fälttåget. När han hade besegrat upproret, jämnades Thebe med marken i avskräckande syfte.

Efter att ha säkrat sin ställning i Grekland, vände Alexander sin uppmärksamhet österut mot det persiska riket. Han korsade Hellesponten med en armé på cirka 40 000 män i maj 334 f.Kr. Den första drabbningen ägde rum vid Granikos, där det persiska försvaret besegrades. Alexander erövrade sedan de grekiska städerna vid mindre asiatiska kusten och förde sin armé till Anatoliens högland.

Slutstriden mellan Alexander och den persiske kungen Dareios III ägde rum vid Gaugamela på ett slättområde vid Tigris övre lopp under hösten 331 f.Kr. Trots att den persiska armén var mångdubbelt större, kunde Alexander, genom sin strategi, totalt utmanövrera den persiska armén. Dareios drog sig tillbaka till det iranska höglandet, där han senare mördades av sina egna. Förstörelsen av palatset i Persepolis markerade slutpunkten på denna del av Alexanders fälttåg.

Senare vände Alexander sin uppmärksamhet österut mot Indusdalen, som bara formellt hade stått under persisk överhöghet. Han besegrade den indiska kungen Poros vid Hydaspes 326 f.Kr. men lät sedan denne fortsätta sin regering som lydkung.

Alexander dog plötsligt 323 f.Kr. i Babylon efter en kort sjukdom – det finns också omständigheter som tyder på att han förgiftades.

Omslag: Alexander den store. Bär inskriptionen: "Alexander [den store], son till Filip, [kung av] Makedonien." Kopia av den kejserliga romerska eran (1:a eller 2:a århundradet e.Kr.) av en bronsskulptur gjord av Lysippos. Finns i Tivoli, öster om Rom, Italien. Wikipedia, public Domain

Musik: Ancient Empires And Civilizations av MEDIA MUSIC GROUP, Storyblocks audio

Lyssna också på Pyrrhos – på fel sida i historien i kampen om världsherraväldet.

Klippare: Emanuel Lehtonen

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den franska revolutionen är konspirationsteoriernas urkälla. Att den franska revolutionen uppstod på grund av elitens vanstyre och inkompetens var en lite för futtig förklaring för konspirationsteoretikerna.

De första framgångsrika konspirationsteoretikerna sökte istället förklaringen hos en rad hemliga sällskap: Illuminaterna i Bayern, Frimurarordern och Tempelherreordern. Lägger man till judarna så har man nästan alla ansvarig för alla konspirationer, enligt konspirationsteoretiker från 1789 till nutid.

 I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Erik Åsard, professor emeritus i nordamerikastudier med inriktning mot statskunskap. Han är aktuell med boken Med lögnen som vapen och har skrivit boken Konspirationsteorierna och verkligheten.

Hemliga sammansvärjningar finns det gott om i historien, men också falska berättelser om hemliga konspirationer som strävar efter världsherravälde.

Den gamla eliten i det franska samhället kom att lägga skulden för den franska revolutionen på frimurarna, illuminati, Tempelherreorden samt de franska upplysningsfilosoferna. De första konspirationsteoretikers teman och utpekade konspiratörer återkommer sedan under historien för att förklara nya omvälvande händelser.

Senare har judarna fått skulden för den ryska revolutionen. Och få grupper klara sig undan skulden för terrordåden den 11 september år 2001 när konspirationsteoretikerna sagt sitt.

Ordet konspiration kommer från det latinska conspirare, och syftar på en hemlig plan som tillverkas av två eller flera personer i samverkan. En riktig konspiration består av en grupp konspiratörer, en hemlig plan och ett illasinnat syfte. Konspirationen är en handling, medan en konspirationsteori är en övertygelse som uttrycker oro för en befarad konspiration.

Konspirationsteorier omfattar alltid en grupp mäktiga eller inflytelserika individer eller institutioner som antas ofta ha stora resurser till sitt förfogande och samarbetar i hemlighet för att uppnå ekonomisk eller politisk makt eller andra fördelar.

Den stora massan anses vara ovetande om detta. Typiskt är dock att det finns ett antal personer, konspirationsteoretiker, som genomskådat ränksmideriet. De ser det som sin uppgift att avslöja sanningen för den ovetande allmänheten, och upplever sig ständigt vara under hotet att bli nedtystade på grund av sin kunskap.

Många konspirationsteorier utmärks av att de väljer ut den fakta som passar ihop med teorin samt att de fokuserar på detaljer och bisaker som verkar orimliga för att så tvivel om en hel händelse och att de sällan kan ange konkreta förövare för konspirationen.

Lyssna också på Den franska revolutionen förändrade allt i floder av blod.

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vikingarna träder fram i historien den 8 juni år 793 när nordmän plundrar det engelska klostret Lindisfarne. Under nästan tre sekel skulle skandinaver resa, härja, handla och ta tjänst hos utländska kejsare. De styr över England, Kiev och Normandie.

Vikingarna träder in i ett sammanhang. De utnyttjar svaghet hos härskarna för att kräva enorma tributer. De bosätter sig i England, Normandie och Kiev. De reser ända till Amerika och Bagdad. De inspirerar andra med sin stil och de kommer med tiden att påverkas av den kristna europeiska kulturen.

I detta avsnitt samtalar programledaren Urban Lindstedt med Anna Lihammer, arkeolog och författare, samt Ted Hesselbom,museichef på Sigtuna museum. De är aktuella med boken Vikingatider – När världen öppnades.

Vikingarna fortsätter att fascinera oss och vi får en allt bättre bild av människorna under vikingatiden när vi kan frigöra oss från 1800-talets viking som mejslades fram i en tid av nationell revanschlust och borgerliga ideal.

Vikingarna lämnade spår efter sig över hela den kända och okända världen. De samlade på föremål ända bortifrån Swatdalen i dagens Afghanistan. Och när de slutligen kristnades blev de ännu mer en del av den värld de gjort till sin.

Bild: Vikingaarmada av Edward Moran, olja på duk, 18 x 26 tum, The Knohl Collection, Wikipedia, Public Domain.

Musik: Voyage To America av Humans Win, Storyblocks Audio.

Lyssna också på Därför uppstod myterna om vikingen.

Klippare: Emanuel Lehtonen

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Övergreppen mot befolkningen i Fristaten Kongo, som var den belgiske kungen Leopold II:s personliga egendom, trotsar all beskrivning. Samtidigt som befolkningen minskade kraftigt på grund av övergrepp, svält och sjukdomar etablerades svenska folkrörelsedrivna missioner med uppdraget att sprida kristendomen i Kongo.

De svenska missionärerna ville hålla sig väl med kolonialmakten och förstod inte alltid vidden av övergreppen. De var dessutom präglade av deras samtids rasistiska världsbild där afrikanerna var underordnade européerna. Samtidigt var det en svensk missionär som blev den första visselblåsare för övergreppen på befolkningen.

I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Pia Lundqvist som är docent i historia vid Göteborgs universitet. Hon är aktuell med boken Ett motsägelsefullt möte – Svenska missionärer och bakongo i Fristaten Kongo.

650 svenskar verkade i Fristaten Kongo: sjöfolk, militärer och missionärer. Sverige saknade kolonier och därför blev det naturligt att svenskar sökte sig till Fristaten Kongo som inte låg under de vanliga kolonialmakterna.

Svenska missionsförbundet skickade under året 1881 till 1908 124 missionärer till Fristaten Kongo och nästan hälften dog i Afrika. Missionärerna drevs av en stark religiös övertygelse, samtidigt var en klassresa för många av de män och kvinnor gjorde resan till Fristaten Kongo. De fick en helt ny status i främmande land.

Missionen brottades med en paradox: missionärerna drevs av tanken att alla människor var jämlika bröder och systrar inför gud, samtidigt som européerna var överordnande de outvecklade afrikanerna.

Fristaten Kongo föddes under Berlinkonferensen 1884-85. När de stora kolonialmakterna delade upp Afrika i mellan sig så lyckades den belgiske kungen Leopold II sälja in Fristaten Kongo som humanitärt projekt för att stoppa slavhandel och lyfta landet. Fristaten Kongo blev kungens privata egendom och i jakten på vinster begicks ofattbara övergrepp på den krympande befolkningen.

När efterfrågan på gummi ökade i slutet på 1800-talet tvingades lokalbefolkningen leverera stora mängder gummi och uteblivna leveranser resulterade i avhuggna händer och fötter. Kraven på gummileveranser gjorde att befolkningen inte hann med att odla mat med svält som följd.

Efter omfattande internationella protester mot övergreppen i Fristaten Kongo blev området en koloni under den belgiska staten 1908.

Lyssna gärna också på avsnittet 66 om Det brittiska imperiets uppgång och fall.

Bild: Congo Balolo Missionen ca. 1900-1910. Centre for the Study of World Christianity, University of Edinburgh, U.K., ca.1900-ca.1940s

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den 23 oktober 1956 utbröt ett uppror mot den av Sovjet insatta kommunistregimen i Ungern. Liberaliseringarna efter Stalins död, som hade öppnat för revolter både i Östtyskland och Polen, kom att inspirera studenter och arbetare i Ungern att protestera mot regimen.

Upproret hade inledningsvis vissa framgångar innan det krossades brutalt av sovjetiska trupper när det sovjetiska ledarskapet bestämde sig för att agera. Paradoxalt kom upproret att leda till att Ungern blev det land i Östeuropa med störst ekonomisk frihet – den s.k. gulaschkommunismen.

I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Artur Szulc, författare aktuell med boken Ungernrevolten.

Upproret inleddes den 23 oktober, då studenter och intellektuella demonstrerade i Budapest för att kräva en mer demokratisk och fri politisk och ekonomisk miljö. Protesterna spred sig snabbt över hela landet och började utvecklas till en allmän strejk. Till slut gick hela landet ut i strejk, och regeringen tvingades avgå.

Den nya regeringen som tog över efter att den gamla hade avgått, under ledning av Imre Nagy, utropade Ungern som en fri och självständig stat. Denna utveckling var emellertid inte populär hos Sovjetunionen, som ockuperade landet den 4 november 1956. Under de följande veckorna utkämpades hårda strider mellan de sovjetiska styrkorna och de ungerska rebellerna.

Upproret varade i 13 dagar och ledde till att tusentals människor dödades och ännu fler skadades. Det var en blodig tid i Ungerns historia, men det ledde också till att landet förändrades på många sätt. Upproret var en signal om att det fanns en stor längtan efter frihet och demokrati bland det ungerska folket, och det inspirerade senare generationer av ungerska reformister och politiker.

Efter Sovjetunionens ockupation följde en period av återuppbyggnad och återhämtning för Ungern. Landet förblev dock under sovjetiskt inflytande fram till 1989, då det kommunistiska styret slutligen föll.

Lyssna också på Warszawaupproret 1944 – önsketänkande och hjältemod.

Bild: Ungerska civila vid en förstörd sovjetisk stridsvagn i Budapest. Fotograf: okänd, Wikipedia, Public Domain,

Musik: Beethoven no 3, Egmont overturen. The Silverstar Band, Internet Archive, Public Domain.

Klippare: Emanuel Lehtonen

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Spanska inbördeskriget inleddes år 1936 genom att en grupp officerare gjorde revolt mot den sittande republikanska regeringen. Revolten misslyckades överallt utom i det koloniala Marocko som sedan blev utgångspunkten för nationalisterna invasion av själva Spanien.

Det spanska inbördeskriget blev en mycket blodig konflikt där brutala övergrepp skedde på bägge sidor. Tragedin blir så mycket större då en stor del av de som slogs i konflikten var tvångsrekryterade, men ändå kunde förföljas och avrättas av motståndarsidan.

I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historieprofessor Martin Hårdstedt om spanska inbördeskriget. Redan i avsnitt 133 har Historia Nu avhandlat den kaotiska upptakten till spanska inbördeskriget med professor Inger Enkvist. Nu går vi vidare och fördjupar oss i själva kriget och dess följder.

Västmakterna kom att hålla sig utanför konflikten genom ett icke-inblandningsfördrag. Sovjetunionen hjälpte nationalisterna med stridsvagnar, flyg och artilleripjäser, något som republiken tvingades betala för med sin guldreserv. Nationalisterna fick ett avgörande stöd av Nazityskland och det fascistiska Italien med både ”frivilliga”, flygtransporter och flygunderstöd. 45 000 italienare och 10 000 tyskar deltog i inbördeskriget.

Många internationella frivilliga kom att delta i inbördeskriget på republikens sida – allt organiserat att det sovjetiska Komintern. Runt 600 svenskar trots att deltagit i den internationella styrkan – merparten kommunister eller anarkister.

Bild: Republikanska soldater kapitulerar i Somosierra området, 1936, Public Domain, Wikipedia.

Musik: Los cuatros generalses, public domain

Lyssna också på Spanska inbördeskriget som en förövning för andra världskriget.

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Margareta Valdemarsdotter (1353-1412) är den främsta regent som verkat i Norden. I en orolig tid präglad av den starka Hansan, sjöröveri och stormannavälde lyckades Margareta I stärka kungamakten och förena Sverige, Norge och Danmark i Kalmarunionen.

Tidigt bortgift med den norska kungen Håkan Magnusson samlade hon erfarenheter och kunde senare bli de facto regent i de nordiska länderna genom sin enda son Olof och senare sin adopterade son Erik av Pommern. Margareta var en maktpolitiker som kunde bygga politiska allianser och göra forna fiender till allierade.

I detta avsnitt samtalar podden Historia Nus programledare Urban Lindstedt med Erik Petersson, författare och historiker som har skrivit biografier över nordiska makthavare som drottning Kristina, Karl IX och senast Kristian II. Han är aktuell med boken Drottning Margaretas dröm.

Under 1300-talet, en tid präglad av ett kallare klimat och pestens härjningar, befann sig de tre nordiska kungadömena i en kaotisk situation. Det var i denna tid som Margareta Valdemarsdotter föddes, yngsta dotter till Valdemar Atterdag, den danske kungen. Margareta skulle komma att personifiera en vision om en förenad nordisk region, och genom sina politiska insatser och strategiska allianser blev hon en framstående ledare för Danmark, Norge och Sverige.

Margaretas regeringstid präglades av politiska intriger och konflikter, men hon lyckades skapa en stark och stabil nordisk union. Hon använde sin skicklighet i utrikespolitik för att säkra relationerna med hansestäderna och försökte bekämpa hotet från tyska fogdar och andra fiender till unionen.

Margareta blev redan som tioåring bortgift med den norska kungen Håkan Magnusson som också var medregent i Sverige tillsammans med sin far Magnus Eriksson. Margareta fick en gedigen utbildning och fostrades av Märta Ulfsdotter, dotter till den heliga Birgitta, vilket gav henne en stark grund för att agera som politisk rådgivare för sin äldre make.

I december 1370 födde Margareta sin enda son, Olof, som senare skulle bli kung i Danmark. Efter sin fars död 1375 styrde hon Damnark i sin sons namn och efter sin makes död år 1380 styrde hon över Norge i sin sons namn. Margareta hade en vision om att ena de nordiska länderna under ett enda rike. Hennes strategi var att försöka erövra Sverige från Albrekt av Mecklenburg, som hade tagit kronan från hennes make och själv blivit avsatt från den svenska tronen. Hon lyckades vinna stöd från svenska stormän som var missnöjda med Albrekts styre och de tyska fogdarna. Genom att utnyttja detta missnöje lyckades Margareta ta kontroll över Danmark och Norge och utnämndes till regent i båda länderna.

År 1389 utkämpades det avgörande slaget vid Åsle, där Margareta och hennes styrkor stod emot Albrekts armé. Trots att styrkorna var relativt små blev segern avgörande för Margareta och banade vägen för hennes fortsatta politiska framgångar. År 1397 samlades adelsmän och biskopar från Sverige, Norge och Danmark i Kalmar för att svära trohetsed till Margareta och hennes adopterade son, Erik av Pommern. Detta blev starten på Kalmarunionen, en union som skulle bestå i ungefär 130 år och ena de nordiska länderna under en gemensam kung.

Lyssna också på Magnus Ladulås kodifierade ståndssamhället.

Bild: Drottning Margareta I och Erik av Pommern av Agnes Slott-Møller. (beskuren)

Musik: Medieval Harp Kingdom Instrumental av Matt Oakley, Storyblocks Audio

Klippare: Emanuel Lehtonen

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Stalins svenska bensinbolag AB Nafta Syndikat var verksamt under åren 1928 till 1937 med flera hundra bensinmackar runt om i Sverige. Nafta Syndikat hade svensk ledning som var knutna till den kommunistiska tredje internationalen Komintern.

Nafta Syndikat bröt bolsjevikernas ekonomiska isolering vilket gav intäkter i hårdvaluta, men var samtidigt inblandad i spionage och underjordisk kommunistisk verksamhet. Flera svenska anställda hörde av sig till polisen om de sovjetiska medarbetarna som reste mycket, men visste väldigt lite om att sälja bensin.

I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Fredrik Malm, riksdagsledamot för Liberalerna och barnbarnsbarn till Einar Kruse som ledde Nafta Syndikat och var en grå eminens i det stalinistiska Sveriges Kommunistiska Parti. Han är aktuell med boken Naftasyndikat - Berättelsen om direktör Kruse och Stalins oljebolag i Sverige.

Efter flera partisprängningar var Sveriges kommunistiska parti ett litet disciplinerat parti som tog emot direkta order och pengar från Moskva. En av de ledande personerna i SKP, men relativt okänd för allmänheten, var Einar Kruse som varit med sedan grundandet av partiet 1917.

Einar Kruse som hade arbetat på bank blev med tiden inblandad i flera företag som hade nära kopplingar med det nyfödda kommunistiska staten Sovjetunionen. Med svenska bulvanföretag hjälpte han bolsjevikerna att sälja av sin guldreserv på den internationella marknaden. Och senare att starta och driva AB Nafta Syndikat.

Lyssna också på Svenska kryptokupper och gestapovänner och Sovjetunionens sammanbrott.

Bild: Nafta-Syndikatets mack på Järnvägsgatan 3 1932. FOTOGRAF Gunner, Dan (1890 - 1980), Värmlands Museum Bildarkiv, Public Domain

Musik. Sovjetiska nationalsången spelad av Presidentorkestren led av Pavel Ovsyannikov och Moscow Kremlin Choir diregerad av Gennady Dmitryak, inspelad 2001, Creative Commons.

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Poeten Lucidor den olycklige (1638-74), eller Lasse Johansson, blev tidigt föräldralös. Han figurerade i rättsprotokoll som en ledare av studentoroligheter i Greifswald och i Leipzig. Trots en stor lärdom och språkbegåvning lyckades han inte vinna någon tjänst i stormaktens växande förvaltning.

En tillfällighetsdikt, som tog ut svängarna för mycket, till ett högadligt bröllop 1669 resulterade i en lång häktningstid för ärekränkning för Lasse. Det var också en kränkt adelsman som blev slutet för Lasse Johansson efter en natt på krogen Fimmelstången i Gamla Stan i Stockholm.

I detta avsnitt av podden Historia.nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Annika Sandén, docent i historia som har skrivit ett flertal uppmärksammade böcker om svensk stormaktstid, senast Fröjdelekar. Hon är aktuell med boken Jag, en olycklig spåman – Poeten Lasse Johansson Lucidors liv och tid.

Lucidor den olycklige, vars verkliga namn var Lars Johansson, föddes den 6 oktober 1638 i Stockholm. Lars Johansson tillbringade sina tidiga år i Svenska Pommern. Efter föräldrarnas tidiga död blev han omhändertagen av sin morfar, Lars Mattson Strusshielm, som var en framstående amirallöjtnant och adlad.

Lasse Johansson skrev in sig vid universitetet i Greifswald 1655 och blev snabbt känd som en ledande bråkstake i studentuppror. Efter att ha blivit relegerad från universitetet i Leipzig fortsatte han sina resor genom Europa, bland annat till Holland, England och Frankrike. Under sina resor fördjupade han sina språkkunskaper och fick möjlighet att studera olika litterära traditioner och stilar.

Efter att ha återvänt till Sverige bosatte sig Lasse Johansson i Stockholm. Han försörjde sig genom att ge språklektioner och skriva beställningsdikter för olika tillfällen, som bröllop och begravningar. Hans språkkunskaper och skicklighet som poet gjorde honom eftertraktad som författare av tillfällesdikter. Hans dikter spreds i tryckt form och blev mycket populära hos allmänheten.

Han hamnade i häktet anklagad för ärekränkning 1669 efter att ha skrivit en bröllopsdikt på spekulation till Conrad Gyllenstierna och Märta Ulfsparres bröllop. Dikten tog ut svängarna ordentligt och Gyllenstierna tog mycket illa vid sig.

Lasse Johansson liv kom till en tragisk ände den 13 augusti 1674. Under ett bråk på krogen Fimmelstången i Gamla stan blev han nedstucken av en löjtnant vid namn Arvid Storm. Hans ovanliga liv och tragiska öde har gjort honom till en mytisk figur inom den svenska litteraturen. Hans dikter och sånger, med sin vassa humor, sorgliga ton och djupa innehåll, har fortsatt att fascinera och beröra människor i århundraden.

Idag betraktas Lucidor som en viktig föregångare till Bellman och en av de mest betydelsefulla poeterna under 1600-talet. Lasse Lucidor var en banbrytande poet och vissångare som hade en stor inverkan på den svenska poesin och musiken under 1600-talet. Lasse Johanssons dikter var av olika slag, både världsliga och andliga. Hans erotiska dikter följde den tidens konventioner. Hans dryckessånger återspeglade den bullrande och festliga atmosfären på 1600-talets krogar. Lasse Johansson skrev också andliga visor och psalmer som behandlade teman som synd, död och botgöring.

Bild: Konserten av Gerrit van Honthorst (1592–1656), National Gallery of Art, Washington, Public Domain.

Musik: BWV 2020 av bzur, Storyblocks Audio

Lyssna också på Glädje, kärlek och fest under den mörka stormaktstiden.

Klippare: Emanuel Lehtonen

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nattfrieri var en folklig sed där unga män sov över hos unga kvinnor i uthus och härben utan att vara gifta. Det var inte frågan om sex utan ett sätt att bilda par utanför de vuxnas zon. Nattfrieriet kom att leva kvar till modern till trots att lagstiftningen kring sex och osedlighet skärptes under stormaktstidens kyrkliga ortodoxi

Under den katolska tiden i Sverige var sex före äktenskapet okej efter förlovning och i bondesamhället levde en viss acceptans kvar för föräktenskapligt sex även efter reformationen.

Men Statsmakten och kyrkan var allvarligt oroade för allmogens osedliga leverne. År 1608 blev det dödsstraff för dubbelt hor – utomäktenskapligt sex där bägge parter var gifta – och höga bötesstraff för ogifta som hade sex. Om man studerar rättsfall från stormaktstiden finns det gott om exempel där dödsstraff utdöms för dubbelt hor – även om många blev benådade från det hårdaste straffet. I denna ortodoxins tid skulle ungdomar hitta en partner och testa sin sexualitet.

I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Annika Sandén, docent i historia som fördjupat sig i många rättsfall från 1600-talet. Hon är också

aktuell med boken Fröjdelekar – Glädje, lust och nöjen under svensk stormaktstid.

Efter att strängare lagstiftning infördes år 1563 skärptes straffen dramatiskt för brott som rörde utomäktenskaplig sexualitet år 1608. Dubbelt hor, som betydde samlag mellan parter som redan var gifta med andra, skulle nu straffas med döden. När det kom till lönskaläge, som var termen för samlag mellan ogifta, dömdes den skyldige till böter eller kroppsstraff men även att stå skrift, det vill äga sitta på skampallen under gudstjänsten.

Annika Sandén varit med i några av poddens populäraste avsnitt som avsnitt 24 om bödlar på 1600-talet och avsnitt 60 om brott och straff i Östergötland på 1600-talet.

.

Bild: Nattfrieri. Man och kvinna sover i säng 1912 i Mangskogs i Värmland.

Fotograf: Nils Keyland via Nordiska museet i ett samarbetsprojekt med Wikimedia Sverige.

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När al-Qaida den 11 september 2001 flög in med tre kapade passagerarflyg i World Trade Centers tvillingtorn i New York och i Pentagon skulle 3 000 människor dö. Supermakten USA var skakad och en månad senare inleddes president George W Bush krig mot terrorismen genom ett anfall på al-Qaida-baser i Afghanistan. I kampen mot terroristerna skulle USA frångå grundläggande rättsprinciper.

Det blev USA:s längsta krig som senare följdes av en fullskalig invasion i Irak, vars regim helt saknade kopplingar till al-Qaida, som skulle kosta 100 000-tals människor livet och skapa grunden till den mest hänsynslösa terrororganisation världen skådat i Islamiska staten som kom att kontrollera stora delar av Irak och Syrien.

I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med journalisten och författaren Jens Nordquist som är aktuell med boken USA:s hämnd - Kriget mot terrorismen.

Kriget mot terrorismen utropades av USA:s president George W. Bush i ett tal till kongressen den 20 september 2001, nio dagar efter terrorattackerna mot New York och Washington. Trots att kampanjen inte riktades mot enskilda länder har den varit mest koncentrerad till tre huvudsakliga arenor: Afghanistan, Irak och Pakistan. Andra länder, såsom Jemen och Somalia, har också varit mål för attacker inom ramen för kriget mot terrorismen.

Kriget mot terrorismen ledde till många frågor och kontroverser, inklusive påverkan på medborgerliga friheter, användningen av tortyr, rollen för privata militära entreprenörer och effektiviteten av militärstrategin. Kriget påverkade också världens syn på USA.

Invasionen av Afghanistan var tänkt som en kort, intensiv militärinsats för att slå ut al-Qaida och talibanregimen, men resulterade i det längsta kriget i USA:s historia – med stort lidande bland den afghanska civilbefolkningen som konsekvens. Trots den omfattande jakten på al-Qaida lyckades Usama bin Ladin och de andra ledarna att smita undan och senare återuppta sin verksamhet.

Operation Enduring Freedom (OEF) innebar intensiva bombningar och markattacker i delar av Afghanistan. Talibanregimen föll snabbt, men Usama bin Ladin och andra ledare flydde till grannlandet Pakistan. USA etablerade även en fängelseenhet på Guantánamo-basen på Kuba för att internera misstänkta terrorister utanför det skydd som den amerikanska konstitution hade givit i USA. Flera visade sig vara människor som bara varit på fel plats vid fel tidpunkt.

Efter Afghanistan riktade USA uppmärksamheten mot Irak, där man hävdade att Saddam Hussein utgjorde ett hot på grund av sitt påstådda innehav av massförstörelsevapen och sitt stöd till internationell terrorism. Invasionen av Irak motiverades med lögner och falska underrättelserapporter om Saddam Husseins massförstörelsevapen och regimens påstådda kopplingar till al-Qaida.

Den internationella uppslutningen kring invasionen av Irak var betydligt mer begränsad än i fallet Afghanistan, och FN-inspektörerna hittade inga bevis för massförstörelsevapen i landet. Efter att ha störtat Saddam Hussein stod USA dock inför en långdragen och våldsam konflikt i Irak, där olika extremistgrupper och al-Qaida etablerade sig.

Lyssna också på al-Qaida – från gerillabas till internationell islamistisk terrorism

Bild: Fångar på Guantánamobasen (januari 2002) Fotograf: [Shane T. McCoy](https://en.wikipedia.org/wiki/Shane_T._McCoy), U.S. Navy, Wikipedia, Public Domain.

Musik: Taiko Drum Main av Giuseppe Rizzo, Storyblocks Audio

Klippare: Emanuel Lehtonen

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Mao Zedong var en populär ledaren när kommunisterna tog makten i Kina 1949. Direkt inleddes en brutalt effektiv jordreform där många jordägare dödades. Kina under Mao Zedongs ledning kom att präglas av stark tro på viljans makt och olika kampanjer.

Mao Zedongs olika kampanjer som Låt hundra blommor blomma, Det stora språnget och Kulturrevolutionen kom att kosta mellan 40 och 70 miljoner människor livet. Bara under det stora språnget ska 45 miljoner människor har dött, enligt historikern Frank Dikötter.

Detta är den andra delen av två om Mao Zedong, den kommunistiske diktatorn som fortfarande inspirerar revolutionära grilla rörelser runt om i världen.

I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Hans Hägerdal, professor i historia med inriktning på Öst och Sydostasien vid Linnéuniversitetet. Han har bland annat skrivit boken Kinas ledare – 1912-2012. (Om du inte lyssnat på första avsnittet 139 Mao Zedongs väg till makten i Kina hittar du det här)

Mao Zedong var obestridlig ledare i Kina under nästan tre decennier. Han kom att ställa den marxismen, som utgick från industriarbetarna, på huvudet genom att grunda sin revolution på bönderna.

Mao Zedong föddes i ett välbärgat bondehem och var en av grundarna av det kinesiska kommunistpartiet 1921. Han kom att inleda sin väpnade kamp 1927 i sin egen hemprovins Henan. Hans gerillakamp kom att inspirera revolutionärer i hela världen ända fram till våra dagar.

Efter att kommunisterna besegrat Nationalisterna grundandes Folkrepubliken Kinas 1949 och Mao Zedong blev Kinas ledare ända fram till sin död 1976.

Musik: Celebrating Chinese New Year av Volodymyr Piddubnyk, Soundblock Audio

Bild: Mao inledde Kulturrevolutionen 1966 för att sprida revolutionen till hela samhället och återta makten från andra ledande kommunister.

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Romarriket var ett krigarsamhälle med en utpräglad hederskultur där männen styrde över liv och död i familjen. Kvinnor giftes bort i tidig ålder för att stärka politiska allianser och förväntades leva dygdigt. Deras positioner utmättes utifrån deras män.

Vi känner väl till män som Julius Caesar, Cicero, Augustus och Marcus Antonius. I de rika källorna om de ledande männen som slogs om makten i den sönderfallande republiken går det också att hitta spår efter kvinnor som själva var aktörer. De fåtal kvinnor i eliten som stack ut och verkade öppet som politiska aktörer vet vi mycket lite om.

I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Eva Queckfeldt, filosofie doktor i historia tidigare verksam på Historiska institutionen vid Lunds universitet. Hon är aktuell med boken Romarrikets kvinnor – Makt, mord och moderskap.

Kvinnor i antikens Rom hade betydligt mer frihet än sina grekiska motsvarigheter. De kunde röra sig självständigt på gatorna, delta i offentliga evenemang och umgås med män utanför familjen. De hade möjlighet att närvara vid teaterföreställningar, badhus och till och med gladiatorspel, där de hade samma frihet som männen att beskåda striderna. Det var också vanligt att kvinnor deltog i fester och sociala tillställningar. Den relativa jämställdheten berodde till stor del på kvinnornas roll som mödrar och deras betydelse för samhällets fortlevnad.

Under och närmast efter den latinska litteraturens så kallade guldålder, cirka 30 f.Kr – 14 e. Kr, finns kvinnorna med hos författare som Livius, Suetonius och Plutarchos. I talaren och politikern Ciceros brev och tal skymtar hans hustru Terentia och hans dotter Tullia förbi. Det är också hos Cicero som den förnäma, förmögna och betydande Fulvia skymtar fram. Tre gånger gift med framstående manliga militärer och politiker men också en kvinna som tog egna initiativ och samlade egna trupper.

Kejsare Augustus hustru Livia ses ofta som en maktgalen giftmörderska, ett högst tveksamt påstående. Augustus syster Octavia tvingades gifta sig med Marcus Antonius för att stärka alliansen mellan brodern och maken. Augustus dotter Julia fick betala ett högt pris för sin självständighet.

Lyssna också på Kleopatra och Antonius.

Bild: Läsning av ritualen för brudmysterierna” (Pompeji, ca 60 f.Kr.) Pompeiansk målare omkring 60 f.Kr - The Yorck Project (2002) 10 000 mästerverk av målning (DVD-ROM), distribuerad av DIRECTMEDIA Publishing Gmb wikipedia, public domain.

Musik: Ancient Fantasy av Sondé, Storyblocks Audio.

Klippare: Emanuel Lehtonen

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Mao Zedong var obestridlig ledare i Kina under nästan tre decennier. Han kom att ställa den marxismen, som utgick från industriarbetarna, på huvudet genom att grunda sin revolution på bönderna.

Mao Zedongs olika kampanjer som Det stora språnget och Kulturrevolutionen kom att kosta mellan 40 och 70 miljoner människor livet. Bara under det stora språnget ska 45 miljoner människor har dött, enligt historikern Frank Dikötter.

I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Hans Hägerdal, professor i historia med inriktning på Öst och Sydostasien vid Linnéuniversitetet. Han har bland annat skrivit boken Kinas ledare – 1912-2012.

Mao Zedong föddes i ett välbärgat bondehem och var en av grundarna av det kinesiska kommunistpartiet 1921. Han kom att inleda sin väpnade kamp 1927 i sin egen hemprovins Henan. Hans gerillakamp kom att inspirera revolutionärer i hela världen ända fram till våra dagar.

Efter att kommunisterna besegrat Nationalisterna grundandes Folkrepubliken Kinas 1949 och Mao Zedong blev Kinas ledare ända fram till sin död 1976.

Musik: Celebrating Chinese New Year av Volodymyr Piddubnyk, Soundblock Audio

Bild: Mao håller tal 1939, RationalWiki, Public domain

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sverige införde en av Europas mest restriktiva alkoholpolitik under den första hälften av 1900-talet. Så sent som 1955 kunde svenskar förvägras rätten att handla alkohol på systembolag efter anonyma tips, utan möjlighet till att överklaga beslutet till en högre instans. Samma regelverk gav arbetare med motbok en snålare tilldelning av alkohol än direktörer. Och kvinnor fick en mindre tilldelning än män, medan arbetslösa, unga män, gifta kvinnor och hushållerskor helt förvägrades motbok.

På de statliga monopol tredjeklassrestaurangerna var den tillåtna mängden två vita och en brun med krav på att äta – två snapsar brännvin och en konjak. Uppfinningsrikedomen var stor för att komma runt begränsningarna – samtidigt utarmades krogsverige till en plats för superi och dålig mat.

I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Mattias Svensson, författare och ledarskribent på SvD som skrivit boken Så roligt ska vi inte ha det – En historia om svensk alkoholpolitik.

År 1917 infördes ransonering av sprit på grund av livsmedelsbrist under första världskriget. Läkaren Ivan Bratt lyckades som entreprenör och politiker att stegvis skapa ett system där det offentliga ägde och kontrollerade all spritförsäljning från import och tillverkning till offentligt ägda restauranger och detaljhandel. Efter att totalförbudsvännerna knappt förlorade en folkomröstning om alkoholens vara eller icke-vara 1922 infördes det så kallade brattsystemet i hela landet.

En kontrollbyråkrati växte fram där en begränsad mängd sprit bara gick att köpa med en motbok och där arbetare fick en längre tilldelning än direktörer och där kvinnor fick en mindre tilldelning än män. Om någon tilldelning alls. En indragen motbok på grund av anonyma tips gick inte att överklaga i högre instans. Ett system som kom att gälla ända fram till 1955.

Under 1960- och 1970-talet intensifierades debatten om svensk alkoholpolitik. Kritiker menade att restriktionerna på alkoholkonsumtionen var alltför hårda och att de inte längre hade någon effekt på alkoholkonsumtionen. Samtidigt ökade antalet illegal alkoholförsäljning och smuggling. Men det är egentligen först med EG-medlemskapet 1995 som svenska alkoholrestriktioner närmar sig Europa.

Lyssna också på Sveriges bryggeriers historia – utan konkurrensen mot Prippsmonopolet.

Bild: Kvinnlig expedit vid ett Stockholmssystem (nuvarande Systembolaget) stämplar och kontrollerar en motbok, Stockholms digitala stadsmuseum, Fotograf: Ransell, Karl, Svenska Dagbladet. Stockholms stadsmuseum, Mellan 1928 och 1934. Public Domain, Internet archive.

Musik: Fest hos Gustafssons av Kalle Namdeman, Odeon (19094-A), 1924, Internet Archive, Public Domain.

Klippare: Emanuel Lehtonen

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den osmanske diplomaten Mehmed Sadi Efendi genomför år 1732-33 den långa och strapatsrika resan från Istanbul till Stockholm. Uppdraget är att driva in de enorma skulder som Karl XII och hans män drog på sig till det Osmanska riket under vistelsen i Bender år 1709-13. Samtidigt har Sverige och det Osmanska riket gemensamma intressen i kampen mot Ryssland.

Sändebudet Mehmed Sadi Efendi, som är en ledande intellektuell i det Osmanska riket, skriver en rapport om resan till Sverige, som kanske säger mer om honom, hans ambitioner och hans världsbild än om de faktiska förhållandena i Sverige år 1733.

I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Joachim Östlund, historiker vid Lunds universitet. Aktuell med boken Vid världens ände – Sultanens sändebud och hans berättelse om 1700-talets Sverige.

Beskickningen som skickats ut av sultanen Mahmud I består av 44 personer och de påbörjar sin resa i november år 1732 genom ett vintrigt Europa. Hela resan kommer att ta 329 dagar.

Sannolikt är Mehmed Sadi Efendi inspirerad av romerska författare när han påstår att det snöar i juni i Sverige. Kylan är något som präglar hans diplomatiska rapport som tar sig en del friheter. En hel del litterära knep av Mehmed Sadi Efendi, som också skrev poesi, får oss att fundera på syftet med rapporten.

Han beskriver Sverige och svenskarna i betydligt mer positiv dager än vad som var brukligt vid denna tid då Sverige fortfarande är sargat av det stora nordiska kriget. Saids syfte är att Osmanska riket ska närma sig ett Europa där osmanerna med tiden förlorar allt större territorier.

Bild: Mehmed Sadi Efendi som ambassadör i Paris 1742, av Joseph Aved, Musée de Versailles, public domain.

Musik: World Beat With Middle Eastern Vocals (Instrumental) av Velimir Andreev, Soundblock Audio

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Per Brahe den yngre (1602-1680) var huvudman för en av de förnämsta ätterna i stormakten Sverige och landets största jordägare. Greve Per Brahe d.y. var högadelns främsta försvarare under en tid av hårdhänta reduktioner.

Per Brahe d.y. var inte briljant som sin främsta rival om inflytande, Axel Oxenstierna, men samvetsgrann effektiv när han fick egen beslutanderätt som generalguvernör i Finland och som greve i sitt grevskap Visingsborg. Under tiden som generalguvernör i Finland myntades uttrycket “i Grevens tid” där minnet av Brahe är ljust.

I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Erik Petersson som bland annat skrivit boken Vicekonungen - En biografi över Per Brahe den yngre.

Adelsätten Brahe var en av tre ätter som först upphöjdes till grevligt stånd. Per Brahe den yngres fader Abraham Brahe hamnade på den vinnande sidan i den blodiga kampen mellan hertig Karl och kung Sigismund, vilket gav Abraham Brahe stort inflytande.

Per Brahe d.y. skrev själv en kortfattad tankebok på lite mer än hundra sidor där han nästan punktvis sammanfattar sitt offentliga liv. Efter faderns död 1630 blev han huvudman för ätten. Med sina omfattande jordegendomar, som innefattade mark från Bohuslän till finska Österbotten, tillhörde Per Brahe d.y. tidens största jordägare. Över sitt grevskap härskade han på egen hand, vilket han manifesterade med en miniarmé på tvåhundra man i sin tjänst. Brahe var mycket medveten om sin rang. Han motsatte att utjämna skillnaderna mellan stånden eftersom alla stånd då skulle komma att likna varandra som ”fyra svinefötter”.

Han gjorde två längre utlandsresor 1618–1621 och 1623–1626 där han tillägnade sig europeisk bildning och goda språkkunskaper. Han vistades främst i det protestantiska Tyskland, men han besökte också Holland, Frankrike, Italien och England. Han studerade vid universiteten i Giessen och Strasbourg. Fadern kom att oroa sig över att Per Brahe studerade för mycket teologi - någon präst var inte familjen intresserad av att utbilda.

Efter studier utomlands inledde Per Brahe d.y en militär karriär, men det var framför allt inom den civila förvaltningen och det högsta styret av riket där han kom att göra avtryck. Han var bland annat riksdrots i 39 år med ansvar att övervaka landets justitieväsen.

Per Brahe kom tidigt att arbeta nära konungen Gustav II Adolf. 26 år gammal utnämndes han till överste i hemlandskapet Smålands kavalleriregemente. Men efter att ett flertal gånger ha varit allvarligt sjuk övergav han sin militära bana 1631.

Per Brahe kom tidigt att klättra inom den civila förvaltningen och utnämndes 1630 till riksråd. Brahe kom inte att ingå i Kristinas förmyndarregering. Han var under två perioder generalguvernör i Finland med stora maktbefogenheter och kom att grunda en rad städer i den östra rikshalvan.

Efter Karl X Gustavs död i början av 1660 stärkte Brahe ytterligare sin ställning i riket. Efter de två riksdagarna 1660 koncentrerades makten på samma sätt som efter Gustav II Adolfs död till en förmyndarregering. Ganska snart började Brahe emellertid förlora sin ställning. Han koncentrerade därefter sina ansträngningar på att sköta sitt grevskap, sitt friherredöme och sina övriga egendomar.

Omslag: Per Brahe den yngre av David Beck - Google Art Project, Public Domain.

Musik: Claudio Monteverdi-Quel Augelin Che Cantaav, The Tudor Consort, CC BY 3.0, via Wikimedia Commons

Lyssna också på Per Brahe d.ä i skuggan av kungamakten.

Klippare: Emanuel Lehtonen

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sannolikt spikade Martin Luther (1483–1546) aldrig upp 95 teser på en kyrkdörr i Wittenberg den 31 oktober år 1517 – men teserna kom att skaka det religiösa Europa i grunderna med eller utan kyrkdörr. Reformationen blev den största samhällsomvälvningen sedan antiken som också bidrog till att den svenska allmogen blev läskunnig långt innan allmän folkskola infördes.

Martin Luther var professorn i bibelvetenskap som kritiserade den katolska kyrkans handel med avlatsbrev som gav människorna möjlighet att köpa sig fria från skärselden, bannlystes av påven och förklarades fredlös av den tysk-romerska kejsaren Karl V genom föredraget i Worms den 25 maj 1521.

I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Sören Dalevi, forskare och biskop vid Karlstad stift om Martin Luthers stora påverkan på Sverige och Norra Europa. 

Martin Luther kom också att översätta bibeln till tyska för att vanliga människor skulle kunna förstå det kristna budskapet. Den ständigt skrivande Luther fick hjälp av den nyligen uppfunna tryckpressen att snabbt sprida sina idéer. Bibelöversättningen blev grunden till det tyska skriftspråket på samma sätt som den svenska översättningen några år senare blev grunden för det svenska skriftspråket.

Frågan är hur mycket Luthers syn att bara gud kan förlåta människor påverkat de protestantiska samhällena i norra Europa? Redan 1526 fanns det nya testamentet översatt till svenska. Martin Luthers lära i kombination med tryckeritekniken gav skrivspråket till stora delar av den svenska allmogen långt före allmän folkskola. En läskunnighet som blev grunden till att Sverige trots sin fattigdom kunde minska barnadödlighet till bland den lägsta i Europa redan på 1700-talet.

Luther hävdade att vara soldat, domare och kung var lika gudfruktigt som att vara präst, påve och munk. Människan blev nämligen rättfärdiggjord genom tro och inte genom gärningar. Denna idé gjorde arbetsmoral och laglydnad till viktiga inslag i den svensk mentaliteten under flera sekler. Den protestantiska statskyrkan blev också statsmaktens informationskanal till folket, med möjlighet att både instruera och tukta den svenska allmogen.

Bild: Martin Luther som junker Jörg av Lucas Cranach d.ä. , Wikipedia.

Musik: Ein feste Burg ist unser Gott Gareth Hughes, CC BY-SA 3.0 via Wikimedia Commons

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

1810 stod Napoleon på höjden av sin makt. Trots detta möttes den franska ockupationen av hårt motstånd i Spanien och på vissa håll i Italien och Sydtyskland. Det var främst på landsbygden och bland bondebefolkningen som motståndet var störst. Man gillade inte de franska försöken att förändra samhället. Medelklassen i italienska städer var däremot mer positivt inställda till fransmännen.

Sakta gick utvecklingen mot en slutlig konfrontation mellan Alexanders Ryssland och Napoleons Frankrike. År 1812 bröt en stor fransk armé in i Ryssland. Inte mindre än 400 000 man marscherade mot Moskva för att en gång för alla tvinga Ryssland till underkastelse.

Detta är det andra avsnittet av två om Napoleonkrigen där programledaren Urban Lindstedt samtalar med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet, om Napoleonkrigen.

Vid Borodino i september bjöd ryssarna hårt motstånd, men fransmännen tog slutligen Moskva. Men Napoleon kunde inte komma åt den ryska armén. Ryssarna backade undan och lät kylan och den brända jordens taktik slita ner den franska armén. Fälttåget blev en katastrof för Napoleon. I början på 1813 linkade de sista resterna av hans Grand Armée tillbaka in i Ostpreussen.

Omgående samlades en ny allians mot Napoleon. En av de ledande krafterna var den före detta franske marskalken Bernadotte – sedan 1810 svensk kronprins. Tre arméer ringade in Napoleon vid Leipzig och besegrade honom i det största slaget under kriget som pågick fyra dagar i oktober 1813. Napoleon undslapp med en del av armén till Frankrike men tvingades i april 1814 abdikera och förvisades till den lilla ön Elba.

De allierade inledde den stora fredskonferensen – Wienkongressen. Knappt hade gränserna reglerats och ordningen efter årtionden återställts innan budet om Napoleons återkomst nådde de församlade ledarna i Wien. Napoleon hade i mars 1815 undkommit från Elba och inledde hundra nya dagar vid makten. Den nya franska armén som i all hast stampades fram besegrades slutligen av brittiska och preussiska styrkor som i ilmarsch sattes in mot den franske kejsaren vid Waterloo den 18 juni 1815. Detta blev det definitiva slutet för Napoleon. Han fångades och sattes på ön St Helena i Atlanten.

Slutligen fick Europa fred. Alla förändringar kunde inte återställas av Wienkongressen även om det fanns ett tydligt antirevolutionärt budskap i fredens slutdokument. De gamla kungadynastierna återinsattes på tronerna med ett egentligt undantag: Bernadotte fick behålla sin ställning som kronprins av Sverige. För Norden innebar Napoleonkrigens slut att embryot till fyra självständiga nationella identiteter skapades. Sverige och Danmark var stympade, men Norge hade fått en egen författning även om man befann sig i en påtvingad union med Sverige. Finland nådde en viss autonomi som storfurstendöme inom det ryska imperiet. Hundra år senare vann Norge 1905 och Finland 1917 sin självständighet, men det hade andra förklaringar.

Bild: Napoleon och resterna av la grande armée på reträtt efter det ryska fälttåget. Målning av Adolph Northen ca 1850, Public Domain.

Musik: La Marseillaise av Band of the Garde Républicaine med dirigent François-Julien Brun. Inspelad i Théâtre des Champs-Elysée 1950, Wikimedia Commons, Public Domain.

Lyssna också på Jacob Walter och katastrofen i Ryssland 1812.

Klippare: Emanuel Lehtonen

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Så sent som på 1970-talet serverades det kvällsgröt i riksdagens restaurang, men gröten som klassöverskridande kvällsmat har trängst ut från vardagsmenyn. Ännu lite senare började vi äta färska grönsaker och sluta dricka mjölk till maten.

Under det senaste århundradet har det mesta som rör våra måltider förändrats. Våra kök, hur vi handlar, lagar och äter maten. Den största förändringen av måltidskulturen är att vi i allt större utsträckning äter middag framför tv-n – ofta ensam

Vår måltidskultur har också blivit bärare av en nationell måltidspraktik som kan ställa till det när exempelvis danskar vill hjälpa till med disken i ett svenskt hem. Svenskarna har visat sig vara extremt öppna för influenser utifrån i form av nya kryddor, råvaror och rätter. Maten som tidigare mest skulle mätta har blivit bärare av en livsstil och status.

I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Håkan Jönsson som är docent i etnologi vid Lunds universitet med mat och måltidskultur som inriktning. Han är aktuell med boken Svensk Måltidskultur.

Vi hinner avhandla hur sent i historien som mjölk blev måltidsdryck och varför mjölken trängdes ut av vatten så sent som på 80-talet. Dessutom letar vi efter julbordets ursprung och vad 1800-tals människan skulle sakna på ett modernt julbord.

Bild: Familjen Skötsner-Edhlund äter julgröt, Östhammar, Uppland. Fotograf: Skötsner-Edhlund, Uppladsmuseet, public domain

Musik: Upbeat Cheerful Electro Swing av Volodymyr Piddubnyk

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Napoleonkrigen 1803 till 1815 tillhör de mest omvälvande skeendena i historien. Napoleons försök att skapa ett imperium ledde till ett förödande krig som berörde stora delar av världen. Sverige förlorade också Finland till Ryssland med Napoleons goda minne.

Mellan 1805 och 1807 besegrade de franska arméerna allt motstånd på kontinenten. Österrikare, ryssar och preussare fick se sig besegrade. I en serie spektakulära fälttåg och slag krossade Napoleon och hans soldater allt motstånd. Det enda Napoleon misslyckades med var att besegra den brittiska flottan.

Detta är första avsnittet av två om Napoleonkrigen där programledaren Urban Lindstedt samtalar med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet, om Napoleonkrigen.

Britterna lyckades under amiralen Nelson förgöra den förenade fransk-spanska flottan vid Trafalgar 1805. Trots denna framgång var det Napoleon som dikterade villkoren på kontinenten. År 1806 infördes blockad av brittiska varor och det tysk-romerska riket upplöstes. Sommaren 1807 träffades tsar Alexander och Napoleon i den lilla ostpreussiska gränsstaden Tilsit och förhandlade fram en fred som även innebar en uppdelning av Europa i två intressesfärer.

Det franska militära systemet innebar en utveckling av krigföringen. Arméerna var indelade i självständiga divisioner och kårer. På slagfältet innebar det mindre sårbarhet. Om en division slogs ut av fienden påverkade det mindre den övriga delen av armén. Under förflyttning marscherade kårerna enskilt och kunde spridas över ett större område vilket innebar att det var enklare att hitta förnödenheter. Dessutom marscherade de franska soldaterna med minimal packning och sov i bivack eller under bar himmel. Napoleon var en mästare på att koncentrera sina trupper i rätt stund och de franska soldaterna anföll i kolonn eldade av patriotism och understödda av ett kraftfullt artilleri och kavalleri.

Sverige och Danmark utsattes från 1807 för ett hårt tryck. Danmark föll för de franska hoten inte minst efter det brittiska anfallet på Köpenhamn. Sverige vägrade underordna sig och fortsatte hårdnackat att understödja britterna. I februari 1808 anföll Ryssland sydöstra Finland. Kriget blev en katastrof och innebar förlusten av Finland i freden i september 1809.

Spanien ockuperades av fransmännen, som trots allt inte kunde kontrollera hela den iberiska halvön. Spanska gerillakrigare gjorde hårt motstånd understödda av brittiska soldater under hertigen av Wellington.

Österrikes gjorde under intryck av de franska motgångarna i Spanien ett nytt försök att gå i krig med Napoleons Frankrike. Inledningsvis vann de österrikiska arméerna vissa framgångar, men slutligen besegrades österrikarna återigen och tvingades acceptera en ännu hårdare freden än 1805.

Bild: Slaget vid Austerlitz den 2 december 1805 av François Gérard digital version producerad av Réunion des Musées Nationaux Photographic Agency, Wikipedia, Public Domain.

Musik: La Marseillaise av Band of the Garde Républicaine med dirigent François-Julien Brun. Inspelad i Théâtre des Champs-Elysée 1950, Wikimedia Commons, Public Domain.

Lyssna också på Napoleons uppgång och fall i det revolutionära Frankrike.

Klippare: Emanuel Lehtonen

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I Ukraina sommaren 1943 plundrar ett SS-kommando på uppdrag av Heinrich Himmler 18 odlingsanläggningar på jakt efter fröer i världens första genbank. Fröerna skulle bli grunden till det tusenåriga rikets superfröer för att föda det onda imperiet.

Fröerna hade samlats in av den berömde växtförädlaren Nikolaj Vavilov på expeditioner runt om i världen. Men Vavilov hade dött i Stalins fängelser i början av året, eftersom han inte ville underordna vetenskapen den sovjetiska ideologin.

I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med journalisten och författaren Jens Nordqvist som är aktuell med boken Den stora fröstölden - Svält, plundring och mord i växtförädlingens århundrade.

Den moderna växtförädlingen tog fart i början av 1900-talet med återupptäckten av den österrikiske munken Gregor Mendels teorier kring korsning av växter från 1860-talet. Världens växande befolkning behövde efter mer tåliga och högavkastande spannmål och grönsaker.

Tyskland, Sovjetunionen, USA och Sverige var de länder som i början av 1930-talet kommit längs i arbetet med växtförädling. En gemensam nämnare var det statliga stödet, och inblandningen, i växtförädlingen.

Nikolaj Vavilov såg den ständigt föränderliga biologiska mångfalden som resultatet av ett samspel mellan människan och naturen. Trots att blomkål, grönkål, brysselkål, vitkål, rödkål och broccoli ser helt olika ut stammar de alla från samma art, vildkål (Brassica oleracea). I människans tjänst har den vilda arten utvecklats till vitt skilda grönsaker. Växtförädlingens historia var full av storartade bedrifter.

Nikolaj Vavilov stötte på många hinder i sin kamp mot svälten. Han och de andra växtförädlarna kämpade mot torka och väta, skadedjur och virussjukdomar. I hans väg stod även Lysenkos pseudovetenskap, brutala partibossar och politiska tjallare. Ändå var han en obotlig optimist. Han trodde verkligen att förnuftet till slut skulle segra och han trodde på växtförädlingens förmåga. Naturen var rik nog att föda människan, och den vetenskap han älskade mer än livet gav honom de redskap som behövdes för att resurserna skulle kunna nyttjas.

Nazityskland har slängt avundsjuka blickar på Sovjetunionens växtförädlingsprogram. Utan en livsmedelssektor som kunde försörja det tyska riket och dess militärapparat skulle expansionen österut aldrig gå att genomföra.

Ledare för SS:s frökommando är den unge växtförädlaren och SS-officeren Heinz Brücher, som med hjälp av de ryska fröerna ska ta fram nya supergrödor. Nazisterna bedriver redan en omfattande växtförädling i flera koncentrationsläger, bland annat Auschwitz.

I krigets slutskede gömmer Brücher de värdefulla fröerna för att senare kunna användas. Med hjälp av just frösamlingen vill han köpa sig fri lejd till tryggheten i Sverige. 

Musik: Po dolinam i po vzgoriam av S. Alimov och T. Aturov

Bild: NKDV:s fotografi på Nikolaj Vavilov vid hans arrestering i januari 1942, Wikipeida.

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När träldomen avskaffades i Norden säkrades arbetskraften åt godsägare och bönder genom en strikt lagstiftning som tvingade alla som inte hade råd att betala skatt att arbeta för en husbonde. En lagstiftning som infördes på 1200-talet levde i någon mån kvar ända till 1920-talet.

Med tiden skärptes arbetstvånget med hot om hårda straff och tvångsutskrivningar till armén. Legohjon levde i stor utsatthet därför att våld var påbjudet medel i arbetsledning och pigor utsattes för sexuella övergrepp av sina husbönder. Samtidigt var möjligheten att byta husbonde mycket begränsad och möjligheten att själv starta en gård nästan obefintlig.

I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Martin Andersson, historiker vid Avdelningen för agrarhistoria vid Sveriges lantbruksuniversitet. Han är aktuell med boken Från trälar till tjänstefolk - Legofolk i Sverige 1250-1600.

Träldomen avskaffades på 1300-talet eftersom legofolk eller tjänstefolk var en mer effektiv organisering av arbetet. Redan på 1200-talet infördes legofolksinstitutionen som tvingade fattiga att arbeta för en husbonde. Syftet var att hålla fast fattiga i en arbetsrelation och att legohjon skulle förbli fattiga. Legan, eller lönen, var sällan mer än mat, husrum och kläder. Men arbetskraftsbristen i digerdödens spår drev upp löner, men också lönereglering från statsmakten som gärna gick bönder och godsherrar till mötes.

Under mer än ett halvt årtusende, från tidig medeltid och ända in på 1900-talet, var arbete som legohjon en av de vanligaste sysselsättningarna i Sverige. I de flesta byar i landet fanns såväl år 1300 som år 1800 åtminstone någon dräng eller piga, och detsamma gällde på herrgårdar, vid bruk och i städer. Omyndiga kunde bli legohjon, och även besuttna bönders barn blev legohjon. Vissa legohjon var gifta, och en legoman och hans hustru kunde till och med tänkas arbeta i två olika hushåll.

Vid slutet på 1500-talet arbetade de flesta drängar och pigor på gods eller hos rika bönder - de flesta saknade helt möjligheter att själva bli husbonde.

Bild: Legomannen misshandlas av sin husbonde för att han stulit mat som svinen skulle haft.

Södra Råda gamla kyrka, Fotograf: Pål-Nils Nilsson / Riksantikvarieämbetet, [Creative Commons,](https://en.wikipedia.org/wiki/en:Creative_Commons) [Attribution 2.5 Generic](https://creativecommons.org/licenses/by/2.5/deed.en)

Musik: Mercy And Forgiveness av Ananta Kongka; Storyblocks audio.

Lyssna också på Trälarnas liv och Tunnes träluppror.

Klippare: Emanuel Lehtonen

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

På mindre än ett århundrade blev det fattiga jordbrukslandet Sverige en ledande tekniknation. Motorn i utveckling var ingenjörerna som gick från praktiker med tekniska aftonskolor i botten till vetenskapligt skolade entreprenörer.

Ingenjörerna blev också bärare av en framtidstro där tekniken skulle lösa alla samhällets problem. En optimism som gick en allvarlig törn med atombomben och senare förödande kärnkraftsolyckor.

I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Gunnar Wetterberg, historiker och diplomat, aktuell med boken Ingenjörerna.

Snilleföretagen som Asea, Alfa Laval, LM Ericsson, SKF och så vidare startades av praktiskt sinnade ingenjörer. De fick också draghjälp av statliga investeringar och beställningar som sköttes av statligt anställda ingenjörer.

De första ingenjörerna var universalsnillen som byggde försvarsanläggningar och anlade städer. Även den svenska gruvnäringen blev ett viktigt drivhus för den tekniska utvecklingen.

I mitten av 1800-talet blev ingenjörerna allt fler. Ingenjörerna skiljer sig från hantverkaren genom att använda vetenskapen som verktyg. Först utbildade vi olika tekniska institut samt tekniska aftonskolor och med tiden vid högskolor med en vetenskaplig inriktning.

Bild: Erik Wallenberg uppfann 1944 som anställd på nuvarande Tetra Pak den första Tetra Pak-förpackningen i form av en tetraeder.

Musik: Impetuoso Con Fuoco av Emanuele Dentoni

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

De svenska böndernas långa representation i riksdagen är helt unik i ett internationellt perspektiv. Den svenska riksdagen kan räkna sin historia från medeltida herredagar då rikets förnämsta män möttes. Under unionsstriderna på 1400-talet blev det nödvändigt att brädda mötena till lågfrälse, borgare och bönder.

Att bönderna deltog i rikets beslutsfattande gjorde det möjligt att flerdubbla skatterna och öka utskrivningen av bondpojkar till stormaktens alla krig. Den långa traditionen av inflytande för ofrälse har också bidragit till samhällets stabilitet.

I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Joakim Scherp, historiker verksam vid Riksdagsbiblioteket och Stockholms universitet, som bland annat skrivit artikeln The Peasant Estate of Sweden – Its Rise and Early Modern Evolution.

Böndernas representation har sitt ursprung i det lokala och regionala som också hade makt över skatterna och lagstiftningen. Herredagarna rörde mer konstitutionella och storpolitiska frågor. Bland de ofrälse var det ekonomiskt starka grupper som Stockholms borgare och Dalarnas bönder och bergsmän som först blev kallade till de nationella mötena.

Riksmötena på 1400-talet var ännu så oorganiserade att de inte var en självständig maktfaktor, men det fanns en stark potential för de ofrälse eftersom de redan möttes vid lokala möten. Under Gustav Vasas regentskap utvecklas riksdagen till rikets centrala politiska arena, där de allra viktigaste besluten fattas. Kungamakten kom ofta att spela ut de olika stånden mot varandra, men med tiden blev bönderna politiska aktörer med en egen agenda.

Bild: Tre skattebönder i Sverige tecknade år 1674 av den italienska diplomaten Lorenzo Magalotti i skriften Notizie di Svezia.

Musik: Gildentaverne (Hurdy Gurdy, Nyckelharpa, Guitar Music). CC BY 4.0, Soundcloud.

Lyssna också på När bångstyriga bybor störde kyrkofriden under stormaktstiden

Klippare: Emanuel Lehtonen

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sverige har bara haft tre regerande drottningar: Margareta I, Kristina och Ulrika Eleonora d.y. Drottningarnas främsta uppgift var vanligen att föda en arvprins, men de kunde under vissa förhållanden få ett stort politiskt inflytande – antingen som rådgivare åt kungen eller som förmyndare åt en minderårig regent.

Drottningarna var dessutom viktiga brickor i arbetet med att skapa allianser med utländska kungahus. Positionen i det svenska hovet som ung drottning från ett främmande land kunde vara mycket utsatt.

I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Karin Tegenborg Falkdalen, idéhistoriker och författare till flera böcker om svenska drottningar och prinsessor. Hon är aktuell med boken Svenska Drottningar – I blickfånget från Vasatiden till idag.

Bild: Drottning Kristina till häst, målning av Sébastien Bourdon från 1653. Målningen skänktes av drottning Kristina till Filip IV av Spanien, wikipedia.

Musik: The Time Of Elegance av Neil Cross, Soundblock Audio

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Värvade soldater har spelat en viktig roll inom den svenska krigsmakten, ända sedan Gustav Vasa började rekrytera tyska legoknektar på 1500-talet. Det fanns ett behov av snabbt gripbara värvade soldater på fästningar och i städer både för den yttre och inre säkerheten.

De värvade soldaterna tvingades leva under svåra förhållanden i undermåliga förläggningar, med låg lön och drakonisk disciplin. Och det omgivande samhället föraktade de värvade soldaterna som rekryterades från de lägsta skikten i samhället. De värvade regementena hade stora problem att rekrytera soldater, medan livet som indelt soldat med eget torp länge var eftertraktade tjänster.

I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Lars Ericson Wolke, professor i historia vid Försvarshögskolan och aktuell med boken Nationens avskum, militärens elit – Myt och sanning om de värvade soldaterna i Sverige.

Det har funnits värvade yrkessoldater i den svenska armén sedan medeltiden vid sidan om de indelta och senare värnpliktiga soldaterna. Många värvade soldater var tvångsrekryterade, deras lön var usel, disciplinen hård och de inhystes i dåliga inkvarteringar. Att de sedan kunde beskrivas som ”nationens avskum” gjorde knappast deras situation bättre. Men bilden var inte entydig - elitförband som Svea och Göta livgarde utgjordes av värvade soldater.

Under medeltiden var det vanligt med inhyrda knektar i hela Europa, men det var först under 1500-talet som de erfarna och välutbildade landsknektarna blev en viktig del av Sveriges krigsmakt. På 1700-talet kom värvade soldater att utgöra runt en tredjedel av krigsmaktens personal. De placerades som garnisoner i de viktigaste fästningarna i Sverige, såsom Sveaborg och Helsingborg, Lovisa (Degerby), Hangö och Svartholm. Det är först år 1952 som de värvade soldaterna avskaffas.

Lokalsamhället såg de värvade soldaterna på fästningar och i städer som oönskade främlingar. Och tvånget att inhysa värvade soldater hos borgare ansågs mycket betungande. Men krigsmakten hade ett behov av snabbt gripbara soldater både för den yttre och inre säkerheten. Och under perioder av krig kunde hälften av soldaterna vara värvade.

Dessutom krävde både armén och marinen välutbildade i specialtruppslag som artilleriet och ingenjörerna. Dessa krav kunde inte de indelta soldaterna eller senare de värnpliktiga matcha.

Efter införandet av värnplikten år 1901 var rekryteringen av stamanställda volontärer nödvändig för att förse armén med en tillräcklig mängd underbefäl och även underofficerare. Det stamanställda manskapet var under 1900-talets första hälft, en viktig förutsättning för utbyggnaden av ett värnpliktsförsvar.

Bild: Värvare av Gustaf Cederström (1879), Nationalmuseum, Erkännande-DelaLika (CC BY-SA), Digitaltmuseum.

Musik: Kungl. Göta Livgardes Paradmarsch av KUNGL. SVEA LIVGARDES MUSIKKÅR, Internet Archive, Public Domain.

Lyssna också på Svenska soldaters verklighet under 250 år.

Klippare: Emanuel Lehtonen

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Legoknektar har i princip funnits så länge människan har fört krig. Men under senmedeltiden växte landsknektarna i omfattning, eftersom det gav kungarna större frihet att föra krig utan att först förhandla med folket. Dessutom krävde den militärtekniska och taktiska utvecklingen en större specialisering och professionalism av soldaterna.

Under 1480-talet började ärkehertigen Maximilian, efter att han genom giftermål kommit i besittning av det rika Burgund, att avlöna legoknektar. Landsknektarna beväpnade sig med långa pikar och stred i fyrkantsformationer. Lönerna var högre än för skickliga hantverkare och det lockade till sig adepter från hela Europa. Men om pengarna tog slut bytte landsknektarna ofta herrar.

I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Martin Neuding Skoog som är verksam vid Försvarshögskolan i Stockholm.

Redan under antiken var betalda legosoldater väl etablerat och greker slogs på exempelvis på persernas sida i kriget mot Alexander den store. Många germaner stred som legosoldater i senromerska härar. Senare under medeltiden i Europa fick betalda landsknektar en allt viktigare roll vid krigsföringen.

Den danska kungen Kristian I utnyttjade 80 tyska fotknektar och ett okänt antal böhmare som värvats i Kiel i sitt tåg i Sverige år 1452. Vid slaget vid Brunkeberg år 1471 deltog 200 tyska fotsoldater som värvats i Lübeck.

Gustav Vasas värvning av tyska landsknektar år 1522 genom Lübecks försorg var en viktig nyordning. Efter detta höll Gustav Vasa sig permanent med tyska landsknektar och det var en förklaring till framgångarna i kampen mot den danska kungen Kristian II.

Bild: “Die fünf Landsknechte“ av Radierung von Daniel Hopfer, från 1530

Musik: Fürth uns an landsknecht av George von Frundsberg

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Magnus Ladulås (1240-90) verkade i en våldsam tid där han ville motverka laglöshet och stärka centralmakten. Han erövrade makten med våld från brodern Valdemar med stöd av den danske kungen Erik Klipping och kom att slå ner flera uppror under sin regeringstid.

Magnus Ladulås kodifierade adelns privilegier i Alnös stadgan runt år 1280 - en ordning som kom att gälla ända fram till år 1866. Samtidigt förbjöd Magnus herremännens våldgästning hos bönderna. En sed som kunde få katastrofala följder för den enskilde bonden.

I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt om kungen Magnus Ladulås med historikern Erik Petersson, som bland annat skrivit boken Kungar.

Magnus Birgersson, aka Magnus Ladulås, var Birger jarls andra son och det var först efter en maktkamp med brodern Valdemar som Magnus år 1275 kunde avsätta brodern. Magnus sökte som fadern stöd av den katolska kyrkan och återgäldade tjänsterna med ett ge kyrkan skattefrihet.

I Alnös stadgar kodifierade Magnus Ladulås adelns privilegier och satte gränser för herremännens våldgästning hos bönderna. Våldgästning förbjöds och böndernas skyldigheter begränsades till att ta emot två man och ge dem kost och hästfoder till fastställt pris. Dessutom bekräftade kungen Birger jarls fridslagar, förbjöd länsinnehavare att utkräva egna pålagor av bönderna och att beslagta deras hästar. Magnus befriade också vissa grupper från skatter.

Magnus Ladulås gav tyska köpmän rätt att handla fritt i riket och tyska andelsmän bjöds in för att organisera försvaret och tyska bergsmän kom att utveckla bergsnäringen i Bergsslagen. Med sitt äktenskap med Helvig, dotter till greve Gerhard av Holstein stärkte han relationerna söder ut ytterligare.

Musik: Medieval World Video Game av Marius Serdan, Storyblocks Audio.

Omslag: Magnus byst (som hertig) i Skara domkyrka, Wikipedia, Public Domain

Lyssna också på Riksbyggaren Birger Jarls blodiga väg till makten

Klippare: Emanuel Lehtonen

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Världen var bara minuter från utplåning i november år 1983. De sovjetiska ledarna var övertygade om att NATO-övningen Able Archer var förspelet till en kärnvapenattack på Sovjetunionen. Aldrig tidigare har mänskligheten varit så nära att utplåna sig själv. Grundorsaken var att världen sedan andra världskriget varit uppdelad i två block som helt saknade förståelse för varandra.

Efter ett årtionde av avspänning blev det kalla kriget allt hetare när Sovjetunionen invaderade Afghanistan 1979. Temperaturen steg allt mer efter att Ronald Reagan blev president i USA och pekade ut Sovjetunionen som ondskans imperium. 

I denna nymixade repris av avsnitt 127 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med historikern Olle Larsson som skrivit rad historieböcker. Han arbetar nu på en bok om 80-talet.

Redan under Andra världskriget var slitningarna mellan Västmakterna och Sovjetunionen stora - trots alliansen mot Nazityskland. Efter krigsslutet blev brytningen total och det stod klart att världen delats in i ett västligt kapitalistiskt block och ett östligt kommunistiskt block – kalla kriget var ett faktum.

Kapprustningen med kärnvapen mellan Väst och Öst hade gjorde det möjligt att utplåna jorden många gånger om. Och när den amerikanska presidenten Ronald Reagan introducerade tanken på att det skulle vara möjligt att skydda sig mot kärnvapen brast den ömtåliga balansen. Det blev inte bättre av att det åldrande sovjetiska ledarskapet faktiskt hade upplevt Nazitysklands utrotningskrig i Sovjetunionen. De trodde hela tiden det värsta om Västvärlden.

Bild: Protester mot utplaceringen av Pershing II missiler i Europa, Bonn Västtyskland 1981.

Musik: Darkness closing av Jon Purdey, Storyblocks Audio.

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Strejker som kampmetod på arbetsplatser har förekommit i Sverige sedan medeltiden, men det är först med industrialiseringen som strejker och lockouter blev vanligt. Sverige har gått från att i början på 1900-talet vara ett av de mest strejkande länderna i Europa till en arbetsmarknad där strejkdagarna kan räknas på händernas fingrar.

De första stora strejkerna i slutet på 1800-talet handlar om arbetarnas rätt att organisera fackföreningar. Och trots att facken ofta förlorade de första stora strejkerna lärdes sig LO av nederlagen och företagens organisationer kom med tiden att uppskatta en centraliserad motståndare.

I detta avsnitt samtalar podden Historia Nus programledare Urban Lindstedt med Jesper Hamark, ekonomhistoriker verksam vid Göteborgs universitet och Högskolan i Borås. Han är aktuell med boken Strejk - Från satans svarta kvarnar till gigekonomin.

När näringsfrihet infördes i Sverige 1864 fanns inte någon fackföreningsrörelse och föreningsfriheten kom inte att regleras i lagen som i Storbritannien där industrialiseringen tog fart redan i slutet på 1700-talet.

De första stora strejkerna som Sundsvallsstrejken 1879 och storstrejken 1909 utlöstes av arbetsgivarnas lönesänkningar. Arbetarna förlorade båda strejkerna, men i takt med samhällets demokratisering och arbetarnas organisering blev strejkvapnet en maktfaktor. Saltsjöbadsavtalet 1938 mellan arbetsmarknadens parter LO och SAF inleder en lång period där strejkerna är oerhört få och ofta avtalsstridiga.

Facket förlorade storstrejken 1909, där över 300 000 arbetare gick ut i strejk i protest mot låga löner och dåliga arbetsförhållanden. På kort sikt blev det ett stort nederlag för facken, men arbetarna lärde sig med tiden.

Bild: Arbetarna har samlats på Norra Bantorget för demonstration vid storstrejken år 1909. Fotograf: Malmström, Axel. Stockholms stadsmuseum, Stockholmskällan, Creative Commons. CC-BY

Musik: Arbetets söner med Joel Mossberg från 1916, text Henrik Menander, Internet Archive, Public Domain.

Lyssna också på Kata Dalström utmanade både överklassen och arbetarrörelsen

Klippare: Emanuel Lehtonen

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Adolf Hitlers vision om livsrum för det tyska folket gav fullt svängrum åt hans apokalyptiska världsbild. Kriget mot bolsjevikerna i Sovjet och utrotandet av det judiska folket var samma sak för Adolf Hitler. Ett raskrig där de mest brutala metoderna var påbjudna.

Där spelaren Hitler, med starka kort på handen, tidigare visat prov på en taktisk begåvning mot svaga motståndare blev Operation Barbarossa börjat på slutet. När krigslyckan vände hade överbefälhavaren Hitler bara maniska uppmaningar om att slåss till sista man att erbjuda sitt folk och sina soldater.

Detta är det fjärde och sista avsnittet i vår serie om fyra om Adolf Hitler som satte hela världen i brand och iscensatte folkmordet på sex miljoner judar och andra folkgrupper. Programledare Urban Lindstedt samtalar med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet, utifrån historikern Ian Kershaws biografi i två volymer: Hitler 1889-1936 Hubris samt Hitler 1936-1945 Nemesis.

Historikern Ian Kershaw hävdar att utan Adolf Hitler hade inte förintelsen ägt rum och sannolikt inte heller det krig som bröt ut den 1 september 1939. Hur excentrisk och udda Hitler än var går det inte att beskriva honom som sinnessjuk, även om hans hälsa blev allt sämre efter att krigslyckan vänt 1941.

Hitler bröt mot Versaillesfreden från 1919 genom att återinföra allmän värnplikt 1935 och inleda en kraftig upprustning av flottan och flygvapnet. Året efter besattes det demilitariserade Rhenlandet och Tyskland lämnade Nationernas förbund. Nästa steg för att förverkliga sina planer blev att 1938 ansluta Österrike och delar av Tjeckoslovakien till Tyskland, som då kom att kallas Stortyskland. Våren 1939 införlivades emellertid även resten av Tjeckoslovakien.

Då fransmän och britter sade sig vara beredda att förklara krig mot Tyskland i händelse av att man anföll Polen accepterade Hitler inviten från Sovjetunionen som 23 augusti 1939 resulterade i Molotov–Ribbentrop-pakten.

Tyskland anföll Polen den 1 september 1939. Genom en rad blixtkrigsaktioner erövrade Hitler Polen, Danmark, Norge, Nederländerna och Belgien samt besegrade Frankrike innan han lade under sig stora delar av Balkan. Kriget mot Sovjetunionen var ett barbariskt folk- och raskrig.

Hitler övertog den operativa ledningen efter att kriget på Östfronten körde fast 1941. Hitlers envisa vägran att ge upp Stalingrad 1943 visade hans sviktande förmåga att hantera kriget.

Den 20 juli 1944 överlevde han ett attentat i högkvarteret Varglyan. Som hämnd lät han avrätta ett stort antal officerare som deltagit i en sammansvärjning att mörda Hitler. I november 1944 lämnade Hitler Varglyan och återvände till Berlin.

Hitler gav upp den 29 april 1945 och insatte marinchefen Dönitz som sin efterträdare. Samtidigt gifte han sig med Eva Braun och medan Röda armén närmade sig Führerbunkern begick båda självmord 30 april. Hitler efterlämnade ett Tyskland i fysisk och moralisk ruin.

Bild: Situationsgenomgång i högkvarteret för överbefälhavaren Walther von Brauchitsch (till vänster till Hitler), 1940. Wikipedia, Bundesarchiv, bild 146-1971-070-61 / CC-BY-SA 3.0

Musik: Richard Wagner's opera Götterdämmerung: Siegfrieds begravningsmarsch av the United States Marine Corps Band, creative commons; Wiki Media.

Lyssna också Så blev vanliga medelålders män massmördare i Hitlers raskrig.

Klippare: Emanuel Lehtonen

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Reformationens religionsstrider och senare franska revolutionens omstörtande tankar gjorde att furstarna utvecklade metoder och organisationer för att övervaka undersåtarna. Verklig massövervakning kom först med första världskriget.

Övervakningen har utvecklats i takt med hur kommunikationsteknikerna utvecklats. Först ut var brevspionaget, för att följas av övervakning av kommunikation via telegraf och senare telefoni. Med masskommunikation kom massövervakning.

Rätten att förfoga över hemlig kunskap var länge ett furstligt privilegium – och privatlivet är historiskt sett en ny företeelse, väsentligt både yngre och bräckligare, än de hemliga statliga övervakningssystemen.

I denna nymixade repris av avsnitt 126 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Andreas Marklund, historiker och forskningschef vid ENIGMA – Museum för post, tele och kommunikation i Köpenhamn, aktuell med boken Övervakningens historia – Från svarta kabinett till digital massövervakning.

I England början av 1500-talets fick jungfrudrottningen Elisabeth I med hjälp av sin förste sekreterare sir Francis Walsingham att bygga upp en mångfacetterad övervakningsapparat riktad mot landets katoliker. Både mordkomplotter och planerade uppror kunde avslöjas med brevspionage.

Första världskriget blev urfröet till den globala massövervakning som i nutidens digitala samhälle mer eller mindre har utvecklats till ett grundvillkor i tillvaron.

Den demokratiska grundtanken och rättsstatens regelverk har gjort övervakningen till en paradox i det moderna samhället. Hur ska staten kunna skydda demokratin med odemokratisk övervakning?

Bild: Telefontornet i Stockholm ca 1890, ledningar med rimfrost, Tekniska Museet, public domain.

Musik: Taurus av Lance Conrad, Storyblock Audio.

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När sillen gick till i Bohuslän under sillperioden 1752 till 1809 fiskades det enorma mängder sill från land med hjälp av nät och små båtar. Historierna om hur sillen kunde ösas upp med hinkar, trängde upp ur vakar och vråkar var talrika.

En exportindustri av sillsalterier och trankokerier växte snabbt fram. Sverige fick sin första miljödebatt när trankokerierna spred sin odör och restavfallet hotade att skrämma bort sillen. Handelshusen i Göteborg tjänade stora pengar på exporten, men även pigor och drängar kunde under några vintermånader i sillindustrin tjäna summor som hade tagit år att förtjäna inom jordbruket.

I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren Tomas Andersson som är aktuell med boken Bohusläns historia – Från 1658 till nutid.

Hösten 1752 hade sillen kommit i enorma mängder mellan Marstrand och Göteborg och trängt så långt upp i Göta älv. Fisket bedrevs från land efter att nät lagts ut från en eka. Metoden var ytterst effektiv. Ett enda ”kast” kunde ge flera hundra tunnor sill, ibland fler. Från att ha levt på marginalen blev Bohuslän ett av rikets viktigaste landskap. Tiotusentals människor lockades till skärgården från hela riket för att delta i arbetet.

Vi känner till sillperioder i Bohuslän redan under vikingatiden, men den viktigaste sillperioden inträffade från 1752 till 1809 när fiskarna tog upp enorma mängder sill som antingen saltades in eller kokades tran på. År 1760 hade antalet saltade tunnor under en säsong stigit till 211 000, och några år senare var antalet uppe i över 300 000. Peak sill skedde under vintern 1794–95, då närmare två miljoner tunnor färsk sill fångades, saltades eller kokades till tran.

Trankokning blev ett sätt att tillvarata överflödet av sill. Av en tunna färsk sill på 80 kannor utvanns 2–8 kannor tran. Under omrörning och kokning flöt fettet upp och skummades av, för att sedan slås på klartunnor där ytterligare rening skedde. I slutet av 1700-talet stod tran för knappt 18 procent av rikets totala exportvärde.

Efter 1790-talets väldiga sillfångster kom den misslyckade fiskesäsongen 1799–1800 som ett svårt slag. En oerhörd nöd utbröt där fisket och tillvaratagandet av sillen hade varit var mans syssla och utkomst. Nöden förstärktes av att skörden under föregående höst varit mycket dålig. Året efter blev fisket återigen rikt, men sedan följde sämre år och i och med säsongen 1807–1808 var det stora sillfisket slut.

Bild: Fiskare med landvad vid Marstrand. Råseglare i bakgrunden. Till vänster, Strandverket, 1890-1900, Digitalmuseum.se, FOTOGRAF Berger, Ragnar (1864 - 1923), Public Domain.

Musik: Nordsjövals av Dragspelsorkestern, 1937, Internet Archive, Public Domain.

Lyssna också på Bohuslän – i tre rikens skärningspunkt.

Klippare: Emanuel Lehtonen

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Att stiga ner i författaren Elin Wägners (1882-1949) universum av rösträttskamp, kvinnokamp, radikalpacifism och ekologiska tankar är en intressant relief till de stora händelserna under 1900-talets första halva. Elin Wägner sticker ut och är många gånger besvärlig, men hon är samtidigt en framgångsrik journalist och populär författare.

Första halvan av 1900-talet var en brytningstid när ideologier och rörelser bröts mot varandra samtidigt som två världskrig förödde världen. Det var under denna tid som journalisten och författaren Elin Wägner blev en tongivande röst i den svenska debatten.

I den nymixade reprisen av avsnitt 125 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med författaren och journalisten Ulrika Knutson om Elin Wägner, en av 1900-talets tongivande gestalter.

Elin Wägner blev en portalfigur i kampen om kvinnlig rösträtt i början av 1900-talet. Hennes bok Pennskaftet kom att popularisera kampen om kvinnlig rösträtt. Ganska snart efter att allmän och lika rösträtt införts kom hon att kritisera hur demokratin fungerade.

Radikalpacifisten Elin Wägner hamnade i mycket impopulära ställningstaganden i skuggan av det aggressiva nazityskland. Demokratierna blev nazifierade i när de rustade för att stå emot Nazityskland och Sovjetunionen.

Elin Wägner är kanske mest intressant när hon kritiserar industrialismen och tidigt formulerar ekologiska tankar om glada grisar och närproducerat.

Foto: Sören Håkanlind

Musik: A sentimental gentleman from Georgia av Isham Jones And His Orchestra Star Dust från 1921

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Erik Johan Stagnelius (1793-1823) är den svenska romantikens främsta poet. Han var ett geni vars yttre väckte anstöt i omgivningen. I år är det 200 år sedan Stagnelius dog bara 29 år gammal märkt av sjukdom och missbruk i ett sjaskigt hyresrum på Södermalm i Stockholm.

Erik Johan Stagnelius mest kända dikter handlar om döden och ofullbordad kärlek, men också en längtan till naturen på barndomens Öland. De biografiska uppgifterna om Stagnelius är knapphändiga och motstridiga.

I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Simon Sorgenfrei, professor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola. Han är aktuell med boken Näktergalen - Erik Johan Stagnelius.

Erik Johan Stagnelius är sinnebilden för ett självförbrännande geni som inte passade in i vår värld. I en tid av politiska omvälvningar diktade Stagnelius om dödslängtan och ofullbordad kärlek. Han erövrade tidigt i livet en klassisk bildning i faderns, sedermera biskopens, bibliotek i prästgården i Gärdslösa på Öland.

Bristen på biografiska uppgifter understryker hur isolerad och ensam Stagnelius levt. När poeten Carl Wilhelm Böttiger skrev en biografi 1872 återger han andrahandsuppgifter som ska ha kommit från Stagnelius syster Catarina Sofia: “Denne son var redan från späda år ett underligt barn och föreföll vara ett av naturen vanlottat, huvudet hade en besynnerlig form. Kroppen tycktes ej veta av varken hälsa eller skönhet. Man anade redan nu att något organiskt fel låg till grund för dess sjuklighet.”

Författaren och poeten Erik Gustaf Geijer skriver i brev att Stagnelius tedde sig “genialisk, men besynnerlig, lurvig, och burschikos. Varm och oklar och allra mest rasande fantastisk, då han bemödar sig att tala förstånd. Till hälsan synes han mig tyvärr redan förstörd, och hans diet lär ej vara den bästa.” Efter samma sammanträffande skrev fru Geijer till Malla Silfverstolpe att ”Han såg högst svår ut … jag önskar nästan att jag ej sett honom, emedan han gav mig en outplånlig bekräftelse på den ledsamma opinion man har att han är liderlig – du kan ej tro hur vidrig och drucken hans hela gestalt annoncerade sig – var bor geniet i en så förfallen och otrevlig hydda?”

Inget av detta kan ta ifrån Stagnelius att han var den svenska romantikens främsta poet.

Bild: Montage av oljemålningen ekskogen av den tyske konstnären [Caspar David Friedrich från 1809–1810. Den ingår i Alte Nationalgaleriessamlingar i Berli. Dessutom en profil av en okänd konstnär. Wikipedia, Public Domain.

Musik: Mässa No. 2 in G major, D.167 - 6. agnus dei framförd av MIT Concert Choir (dirigent: William Cutter), Wikimedia Commons, Creative Common.

Lyssna också på Romanens segertåg i det borgerliga samhället

Klippare: Emanuel Lehtonen

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Adolf Hitler blev rikskansler i Tyskland den 30 januari 1933 genom stöd av nationella politiker som trodde sig kunna kontroller Hitler. För Hitler var makten i sig det överordnade målet, vilket också tillät en viss flexibilitet visavi de politiska idéerna för att nå sina politiska mål.

Adolf Hitlers bohemiska arbetsrutiner i kombination med hans förakt för byråkratier och ledarkulten ledde till en ständig maktkamp inom det nazistiska ledarskapet om att uppfylla führerns vilja, även outtalad. Otydligheten skapade en egen dynamik av radikalisering som skulle leda till industriellt massmord och utrotningskrig.

Detta är det tredje avsnittet i vår serie om fyra avsnitt om Adolf Hitler som satte hela världen i brand och iscensatte folkmordet på sex miljoner judar och andra folkgrupper. Programledare Urban Lindstedt samtalar med Martin Hårdstedt, professor i Historia vid Umeå universitet, utifrån historikern Ian Kershaws biografi i två volymer: Hitler 1889-1936 Hubris samt Hitler 1936-1945 Nemesis.

Med Hitlers maktövertagande 1933 sveptes de sista resterna av Weimarrepubliken bort tillsammans med politiska motståndare inom socialdemokraterna, kommunisterna och senare även borgerliga politiker. Nu fick en av Europas mest utvecklade länder en ledare som saknade meriter och arbetserfarenheter, men drevs av en stark ideologisk övertygelse.

Hitler hade en känsla för politisk taktik och en utpräglad talang för propaganda. Dessutom fångades många begåvade människor av hans karisma och de var beredda att energiskt tolka och utföra den utpräglat bohemiska Hitlers vilja.

Adolf Hitler kom att hänsynslöst manövrera sig fram till diktatoriska befogenheter. Efter riksdagsbranden i februari 1933 infördes undantagstillstånd, och fullmaktslagen 24 mars gav Hitler makt att på egen hand lagstifta och bygga upp sin nazistiska diktatur. Andra partier förbjöds och tyskarna likriktades, medan judarna och ”rasmässigt mindervärdiga” diskriminerades.

Våldet, som präglat nazistpartiet under hela dess väg från ett marginellt högerextremt parti till en massrörelse med starkt stöd på den protestantiska landsbygden och bland den lägre medelklassen, blev ett viktigt verktyg i kampen både mot politiska motståndare som kommunister och socialdemokrater samt interna fiender som SA-ledningen och en av partigrundarna Gregor Strasser.

När de politiska motståndarna utanför partiet tillintetgjorts vändes uppmärksamheten mot interna kritiker och utmanare. Den 30 juni 1934 inledde Hitler en blodig uppgörelse med SA, De långa knivarnas natt, vilken stärkte hans position hos den tyska befolkningen och i armén. Efter rikspresidenten Hindenburgs död i augusti samma år var Hitlers diktatoriska fullmakt fullständig. Med tiden skulle Adolf Hitler sluta lyssna på medarbetare för att han ändå visste bäst.

Bild: Hitlers första ministär: nationalsocialisterna Hitler, Göring och Frick (2:a raden, 4:e från vänster), "inramad" av konservativa ministrar, i Gamla rikskansliet, 30 januari 1933, Wikipedia, Bundesarchiv, Bild 183-H28422 / CC-BY-SA 3.0.

Musik: Musik: Richard Wagner's opera Götterdämmerung: Siegfrieds begravningsmarsch av the United States Marine Corps Band, creative commons; Wiki Media.

Lyssna också på Erwin Rommel – Hitlers favoritgeneral som beundrades av sina fiender (del 1)

Klippare: Emanuel Lehtonen

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I september år 1691 i Gudhems härad i Västergötland rider och sticker en soldat ihjäl lille Sven till synes utan anledning. Mordet bevittnas av jämnåriga Karin som ska valla hem korna i kvällningen. Snart tar en rådig granne upp jakten på mördaren. Likt en modern deckare letar bonden Joen Arvidsson rätt på mördaren.

Det välskrivna protokollet från rättegången mot soldaten Nils Anderson i oktober samma år blir ett titthål tillbaka i tiden. En tid med stark bysammanhållning och mystiska seder. Det blir också ett vittnesmål om hur svårt en bödel på landet hade det – så svårt att hela avrättningen av mördaren spårar ur.

I denna nymixade repris av avsnitt 121 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Annika Sandén, docent i historia, om ett mord som låter oss tjuvkika in i historien en ovanlig dag år 1691 i Västergötland.

Rättsprotokoll från 1600-talet låter oss komma närmare människor som levde i Sverige för nästan 400 år sedan. Ett ovanligt rättsfall följs av en lika ovanlig avrättning, visar samtidigt på vardagslivet i Västergötland år 1691.

Bild: Tre skattebönder i Sverige tecknade år 1674 av den italienska diplomaten Lorenzo Magalotti i skriften Notizie di Svezia.

Musik: Thinking about murder av Bobby Cole, Storyblocks Audio.

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ett väldrillat kavalleri kunde under stormaktstiden ändra förutsättningarna på slagfälten. För att kontrollera det nyligen erövrade Skåne inrättade Karl X de Skånske rytterne den 15 mars 1658, men det skulle dröja flera årtionden innan några skåningar tilläts i leden.

Den goda skånska myllan var rätt förutsättningar för att föda upp hästar. Det kom den svenska kronan att utnyttja efter att Skåne blev svenskt år 1658. Två regementen sattes upp under 1600-talet, följt av ett tredje i mitten av 1700-talet. Skåne har präglats av sina kavalleriregementen, som under hela 1800-talet var hälften av Sveriges hela kavalleri.

I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författarna Göran Larsson och Marco Smedberg som är aktuella med boken Det skånska kavalleriet.

När de två första skånska kavalleriregementena sattes upp 1658 respektive 1676 var det som tungt slagfältskavalleri. Beväpnade med värja och pistoler spelade de en central roll under fältslagen genom att anfalla i täta formationer mot kavalleri eller mot infanteri i flank eller rygg, samt riva upp förband som råkat i oordning. Vid sidan om detta skulle kavalleriet spana och skydda.

En avgörande egenskap hos kavalleriet har varit dess stora operativa rörlighet. Införandet av kulsprutor och stridsvagnar gjorde det beridna kavalleriet föråldrat, vilket slutligen bekräftades under andra världskriget.

När teknikutvecklingen sprang från kavalleriet och till följd av stora nedskärningar av försvaret på 1920-talet slogs de tre skånska kavalleriregementena samman år 1927 - nedläggningen kom år 1942. Mellan 1946–1952 återuppstod regementet för att sedan försvinna för gott. Efter 300 år var det skånska kavalleriets historia över. Även om hästar fortsatte att spela en roll ända fram till 1970-talet.

Lyssna också på Slaget vid Lund år 1676 – Nordens blodigaste slag.

Bild: Kronprinsens husarregementes uniform från 1825, Armémuseet, Wikipedia, Public Domain.

Musik: Kungl. Skånska Husarregementets Marsch, Framförd av: Flottans Musikkår i Karlskrona. Marschen antogs omkring 1850 och är komponerad av den tyske tonsättaren och pianisten Carl Schwen(c)ke (1797 - 1879). Då Skånska husarregementet upphörde 1927, blev marschen regementsmarsch för det sammanslagna Skånska kavalleriregementet, från 1942 pansarregementet, för att 1947 ersättas av f. d. K 6:s marsch. Från 1946 blev den även regementsmarsch för det då nyuppsatta andra Skånska kavalleriregementet, som drogs in redan 1952.

Klippare: Emanuel Lehtonen

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det var som spion för armén som Adolf Hitler först engagerade sig i det lilla högerextrema partiet DPA, senare Nationalsozialistische Deutsche Arbeiterpartei (NSDAP) i det politiskt turbulenta München. Inledningsvis hade Adolf Hitler inga ambitioner att leda partiet utan såg sig själv främst som talare och propagandist.

Efter ett misslyckat kuppförsök 1923 och en kort period i fängelse ledde talaren Adolf Hitler i början på 1930-talet partiet till stora valframgångar genom ett oändligt antal massmöten. Det politiska djuret Hitler hade också en instinkt för taktik som bidrog till nazisternas väg till maktövertagande.

Detta är det andra av fyra avsnitt om nazistledaren Adolf Hitler som satte hela världen i brand och iscensatte folkmordet på sex miljoner judar och andra folkgrupper.

Programledare Urban Lindstedt samtalar med Martin Hårdstedt, professor i Historia vid Umeå universitet utifrån historikern Ian Kershaws biografi i två volymer: Hitler 1889-1936 Hubris samt Hitler 1936-1945 Nemesis.

Adolf Hitler hade som politisk utbildare för armén upptäckt att han hade en förmåga att fånga en publik som talare. Han kunde trollbinda publiken på stora ölhallar i München med en häxbrygd av antisemitism och dolkstötslegenden om att den tyska armén inte hade besegrats på slagfältet under första världskriget utan av politikerna hemma.

Få individer i världshistorien har satt ett sådant negativt avtryck som nazistledaren Adolf Hitler. Andra världskriget hade kanske brutit ut utan Hitler, men frågan är om de tyska erövringarna i Öst hade fått samma karaktär av utrotningskrig utan Hitler. Det industriella folkmordet på 6 miljoner judar hade troligen inte heller skett utan Adolf Hitler som führer.

Den bohemiske Adolf Hitler, som fortfarande i 30-årsåldern aldrig haft ett riktigt arbete, var ingen organisatör. Och han skydde först positionen som ledare för NSDAP, men i takt med att hans följare såg honom som ledare kom han att med tiden styra partiet med järnhand.

Det var den misslyckade nazistiska ölkällarkuppen i München 1923 som gjorde den okände Adolf Hitler till en rikskändis. Han kom att utnyttja rättegången som en plattform för att sprida sitt politiska budskap. Under den mycket bekväma fängelsetiden skrev också Hitler sin politiska självbiografi Mein Kampf. Efter kuppen ändrades också strategin för maktövertagande bort från utomparlamentariska medel till valurnorna.

Men Adolf Hitler hade aldrig varit möjlig utan det första världskrig och den tyska kapitulationen som också formade honom som människa. De hårda fredsvillkoren och höga krigsskadestånden gav aldrig Weimar-republiken en verklig chans. Hyperinflationen 1923-24 och senare den ekonomiska krisen efter kraschen på Wall Street i USA 1929 var en näringsrik grogrund för extremism från både höger och vänster i Tyskland. Detta tillsammans med nazisternas våldsamma hänsynslöshet mot sina motståndare öppnade vägen mot makten.

Bild: Åtalade i ölhallskuppen vid rättegången, 1 april 1924. Från vänster till höger: Heinz Pernet, Friedrich Weber, Wilhelm Frick, Hermann Kriebel, Erich Ludendorff, Hitler, Wilhelm Brückner, Ernst Röhm och Robert Wagner.

Musik: Richard Wagner's opera Götterdämmerung: Siegfrieds begravningsmarsch av the United States Marine Corps Band, creative commons; Wiki Media.

Lyssna också på Det var i München Hitler blev nazist.

Klippare: Emanuel Lehtonen

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Unionskungen Kristian II (1481-1559) var en hårdhänt furste som ärvde de blodiga striderna kring Kalmarunionen tillsammans med kungakronan. Han utmanade både den svenska och den danska högadeln samt kyrkan. Kombinationen av övervåld och vankelmod gjorde att förlora makten i både Sverige, Danmark och Norge och slutade sitt liv i mångårig arrest.

Kristian II hade ambitioner att styra om handeln från Hansan till några nordiska städer med Köpenhamn som navet. Han var en misslyckad härförare och som maktspelare spelade han ett högt spel och förlorade. När det verkligen gällde blev han dessutom vankelmodig.

I den nymixade reprisen av avsnitt 129 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Erik Petersson är historiker och författare. Han har skrivit boken Furste av Norden – Kristian Tyrann.

Kristian II:s försök att en gång för alla kväsa den svenska oppositionen mot hans kungamakt slutade med Stockholms blodbad och att ett hundratal svenska högfrälsemän och borgare som stött Sten Sture dy avrättades för kätteri. Att han dessutom lät avrätta två biskopar i strid mot den kyrkliga rätten blev en draksådd som han senare tvingades betala för. Efter att Kristian II lät dränka abboten och ett antal munkar i Nydala kloster 1521 fick han tillnamnet Tyrann. Ett namn Gustav Vasa utnyttjade i sin propaganda.

Kristian II fostrades tidigt för att bli kung och redan som 21-åring blev han ståthållare i Norge. Det var också i Norge han träffade den vackra nederländskan Dyvike som var hans officiella älskarinna under många år. Efter Dyvikes mystiska död år 1517 blev Kristian ännu hårdare och våldsammare än tidigare.

Sina viktigaste rådgivare hämtade han utanför högadeln, bland dem Dyvekes mor Sigbrit Villomsdotter och borgmästaren i Malmö Hans Mikkelsen.

Adelns växande motstånd mot Kristian II gjorde det möjligt för farbrodern Fredrik I att avsätta Kristian II. Under exilen blev Kristian II en tid lutheran, men för att få ekonomiskt stöd av svågern till ett försök att återta sina riken genom en flottexpedition måste han återgå till katolicismen.

Kristian II landsteg i Norge 1531 och fick inledningsvis vid ett ganska brett stöd. Försöket slutade ändå illa, mycket på grund av hans vankelmodiga agerande. Under förspeglingar om förhandlingar och löfte om fri lejd lockades han år 1532 till Danmark där han fängslades. Kristian II tillbringade återstoden av sitt liv i fångenskap, 1533–49 på Sønderborg, de tio sista åren på Kalundborg.

Bild: Kristian II av Lucas Cranach d.ä., 1523 Germanisches Nationalmuseum.

Musik: The Gathering av Will Van De Crommert, Soundblock Audio.

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När den brittiska regeringen år 1917 utlovade ett nationellt judiskt hem i Palestina bestod befolkningen i området till 93 procent av araber. Löftet skulle vid staten Israels utropande 1948 innebära att 700 000 araber fördrevs från land de bebott i århundraden.

Stora pogromer i Ryssland i slutet på 1800-talet ökade den judiska invandringen till det ottomanska Palestina. En invandring som på 1930-talet ledde till väpnade arabiska uppror i det då brittiska mandatet Palestina. I slutändan var det var en kamp om land mellan judiska sionister och arabiska nationalister som araberna förlorade.

I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Ingmar Karlsson, författare och tidigare diplomat som skrivit flera böcker om Mellersta Östern. Han är aktuell med boken Folket som inte fick finnas: Palestiniernas historia.

Israel-Palestina-konflikten har pågått ända sedan den brittiska regeringen lovade ett judiskt hemland i Palestina 1917, utan någon större hänsyn till den existerande befolkningen i området.

Den palestinska nationalismen väcktes till liv redan under den ottomanska perioden, av den stora judiska invandringen som tog fart i slutet på 1800-talet. Storbritannien kontrollerade Palestina militärt från år 1917 och som mandatmakt åren 1922–48. När britterna gav upp sitt mandat i Palestina efter andra världskriget kunde sionisterna genom diplomatiskt och politiskt arbete säkra FN:s generalförsamlings resolution 1947 om en judisk stat i Palestina.

Sionismens främsta mål var uppfyllt när Israel utropades 14 maj 1948. I kriget som följde efter staten Israels utropande år 1948 fördrevs 700 000 araber efter en noga planerad plan och efter att Israel ockuperade Västbanken 1967 har folkrätten åsidosatts med en extensiv judisk bosättning på ockuperad mark.

I dagens Israel har invånarna har olika rättigheter och skyldigheter beroende på sin etniska och religiösa bakgrund. Landets judiska befolkning är medborgare i en demokrati, araberna i Israel får delta i allmänna val men har inte samma rättigheter som judar, bosättarna på Västbanken har alla rättigheter men inga skyldigheter och slutligen utsätts palestinierna i de ockuperade områdena dagligen för övergrepp och lever i en rättslös och apartheidliknande tillvaro.

Lyssna också på Roten till inbördeskriget i Syrien – den koloniala efterbörden.

Bild: Al-Naqba en palestinsk man 1948 i flyktinglägret Jaramana i Damaskus i Syrien. Wikipedia, Public Domain.

Musik: Arabic Instrumental av MEDIA MUSIC GROUP, Storyblock Audio

Klippare: Emanuel Lehtonen

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Adolf Hitler (1889-1945) är själva arketypen för ondska i världshistorien. Hans barndom i den österrikiska landsorten präglades av en älskad överbeskyddande moder och en våldsam despotisk far. Uppenbarligen intelligent, men utan förmåga att lyckas med organiserade studier, blev dagdriveri och dagdrömmar hans heltidssysselsättning redan som 16-åring.

När den unge Hitler senare misslyckats med inträdesprovet till konstakademin i Wien utvecklades dagdriveriet till bottenlöst armod. Adolf Hitlers grandiosa självbild i kombination med sina personliga tillkortakommanden i ett Wien präglad av rabiat antisemitism blev troligen början på Hitlers med tiden patologiska antisemitism.

Detta är den första av fyra avsnitt om nazistledaren Adolf Hitler som satte hela världen i brand och iscensatte folkmordet på sex miljoner judar och andra folkgrupper. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med Martin Hårdstedt, professor i Historia vid Umeå universitet utifrån historikern Ian Kershaw biografi i två volymer: Hitler 1889-1936 Hubris samt Hitler 1936-1945 Nemesis.

Få individer i världshistorien har satt ett sådant negativt avtryck som nazistledaren Adolf Hitler. Andra världskriget hade kanske brutit ut utan Hitler, men frågan är om de tyska erövringarna i Öst hade fått samma karaktär av utrotningskrig utan Hitler. Det industriella folkmordet på 6 miljoner judar hade troligen inte heller skett utan Adolf Hitler som fürer.

Adolf Hitler föddes den 20 april 1889 i Braunau am Inn, Österrike. Han var det fjärde barnet till Alois Hitler, född Schicklgruber, och Klara Hitler, född Pölzl. Föräldrarna kom från enkla förhållanden, men fadern avancerade till en uppsatt tulltjänsteman i kejsardömet Österrike-Ungern. Klara Hitler, som var betydligt yngre än Alois, är troligtvis den enda person som Adolf Hitler älskat.

Adolf Hitler lyckades bra under den tidiga skolgången, för att senare få allt sämre betyg. Han slutade skolan vid 16 års ålder för att aldrig skaffa sig ett riktigt yrke. I ungdomen i Linz fick Adolf en av få personliga vänner i den naive och undergivne August Kubizek, som på 1950-talet skulle skriva en bok som sin ungdomsvän Adolf Hitler. De bägge vännerna älskade opera och bodde också ihop under en period i Wien.

1907 flyttade Hitler till Wien och sökte in på konstakademin detta och följande år, men blev ej antagen. 1907 dog också hans mor, vilket tog Hitler mycket hårt. Den första tiden i Wien levde Hitler på en barnpension från fadern och ett arv från modern. Men eftersom Hitler skydde traditionellt arbete fick han allt svårare att försörja sig. Schabbiga hyresrum byttes mot härbärgen och under perioder var Hitler hemlös.

I Wien påverkas sannolikt Adolf Hitler av den omfattande antisemitismen i staden, även om han hade både judiska bekanta och affärspartners.

Omslag: Adolf Hitler någon gång under åren 1920-24. Wikipedia, Public Domain.

Musik: Musik: Richard Wagner's opera Götterdämmerung: Siegfrieds begravningsmarsch av the United States Marine Corps Band, creative commons; Wiki Media.

Lyssna också på Våldets väg – tredje rikets uppkomst.

Klippare: Emanuel Lehtonen

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den franska revolutionen är en unik händelse i världshistorien där det rådande statsskicket och feodalismen avskaffades i floder av blod. Usla statsfinanser och skriande orättvisor banade vägen för omvälvningen.

När den franska monarken Ludvig XVI inkallade ständerna för att genomföra skattehöjningar startade kungen en utveckling han inte klarade av att hantera. Ludvig XVI var svag och vankelmodig. En rad händelser och kungens kontakter med fientliga makter ledde till att han avrättades 1793. En tid senare avrättades även hans gemål Marie-Antoinette.

I den nymixade reprisen av avsnitt 136 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med professor Dick Harrison vid Lunds universitet som är aktuell med boken Franska revolutionen.

I början av 1793 dömdes så Ludvig XVI, nu ”medborgare Louis Capet”, med knapp majoritet till döden för förräderi och giljotinerades 21 januari. Efter avrättningen utbröt kontrarevolutionära oroligheter på landsbygden som utvecklades till ett inbördeskrig.

Den demokratiska författningen från juni 1793 sattes ur spel och ny lagstiftning stadgade dödsstraff för revolutionens fiende. Allt mer radikal lagstiftning infördes och snart inträdde fasen som efteråt kallades skräckväldet när tiotusentals människor avrättades som revolutionens fiende. Revolutionen kom att börja äta sina egna barn i en allt bittrare strid om makten.

Skräckväldet banade sedan vägen för en militärdiktatur och att Napoleon kröntes som kejsare.

Bild: Stormningen av Bastillien 1792, okänd konstnär, Wikipedia.

Musik: La Marseillaise, hymne national français interprété par Fédor Chaliapine (1873-1938) entre 1911 et 1914, public domain.

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Dagens Finland har uppstått i spänningen mellan två expansiva makter, Sverige och Ryssland. Den östra riksdelen var en integrerad del av Sverige under en längre period än områden som Skåne och Blekinge.

Integreringen av Finland i Sverige var en lång process som sträckte sig från vikingatiden till Nöteborgsfreden år 1323. Det var först när de svenskspråkiga befolkningsgrupperna fick stöd från den svenska statsmakten som de på allvar etablerade sig i Finland. Men rikssprängningen år 1808-09 innebar att vi skrev ut Finland från den svenska historien och glömde bort de svenskspråkiga i Finland.

Detta är ett betalt samarbete med Svenska litteratursällskapet i Finland.

I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet och aktuell med boken Finlands svenska historia.

Finland var aldrig en koloni till Sverige utan en integrerad del av landet precis som Södermanland eller Småland. Den finska allmogen och ståndspersoner var tidigt representerade på riksdagar och Finland beskattades inte hårdare än det som blev dagens Sverige. Viktigare var att både Sverige och Finland kom att inlemmas i den västliga kultursfären i och med den katolska kyrkans utbredning i både Sverige och Finland.

Språket som identitetsmarkör blev viktig först under den ryska perioden när den finska nationalismen utvecklades. Svenska vs finska var ingen viktig fråga förrän självständigheten från Ryssland 1917. Identiteten var snarare knuten till den lokala platsen, religionen och den sociala positionen.

Bild: Svecia, Dania et Norvegia, Regna Europæ Septentrionalia. Kopparsnitt publicerat i Amsterdam 1635. 1:4 400 000

Musik: Finlandia av Sibelius, 1922, franförd av VESSELLA'S ITALIAN BAND, Internet Archive, Public Domain.

Lyssna också på De mytiska finska korstågen eller hur Finland blev Sverige.

Klippare: Emanuel Lehtonen

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.