Fejkskolan

Med utgångspunkt i auktoritära gestalter diskuterar Anna Charlotta och panelen synen på makt i fiktionen. Finns det ödesmättade likheter mellan hbtqi-karaktärer och kvinnor som skaffat sig höga positioner? Och vad händer med kvinnors makt när känslor är inblandade? Vid sidan av uppenbara auktoriteter möter vi den timida deckaren Miss Marple och den lömska figuren Jafar, från Alladinfilmen. Och hur ser maktstrukturerna ut i några centrala skönlitterära verk?

Varför har kvinnliga och manliga chefer oftast olika utvecklingskurvor? Och varför skapade Sveriges första kvinnliga droskförare en sådan uppståndelse? Anna Charlotta och panelen diskuterar hur mäns och kvinnors arbetsliv skildras i populärkulturen, och hur det speglar samhällets normer.

Med utgångspunkt i författaren Moa Martinsons bok Mor gifter sig, från 1936, diskuterar Anna Charlotta och panelen hur det såg ut när den svenska arbetarklassens skildringar av hemmet började ta plats i litteratur-Sverige. Varför var Moa Martinsons bok så viktig? Och vad är de så kallade "pojkskildringarna" hon blir upprörd över? Hur speglar skönlitteratur och samhällets idéströmningar varandra? Här presenteras några centrala svenska skönlitterära verk.

Med utgångspunkt i filmklassikern Borta med vinden, där skådespelaren Hattie McDaniel spelar hembiträde, diskuterar Anna Charlotta och panelen stereotypa skildringar av afroamerikaner i filmhistorien. Vilka roller har svarta skådespelare haft i amerikansk film från 1940 talet fram till idag? Och är det någon skillnad på hur kvinnliga hembiträden och manliga betjänter skildrats? Om sociala strukturer och normer i populärkulturen och hur de speglar samhället.

Hur har föräldrar skildrats i populärkulturen? Har synen på mamma, pappa, barn förändrats över tid? När börjar kärnfamiljen få sällskap av andra konstellationer? Och varifrån kommer tanken på bonusmamman som en djävulsk fiende? Vi gör besök i 1950-tals serien Father Knows Best och synar centrala biroller i Askungen och Fresh Prince i Bel Air. Sociala strukturer analyseras och panelen reflekterar över hur medier har påverkat människor och samhällsutveckling.

Vilka sociala strukturer, utifrån till exempel genus, märks i barnkulturen? Med utgångspunkt i klassiska barnkaraktärer granskar Anna Charlotta och panelen barn upp till cirka 12 år i skönlitteratur, film och tv. Milstolpar från olika texter och epoker analyseras, bland andra bokfiguren Alfons Åberg och 1990-tals-serien Ebba och Didrik. Och varför var under lång tid flickorna i japansk anime mycket självständigare än i tecknad film från Europa och USA?

Anna Charlotta och panelen tar en titt på romantik som skönlitterär genre. Hur kommer det sig att kioskvältare i romance-genren inte ansetts vara fullvärdig litteratur medan massproducerade deckare ingått i försäljningsstatistiken? Och varför kallas författaren Jackie Collins för "Tant Snusk"? Hur påverkar litteratur och idéströmningar i samhället varandra?

Fejkskolan tittar på varför det har varit så vanligt med stora åldersskillnader mellan kärlekspar på film. Varför får grånade herrar fortsätta spela hjältar när jämnåriga kvinnor hänvisats till tantroller? Och hur kunde krogarna förr ha inträdesregler som diskriminerade killarna - "Hon 20 - han 23"? Varför har samhället tänkt att tonårspojkar kunnat slåss för sitt land men inte ta en öl på puben?

Fejkskolan tittar på varför det tar 76 år innan en kvinna kammar hem priset Årets bild. Vem har dokumenterat och gett oss perspektiv på världen och varför har så få kvinnor skickats till fronten med kameran runt halsen? Och vilken roll spelar gitarren på kända rockfoton och hur vände reklamvärlden normerna runt rakhyveln till sin egen fördel?

Fejkskolan djupdyker i begreppet historiskt bagage. Vilket arv bär artisten Sofia Jannok när hon kliver ut på scen och vad skulle hända om kollegan Lars Winnerbäck övertog hennes kläder? Dessutom undersöker vi melankolins höga status i kultursvängen och frågar oss varför Annika Norlin gärna ser arg ut på bild.

Fejkskolan tittar på vilket svängrum roliga kvinnor och män har haft under 1900-talet fram till i dag. Vem har skrivit manus och hur har rollerna utformats? Vem har skrattat, vem har inte skrattat? Fejkskolan minns också decenniet där manliga komikergäng totaldominerade radio- och tv-tablån och hittar rolig historia om roliga historier.

Fejkskolan tittar på gänget genom historien. Vilka har känt sig manade att starta band, vem har stått i kulissen och vem har kommit och stört? På 1990-talet myntades begreppet Lilla Smurfans princip, om att många kända populärkulturella gäng består av flera killar och en enda tjej. Och hur har groupien beskrivits i låtar och artiklar?

Fejkskolan tittar på varför ensamhet jämt sätts i relation till tvåsamhet. Hur syns det här i realityserier? Och hur bröt ungdomsprogrammet Bullen ny mark för 1980-talets tonårspojkar. Fejkskolan funderar på hur romaner som “På drift” och “Bridget Jones dagbok” har skildrat livet på solokvist för kvinnor och män.

Fejkskolan tittar på varför den manliga kroppen har värderats utifrån muskler och den kvinnliga från bröst och midja. Hur kommer det sig att vi skrattar åt den nakna manskroppen? Och vad hände med heteromännens självbild när popstjärnan Samantha Fox kom ut ur garderoben?

Varför sänkte Paris Hilton sitt tonläge när hon ville kliva fram som affärskvinna? Och hur kommer det sig att Britney Spears sjöng med djupare stämma när hon var barn? Och har vår syn på rösten i förlängningen påverkat vår syn på - röstandet?

Vi tittar närmare på två av 1800-talets mäktigaste influencers - General Tom Thumb och Lavinia Warren. Ett kortväxt powerpar som tog världen med storm, sippade drinkar med kändiseliten, fick en specialdesignad guldvagn av brittiska drottningen och välkomnades till USA:s president för en personlig mottagning när de gifte sig. Men trots rikedom och hyllningar var deras liv också präglade av fejk, fusk och fördomar. Vad berättar deras otroliga historia för oss om nutida stereotyper och har superduon några motsvarigheter i dag?

Programledarna frågar sig hur passande det är att prata om Snövit och de sju dvärgarna. Eftersom myndigheter och funkisgrupper i dag använder ordet kortväxt borde kanske titeln på sagan uppdateras. Men hur politiskt korrekt behöver man egentligen vara? Anna Charlotta och Agneta söker svar på när och varför dvärgarna dyker upp i den välkända folksagan och hur deras karaktärer utvecklas genom århundradena. Var går gränsen mellan sagofigurer och människor? Var Walt Disney rentav nyskapande?

Vi vänder blicken mot bildkonsten. Programledarna kikar på rullstolen ur ett historiskt perspektiv för att sedan tittar närmare på en av världens mest kända rullstolsanvändare - mexikanska konstnären Frida Kahlo. Hur syns rullstolen i historien kring henne, på merchandise, arkivfoton och i kostymfilmer? Är det viktigt att lyfta fram att hon periodvis satt i rullstol eller spelar den ingen roll för hennes konstnärliga gärning? Dessutom - världens kanske mest omtalade och ifrågasatta rullstol - popikonen Lady Gagas.

Programledarna tar en check på historiens rullstols-stereotyper i film och litteratur. Från typiska åka-ut-genom-fönster-scener i komedier till skräckskildringar fram till idag. Fram träder ett mönster - rullstolsburna är sällan med av en slump. Fejkskolan berättar även om ordens betydelse och ger förklaringar kring begreppen funktionsnedsättning, funkofobi och spegling.

Programledarna fortsätter att titta närmare på begreppet yellowface och stereotyper. Vi får höra historien om stjärnan Anna May Wong, en av de skådespelare med östasiatisk bakgrund som drabbades hårdast av Hollywoods kulturella vittvätt. Hur kommer det sig att hon, trots sin stora begåvning och sitt enorma driv, uteslutande erbjöds endimensionella och stereotypa biroller? Vi får reda på mekanismerna bakom filmfabrikens systematiska rasism och hur Anna May Wong trots sina motgångar blev en pionjär i Hollywood.

Genom att leta på filmforum och i tidningsarkiv söker programledarna i Hollywoods historia och tittar närmare på begreppet yellowface. Hur kommer det sig att publiken i slutet av 60-talet accepterade James Bonds usla maskering till japan i filmen "Man lever bara två gånger"? Vad finns det för koppling till asiatisk vittvätt inom den amerikanska filmhistorien och varför blir yellowface-sminkningarna kvar så länge i filmvärlden; finns de kanske rentav kvar idag?

Programledarna bläddrar i gamla modemagasin och söker bland klipp för att ta reda om det verkligen stämmer att Naomi Campbell var den första svarta supermodellen. Så står det ofta i texter än i dag. Fejkskolan kikar närmare på historiska startpunkter, begreppet colorism och tar reda på om det kanske bara har funnits plats för en brunhyad modell i taget i den västerländska modeindustrin.

Vad hände egentligen när soulgruppen The Chantels försvann från sitt eget skivomslag? Programledaren Anna Charlotta Gunnarson och sidekicken Agneta Karlsson pratar vittvätt och afrofobi inom populärkulturen. Hur påverkade USA:s raslagar musikscenen på 1950- och 60-talen och varför har musikhistorien haft så bråttom att byta ut afroamerikaner mot blekare kopior?

Merle Oberon var en mytomspunnen Hollywoodstjärna under 30- och 40-talen. Hon tilldelades ofta överklassroller och beskrevs som en "vacker, naturlig, engelsk flicka med en svag exotisk nyans". Det sades att hon kom från Tasmanien - en ö strax söder om Australien. Men när hon skulle återvända dit började hon agera mystiskt. Hör historien om Indiens Greta Garbo, som hela livet dolde sin härkomst.

Höga skor har använts i alla tider och när Anna Charlotta Gunnarson och David Silva tittar närmare på pumps, stilettklackar och boots hittar de en historia som breddar vår syn på klacken. Under årens lopp har klacken varit symbol för såväl makt och rikedom som sex. Den har också pendlat mellan att vara ett manligt och ett kvinnligt attribut.

Det var flera personer, inte minst kvinnor som var föregångare till Rosa Parks - kvinnan som 1955 protesterade mot raslagarna i den amerikanska södern genom en bussaktion. Claudette Colvin var en av dem. Som 15-åring protesterade även hon på bussarna och blev gripen av polis. Men Claudette blev utstött av medborgarrättsrörelsen. Varför blev det så olika för de två kvinnorna? Och vad gör Claudette Colvin idag?

En kväll 1955 i Montgomery i USA vägrade sömmerskan Rosa Parks lämna sin plats på bussen. Det var en protest mot raslagarna i den amerikanska södern. Vem var hon? Varifrån kommer bilden att hon bara skulle vara en trött liten tant som "råkade" förändrade historien? Är det kanske mer korrekt att kalla henne aktivist? Och varför blev just protester i bussarna så viktiga för medborgarrättsrörelsen i USA?

Det är den romantiserade bilden av Eldorado som överlevt. Till exempel har många klassiska artister gjort låtar där uttrycket förekommer, och även i seriernas värld finns stereotypa berättelser om det mytomspunna Eldorado. Men vad har vår romantiserade bild gjort med vår syn på Sydamerika? Och vad har vi missat av den verkliga historien?

Hur uppstod drömmen om guldriket Eldorado, och har vi någonsin slutat tro på den? Anna Charlotta Gunnarson och hennes sidekick David Silva tar sig en ordentlig titt. På 1500-talet drog de europeiska conquistadorerna ut på jakt efter det mytomspunna guld som skulle finnas någonstans i Sydamerikas djungler. Men äventyret förvandlades till en erövring där människor förslavades och avrättades på de mest brutala sätt.

1922 gick det första Vasaloppet av stapeln för att påminna om det inflytande som Gustav Vasas skidfärd haft över svensk politik. Året därpå deltog sjukgymnasten Margit Nordin och blev den första kvinna att gå i mål i Mora. Men hon blev också den sista på 60 år. Eller? Varför skulle det dröja ända till 1980-talet innan kvinnor tilläts delta i Vasaloppet? Anna Charlotta Gunnarson och David Silva tittar närmare på utmaningen för kvinnor i det legendariska skidloppet.

Det är snö, hjältar och blåbärssoppa, men också lager av mytbildning kring den traditionstyngda tävling som byggt bilden av Gustav Eriksson Vasa. Här vrider och vänder Anna Charlotta Gunnarson och hennes sidekick, David Silva, på historien och myterna, vad är sant och vad är fantasier i historien om Gustav Vasa och det lopp som skapats till hans ära? Och vem är källan till hela historien?

Donald Trumps politiska utspel under sin valkampanj kunde ofta verka improviserade. Men han hade gjort en noggrann research innan han gav sina vallöften. Trump kommunicerar till stor del genom sociala medier, ofta genom microtargeting. Men han var inte först med att anpassa sig efter publiken. I mitten av 1900-talet var Bröderna Marx biodukens humorkungar. Sina sketcher testade de på tusentals personer innan filmerna spelade in. Inget ordval lämnades åt slumpen. Trumps analytiker - en del på Cambride Analytica - arbetade med algoritmer som byggde på flöden på nätet. Marxbrödernas skämt mötte publik i olika städer, med olika bakgrund. Humorn - precis som politiken - skräddarsyddes. Programledaren Anna Charlotta Gunnarson och sidekicken David Silva undersöker hur riktad marknadsföring och personligt spetsad information för olika målgrupper kan påverka oss. Och kanske våra visioner.

Den finns ingen exakt gräns mellan sociala medier och konst. Båda kan provocera, luras, berätta historier och politisera. Fejkskolan berättar här bland annat historien om tjejen som tog tillbaka sina kidnappade bilder från nätet, där de lagts ut på porrsidor under det påhittade namnet Lilla Lovis. Själv skapade hon då en artist med provocerande låttexter som ofta handlar om sex. Namnet? Hon kidnappade tillbaka det med: Lilla Lovis. Programledaren Anna Charlotta Gunnarson och sidekicken David Silva utforskar och källforskar kring etiska och konstnärliga förhållningssätt, kring feminism och ultranationalism. När är något konst? När är det konceptuell konst, forumteater, installation eller performance? När blir något sexism eller rasism? Vilka värden är ok? När är censur ok?

Ett av skälen till att musikfilmen "Saturday Night Fever" blev så klassisk var att den sades bygga på en sann historia. Arbetarkillen Tony sålde målarfärg på dagarna och var dansande discokung på natten. Den byggde på ett stort uppslaget reportage i klassiska New York Magazine. Tjugo år senare avslöjade författaren Nik Cohn att han bara hittat på alltihop. Fejkskolan tittar närmare på falska nyheter, fake news. Vad är sant, vad är osanning? Får man skriva vad som helst? Får man fejka? Vad är redaktionella texter? New journalism? Och vem har ansvaret när vi publicerar oss, en ansvarig utgivare? Du? Hur ska vi förhålla oss till konspirationsteorier? Eller är de i sin tur bara ett påhitt? Programledaren Anna Charlotta Gunnarson och sidekicken David Silva reder ut.

Stereotyper och fördomar står i centrum när Fejkskolan tittar närmare på bilden av Asien i västvärlden. 1963 tände den buddistiska munken Thich Quang Duc eld på sig själv. Protesten mot regimen i Sydvietnam väckte omvärldens fasa. Men i Saigon var reaktionen iskall. Madame Nhu, landets första dam, kallade aktionen för "grillfest". Men medan uttalandet väckte avsky fascinerades västvärlden av henne och hennes vackra klänningar och moderiktiga frisyrer. Programledaren Anna Charlotta Gunnarson och sidekicken David Silva utgår från fotot på omslaget till Rage Against The Machines album från 1992. Varför gav amerikanerna henne namnet "The Dragon Lady"? Var det en asiatisk nidbild? Hur ska vi förhålla oss till en diktatur? Till en frihetskamp?

1974 träffades Rolling Stones-stjärnan Mick Jagger och Leni Riefenstahl, Hitlers favoritfilmare. Vad drev honom? Varför ville superkändisarnas superkändis så gärna posera med nazisternas egen historieberättare på ett fotografi 1974? Kan kvinnan bakom "Viljans triumf" bli förlåten, till exempel i feminismens tecken? Fejkskolan tittar närmare på historiebruk, på hur man kan gå till förstahandskällor och historiska källor. Vad är image och propaganda? Hur påverkas konstnärer, politiker och andra makthavare? Programledaren Anna Charlotta Gunnarson och sidekicken David Silva tittar på hur kända människor skildras.

Historiskt har Argentina två superkändisar, som många av oss känner som legendariska förnamn. Evita Perón och Che Guevara. Den förra som stilsäker kvinnoförebild och glamorös musikalgestalt. Och den andra som supersnygg, revolutionär hjälte och frihetskämpe. Ändå kan Che likaväl beskrivas som mördare. Som fängelsedirektör i Kuba hade han smeknamnet "Slaktaren från La Cabaña". Och Evita var första dam i en långt ifrån demokratisk idealstat där hon kämpade emot en fri press, inte för. Programledaren Anna Charlotta Gunnarson och sidekicken David Silva tittar närmare på storytelling och medialisering. Hur har denna idealisering gått till? Hur har propagandan lyckats lyfta fram dessa idealbilder? Både Evita och Che två syns ju i dag på allt från t-shirts och kalsonger till askkoppar och cykelhjälmar. Och fungerar denna typ av mediestrategier i vår egen tid, i vårt eget samhälle?

En av Sovjetunionens stora nationalhjältar var pojken Pavel Morozov. Enligt diktatorn Stalins propaganda var han pionjären som var kommunismen så trogen att han angav sin egen far. Enligt 1930-talets storytelling mördades han sedan av sin familj. Pavel blev en martyr, en ikon och en förebild. Men hur väl stämmer denna myt? Programledaren Anna Charlotta Gunnarson och sidekicken David Silva går till de historiska källorna, och ser hur vårt eget historiebruk har påverkat vår uppfattning. Hur mycket styr ordval och idealisering? Hur påverkas detta av censur? De drar också trådar i konst och film, från 30-talet och hela vägen in i till exempel vår tids streaming-serie Homeland.

Bilden av Sid Vicious är fortfarande den av en cool, stilbildande punkikon. Och den av hans flickvän Nancy Spungen som missbrukaren som splittrade Sex Pistols. Detta trots att Vicious antas ha knivdödat Spungen på Chelsea Hotel i New York 1978. Med utgångspunkt i varför en svensk djurpark i modern tid döper en järv till Sid Vicious nystar Anna Charlotta Gunnarson och sidekicken David Silva i mytbildningen kring kända och okända kvinnor och män. Hur styrs vi av könsroller och normer? Av manligt och kvinnligt?