Språket

Hemliga språk har skapats för handel, gemenskap, lek och ibland brottslighet. Hör om månsing, rövarspråket, knoparmoj, fikonspråk och lingua ignota.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Rövarspråket, månsing och knoparmoj bygger till stor del på att man manipulerar ett befintligt språk genom olika tekniker: lägga till ljud, kasta om stavelser eller byta ut ord. Men hemliga språk följer sällan en enda regel, vilket gör dem svårare att förstå för utomstående.

– Man kombinerar olika hemliga språk och olika tekniker. Det innebär att det inte finns ett sätt. Man måste vara insatt och använda språket för att hänga med, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

Vissa hemliga språk skapas från grunden

Ännu svårare att hänga med blir det när ett hemligt språk skapas helt från grunden, som med Hildegard av Bingens lingua ignota från 1100-talet. Det är ett språk med egna ord och ett eget system som inte på att man har ändrat i ett befintligt språk.

– Man kan skapa helt nya språk från grunden med en egen ljudbild, egna ord och egen grammatik, kanske också ett eget skriftspråk, säger Henrik Rosenkvist.

Språkfrågor om hemliga språk

Varifrån kommer det hemliga språket dubbelsvenska?

Kommer ordet fika från månsing eller backslang?

Har ordet kille sitt ursprung i västgötaknallarnas månsing?

Finns varvsgöteborgskan fortfarande kvar? Eller finns det andra liknande sociolekter idag?

Vad är egentligen ”tjena mittbena” för uttryck och är det samma princip som cockney rhyming slang?

Mer om hemliga språk

Lyssna på OBS: Radioessän om Hildegard av Bingen och hennes eget språk Lingua Ignota (från 17 augusti 2026).

Boken Slang och hemliga språk av Gösta Bergman från 1964.

Språkvetare: Henrik Rosenkvist, Professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Programledare: Emmy Rasper.

Prefixet be- kan göra att ord byter betydelse, ändrar konstruktion eller förblir nästan desamma som tidigare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Prefixet ”be” kom in i svenskan under senare delen av 1300-talet. Vi lånade in många ord från tyskan som hade den här förstavelsen och sen började vi bilda egna be-ord, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.

Be – ibland ganska meningslöst

Men vad tillför egentligen ”be” i början av ett ord? I vissa fall väldigt lite. Till exempel ”främja” och ”befrämja” har i stort sett samma betydelse. Men i andra fall blir ordet svårbegripligt utan ”be”, exempelvis ”bekymra” där ”kymra” inte är ett ord.

– En tredje kategori är de be-ord där det finns ett ord utan prefixet be, men det är svårt att förstå hur de hänger ihop. Till exempel tala – betala eller skriva – beskriva, säger Ylva Byrman.

Be – kan förändra hela ordet

– Där det har en transitiverande funktion, alltså det ändrar ordet så att det kan ta ett objekt. Ett exempel är skylla och beskylla. Man kan säga ”De skyllde på sin pappa” men man kan också säga ”De beskyllde sin pappa”. I det senare exemplet behövs inte ”på”, förklarar Ylva Byrman.

Språkfrågor om ”be”

Vad kallas konstruktionen med ”be”? Vad händer med ord som börjar med ”be”?

Är beskonad ett ord?

Vad betyder ”bedravar”?

Varför betonar vi första stavelsen just i ordet ”bearbeta”?

Är ”befläckad” ett negativt ord? Är en espresso macchiato en espresso befläckad med mjölk?

Kan man alltid använda ”besitta” som synonym till ”ha”?

Mer om prefixet be-

Läs om be- i SAOB.

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Ungdomsspråk förändras ständigt när ord tappar i styrka och nya uttryck uppstår. Men flera av de ungas uttryck har använts sedan 1950- och 60-talet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Människor har en tendens att överdriva, och då devalveras de starka ordens värde, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.Och hänvisar till en artikel skriven 1936 av språkforskaren Kar Gustav Ljunggren.

Nya ord från sociala medier

Att unga utvecklar egna ord och uttryck är inget nytt fenomen. När ungdomar bygger egna gemenskaper skapas också ett språk som skiljer dem från äldre generationer. Idag hör vi ord som drip, slay, grisch och gyat – ord som kan vara svåra att förstå för föräldragenerationen.

– Men samtidigt har det har aldrig varit lättare än nu att ta reda på vad nya ord betyder, säger Ylva Byrman.

Språkfrågor om ungas språk

Varför används ord som ångest, chock och älskar i betydligt bredare betydelser än tidigare?

Är uttryck som ”sluta sukta mig” ny ungdomsslang, eller har det funnits i svenskan länge?

Vad är egentligen skillnaden mellan skämmigt och skamligt?

Har det blivit svårare för föräldrar att förstå ungdomars språk idag, med ord som drip, slay och andra nya slangord?

Varför säger och skriver vissa unga ”vilket som” där standardsvenska traditionellt använder ”vilket”?

Mer om ungas språk

Artikeln ”Till de försäkrande adverbens betydelseutveckling i svenskan” av Karl Gustav Ljunggren 1936, Nysvenska studier 16, s. 88–122. Finns ej att läsa digitalt, men är citerad tex i Betydelseförändring i svenskan: två empiriska undersökningar av Sven-Göran Malmgren.

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper.

Hur kan mål betyda språk, mat och något att sikta mot? Svenskans homonymer bjuder på överraskande språkhistoria och märkliga sammanträffande.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Homonymi, alltså ord som låter och stavas lika men har helt olika betydelser, förekommer i många språk.

– Det går nästan inte att föreställa sig ett språk som inte har ord som låter lika som betyder olika saker, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.

Genom att följa spåren efter homonymer som mål, gift och broms öppnas dörren till ordens etymologi och de ofta oväntade vägar som språket har tagit genom historien.

– Om man skulle visualisera de olika betydelserna av ordet måls historia skulle det se ut som blodkärl som förgrenas. De kan verka långt ifrån varandra men har samma ursprung, säger Susanna Karlsson.

Rättelse:I avsnittet säger vi fel om ordet lovgirig. Rätt uttal för lovgirig hör du här. Och definitionen av lovgirig enligt Svensk ordbok (SO) är: ”som tenderar att lova” om båt. Och definitionen av lova är enligt SO: styra (segelbåt eller segelfartyg) upp mot vinden. En rättelse hör du i det kommande avsnittet, som du kanlyssna på här.

Språkfrågor om homonymi

Hur hänger röra i soppan, avloppsrör och en enda röra ihop?

Hur kommer det sig att girig är något negativt och vetgirig något positivt, och har orden något att göra med lovgirig?

Har insekten broms och bromsen på en bil något med varandra att göra?

Varför finns det så många mål? Modersmål, fotbollsmål, måltid, mål i mun och brottmål.

Har gift i betydelsen att något är giftigt och gift i betydelsen ingått äktenskap något samband?

Mer om homonymi

Läs iSAOB om olika ”mål”.

Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Programledare och producent: Emmy Rasper.

När politiker använder uttryck som vanligt folk, hårt arbetande människor, verklighetens folk eller hjärtlandet avslöjar de vilka väljare de vill nå.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I årets valrörelse hörs begreppet ”hårt arbetande människor”, framförallt från regeringen men också från oppositionen.

– Begreppet har fått kritik för att det exkluderar de som har sjukpenning, pensionärer, unga som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden och arbetslösa, säger Anna W Gustafsson,docent i svenska vid Lunds universitet.

Ett annat begrepp som används av politiker är ”vanligt folk”, med det är ett för luddigt och brett begrepp tycker My Rohwedder, inrikespolitisk kommentator på Aftonbladet.

– Om ni visste hur många år jag har lagt på att få Socialdemokraterna att definiera vad vanligt folk är, och de har ännu inte lyckats. Alla människor är ju vanligt folk på ett eller annat sätt, säger My Rowhedder.

Gäster:
Anna W Gustafsson,docent i svenska vid Lunds universitet och forskar om språk om politik.
My Rohwedder, journalist och inrikespolitisk kommentator på Aftonbladet.
Programledare: Emmy Rasper.
Producent: Tove Orrbeck.

Språket i valrörelsen är en programserie, i åtta delar, där en språkvetare och en politikjournalist analyserar politikers språk. Släpps i appen Sveriges Radio måndagar 05.00 och sänds i P1 fredagar 10.03.

Alliansen, blågula laget och rödgrön röra spelar det nån roll vad politiker kallar sig själva och varandra?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Partierna använder strategier för att beskriva egna samarbeten och sina politiska motståndares. Ibland funkar det bättre, ibland sämre.

– Det är en kamp om vilka ord som får fäste och vilken benämning man får, säger
My Rowhedder,inrikespolitisk kommentator på Aftonbladet.

– Man försöker sätta ett namn för att det ska markera något nytt och kunna bli viralt, sägerAnna W Gustafsson, docent i svenska vid Lunds universitet.

Anna pekar på att orden man väljer signalerar saker till väljarna.
– Laget betonar enighet medan enallians består av aktörer som samarbetar men behåller sin egen identitet, säger hon.

Gäster:My Rowhedder, inrikespolitisk kommentator på Aftonbladet
Anna W Gustafsson, docent i svenska vid Lunds universitet
Programledare: Emmy Rasper.
Producent: Tove Orrbeck.

Språket i valrörelsen är en programserie, i åtta delar, där en språkvetare och en politikjournalist analyserar politikers språk. Släpps i appen Sveriges Radio måndagar 05.00 och sänds i P1 fredagar 10.03.

Stipuleras, erforderlig, hämsko och omdanas är ord som hörs i Sveriges riksdag. Varför pratar politiker så gammaldags och vad vill de uppnå med det?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det är ett gruppspråk, präglat av juridik och byråkrati, som ska signalera trovärdighet, säger Gunilla Almström Persson, docent i nordiska språk och retorikforskare vid Stockholms universitet.

– Avsikten är att det ska låta kunnigt och högtidligt. Dessutom ska det ge en känsla av att det är objektivt, det saknas ofta subjekt, säger Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot, Sveriges Radio.

Meningar som ”åtgärder ska vidtas” och ”reformer genomförs” är exempel på formuleringar där det inte framgår vem som ska göra något.

– De vill låta seriösa och trovärdiga men det är också ett sätt att försöka skapa uppmärksamhet, säger Gunilla Almström Persson.

Gäster:Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator, Sveriges Radio
Gunilla Almström Persson, docent i nordiska språk och retorikforskare vid Stockholms universitet.
Programledare: Emmy Rasper.
Producent: Tove Orrbeck.

Språket i valrörelsen är en programserie, i åtta delar, där en språkvetare och en politikjournalist analyserar politikers språk. Släpps i appen Sveriges Radio måndagar 05.00 och sänds i P1 fredagar 10.03.

Politiker har ändrat sitt sätt att prata. Hör om hur byråkratiska uttryck ersätts av TikTokspråk och vardagliga formuleringar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– När trendord dyker upp i riksdagen hörs det direkt att de är inövade, säger Alexandra Carlsson Tenitskaja, politikreporter på Göteborgs-Posten.
Hon tycker att politiker generellt är duktiga på att anpassa sitt språk mellan de många olika format som finns idag, men att det finns tillfällen när det inte blir naturligt.

Förändringen av språket sker ytterst medvetet och ska inte förväxlas med otvungna, vardagliga samtal menar språkvetareAnna-Malin Karlsson.
– Det politiska språket har blivit strategiskt vardagligt. Det låter nära, men är noggrant planerat, säger hon.

Språket i valrörelsen är en programserie, i åtta delar, där en språkvetare och en politikjournalist analyserar politikers språk. Släpps i appen Sveriges Radio måndagar 05.00 och sänds i P1 fredagar 10.03.

Gäster:Alexandra Carlsson Tenitskaja, politikreporter på Göteborgs-Posten
Anna-Malin Karlsson, professor i svenska vid Stockholms universitet.
Programledare: Emmy Rasper.
Producent: Tove Orrbeck.

Hör om varför politiker har laddat ord som utanförskap, vandel och arbetarparti med nya och fler betydelser.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Politiker tar ord och fyller dem med ny innebörd, inom språkforskning talar man om ockuperade ord och uttryck. Ett tydligt exempel är när Moderaterna 2006 började kalla sig det nya arbetarpartiet.

– Det nya arbetarpartiet var oerhört provocerande för Socialdemokraterna, säger Mats Knutson, inrikespolitisk kommentator på SVT.

Ett ord som det pratas om i politiken idag är ”vandel”, ett gammalt juridiskt ord som få använde innan Tidöpartierna började prata om det.

– Man tog begreppet från lagstiftningen och fyllde det med tydligare kriterier, säger Magnus P Ängsal, docent i tyska vid Göteborgs universitet och som forskar om politiskt språk.

Ett annat ord som omdefinierats inom politiken är ”utanförskap”.
– Utanförskap har gått från att beteckna arbetslöshet till att betyda ett segregationsproblem, säger Mats Knutson.

Gäster:Mats Knutson, inrikespolitisk kommentator på SVT.
Magnus P Ängsal, docent i tyska vid Göteborgs universitet och som forskar om politiskt språk
Programledare: Emmy Rasper.
Producent: Tove Orrbeck.

Språket i valrörelsen är en programserie, i åtta delar, där en språkvetare och en politikjournalist analyserar politikers språk. Släpps i appen Sveriges Radio måndagar 05.00 och sänds i P1 fredagar 10.03.

Kvoteringssmocka och bensinpopulism politiker älskar att hitta på nya sammansatta ord. Vad gör det för debatten?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det är nästan alltid uttänkt skulle jag säga men de är olika duktiga på att få det att låta spontant, säger Anders Holmberg, politikreporter och programledare SVT.

Exempel på sådana nybildningar är ”bensinpopulism”, ”antielektrifieringspolitik” och ”kvoteringssmocka” – ord som snabbt sätter en bild och riktning i debatten.

– Det är ju jätteroligt, vi kan göra precis som vi vill med språket. Den här friheten att vara kreativ den utnyttjar ju politiker väldigt mycket och det tycker jag att de ska göra, säger Gunilla Almström Persson, språkvetare och retorikforskare docent vid Stockholms universitet.

För journalister blir det en balansgång.

– Ibland kan det vara så att man inte vill skicka just det där ordet vidare för att man vill snarare att de ska svara i sak, säger Anders Holmberg.

Språket i valrörelsen är en programserie, i åtta delar, där en språkvetare och en politikjournalist analyserar politikers språk. Släpps i appen Sveriges Radio måndagar 05.00 och sänds i P1 fredagar 10.03.

Gäster:Anders Holmberg, politikreporter och programledare SVT.
Gunilla Almström Persson, språkvetare och retorikforskare docent vid Stockholms universitet.
Programledare: Emmy Rasper.
Producent: Tove Orrbeck.

När politiker undviker frågor används talepunkter, nästan-svar och upprepningar. Språket i valrörelsen synar strategierna i intervjuer och debatter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det förekommer att politiker inte svara alls på frågor men vanligare är att de svarar något närliggande utan att ge ett tydligt svar.

– En vanlig strategi är att svara med en princip i stället för att ge ett konkret besked, säger Fredrik Furtenbach, inrikespolitiska kommentator.

– Man väljer att svara på den del av frågan som man är beredd att hantera och ignorerar resten, sägerSusanna Karlsson, docent i nordiska språk.

Ytterligare en taktik är att ha förberedda talepunkter, alltså budskap som politikerna själva vill passa på att föra fram, ibland oavsett vilken fråga de fått.

Gäster:Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator Ekot Sveriges Radio.
Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Programledare: Emmy Rasper.
Producent: Tove Orrbeck.

Språket i valrörelsen är en programserie, i åtta delar, där en språkvetare och en politikjournalist analyserar politikers språk. Släpps i appen Sveriges Radio måndagar 05.00 och sänds i P1 fredagar 10.03.

Politiker svarar ibland medvetet vagt eller undvikande på journalisters frågor. Hör om metoderna och vad de egentligen menar i Språket i valrörelsen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– ”Frågan bereds” behöver egentligen inte betyda någonting alls, bara att inget finns att berätta, säger Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Sveriges Radio.

Andra exempel på svar som är vaga är ”Jag vill inte föregå utredningen”, ”Frågan bereds i Regeringskansliet” och ”Vi följer detta noga”.

– ”Jag gjorde en samlad bedömning” används när man inte kan eller vill motivera ett beslut, säger Fredrik Furtenbach.

Susanna Karlsson, docent i nordiska språk, beskriver samtalet mellan politiker och journalister som något helt annat än vardagligt prat.
– Samtalet mellan journalist och politiker har egna spelregler och liknar ibland ett förhör.

Gäster:Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator Ekot Sveriges Radio.
Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Programledare: Emmy Rasper.
Producent: Tove Orrbeck.

Språket i valrörelsen är en programserie, i åtta delar, där en språkvetare och en politikjournalist analyserar politikers språk. Släpps i appen Sveriges Radio måndagar 05.00 och sänds i P1 fredagar 10.03.

Om man utgår från de mejl som kommer in till programmet, så finns det en längtan efter logik i språket. Men språket är inte alltid logiskt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det finns vissa överensstämmelser mellan det talade språket och formell logik och det finns också vissa regelbundenheter i språket. Men språket är ju till viss mån ett naturligt fenomen som utvecklas hela tiden, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

En sak som kan uppfattas som ologiskt är att ett ord som stavas på ett visst sätt, kan uttalas på ett helt annat sätt. Det som väger tyngst när det gäller stavning är bruket, hur man gör. Alltså argumentet att ordet ska stavas som det brukar stavas, eller brukade stavas.

– Sjuåringar som ska lära sig att stava är väldigt få och i minoritet jämfört med majoriteten av gamla stötar som har stavat på ett visst sätt i hur många år som helst. Så det finns en inneboende tröghet i systemet som gör att det blir väldigt svårt att genomföra stavningsreformer, säger Henrik Rosenkvist.

Språkfrågor om logik i språket

Vad hade vi för språkliga regler innan grammatiken utvecklades?

Varför har det svenska språket så många ord som stavas på ett sätt men uttalas på ett annat?

Är de två ordklasserna substantiv och verb dominerande också i andra språkgemenskaper?

Varför har ordet ”gapa” samma form i grund- och imperativform?

Hur har uttrycket ”både ock” kunnat bli ”både men också” och ”både men även”?

Läs mer om logik i språket

Läs Viktig svenska: Alla dom där språkfrågorna (2023)

Språkvetare: Henrik Rosenkvist, Professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Pappaskämt, ordvitsar och syftningsfel. Vi svarar på frågor om hur språket används när det ska vara roligt och bjuder på en och en annan vits.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Språket har vi för många olika saker, men en viktig sak är att leka, säger Henrik Rosenkvist, Professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

– Oftast är det ju så att är man säger ett skämt eller en vits så bygger man upp det som en situation, och då bygger man upp en spänning. Och så får den här spänningen en katarsiseffekt, fortsätter han.

Språkfrågor om humor i språket

När och varför uppstår det humor i språket?

Jag lärde mig ganska nyligen att väskorna som man ofta ser äldre människor dra efter sig heter ”Dramaten”. Finns några fler liknande ord som förklarar i namnet vad det är för något? 

Jag älskar syftningsfel. Finns det några regler för hur de fungerar, och genvägar för att ”tvinga fram” dem?

Har ”pappaskämt funnits länge, eller är det något nytt?

Finns det någon koppling mellan läderarbetet garva, och garva i betydelsen skratta?

Vet man hur man skrattade förr och i andra kulturer? Det är väl inte en naturlag att det måste vara ha-ha eller hi-hi?

Läs mer om humor i språket

Stilblommor och Grodorav Albert ”Purre” Holmkvist.

Laughter and culture av Gregory A Bryant och Constance M Bainbridge

Språkvetare: Henrik Rosenkvist, Professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Programledare: Emmy Rasper. Producent: Gustav Ingerhage.

Vi har tidigare pratat om artigheter i språket. Nu gör vi tvärtom och ger er ett (förhoppningsvis trevligt) program om otrevligheter i språket!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag tycker att det är otrevligt när den jag pratar med medvetet inte tittar på mig, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

– Och när någon bara svarar ”ja” eller ”nej” på en ja- eller nej-fråga. För det vanligaste är att man lägger till något mer. Man behöver nästan alltid förklara ett nej, men även ett ja kräver ofta mer information, fortsätter hon.

Danska – otrevligt och barskt?

Vi blickar också utanför Sveriges gränser och reder ut varför det danska språket kan uppfattas som otrevligt för oss. De flesta svensktalande förstår danska tillräckligt väl för att vi inte ska behöva byta till engelska, men vi använder vårt eget språk som mönster för att förstå. Så saker som går bra att säga på svenska, och som man direktöversätter till danska kan slå fel.

– Vi tolkar det som att de ligger närmare oss språkligt än vad de gör. Det är som upplagt för missförstånd, säger Susanna Karlsson.

Språkfrågor om otrevligt språk

Är det danska språket lite otrevligt?

Är uttrycken ”håll käften” och ”håll truten” lika otrevliga?

Varför anses det otrevligt att säga ”hördudu” medan det inte anses otrevligt att säga ”hörnini”?

Varför är uttrycket ”Jag hör vad du säger” negativt laddat?

Är ”fattar” otrevligare än ”förstår”?

Är det otrevligt att inte sätta sig själv sist när man räknar upp ett antal personer inklusive sig själv?

Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Programledare: Emmy Rasper. Producent:Erika Hedman.

En del titlar har feminina former såsom skådespelerska eller dansös, men inte bagare eller präst. Hör om varför vissa blir kvinnliga och andra inte.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det har varit olika principer över tid. Det är inte en gudagiven ordning, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Både de könade och neutrala titlarna har använts för att synliggöra kvinnor i språket.

– Den tidiga feminismen jobbade med att snarare öka femininformerna för att synliggöra kvinnor. Men, någonstans på mitten av 1900-talet blev rörelsen sån att man gick mot enhetsformer istället, säger Susanna Karlsson.

Språkfrågor om manliga och kvinnliga titlar

Varför säger sportkommentatorerna höjdhopperska, diskuskasterska och häcklöperska? De skulle ju aldrig säga studentska, profesorska eller chaufförska.

Man kan tala om biskopinnan, prostinnan och pastorskan, men kyrkoherdens fru blir inte kyrkoherdinnan! Varför?

Ska Ulla Skoog påannonseras som skådespelare eller skådespelerska?

Vad bestämmer om ändelsen blir ”-ska” som i majorska, eller ”-inna” som i prostinna?

Titeln professor är könsneutral, men varför skiljer man på den pensionerade professorn som emeritus för män och emerita för kvinnor?

Vi följer serien Min fantastiska väninna och undrar om det faktiskt finns ett engelskt ord för, väninna trots att den engelska titeln lyder My brilliant friend?

En kvinnlig vän kallas väninna, men vad kallas en manlig vän?

Hur ser historien för ordet väninna ut? Jag är född på 80-talet och skulle aldrig få för mig att kalla mina vänner väninnor.

Mer om manligt, kvinnligt och könsneutralt språk

Läs vad Språkrådet svarar på frågan Vilka yrkesbeteckningar ska man använda om man vill uttrycka sig könsneutralt?

Läs vad Språkrådet svara på frågan Hur vet man om ett ord för en grupp människor är könsneutralt?

Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Programledare: Emmy Rasper. Producent:Gustav Ingerhage.

Det finns flera sätt att bilda nya ord på, och i svenska språket är det lätt att göra det.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Man kan ju alltid ta ett lite ovanligt ord, till exempel ”ploj”, och sätta ihop det med ”kaka” - plojkaka. Det kanske ingen har sagt tidigare, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.

Att sammanfoga två ord till ett nytt är ett sätt. Men vi kan också bilda nya ord med hjälp av avledning. Då tar vi ett verb, till exempel säga, och bildar substantivet ”sägning”. Det här är två exempel på morfologi, alltså ordbildningslära.

Språkfrågor om ordbildning

Kan man säga ”obegåelig” om en väg som det inte går att gå på?

Henrik, 7 år, har kommit på ett nytt ord som kan användas när man inte vet om någon vill kalla sig kille eller tjej: ”tjille”. Hur gör man för att ett ord ska börja användas?

Varför säger många barn ”lagg” istället för ”la”?

Är ”humorös” i betydelsen ”humoristisk” ett nytt ord som uppstått?

Kan ”positivism” användas istället för ”positivitet”?

Är ”konsekvensrevidering” ett existerande ord?

Mer om ordbildning

Läs om sammansättningar (Svanlund, 2009)

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Språkfel i välrenommerade medier kan vara mycket irriterande, vi grottar ner oss i rubriker, radioprat och artiklar som lyssnarna reagerat på.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I tidningar, radio och TV förväntas språket vara vårdat och korrekt, och så är det kanske inte alltid. Men har språket i medierna blivit sämre?

– Det är svårt att mäta språks godhet eller dålighet. Men det är väl så att det är lite högre tempo i dag och att man har sparat in på den korrekturavdelning som fanns förr, säger Ylva Byrman universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.

Språkfel som finns överallt

De språkfel som lyssnarna stött på i medierna är inte unika för medierna, utan förekommer i vanligt språkbruk och begås av alla.

– Alla de sakerna som vi har tagit upp hittar vi också i annan skrift och annat tal, men i medierna förväntar man sig att de ska följa en viss norm för vårdat skriftspråk, säger Ylva Byrman.

Språkfrågor om mediespråk

Kan ord som är singularis numera hanteras som om de har pluralform? ”Dels var man rädda” och ”Det är kommunen själva som”.

Är ”MC-gängen kan dra in barn i deras konflikter” ett syftningsfel?

Kan man säga egna istället för egen eller eget?

Heter det vuxit eller växt?

Har ”har” blivit mindre vanligt eller försvunnit?

Vad har hänt med ordet ”chock”, i media används det till exempel om en ny bolåneränta?

Läs mer om språkregler

Läs Andreas Brimbergs blogginlägg om egen, eget och egna.

Se Jan Svanlunds presentation om sammansättningar

Lyssna på intervjun med Eva Sundgren om språkkänsla, som nämns i avsnittet.

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Gustav Ingerhage.

Många förknippar kanske småländska med Astrid Lindgren och karaktärerna i hennes böcker. Men går det att prata om en enda småländska?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det går mycket väl att tala om småländska som en dialekt men man måste fördjupa tanken litegrann, säger Gunlög Josefsson, professor emerita i svenska vid Lunds universitet.

– Det finns stora skillnader inom Småland, framför allt när det gäller satsmelodi, men också stora likheter. Framför allt är det slående att man hittar många dialektord som är desamma över hela landskapet. Men man kan tänka sig Småland som en stor fyrkant och skilja på sydvästsmåländska, nordsmåländska, nordöstsmåländska och kalmardialekten, förklarar Gunlög Johansson.

”Man ska inte tro att r:et alltid är borta”

Till skillnad mot vad man kan tro försvinner inte alltid r:en i småländska.

– Ibland så smittar r:et av sig på vokalen efter. Så uttalet på till exempel ”höna” och ”hörna” låter inte likadant.

Språkfrågor om småländska

Lyssnaren Annika vill veta mer om genitivformerna ”hansa bil” och ”hennesa bil”.

Hur används uttrycket ”i bare” och är det unikt för småländskan?

Vad betyder ordet ”onati”?

”Klök” betyder att en växt är frodig. Finns det nämnt någonstans?

Hur utbredd är användningen av orden ”söa” och ”söerna” som betyder får?

På den småländska landsbygden finns flera platser som inleds med ”hor”, till exempel Horsarp och Horhult. Betyder ”hor” något annat än det vi känner till idag?

Läs mer om småländska

Läs boken Småländska: orden och grammatiken (2021)

Lär dig mer om småländska ortnamn (1992)

Slå upp ord i Svenska Akademiens Ordböcker

Sök i Svenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz via Litteraturbanken.

Sök i Syd- och västsvensk dialektdatabas via ISOF.

Gäst: Gunlög Josefsson, professor emerita i svenska vid Lunds universitet. Språkvetare: Henrik Rosenkvist, Professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Min mormor, född 1887 i Medelpad, använde ordet Lyssnarna undrar om äldre släktingars ord och uttryck och vi lär oss om häffel, speta och bissa.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Många lyssnare funderar över ord eller uttryck som äldre släktingar använt, som idag kan verka utdöda. Men hur länge kan ett ord egentligen leva kvar?

– Man brukar säga att ett språk försvinner på tre generationer. Det kanske är så att ord också försvinner på tre generationer. Ett ord som min farfar har använt kan jag möjligtvis använda, men jag för det inte vidare till mina barn, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Vissa av orden kan vara mycket lokala

– En del frågor av den här karaktären, oavsett hur mycket man letar så hittar man ingenting om de här speciella uttrycken. Då tyder det på att de har använts väldigt lokalt och kanske också under en väldigt begränsad tid. Men andra uttryck kan vi hitta mer om, säger Henrik Rosenkvist.

Språkfrågor om äldre ord och uttryck från lyssnarnas släktingar

Min mamma född i Östergötland 1923, hade ett uttryck som hon sa till mig om jag inte räckte upp att exempelvis hämta något på en hylla: ”Speta på en stol, så räcker du, ” Var kommer det ifrån?

Jag har funderat på vad ordet ”häffel” egentligen betyder och om det är ett svenskt ord överhuvudtaget. Min pappa använde ordet ofta i bemärkelse av något stort och gärna med humor.

Min mormor föddes 1910. Hon sa ”intressang” i ställer för intressant. Tänker då på komplimang, resonemang, engagemang. De kommer väl alla gissar jag från franskan. Varför blev inte intressant intressang på svenska, som de andra orden?

Min pappa gick som ung i lära hos olika affärsmän och butiksägare i Göteborg . När han berättade om sin praktikanttid använde han ordet ”principal”om sina gamla chefer och läromästare. 

Min Mormor Alva, född 1923 och uppvuxen på landsbygden mellan Alingsås och Vårgårda, använde ordet ”bissa”. Är det faktiskt ett ord som använts i Sverige?

Min mormor, född 1887 i Vivstavarv, Medelpad, sade skaft om någon dam såg ut att tillhöra det lättare gardet, om damen ifråga även rökte kallades hon ”ratskaft”. Jag undrar om det var vanligt att man använde dessa uttryck?

Min kära mormor Anna Götharsson kunde använda uttrycket ”hucken turre” om hon undrade vem samtalet handlade om. Har försökt att hitta ursprunget men inte lyckats.

Mer om äldre ord och uttryck

Svenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz via Litteraturbanken.

Svenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz via Projekt Runeberg.

Syd- och västsvensk dialektdatabas via ISOF.

Afhandling om svenska stafsättet av Carl Gustaf af Leopold.

Språkvetare: Henrik Rosenkvist, Professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Programledare: Emmy Rasper. Producent:Gustav Ingerhage

Språket är fullt av ord och uttryck som vi använder och förstår utan att nödvändigtvis veta hur de uppkom.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Så är det med ganska många ord runt omkring oss, att vi inte kan se ordet och skåda in i dess etymologi, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

– Och jag vet, för att jag har jobbat med er språkvetare i många år nu, att ni kallar dem för ogenomskinliga. Så det här blir ett – förhoppningsvis – genomskinligt avsnitt om ogenomskinliga ord och uttryck, säger Emmy Rasper, programledare.

Därför säger vi lathund och ”jo tjena”

Ett exempel på ett ogenomskinligt ord är "lathund”. Vi kan definitionen av lathund, men varför heter det så?

– Hund kan ju vara ett skällsord. Om man vill skälla på någon som är slö, då är det en lathund. Men sen har det förts över till den här korta sammanställningen av hur man ska utföra vissa uppgifter. Man kan tänka sig att någon har börjat använda det skämtsamt. ”Det här är för den som inte riktigt orkar hålla ordning på alla steg i huvudet”, förklarar Susanna Karlsson.

Lär dig också hur det kommer sig att uttrycket ”jo tjena” betyder ungefär ”nej verkligen inte, om det hade jag inte väntat mig heller”.

Språkfrågor om ogenomskinliga ord och uttryck

Vad betyder förledet ”dis” i ”disponibel inkomst”?

Hur kan ”jo tjena” betyda ”nej, verkligen inte”?

Vad menar man egentligen med uttrycket ”nöjet är helt på min sida”?

Varför heter det ”lathund”?

Varför säger vi ”i och för sig” och ”överhuvudtaget”?

Varför svarar många ”Det betyder jättemycket” på frågan om vad det betyder för honom eller henne?

Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Programledare: Emmy Rasper. Producent:Erika Hedman.

Vi har alla träffat på dem en del av oss kanske rent av är en. Det här avsnittet tillägnas alla språkpoliser där ute!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En språkpolis kan definieras som någon som irriterar sig på något som hen tycker är fel, och som dessutom rättar.

– Ja, man delar med sig av sin irritation. Där inträder språkpoliseriet, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Finns olika sorters språkpoliser

– Om någon på en fest ställer frågan om det finns någon vill ha mer tårta, och får svaret att det säkert finns någon som vill ha mer tårta – i världen, så är det mer ett skämt. Språkpolisen avstår från att göra en pragmatisk tolkning och gör en väldigt bokstavlig tolkning. Men så finns det också de som påpekar normbrott i sammanhang där normbrottet inte spelar så stor roll. Det kan handla om att det är fel i kommateringen, säger Susanna Karlsson.

Behandla språkpoliser med vänlighet

Mycket av det som språkpoliser reagerar på är helt vanlig språklig variation. Men vissa av de här variationerna har högre status, och språkpolisen förespråkar gärna den snäva skriftspråksstandarden för alla kommunikativa sammanhang.

– Jag tror att det kan vara svårt att hantera någon som verkligen vill vara en språkpolis. Men att påpeka vad som verkligen är sakfrågan kan vara ett sätt. Och att vara vänlig, säger Susanna Karlsson.

Språkfrågor om och från språkpoliser

Varför finns det så många språkpoliser och hur ska man hantera dem?

Kan man säga ”ta tillvara på”?

Är det grammatiskt korrekt att säga ”ett slags” och ”en sorts”?

Har ”utevaro” ersatt ”frånvaro” i nyhetssammanhang?

Ska man skriva ”kafét” eller ”kaféet”?

Mer om språkpoliser

Läs Språktidningens artikel om varför vi blir så arga på språkpoliser (2013)

Läs Språkriktighetsboken (2005)

Läs Erik Wellanders bok Riktig svenska (1982)

Gå in här för korrekta stavningar.

Läs Svarta listan - ord och fraser som kan ersättas i författningsspråk från Regeringskansliet (2011)

Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Programledare: Emmy Rasper. Producent:Erika Hedman.

Teknik förändras snabbare än språket och därför använder vi fortfarande uttryck som lägga på luren och banda intervjuer.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det finns många ord och uttryck som lever kvar i språket trots att de företeelser de ursprungligen syftade på har förändrats eller försvunnit.

– Vi behöver inte förstå ett uttryck eller känna till dess etymologi för att veta vad det betyder, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.

Den fasta telefonen har gett upphov till flera kvarlevande uttryck

Ett annat uttryck som många använder är ”lägga på” som förklaring till att vi avslutar ett telefonsamtal – trots att vi inte lägger telefonluren på en klyka för att bryta samtalet som förr.

– En lite rolig grej är att nu när vi trycker på skärmen för att lägga på så föreställer ju den symbolen en sån där gammal klassisk lur. Den ikonen har blivit ett konventionaliserat sätt att visa att man påbörjar eller avslutar ett samtal.

Det finns flera uttryck från tiden då vi använde fasta telefoner som lever kvar än idag. En ”nollåtta” är en person från Stockholm, även om vi sällan slår riktnummer när vi ringer längre.

– Men jag tror att det är ett uttryck som är på ganska stark tillbakagång. Det ser ut som att det hade sin topp på 90-talet och att det då var ungefär tio gånger vanligare än idag. Det första belägget jag hittar är från 1977 och då förklarades det som ett finare ord för badjävlar, säger Ylva Byrman.

Språkfrågor om uttryck

Varför säger ni på radion att ni ”bandar” när banden inte finns kvar?

Är ordet ”nollåtta” på väg att dö ut när färre använder fast telefon?

Varför heter det ”epatraktor”?

Vad betyder ordet ”avrivare”?

Vad betyder egentligen ”hack i skivan” och hur använder man det?

Vad menar man med att ”ge järnet”?

Mer om uttryck som lever kvar i språket

Lyssna på inslaget Gamla bruksföremål lever kvar i språkliga uttryck från Radio Sweden, (från 2011).

Läs artikeln Ordspråken som ingen längre förstår från Aftonbladet (från 2020).

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Ett förtrollande avsnitt om häxor. Vi greppar kvasten för att lära oss mer om svartkonst, Blåkulla och påsktraditioner.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– I 1800-talets folkberättelser förekommer ”påskkärring” som ett ord för häxa just under påskveckan. Sedan gick det över till att bli barn som tigger godis, säger forskningsarkivarien Tommy Kuuselasom specialiserar sig på folktro.

Han berättar också att den svenska traditionen med påskkärringar överraskar kristna i andra länder.

Språkfrågor om häxor och skrock

Varifrån kommer ordet häxa?

Vad är ursprunget till ordet ”häxmjölk”?

Hur hänger orden skrock och skrocka ihop?

Vad betyder ordet ”elma”?

Vad var egentligen hinjakten?

Mer om påsken

Läs om Hemska häxor och söta påskkäringar från ISOF.

Se föredrag om Häxor och Blåkulla i arkivsamlingarna,Tommy Kuusela om beskrivningar och föreställningar om häxor och Blåkulla i ISOF:s samlingar.

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst i avsnittet: Tommy Kuusela, forskningsarkivarie vid Institutet för språk och folkminnen och filosofie doktor i religionshistoria. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Språkets lyssnare har efterlyst ytterligare ett avsnitt om norrländska dialekter. Här kommer det!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det finns en hel del språkliga drag som många uppfattar som typiskt norrländska, men som inte är det. Ett sånt exempel är att placera pronomenet efter ett släktskapsord, till exempel ”pojken min” istället för att säga ”min pojke”.

– Det finns i en stor del av Norden och det går ända ner till det sydsvenska språkområdet, säger Lars-Erik Edlund, professor i nordiska språk vid Umeå universitet.

– Ofta när det gäller de norrländska drag så har de en stor nordskandinavisk utbredning och kan ofta ha motsvarigheter till exempel i den gamla isländskan, förklarar han.

”De är nykter på dansen” – ett dialektdrag som ungdomarna behåller

Ett annat exempel som många uppfattar som ett norrländskt drag är ord som tappar sitt ”a” på slutet, exempelvis ”Vi är nöjd med avtalet” eller ”De är nykter på dansen”.

– Det här finns också i ett väldigt stort område, och det är ett språkdrag som är väldigt starkt även i den yngre generationen där dialekten börjar träda tillbaka. Det kan bero på att det är väldigt frekvent. Men det kan också vara så att man tycker att det är roligt att visa att man har en språklig bakgrund, säger Lars-Erik Edlund.

Språkfrågor om norrländska dialekter

Är det dialektalt att sätta det possessiva pronomenet efter, istället för före, objektet? Till exempel som i ”han åkte med pojken sin” istället för ”han åkte med sin pojke”.

Är uttrycket ”å då sass'a si'a (si'en)” (”och då sa hon sig se henne (honom)”) ett lokalt ångermanländskt uttryck eller är det mer spritt?

I vissa norrländska dialekter uttalas inte ”a” i slutet av ord, även om det inte blir mer effektivt. Varför är det så?

Finns det ett typiskt sj-ljud i de norrländska dialekterna?

På överkalixbondska pratar man om ”bruna svartskor”. Varför säger man så?

Betyder ”elak på” samma sak som ”elak mot” på de norrländska dialekterna?

Är det typiskt norrländskt att upprepa pronomen, till exempel ”Jag hämtar den jag”?

Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Gäst: Lars-Erik Edlund, professor i nordiska språk vid Umeå universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Språket på varorna i mataffären är inte alltid grammatiskt korrekt. Det är till exempel inte ovanligt att särskriva varans namn på en förpackning.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det här är ett specialfall av särskrivning som man ibland brukar kalla logotypsärskrivning. Att man väljer att inte sätta ut bindestrecket beror inte på platsbrist utan på att grafikerna som gör detta tycker att bindestrecket är fult, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.

Ibland marknadsförs också varor på ett annat språk än svenska. Ylva Byrman har med sig en burk pizzasås till studion med en etikett som blandar svenska, engelska och italienska.

– Först så står det ”solo pomodoro” (bara tomater), och sedan ”pizza sauce” med engelsk stavning. Och under står det ”classica” som är ett italienskt adjektiv. Och så sist: ”äkta smak av italiensk pizza”. Så det är en väldig språkblandning här, säger Ylva Byrman.

Men varför blandar livsmedelsproducenter språk på sina etiketter?

– Jag tror att det handlar mycket om att vi går på det här, att det faktiskt säljer.

Det kallas pinnen som vi lägger på varubandet

Vi reder också ut vad man egentligen ska kalla den där pinnen som läggs mellan varorna på det rullande bandet i kassan.

– Det finns flera benämningar: kundpinne, kundkloss, kassapinne, kundavskiljare... men jag skulle säga att kundpinne kanske är det bästa. Och det är med i Svenska akademiens ordlista sedan 2015, säger Ylva Byrman.

Språkfrågor om etiketter i mataffären

Kan man verkligen säga att ett diskmedel har en ny effektivare formulering?

Hur ska man skriva lättmjölk och lätt crème fraiche?

Varför heter det havregryn och inte havreflinga? Det är ju en flinga?

Varför säger man livsmedelsaffär?

Vad kallas pinnen som läggs mellan varorna på kassabandet?

Mer om etiketter i mataffären

Anders Svensson, chefredaktör på Språktidningen, om formula och formulering (DN 2024)

Språkvetare: Ylva Byrman,universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Vad tycker egentligen en rappare är ett bra och dåligt rim? Erik Lundin delar med sig av sin kunskap.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Språkets rimskola lär vi oss om flerstaviga rim, nödrim och allitterationer.

Erik Lundin om rimteknik

Gäst i veckans avsnitt är rapparen Erik Lundin. Han är aktuell med tolkningen av Ted Ströms ”Vintersaga” som han gjort i samarbete med indiebandet Deportees. Låten fick uppmärksamhet för att ha varit den första att framföras i ”På spåret” med nyskriven text.

För Erik Lundin är känslan i orden viktigare än felfri rimteknik.

– Hur det låter är viktigare än att det rimmar, alltid. Sedan så låter det nästan alltid bäst att det rimmar, men det måste inte vara så kallade perfekta rim, säger han.

Rimmar ”blomma” och ”trumma”?

En av veckans lyssnarfrågor handlar om rimmet av orden ”blomma” och ”trumma”. För någon med skånsk dialekt funkar det, men kanske inte för andra.

– Om det låter som ett rim, då är det ett rim. Rim är en muntlig företeelse, och om det låter rätt för den som säger det, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Det finns ännu fler dialektala rim att utforska.

Lyssnarfrågor om rim

Rimmar ”låda sprit” med ”låta fint”?

Rimmar ”blomma” och ”trumma”?

Rimmas det mindre i svensk barnlitteratur än i barnböcker på engelska?

Är ”hingst” det enda ordet som rimmar på ”pingst”?

Uttrycket ”det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder” rimmar i svenskan, men inte i andra språk. Kommer uttrycket från Sverige?

Är rimmet ”söker” och ”öker” ett nödrim i J-O Wallins psalm ”Vad är den vän?”?

Mer om rim

Titta på avsnittet av På spåret (från 2026) där Erik Lundin och Deportees framträder med låten ”Vintersaga”.

Lyssna på The Cabin av Ylvis (från 2013) som nämns i avsnittet.

Använd svenska.se som baklängesordbok genom att skriva * och sedan det du vill rimma på. Till exempel ”*ingst”

Språkvetare:Susanna Karlsson,docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst i avsnittet: Erik Lundin, låtskrivare och artist. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Förr sa föräldrar inte jag älskar dig till sina barn. Det har förändrats. Hör vad som har hänt med uttrycket, som nu även kan användas till vänner.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Förr satte man inte ord på det här så som vi gör idag, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Även hur vi uttrycker oss gentemot vänner är en generationsfråga. Personer i 30-årsåldern säger oftare ”jag älskar dig” till sina kompisar, än vad äldre personer gör.

1800-talssvensken kallade sin kompis för bror

Vi reder också ut varför vissa lägger till ord som ”bror” och ”kompis” i slutet av meningar, och varför det kan uppfatta som stolpigt.

– För 150 år sedan hade man tyckt att det var mindre konstigt, berättar Susanna Karlsson. Män i övre medelklassen som var vänner med varandra la bort titlarna och var bror med varandra.

Kan man säga nuvarande pojkvän utan att planera att skaffa en ny?

Det finns en trend på sociala medier där partners blir upprörda när de blivit kallade för ”min nuvarandepojkvän”.

– Om jag säger att jag ska gå och fika med min pojkvän, då förutsätts att det här är min nuvarande pojkvän. Att säga ”nuvarande” lägger till mer information än vad som strängt taget behövs. Det är korrekt, men nuvarande antyder tillfällighet, förklarar Susanna Karlsson.

Språkfrågor om språket i relationer

På italienska finns det två olika sätt att säga ”Jag älskar dig” på, beroende på vem man säger det till. Hur skiljer man på betydelsen av ”Jag älskar dig” på svenska när man använder det i en romantisk kontext, och när det sägs till en kompis? Och är det någon betydelseskillnad på ”Jag älskar dig” och ”Älskar dig”?

Hur kommer det sig att ordet ”älska” har blivit så välanvänt?

Lyssnaren Anders vill inte bli uppropad med förnamn på vårdcentralen. Är det mer privat med förnamn?

Varför låter det så konstigt att säga ”min nuvarandepojkvän” och kan man säga nuvarande om något som inte är tillfälligt?

Varför har vissa börjat lägga till ord som ”bror” och ”kompis” i slutet av meningar?

Mer om språket i relationer

Läs en sammanfattande text om Paul Grices maximer om kommunikation, från Lunds universitet.

Språkvetare: Susanna Karlsson,docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Vi fördjupar oss i svenska gatunamns historia och betydelse. Boulevarder, gator och vägar vi reder ut begreppen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vad skillnaden på en gata och väg är kan vara klurig, men vi går till botten med frågan.

Lyssnaren Lena hade nämligen själv fått frågan om vad skillnaden är. Hon gav instinktivt ett svar som inte riktigt visade sig stämma.

Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet, hjälper henne att lösa gåtan.

– Det är alltid riskfyllt att kasta ur sig spontana svar på språkfrågor, det har jag själv erfarenhet av, skrattar han.

Språkfrågor om gatunamn

Vad är skillnaden på gata och väg?

Varför heter det Läraregatan och inte Lärargatan?

Vad betyder egentligen Knarrhögsgatan?

Varför används kolon i vissa förkortningar, som till exempel ”g:a”, ”s:t” och ”k:a”?

Vad är skillnaden på aveny, esplanad och boulevard?

Vad betyder ändelsen "-strätet” som finns i vissa gatunamn?

Mer om gatunamn

Kolla på historiska kartor genom Lantmäteriet.

Läs SCB:s artikel På Ringvägen bor det flest (från 2021).

Läs P4 Kristianstads lista på roliga gatunamn i Skåne (från 2011).

Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Redaktionen för Svenska Akademiens ordlista avslöjar hur nya ord väljs in, vilka ord som är svårast att definiera och hur SAOL egentligen ska uttalas.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nyligen kom en ny upplaga av Svenska Akademiens ordlista, SAOL 15, ut. Ordlistan normerar stavningen för svenska språket och avgör bland annat vilka ord som godkänns i olika ordspel.

– Vi är nog många wordfeud-spelare som är glada för att man nu kan lägga ordet yuzu, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.

Förutom yuzu har cirka 2 800 nya uppslagsord lagts till och cirka 1 500 uppslagsord har tagits bort, men Kristian Blensenius, biträdande huvudredaktör för Svenska Akademiens ordlista, tycker att det är viktigt att poängtera att de allra flesta ord inte har ändrats.

– Vi tar till exempel mest in substantiv, alla genus är stabila och basordförrådet är intakt. Det är mycket som är detsamma, de flesta ord har inte ändrats.

A-traktor är ett nytt ord i SAOL

I SAOL 15 finns A-traktor med som nytt uppslagsord, trots att det inte är ett nytt ord.

– Epatraktor har varit med innan men inte A-traktor och det är intressant för epatraktor har man inte kunnat registrera sen 70-talet, så nu har A-traktor också petats in i ordlistan.

Lättgrogg är borta och har väckt en del irritation

Att ordet ”lättgrogg” har tagits bort ur ordlistan har irriterat bland annat Edward Blom och Steffo Törnquist.
– Ja, det är ju tråkigt att höra, men så kan det gå när frekvensen åker ner i källaren, säger Kristian Blensenius.

Språkfrågor om SAOL

Varför har definitionen av ”blaha” ändrats i SAOL 15 och är det verkligen rätt att klassa ordet som en interjektion?

Många tror att ordet ”fastighet” betyder byggnad, är det något som redaktionen för SAOL behöver ta hänsyn till?

Orden ”älskvärd” och ”älskansvärd” blandas ofta ihop, hur hanterar SAOL det?

I SAOL går det att läsa att man ska använda ordet ”stödja” hellre än ”stöda”, varför är det så? Och när används rekommendationen ”hellre än”?

Mer om SAOL

Här kan du slå upp ord i nya SAOL.

Språkvetare:Ylva Byrman,universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst: Kristian Blensenius, biträdande huvudredaktör för Svenska Akademiens ordlista. Programledare och producent: Emmy Rasper.

OS är igång! Vi reder ut vintersporternas konstiga ord och uttryck.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Att åka snowracer kan vara samma sak som att åka bob. Det beror helt enkelt på var du kommer från.

– Det finns olika benämningar för det här. ”Bob” som man säger i norra och mellersta Sverige, ”snowracer” i södra Götaland och upp mot Bohuslän, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Men det finns faktiskt ett tredje sätt att benämna åkdonet här i Sverige.

Udda ord inom vintersporten

Radiosportens Susanna Andrén hjälper oss att reda ut olika begrepp inom vintersport. Hon berättar innebörden i orden: Skiathlon, slakmota, slottet (inom ishockey), boet (inom curling), portar (inom skidåkning), jaktstart och masstart.

Språkfrågor om vintersport

Varför heter pulkor med ratt ”bob”?

Varför säger sportjournalister som kommenterar skidor numera ”han ligger i tät” istället för ”han ligger i täten”?

Vad menar hockeyspelare när de säger att de måste vara ödmjuka?

Vad kallas delen som sitter längst fram på skidan?

Vart kommer ordet ”lappkast” från?

Varför säger vissa ”åka till fjällena” och vissa ”åka till fjällen”?

Vad heter ”fjällen” på engelska?

Mer om vintersport och språk

Lyssna på Susanna Andréns nya sportpodd Uppsnacket.

Lyssna på Radiosportens OS-sportextra som sänder under hela vinter-OS.

Läs Svenska Akademiens Grammatik om olika böjningar av substantiv i plural.

Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Gäst i avsnittet: Susanna Andrén, journalist på Radiosporten. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Så skiljer sig svenskan nu och då. Vi följer språket tillbaka till begynnelsen när det bildades.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Språket är i ständig förändring, vilket inte alltid uppskattas av alla.

– De som har ett språk som de tycker om tycker också ofta illa om att det förändras, berättar lingvisten Tore Janson som är gäst i avsnittet.

Vi går igenom folkskolans intåg, arbetarrörelsens betydelse för svenskan och förbindelsen med gotiska språket.

Särskrivning nu och då

När man går tillbaka till gamla kyrkböcker kan man också se att det särskrevs en hel del förr i tiden.

– Ju mer man lär sig om språk, desto svårare är det att vara språkpolis, säger språkvetare Henrik Rosenkvist.

Tidigare var tyska, latin och franska mer närvarande i Sverige, men nu är nästan varenda svensk engelskkunnig.

Språkfrågor i avsnittet

Varför har svenskan bara en böjningsform av ”vara” i presens, alltså ”är”? Engelskan och tyskan har ju flera stycken.

Engelska används så ofta i dagligt tal i Sverige idag, var det samma med tyskan för hundra år sedan?

Hur stor skillnad är det mellan gotiska och tidiga nordiska språk?

Vad betyder det gamla ordet ”hortuta”?

Varför särskrevs det i kyrkböckerna?

Mer om språkhistoria

Läs Svenskans historia: Språkets roll under 800 år av Tore Janson (från 2026).

Läs Äldre Västgötalagen (från sent 1200-tal).

Läs uppsatsen Från person till person av Adam Horn af Åminne (från 2022) om pluralböjning i svenska dialekter.

Läs avhandlingen Verbala förolämpningar i 1630-talets Uppsala av Erik Falk (från 2011) om bland annat ordet ”hortuta”.

Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Gäst i avsnittet: Tore Janson, lingvist och professor emeritus vid Stockholms universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Att säga Säg till om du behöver hjälp till en kompis som ska flytta är inte så snällt som vi tror. Hör om erbjudanden som blir socialt utmanande.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det är ett erbjudande, men det är inte ett så specifikt och konkret erbjudande. Det är erbjudande om att kompisen så småningom kan inkomma med en begäran om hjälp i framtiden. Och att komma med en begäran är socialt utmanande, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

I det här avsnittet tittar vi närmare på samtalsanalys, alltså det som händer mellan människor när de pratar men som ofta går oss förbi.

– Det handlar om hur vi använder språket som socialt redskap eller som en social företeelse, förklarar Susanna Karlsson.

Vad betyder ”Det var en bra fråga”?

”Det var en bra fråga” kan betyda många olika saker, exempelvis att man vill vinna tid innan man svarar på frågan eller att man signalerar att frågan var svår.
– Eller en lärare som får frågan, vill ju kanske uppmuntra själva frågeställandet, även om han eller hon har svarat på den här frågan 5000 gånger, säger Susanna Karlsson.

Språkfrågor om samtalsanalys

Vad menar man med att börja ett svar med ”Det var en bra fråga”?

Är det verkligen snällt att säga ”Säg till om du behöver hjälp?”

Hur används ordet ”ju” i samtal, och finns det en direkt översättning till andra språk?

Är det korrekt att säga ”tack att” istället för ”tack föratt”?

Mer om samtalsanalys

Läs Samtalsanalys av Catrin Norrby (2004)

Språkvetare:Susanna Karlsson,docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Bokstaven S är en användbar vän i språket. Den skapar genitiv, passivformer och sammansättningar. Men alla har inte samma känsla för när ett S ska in.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

–Jag tycker S är en bra bokstav, jag använder den mycket!, sägerSusanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

I det här programmet förklarar Susanna Karlsson vad som är grejen med bokstaven S, hur den förändrar språket när den läggs till och varför.

Inte kan man färdas till hästs?

Vi får bland mycket annat veta hur språkarkeologiska rester gör att vi: sätter oss till bords, står till buds, far till havs och står till svars, men inte färdas till hästs.

– Det är lite som man har det hemma, säger Susanna Karlsson. Vi har saker som köptes förra veckan och annat är arvegods som vi inte riktigt vet varför vi har, eller vad vi ska ha det till.

En skräll i språkvårdens inställning till plural gör S mer gångbart i vissa fall. Och den som funderar på hur det ska vara med S i sammansättningar blir lite klokare. Ska det verkligen heta Fotbollförbundet, eller borde det vara Fotbollsförbundet?

Språkfrågor om S betydelse

Kan man använda två passivformer efter varandra - som i ”det behövs avsättas”?

En lyssnare undrar varför man sitter till bords, men inte färdas till hästs?

Vad gäller med s och plural? Som när s bildar plural i sambos och avokados.

Vad är det som sker i meningen: ”Höns har tvingats avlivats till följd av fågelinfluensan”?

Börjar ”har blivit” ersätta passivformen av verb, som i ”En person har blivit gripen” i stället för ”En person har gripits”?

Varför används genitiv-s olika i sammansatta ord? Det heter ju bruksanvisning och väderleksförändring, men attitydförändring - utan s?

Mer om S i svenskan

Apropå 2017 års upplaga av Svenska skrivregler:Språkfrågan: Är -s som pluraländelse okej nu? | Institutet för språk och folkminnen

Susanna Karlsson använder svenska.se– Akademiens ordböcker, eller ännu hellre SAOL på papper för att identifiera mönster för sammansatta ord.

Språkvetare:Susanna Karlsson,docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Susanne Ehlin.

Att använda skiljetecken i skriftspråk känns självklart idag, men så har det inte alltid varit.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Punkten kom runt år 200 före Kristus, men den som brukar få äran för att ha spridit punkten är Isidor av Sevilla, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.

– Han var mer av en punktinfluerare, konstaterar Emmy Rasper, programledare.

Två punkter – en egensinnig variant av tre punkter?

Att avsluta en mening med tre punkter är inte helt ovanligt, men vad betyder en mening som avslutas med två punkter? Ylva Byrman tolkar det som en lite ledig och egensinnig variant av tre punkter.

Lär dig också om hur lång en punkt är och hur skiljetecken används i andra språk.

Språkfrågor om skiljetecken

Lyssnaren Sven vill veta mer om punktens historia

Vad betyder en mening som avslutas med två punkter?

Hur lång är en punkt?

Hur används skiljetecken i andra språk?

Mer om skiljetecken

Läs Skiljeteckensboken av Siv Strömquist (2013)

Lyssna på OBS: Radioessän om skiljetecken

Språkvetare:Ylva Byrman,universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare och producent: Emmy Rasper.

Prank, content och talkshow är engelska ord som används i svenskan. Men varför? Dessutom pratar vi om hur engelska ord i svenskan bör uttalas.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Varför använder vi in så många engelska ord i svenskan?

– Engelskan har hög status i Sverige, vi plockar sällan in ord från språk vi inte tycker är coola, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.

Så ska engelska ord i svenskan uttalas

Engelska lånord uttalas på olika sätt i svenskan. Vissa behåller det engelska uttalet, andra anpassas till svenska ljud. När det finns flera varianter i det långivande språket blir valet ännu mer komplext. Ett sånt exempel är ordet ”talkshow” som har minst tre korrekta uttalsvarianter på engelska.

Språkfrågor om engelska i svenskan

Hur ska engelska ord som används i svenskan uttalas – ska vi säga dem med korrekt engelskt uttal eller försvenska dem?

Varför använder vi engelska ord som prank, case och content i stället för svenska ord som hyss, ärende och innehåll?

Varför säger vi stalka på svenska?

Har uttrycket ”träffas i person” blivit vanligare, och är det ett översättningslån från engelskan?

Vad betyder ordet tuggig, hur skiljer det sig från segt, och är det ett översättningslån från engelskan?

Mer om engelska i svenskan

Lyssna på detre varianterna av uttalet av talkshow från Oxford English Dictionary.

Läs Ordlista engelska ord på svenska från ISOF, och läs mer om listan här.

Språkvetare:Ylva Byrman,universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare och producent: Emmy Rasper.

Wokehöger, vibbkodning och finfluerare. Panelen analyserar nyordslistan 2025 och berättar vilka som kommer att överleva och glömmas bort.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nyordslistan 2025 är här. Det är Språkrådet och Språktidningen som varje år listar årets nyord. Språkets panel: Henrik Torehammar, Valerie Kyeyune Backström och Henrik Rosenkvist sätter tänderna i den.

– Det har varit ett ganska oroligt år med olika konflikter. Jag känner att ”drönarmur” är ett ord som har blivit väldigt aktuellt, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

Skibidi, hjärnöta och six seven

Även trams får plats på nyordslistan. ”Skibidi”, ”hjärnröta” och ”six seven” är tre av orden. Valerie Kyeyune Backström, biträdande kulturchef på Expressen, beskriver ”hjärnröta” såhär:

– Det som händer när vi domedagsskrollar hela dagarna och tar del av massor med Skibidi Toilet-material. Det känns som att ens hjärna långsamt förvandlas till en schweizerost.

Henrik Torehammar, journalist på Svenska Dagbladet, kommer att fortsätta säga ”six seven” för att göra sina barn arga.

– Jag vet inte varför men ”vibbkodning” gör mig vansinnig.

Många engelska lån på nyordslistan

Flera ord är inlånade, till exempel ”finfluencer”, ”quadrobics” och ”rage bait”.

– Jag tycker att alla orden som är direkt intagna från engelska är de sämsta. De är sämst allihop, säger Henrik Rosenkvist.

Panel: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Henrik Torehammar, inrikespolitisk kommentator på Svenska Dagbladet.Valerie Kyeyune Backström, författare och biträdande kulturchef på Expressen.Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Många firar jul med stora tjocka släkten. Men släkten består sällan enbart av personer med blodsband mellan sig. Vad ska man kalla sin morbrors fru?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Ett sätt är att kalla personen vid namn, men det blir rätt opersonligt, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Men ordböckerna ger faktiskt stöd till att även ingifta personer kan vara morbror och moster.

En före detta partners nya partner – en ”svonk”?

Ännu mer komplicerat blir det när en före detta partner träffar någon ny, som man alltså är kopplad till via barnen. Lyssnaren Robert har förslag på vad en sån person skulle kunna kallas, nämligen ”svonk”.

– Jag tror att det smartaste i det här fallet är att använda namnet bara. Jag tror det skulle bli förvirrande att föra in en ny beteckning, säger Henrik Rosenkvist.

– Men som alltid med språk – om många börjar använda ett nytt ord så kan det slå igenom, säger Emmy Rasper, programledare.

Lär dig också om varför vi kan heta Bror och Lillemor, och om hur olika benämningar på mor- och farföräldra skiljer sig åt mellan våra grannländer.

Språkfrågor om familje- och släktord

Vad ska man kalla sin före detta partners nya partner? Och varifrån härstammar orden ”svägerska”, ”svåger” och ”svärföräldrar”?

Varför är vi så noga med benämningen på mor- och farföräldrar när exempelvis våra skandinaviska grannländer säger bestefar och bestemor?

På isländska är man å ena sidan väldigt generell när man talar om släktingar, å andra sidan väldigt specifik när det gäller just benämningen på svågrar och svägerskor. Varför är det så?

Varifrån kommer ordet ”vehäng” som betyder ”ingift”?

Varför är Bror och Lillemor vanligare namn än Syster och Lillefar?

Läs mer om familje- och släktord

Läs Isländsk grammatik - Handbok för universitetsstudenter av Veturlidi Oskarsson, professor i nordiska språk,från 2025.

Läs En etymologisk utflykt bland släktskapsord i Europa av Marika Lagervall, Filosofie doktor i nordiska språk.

Språkvetare:Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producenter: Alexander Fogdeoch Erika Hedman.

Var sak har sin plats och fackspråket har definitivt sin. Vi låter terminologin få ta plats!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När man jobbar med något, eller kanske har ett specialintresse, så behövs ofta speciell terminologi och jargong. Det finns en poäng att använda detta fackspråk inom gruppen.

– Vi har kommit överens om att om jag säger exakt på det här sättet så förstår du precis vad jag menar, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Utanför arbetet kan det däremot bli lite krångligare om man börjar använda fackspråk.

Terminologins bakgrund och framtid

Karin Webjörn är språkvårdare i fackspråk och terminologi vid Institutet för språk och folkminnen (Isof). Hon berättar mer om historiken kring fackspråk och om hur vi gör för att uppfinna nya termer.

Lyssnarfrågor om fackspråk

Vad är skillnaden på ”chaufför” och ”förare”? Varför säger man ”spårvagnsförare” men ”taxichaufför”?

Vad är fackspråkens historiska resa i svenska språket?

Finns det något bättre ord än ”delete” för att radera något?

Varför säger vissa ”teknologi” när de menar ”teknik”?

Borde inte vissa ord helt enkelt stanna i fackspråket?

Mer om fackspråk

Sök på termer i Rikstermbanken.

Slå upp termer om hållbarhet i Hållbarhetstermlistan (publicerad 2021).

Slå upp akademiska ord i En svensk akademisk ordlista.

Språkvetare:Susanna Karlsson,docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst i avsnittet: Karin Webjörn, språkvårdare i fackspråk och terminologi vid Institutet för språk och folkminnen (Isof). Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Vi går igenom bakgrunden till våra suffix och prefix. Ordklasserna kan hjälpa dig att få en större förståelse för det svenska språket.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Orden ”kungadöme” och ”sjukdom” har faktiskt mer gemensamt än man kan tro. I detta avsnitt reder vi ut några av svenskans vanligaste suffix och prefix.

Vi lär oss också ord som grammatikalisering och morfologi.

– Morfologi är de minsta betydelsebärande delarna i språket. Byggklossarna som vi kan se att ett ord består av och som, när man plockar isär dem från ordet, fortfarande betyder nånting, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Lyssnarfrågor om suffix och prefix

Vad har suffixet ”-sam” för innebörd? Det förekommer i ord som ”gemensam”, ”tursam” och ”ensam”. Hur ser det ut i andra språk?

Vad betyder suffixet ”-dom”? Det återfinns i ord som ”barndom”, ”sjukdom”, och ”fördom”.

Vad betyder ”läm-” i ordet ”lämna”?

Är suffixet ”-age” en förfranskning av svenska ord? Till exempel i ord som ”kablage” och ”ställage”.

Vad betyder suffixet ”-ofil” i ord som till exempel ”frankofil” eller ”anglofil”? Vart kommer det från?

Vilken funktion har prefixet ”för-”? Till exempel ”förtränga”, ”förkorta” och ”förnedra”.

Mer om suffix och prefix

Läs Svenska Akademiens ordbok om prefixet ”-för” (påbörjad 1927)

Lyssna på Tankar för dagen med Stina Ekblad (från 25 juli, 2024) som hänvisas till i avsnittet.

Läs Fredrik Backmans blogg om att föräta (från 2011).

Lyssna på ett tidigare avsnitt om suffix och prefix (från Språket 28 november, 2022).

Språkvetare:Susanna Karlsson,docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Det finns många ord som har natt och dag i sig, men inte alla har med dag och natt att göra. Hör om natt- och dagorden i svenskan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ord med dag och natt berättar om synlighet, tid och gamla vanor som lever kvar i svenska.

Är ”Godmorgon!” ett konstaterande eller en tillönskning?

Dessutom undrar en lyssnare om hennes sambo har rätt att bli irriterad när hon säger ”godmorgon” till honom. Hon menar att det är en tillönskan, medan han tar det som ett konstaterande – som han inte håller med om.

– Det är en tillönskan, slår Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet, fast. Men sen kan han få svara så ändå. Ett tips är att byta till ett språk där man inte säger godmorgon. De kanske kan prata franska bara på morgonen, och säga ”bonjour!”.

Natthus- nattduk- eller nattygsbord?

Lär dig också om vad bordet bredvid sängen kallas – är det natthusbord, nattduksbord eller kanske nattygsbord? Och vad är i så fall en nattduk eller ett natttyg?

Språkfrågor om ord med natt och dag i

Var kommer ordet dagvatten ifrån?

Kan man säga natthusbord eller har lyssnaren Marcus hört fel hela livet? Och varför heter det nattduksbord och eller nattygsbord?

Varifrån kommer ordet dagsmeja?

Varför heter det småtimmarna?

Är uttrycket ”godmorgon” en tillönskan eller ett konstaterande?

Är det en slump att ordet ”åtta” och ordet ”natt” liknar varandra i flera germanska och romanska språk?

Lär dig mer om natt- och dagord

Läs om nattduksbord i ISOF:s frågelåda.

Läs om dagsmejas ursprung och användning i de finlandssvenska dialekterna, från Institutet för de inhemska språken

Läs om dagvatten hos Rikstermbanken.

Språkvetare:Ylva Byrman,universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare och producent: Emmy Rasper.

Ett giftermål, att bli retad, ny språkgemenskap eller en ny könsidentitet det finns många anledningar till namnbyte. Men alla namn är inte tillåtna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Men man får inte byta namn hursomhelst.

– Ett namn får inte väcka obehag eller anstöt. Det kan vara ett namn som ser oskyldigt ut men som kanske betyder bajskorv på skånska, säger Lena Wenner är forskningsarkivarie på Institutet för språk och folkminnen och sitter med i den grupp som Skatteverket rådfrågar när det kommer till namn.

Därför får man inte heta Pilsner

– Man får heller inte ta namn som anspelar på droger eller alkohol. Namnet Pilsner har vi fått några gånger men det anses alltså olämpligt, säger Lena Wenner.

Transpersoners namnbyte – en positiv upplevelse

Lena Wenner har även gjort en studie om hur transpersoner resonerar när de väljer ett nytt namn. Studien visar att många vill ha ett ganska vanligt namn, ofta med samma initial som det tidigare.

– Många beskrev namnbytet som något väldigt roligt och en positiv del av processen. Att få hitta ett namn som verkligen passar.

Språkfrågor om namn och namnbyten

Namnet ”Lotfi” blir ofta ”Lofti” på svenska. Är ”tf” en ovanlig kombination av bokstäver i det svenska språket?

Hur vanligt är det att byta förnamn på grund av att namnet rimmar på eller betyder något opassande?

Hur vanligt är det att man byter namn vid giftermål och hur vanligt är dubbelefternamn nuförtiden?

Vilka regler gäller för att hitta på egna efternamn?

Vem bestämmer egentligen vad man heter i vardagen?

Mer om namn och namnbyten

Läs om att välja och byta namn från ISOF (från 2025).

Läs om försvenskade uttal av invandrade namn i Studia Anthroponymica Scandinavica 2016 - Tidskrift för nordisk personnamnsforskning. Här finns en sammanfattning av samma studie.

Läs om efternamnsbyten i en historisk kontext från ISOF, (från 2019).

Läs om efternamnsbyten vid giftermål från ISOF, (från 2023)

Läs namnlagen Lag (2016:1013) om personnamn.

Språkvetare:Ylva Byrman,universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst: Lena Wenner, forskningsarkivarie på Institutet för språk och folkminnen.Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Bakom lekfulla uttryck döljer sig gammal språkhistoria spår av hur svenskan formats av humor och kreativitet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Många tänker att språket är ett kommunikationsmedel, och det är det ju. Men vi använder språket till så mycket annat – framför allt att leka med, sägerHenrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

När språket blir lek – från hej och hå till mums filibabba

– Mums filibabba låter som ett nonsensord, men ordet filibabba finns faktiskt i Svensk ordbok, med första belägg redan 1934, säger Henrik Rosenkvist.

Språklig kreativitet uppstår ofta i hemmen och bland familjen, med hjälp av rim och allitteration.

– Det är så roligt att alla kan skapa ord. Man kan börja med ett enkelt ord och bygga vidare – hafs blir hafseslafs, säger Henrik Rosenkvist.

Språkfrågor om nonsensord och nonsensspråk

Vad betyder orden ”hå”, ”tjim” och ”knåp” i uttrycken "hej och hå”, ”tjo och tjim” och ”knep och knåp”?

Vad kommer uttrycket ”mums filibabba” ifrån?

Vad menas när någon svarar ”huvudet upp och fötterna” ner?

Finns det någon förklaring till ramsan ”du är en kneckedek, en tjolofes och en liten tafs”?

Hur har gamla ordspråk som ”akta ögonen barn, sa kärringen som fes i askan” eller ”mycket skrik och lite ull” blivit till språkligt nonsens?

I uttrycket tripp, trapp, trull – vilket ord är egentligen störst, och varifrån kommer de tre orden från början?

Dessutom: Vilket är Henrik Rosenkvists bästa nonsensord?

Mer om nonsensspråk

Läs Sara Lövestams språkkrönika om mums filibabbafrån SvD (från 2025).

Språkvetare:Henrik Rosenkvist,professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare och producent: Emmy Rasper.

Professorn myser när lyssnarna ställer grammatikfrågor och han får berätta om den senaste forskningen. Ibland finns det kanske inte ens ett svar?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det råder högt fokus i studion när lyssnarnas komplicerade grammatikfrågor skall få svar och vi reder ut begreppen kring bland annat vår inre grammatik, satsbyggnad och dialektala egenheter.

– Det som är svårt med svensk grammatik är de här dolda, underliggande strukturerna som vi använder till vardags utan att fundera på det. Vi kan jämföra det med hur en läkare ser på ett knä och hur en vanlig människa ser på ett knä, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Språkfrågor om krånglig grammatik

Hur fungerar den inre och yttre grammatiken?

Är verb och predikat samma sak?

Hur går The Rich Agreement Hypothesis ihop med dialekten i Venjan?

Har frågan ”Varför tror du att Martin Ponsiluoma vann sprintguldet?” fel syntax?

Är påståendet ”Jag dricker en flaska vatten.” en metonym, eller något annat?

Mer om krånglig grammatik

Läs akademiska artikeln The Rich Agreement Hypothesis Rehabilitated från Linguistic Inquiry (från 2014).

Läs akademiska artikeln om The Rich Agreement Hypothesis och Älvdalska av Henrik Rosenkvist.

Läs Svenska Akademiens grammatik.

Språkvetare:Henrik Rosenkvist,professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare och producent: Emmy Rasper.

Att uttrycka artighet i språket förändras över tid. Det som lät artigt förr kan låta högtravande idag. Hör om vilka artighetsfraser som används nu.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En Språket-lyssnare har uppmärksammat att yngre personer i serviceyrken säger ”vi” istället för ”ni” - och just det var programledare Emmy Rasper med om när hon åkte tåg härom veckan.

– Jag skulle köpa en kaffe och då sa hon som stod där: ”Vill vi ha kvitto?”. Till mig, det vara bara jag där.

– Man kan säga att det är en sorts pragmatiskt vi. Man föreslår ett slags relation mellan den som talar och den som blir tilltalad. Vi har en närhet här, förklarar Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

– Men det kan också vara ett sätt att undvika att behöva välja mellan ett ”du” och ett ”ni”.

Hör också om varför vi envisas med att avsluta mejl med vårt namn - trots att det är uppenbart från vem mejlet kommer, och hur något som är trevligt i ett språk kan uppfattas som otrevligt i ett annat.

Språkfrågor om artighetsfraser

Varför säger yngre personer i serviceyrken ”vi” istället för ”ni”? Till exempel ”Vill vi ha kvitto?”

Hur skiljer sig artighet i olika språk åt?

Varför avslutas samtal med ett gemensamt långt ”heeej”?

Är uttrycket ”väl mött” på väg tillbaka?

När slutade man säga ”var så artig” och började säga ”var så god”?

Finns det ett ord för när man tackar nej av artighet, men egentligen vill säga ja?

Har användandet av namn i mejl blivit en artighetsgrej och i så fall, kommer det att försvinna i framtiden?

Mer om artighet i språket

Politeness: some universals in language usage / Penelope Brown and Stephen C. Levinson

Språkvetare:Susanna Karlsson,docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Lite rysligt blir det, men framför allt lärorikt. Vi pratar om zombier och spöken, men också om hur man böjer färgen orange i plural.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hösttider betyder halloweentider. Många barn gör sig redo att gå på godisrundor och fråga ”bus eller godis?”.

I veckans avsnitt pratar vi om olika ord som har med halloweenhelgen att göra. Firandet är ju dessutom relativt nytt i Sverige och alla är inte helt överens om när det firas.

– Tidigt 00-tal verkar det som att det är etablerat. I den mån det är etablerat, för det finns ju oklarheter, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Japanska spöken

I avsnittet diskuterar vi även höstlovet, som började som potatislov men nu allt oftare kallas för halloweenlov.

Det blir också en genomgång vad spöken säger på olika språk. Här i Sverige säger de som bekant ”bu”, men på andra språk kan det låta lite annorlunda. Japanska spöken sticker ut med helt annat vokabulär än andra.

Lyssnarfrågor om halloween

Varför säger vissa ”sklett” istället för ”skelett”?

Varför säger spöken ”bu”? Är det samma ursprung som när man buar ut någon? Vad säger spöken på olika språk?

Hur säger man ”zombie” i plural? ”Zombier” eller ”zombies”?

Varför säger folk ”orange” istället för ”brandgul” nu för tiden?

Vilken ”orange” kom först, frukten eller färgen?

Hur böjer man färgen orange i plural?

Mer om allhelgona

Lyssna på allhelgonaavsnittet om döden (från Språket 28 oktober 2019).

Språkvetare:Susanna Karlsson,docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Standardsvenska eller rikssvenska är välkända begrepp. Men hur ska ett standardiserat talspråk låta och när bör det användas?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Tanken med den talade standardsvenskan är att den ska vara ickeregional och ha en ganska hög stil, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Rikssvenska eller standardsvenska som den också kallas, har utvecklats successivt sedan 1600-talet.

Lär dig också om varför det är ovanligt med dialekt i formell skrift, varför en del lyssnare kan störa sig på skånska i radio och hur det kommer sig att dialekter ibland skuffas undan i film och på tv.

– Det kan handla om budget, okunskap eller att en serie går bra utomlands. Då kanske man inte är lika benägen att satsa på en svensk variation, förklarar Oscar Juhlin, dialektcoach.

Språkfrågor om rikssvenska

Varför talas det inte mer rikssvenska i Sveriges Radio? Är det striktare i andra länder?

En lyssnare tycker att det talas för mycket skånska i P1. Ska det inte vara rikssvenska som huvudregel?

Bör man inte tala dialekt i privata sammanhang men standardsvenska i mer offentliga?

I södra Sverige skrivs förra året som ”i fjor” i mer formell text, medan det längre upp i landet skrivs som ”i fjol”. Finns det fler sådana exempel?

Varför skuffas dialekterna undan i film och tv?

Mer om rikssvenska

Läs artikeln Boksvenska och talsvenska av Gun Widmark, utgiven av Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet.

Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst:Oscar Juhlin, dialektcoach. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Under medeltiden ändrades vokalerna i det svenska språket. I veckans avsnitt ger vi exempel på hur orden lät innan vokalerna förändrades.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vokalskiftet i yngre fornsvenska. Så kan det också kallas, men vi väljer det roligare namnet: Den stora vokaldansen.

Under 1300- och 1400-talet händer inträffar nämligen ett skifte i uttalet vokaler i svenskan.

– Det som händer då det är att vi får de moderna vokaler som vi har idag, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

Moderna vokalförskjutningar

Även i modern tid finns det förskjutningar av vokaler. Yngre personer har ofta anammat ett nytt sätt att uttala vissa vokaler.

Vad har till exempel unga tjejer i Göteborg gemensamt med bohuslänningar och Lidingöbor? Svaret: En specifik vokal.

Gäst i avsnittet är Lena Wenner, forskningsarkivarie på Institutet för språk och folkminne.

– Det sker en variation i språket hela tiden, framförallt vokalerna är lite flyktiga. En ljudförändring som pågår just nu är de långa ä- och ö-ljuden, men det har hållit på i några decennier, säger hon.

Språkfrågor i avsnittet

Är det Blekingedialekt att säga ”sjytton”, ”sjyttio” och ”skjytsa”?

Vi har bara ett långt a-ljud i svenskan, förutom i ordet ”fan”. Varför är det så?

Mer om vokalförändringar

Läs Stora vokaldansen av Gun Widmark (från 1998).

Läs blogginlägget Vokaler i förändring av Lena Wenner (från 2020).

Läs doktorsavhandlingen När lögnare blir lugnare av Lena Wenner (från 2010)

Läs studentuppsatsen Främre realisation av kort /u/ i nordvästra Skåne av Lisa Borglin (från 2025).

Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Språk är inte alltid seriöst, det kan också vara skoj. I detta avsnitt undersöker vi ordlekens attraktion och om man blir bättre på språk av korsord.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ordspel, vitsar, korsord och till och med rim. Människan uppskattar verkligen lekar med ord.

– För att något ska vara lite avkopplande behöver det ha någon grad av meningslöshet, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.

Men hur meningslöst är det egentligen att lösa korsord? Detta tar vi reda på i veckans avsnitt.

Lekfulla språkfrågor

När uppfanns ordleken? Finns det länder som saknar lekar med ord?

Vad är skillnaden mellan kryss och korsord?

Vad är skillnaden mellan att leka och att spela?

Får man lägga ordet ”färdad” i Wordfeud?

Mer om lek med ord

Lyssna på avsnittet om korsord (från 2020)

Spela Connections i New York Times.

Hitta ord som får användas i Alfapet i Svenska Akademiens ordlista.

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Ett intressant avsnitt med en kompetent expert som svarar på kluriga frågor från nyfikna lyssnare. Det är dags för ett avsnitt om ordklassen adjektiv.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vissa adjektiv är väldigt svåra att böja: ”Ett rädd barn” till exempel. I veckans avsnitt av Språket pratar vi mycket om kluriga exempel ur ordklassen.

– Adjektiv är en ordklass som har väldigt många medlemmar och som kan få nya medlemmar hela tiden, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.

August Strindberg böjer adjektiv

Vi pratar också om hur författaren August Strindberg använde ordklassen i sitt författarskap. Det skiljer sig mot hur en del av dagens språkbrukare skulle välja att göra.

Språkfrågor om adjektiv

Finns det en neutrum för adjektivet ”lat”? Till exempel: ”Ett latt beteende”.

Är det korrekt att säga ”kändast” istället för ”mest känd”?

Ska man säga ”nöjdast” eller ”mest nöjd”?

Varför känns det fel att säga ”intelligentare”, ”kompetentare” och ”intressantare”?

Finns det en regel för när man ska använda ändelser eller ”mer/mest” vid komparation?

Är det korrekt att beskriva ett körfält som ”det vänstraste/högraste”?

Kan man böja ordet ”ny” till ”nyare”?

Kan man säga ”renare” och ”renast”?

Varför säger man ”min beskärda del” och inte ”min beskurna del”?

Mer om adjektiv

Hur komparerar man adjektiv? från Frågelådan, ISOF.

Lyssna på Språket om adjektiv (från 2024).

Läs språkkrönikan Därför böjs ”bra” ”bättre” och inte ”braare” av Sara Lövestam, SvD (från december 2020).

Språket har vunnit ett pris!

Läs mer om det här.

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Varför säger barn jag älskar inte det om mat de inte tycker om? Och varför tar man kaffe på maten? Gapa stort och hugg in i detta matiga avsnitt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Att något är lökigt kan betyda många olika saker, bland annat att något är störigt eller sunkigt. Vi reder också i mysteriet kring ursprunget för jordärtskocka och kronärtskocka.

– De är överrepresenterade växter i språkvårdssammanhang, säger Susanna Karlsson,docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

– Det är lite svårt att förstå hur ordet ”ärtskocka” uppbyggt. Svaret är att det har lånats in, antagligen från arabiskan. Och det är rätt etymologiskt trassligt! Dessutom är de inte släkt med varandra. Jordärtskockan är släkt med solrosen och kronärtskockan är en sorts tistel.

– Det här var några av de mest komplicerade orden vi har tagit upp! tycker Emmy Rasper,programledare.

Språkfrågor om mat

Varför säger barn ”jag älskar inte det” när de inte tycker om maten? Så uttryckte sig väl barn inte förr?

Hur kommer det sig att ordet korv inte har någon gemensam rot

Vad betyder lökigt och har det med växten lök att göra?

Varför säger man ”kaffe på maten”?

Hur har de obesläktade arterna jordärtskocka och kronärtskocka blivit ”ärtskocka” på svenska? Betyder ärtskocka något?

Varifrån kommer ordet ”bynkesam” som betyder ungefär falskt blygsam?

Mer om språk i maten

Hör även Henrik Rosenkvists etymologiska förklaring av ordet korv, från Språket 30 augusti 2021.

Läs om Matkultur i språket till exempel om olika dialektala ord för potatis från Matkult.se.

Läs blogginlägg Restaurangfranskan gör maten godare men språket svårare av Alexander Katourgi (från 2019).

Språkvetare:Susanna Karlsson,docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde

Vi dyker ner i sms, mejl och sociala medier för att ta reda på hur onlinesnacket påverkar vårt skriftspråk.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lärare rapporterar om att skolelever skriver på samma sätt i skoluppgifter som de skriver i sociala medier.

– Våra ungdomar läser och skriver jättemycket, kanske mer än någonsin, men det är ett väldigt informellt språk, säger Evie Coussé, som forskat på hur vi använder svenska i sociala medier.

Språkfrågor om onlinespråk

Varför använder personer i medelåldern tre punkter i sms?

Särskriver vi mer på grund av techjättarnas rättstavningsprogram?

Är göteborgska ”tjôta” släkt med ”chatta”?

Är det oartigt att inte svara på artighetsfraser i mejl?

Kommer meningen ”jag är så taggad” från att bli taggad i sociala medier?

Mer om onlinespråk

Läs forskningsartikeln Exploring the language of Swedish social media: A contrastive corpus analysis (från 2025) av Evie Coussé och Yvonne Adesam.

Använd Språkbankens ordforskningsplattform Korp.

Läs på forumet Flashback som vi pratar om i avsnittet.

Läs på forumet Familjeliv som vi pratar om i avsnittet.

Läs om ellips på webbencyklopedin Wikipedia som vi pratar om i avsnittet.

Språkvetare:Susanna Karlsson,docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Evie Coussé, docent i språkvetenskap vid Göteborgs Universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Det är inga kyliga blickar i studion när veckans Språket spelas in, kanske är det istället en och annan het känsla. Vi pratar temperaturer.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Forskar på temperaturspråk

Gäst i avsnittet är Maria Koptjevskaja Tamm, professor i allmän språkvetenskap, som forskar om temperaturord i olika språk. Hon berättar att en gränsdragning som är svår att göra på flera språk är den mellan varm och het.

– På de flesta språken är det framför allt distinktionen mellan varm och kall som man har. Man har inte het, kylig och sval, säger hon.

Språkfrågor om temperaturer

”Burr” säger vi när det är kallt, men vad säger vi när det är varmt?

Har ”hett” börjat användas som ”varmt”?

Vad är skillnaden på ”ljummen” och ”ljum”?

Kan man säga ”fyra grader kallt” när det är plusgrader?

Är orden ”hurven” och ”urren” släkt?

Mer om temperaturer

Sök i Svenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz (från 1862-1867).

Läs om dialekter på Institutet för språk och folkminnen.

Använd Språkbankens ordforskningsplattform Korp och verktyget Ordbild för att se ”ordkompisar”.

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst: Maria Koptjevskaja Tamm, professor i allmän språkvetenskap vid Stockholms Universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Det finns många sifferbegrepp i svenska språket. I veckans avsnitt av Språket grottar vi ner oss i några av dem.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Så fort människor börjar odla eller bedriva affärer så uppkommer räkneorden.

– De låga räkneorden är de viktigaste och det är de som finns i alla språk, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.

I veckans avsnitt blir det både lågt och högt: Elva, hundratals och en miljard. Vi funderar helt enkelt över de där sifferbegreppen som våra lyssnare frågar om.

Språkfrågor om siffror, antal och nummer

Vad kommer uttrycket ”25-öresingenjör” från?

Hur många personer är ”ett hundratal”?

Vilket är rätt sätt att använda ordet ”flertalet”?

Varför finns inte ”miljard” i det engelska räknesystemet? De säger istället ”billion”.

Gröna siffror, röda siffror eller svarta siffror? Vilket är rätt?

Varför skiljer sig ”elva” och ”tolv” från alla andra räkneord?

Mer om siffror

Titta på How big is a billion? av Numberphile på Youtube (från 2012)

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Svenska ortnamn har ofta en lång historia bakom sig, ibland flera tusen år gamla.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Just ortnamn kan vara väldigt underliga, de följer inte gängse uttalsregler, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

Faktum är att det kör ihop sig direkt mellan Emmy och Henrik i dagens avsnitt. De är inte helt överens om hur man uttalar Hällekis.

Språkfrågor om ortnamn

Varför har sjöar så konstiga namn?

Vad betyder egentligen de vanliga ändelserna -tuna, -hult, -sala, -tälje och -linge.

Hur kommer det sig att vissa ortnamn får genitiv-s men andra inte, som Mora och Falun?

Varför heter Växjö Växjö?

Vad kommer ortnamnen Gryttjom från? Det liknar inget annat.

Mer om ortnamn

Läs Svenska ortnamn med uttalsuppgifter av Jöran Sahlgren och Gösta Bergman (från 1979)

Läs Wikipediaartikeln Svenska ortnamnsändelser.

Läs Wikipediaartikeln Svenska ortnamnsefterled.

Slå upp uppslagsord i andra upplagan av Svenskt ortnamnslexikon (2016).

Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Varför säger vi semester när alla våra grannländer säger något annat? Vi är tillbaka från sommarens äventyr och pratar om uttryck kopplade till den.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sommarens ledighet ger upphov till mängder av olika funderingar över uttryck. Svenskans ”semester” skiljer sig mycket från hur våra grannländer säger samma sak. Vad betyder egentligen ”semester” och vad kommer ordet från?

The summer of love – sommaren av kärlek

Lyssnaren Eva hör allt oftare formuleringar i stil med ”sommaren av lathet” eller ”sommaren av kärlek”.

– Man brukar kalla de här orden för konstruktionslån. Ett exempel som är vanligt är: ”Ha en bra dag”, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

Språkfrågor med semesterkoppling

Landet, landet, landet och landet – hur kommer det sig att ett ord kan ha så många innebörder?

På engelska och franska betyder ”semester” termin. Har vi missuppfattat något?

Vad betyder egentligen ordet ”sommarlov”?

Varför säger vissa ”sommaren av lathet” istället för ”en lat sommar”?

Vad betyder det att det står att skärgården är "plicktad” på en gammal karta?

Varför heter det ”camping” och inte ”kampning”?

Mer om semesterspråk

Läs språkspalten På andra språk är semester en tid då man inte har lov av Anna-Malin Karlsson från SvD, (från juni 2018.)

Läs Ordlista för campare – från A till Ö av Anders Wallsten från Allt om husvagn och camping, (från oktober 2022).

Läs om traditioner kring skolavslutning och sommarlov från ISOF, (från november 2020.)

Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Det finns många sätt att stava ordet schyst. Vi försöker bena ut vilket som faktiskt är det bästa, och vad historian bakom är.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ett franskt ord som kommit in i svenskan, men ofta stavat på ett sätt som liknar tyskan: Schysst.

– Sje-ljud är väldigt svårt, det är en av de grejer som tar längst tid att erövra, säger språkvetare Susanna Karlsson.

Klassiska språkfrågor i Sommarspråket

I Sommarspråket tar vi upp klassiska språkfrågor som många undrar över, eller kanske irriterar sig på.

Språkvården: Så ska du stava till ”sjyst”

Ja, språkvården har sedan 60-talet jobbat med hur man ska stava till ”sjyst”. Ändå stavar vi fortfarande på väldigt många vis.

Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde. Redigering: Gustav Ingerhage.

Hur kommer det sig egentligen att så många använder sig av ordet liksom?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ett effektivt sätt att utvidga meningar eller ett språkligt haveri? Oavsett vad man tycker så är ordet ”liksom” vanligt förekommande i svenskan.

– ”Liksom” är ett sätt att mildra det man säger, så att man inte framstår som bergsäker och kanske dryg, säger språkvetaren Sofia Tingsell.

Klassiska språkfrågor i Sommarspråket

I Sommarspråket tar vi upp klassiska språkfrågor som många undrar över, eller kanske irriterar sig på.

Språkvetaren: Ordet ”liksom” behövs

Ja, ord som ”liksom” behövs faktiskt, säger Sofia Tingsell. Det är en så kallad diskurspartikel som gör att andra inte bryter in medan vi pratar. Det finns en rad andra ord som fyller samma funktion.

Språkvetare: Sofia Tingsell.

Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Hur kommer det sig egentligen att vi ofta börjar yttranden med jamen eller nejmen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är framför allt i intervjuer som uttrycken jamenoch nejmenanvänds, och det finns en anledning till att de ofta används just där.

– Jag tror att de gör en intervju lite mer konversationell, säger språkvetaren Ylva Byrman.

Klassiska språkfrågor i Sommarspråket

I Sommarspråket tar vi upp klassiska språkfrågor som många undrar över, eller kanske irriterar sig på.

Jamen, jomen, nejmen

Den som svarar på intervjuarens frågor inleder ofta svaret med jamen, jomen eller nejmen. Varför?

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde

När ska man använda var och när ska man använda vart? Minnesregeln är enkel, men det finns mycket att prata om på ämnet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det finns en minnesregel när det gäller när man ska använda ”vart” och ”var” – riktning och befintlighet.

– ”Var” använder man när man vill veta var någonting befinner sig, och ”vart” använder man när man frågar något där svaret skulle kunna vara ”hit” eller ”dit”, säger språkvetaren Sofia Tingsell.

Klassiska språkfrågor i Sommarspråket

I Sommarspråket tar vi upp klassiska språkfrågor som många undrar över, eller kanske irriterar sig på.

Språkvetaren tipsar

Sofia Tingsell ger tips om hur man ska tänka om unga i ens närhet har svårt för det här med ”var” och ”vart”. Och ska man rätta en kompis som använder orden på ett annorlunda sätt?

Språkvetare: Sofia Tingsell.

Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Vissa personer säger ingen fara som svar på tack. Varför är det så? Och är det en generationsfråga?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är framför allt när ”ingen fara” används av servicepersonal som har fått Språkets lyssnare att höra av sig.

Men varför säger yngre personer helt enkelt inte ”ingen orsak” istället?

– ”Ingen orsak” är möjligtvis på väg att bli lite föråldrat, säger språkvetare Susanna Karlsson.

Klassiska språkfrågor i Sommarspråket

I Sommarspråket tar vi upp klassiska språkfrågor som många undrar över, eller kanske irriterar sig på.

Det var så lite så

Det finns fler sätt att svara på ett ”tack”, men vilket passar i vilken situation?

Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde. Redigering: Gustav Ingerhage.

En del uttalar egentligen på ett annat vis: Ejenkligen. Vi reder ut varför, och om det är okej att säga så.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det finns en föreställning om att ju längre skriftbilden man är, desto bättre och mer bildat är ett uttal. Jag tycker ofta att det är lite tvärtom, säger språkvetaren Ylva Byrman.

Så är det egentligen så farligt att säga ”ejenkligen”? Ylva klargör.

Historian bakom ”ejenkligen”

Det finns flera anledningar till att vissa av oss använder sig av ordet ”ejenkligen” istället för egentligen. Ylva Byrman går igenom stavelserna i ordet och hur konsonanterna krockar.

Som bonus får vi veta lite mer om uttalet ”interjuv”. Vi får också ett tips på hur man kan undersöka sina egna fonetiska egenheter.

Klassiska språkfrågor i Sommarspråket

I Sommarspråket tar vi upp klassiska språkfrågor som många undrar över, eller kanske irriterar sig på.

Frågor om ordet ”ejenkligen”

Ordet egentligen uttalas ofta både på radio och tv och av allt fler som ”ejenkligen”. Hur har det blivit såhär?

Är inte ”ejenkligen” ett ord som småbarn använder?

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Redigering: Alexander Fogde

När ska man använda hans, hennes och sin egentligen? Vi snackar possessiva pronomen och hur de ska användas.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det finns faktiskt meningar där det inte går att avgöra om det är ”hans/hennes” eller ”sin” som ska användas.

– Ingenting hjälper, båda låter fel. Det finns inget sätt att veta vilket av dem man ska välja, säger språkvetaren Sofia Tingsell.

Klassiska språkfrågor i Sommarspråket

I Sommarspråket tar vi upp klassiska språkfrågor som många undrar över, eller kanske irriterar sig på.

Vill ni ha det som i England, eller vadå?

Vi pratar om hur Sverige skiljer sig från andra länder. I engelskan klarar man sig till exempel utan reflexiva possessiva pronomen.

Språkvetare: Sofia Tingsell.

Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Vi tänker allt mer och tycker allt mindre eller så verkar det ofta vara i alla fall. Jag tycker, jag tror och jag menar byts mot jag tänker.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Varför är det så att vi använder frasen ”jag tänker” allt oftare? Och när passar det att använda? Det reder vi ut i detta avsnitt.

Att använda ”tänker” istället för till exempel ”tycker” kan vara ett sätt att visa att man inte är så övertygad.

– Det öppnar upp för att man redogör sin tankeprocess, säger språkvetare Susanna Karlsson.

Klassiska språkfrågor i Sommarspråket

I Sommarspråket tar vi upp klassiska språkfrågor som många undrar över, eller kanske irriterar sig på.

Engelskans ”think”

En vanlig tanke är att engelskans ”think” är det som påverkar. Frågan är om det stämmer.

Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.Redigering:Gustav Ingerhage.

Slang är ett ämne vi får många frågor om, därför har vi grävt i arkivet och tagit fram våra favoritfrågor och -svar om just slanguttryck.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Många sådana här ord som vi tycker är moderna slangord kan ha väldigt gamla historier, sägerHenrik Rosenkvist,professor i nordiska språk.

Ungdomsslang sprids mycket snabbare nu

Slangord kan ofta vara kopplade till en specifik plats och tar sedan successivt och långsamt plats i det allmänna språket. De kan då spridas från stad till stad, vilket kallas för ”city hopping”. I dag går detta ofta väldigt mycket snabbare än det gjort tidigare.

– Det tar ju mycket längre tid än om du har en hel generation tolvåringar som sitter framför Youtube samtidigt i hela världen. Så spridningen blir ju enorm, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Språkfrågor om slangord och -uttryck

När började man använda ordet ”fräsig” – och vad kommer det ifrån?

När slutade ordet ”cool” att vara just coolt att använda?

Hur gammalt är ordet ”ball”?

Hur fick ordet ”baxa” betydelsen att stjäla något?

Är man ”fena” på något eller är man ”en fena” på något?

Vad kommer uttrycket ”yes box” från – och vad betyder det?

”Demure”, ”slay” och ”legend” säger biskopen i en viral video – vad hade han sagt på 1930-talet?

Lär dig mer om slangord, uttryck och ungdomsspråk

Läs kapitletSnobbar och pyjamastyper Ungdomskultur, ungdomsspråk och gruppidentiteter i Stockholm av Ulla-Britt Kotsinas från antologin Ungdomskultur i Sverige (från 1994.)

Läs artikeln Slang då och nu från TTELA (oktober 2012).

Se videon när biskop Johan Dahlman visar Strängnäs domkyrka.

Läs boken Vrålbedåriskt: en bok om flickslang av Ulla-Britt Kotsinas från Norstedt (från 1994).

Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Programledare: Emmy Rasper. Redigering: Gustav Ingerhage.

Från 2023. Ett språk med många främre vokalljud, tystnader och du-tilltal det är några svar på frågan Vad är det bästa med svenskan?.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

"Vokalljud, är det bästa med svenskan, som ger sånt jäkla fint tryck i svordomar när det behövs 'faaaaaan' är ett ypperligt exempel."
LyssnarenSimon.

"Svenskan är så lekfull, man kan sätta ihop nästa vilka ord som helst och så blir det nya ord, det är något fint med det. Men det absolut bästa med svenskan för mig är att det är mitt modersmål."
Lena Lind Palicki, tillträdande chef för Språkrådet.

“Svenskan är ett nyansrikt och specifikt språk, samtidigt som det är avskalat och effektivt, vilket gör att somliga felaktigt drar slutsatsen att det är simpelt. Det är också ett lekfullt språk där man enkelt kan hitta på nya ord och göra om befintliga. “
LyssnarenDan.

"Vi har så otroligt lätt för att bilda ny verb. Vi kan skapa verb av nästan vad som helst. Det är inget konstigt att säga 'instagramma' eller 'joxa'. Dessutom har vi de inkoativa verben som 'gulna' och 'tröttna'."
Fredrik Lindström, författare och komiker.

“Det är ett gammalt kulturspråk och är så nyanserat. Jag är glad att jag har svenskan som modersmål, men hade jag haft danska som modersmål hade jag kanske uppskattat det lika mycket, men det tror jag ändå inte.”
Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Språkfrågor om svenska språket

Vad utmärker den svenska språkmelodin?

Varför böjer inte svenskan verb efter person?

Påverkar du-tilltalet synen på jämlikhet i Sverige?

Hur viktigt är modersmålet?

Hur lät svenskan på Gustav Vasas tid?

Hur många pluggar svenska på universitet utomlands?

Läs mer om svenskans språkmelodi

Bok: Kontrastiv prosodi av Eva Gårding (från 1974)

Bok: Allmän och svensk prosodi/ Gösta Bruce. (från 2012)

Tomas Riad, professor i nordiska språk, Stockholm universitet

Svenskans fonologi på 30 meningar, resursmaterial för uttalsundervisning av Tomas Riad och Roger Nyborg, Intensivsvenska, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet (från 2020)

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Gäst: Dominika Skrzypek, professor i nordiska språk i Poznan i Polen.
Personer som svarar på enkäten: Fredrik Lindström, författare och komiker. Theodor Kallifatides, författare. Lena Lind Palicki, universitetslektor i svenska vid Stockholms universitet, chef för Språkrådet. Sara Lövestam, språkvetare och författare.
Programledare Emmy Rasper.

Programmet publicerades första gången 2023

På jobbet används en hel del märkliga uttryck, både intern jargong och fackspråk. I veckans avsnitt utforskar vi arbetsplatslingot.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jargongen gör bäst i att inte lämna kontoret, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Ändå har i stort sett alla yrken jargong, ett språk för att visa att vi är vana vid att jobba ihop och förstår varandra.

Floskler på jobbet

Det finns också en mängd floskler som nästan bara används på jobbet, åtminstone om man får tro författaren Fredrik Kullberg. I en artikel i tidningen TLNT listar han de 35 värsta flosklerna och i topp hamnar:

Vi är värderingsdrivna

Vi jobbar agilt

Här är det högt i tak

Språkfrågor om jobbsnack

Är ordet ”pragmatisk” positivt eller negativt laddat?

Vad betyder egentligen ordet ”begrepp”?

Vad finns det för bra svenskt ord för ”feedback”?

”Kollega”, ”arbetskamrat” eller ”medarbetare”? Vad ska man säga och när?

Varför heter det ”personligt brev” – det är ju inte särskilt personligt?

Mer om arbetets språk:

Läs artikeln Här är jobbets värsta floskler om olika modeord på arbetsplatsen (från 2024).

Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Programledare: Emmy Rasper. Redigering: Gustav Ingerhage, Alexander Fogde.

Sex är kanske det största tabuområdet av alla och det märks i språket. Följ med på en lektion i sex och språkvetenskap.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ska vi ligga, knulla eller ha samlag? Det är svårt att veta hur man egentligen ska prata om sex. Dessutom kan det ju vara lite pinsamt.

Olika ord för sex

Susanna Karlsson, docent i nordiska språk, reder ut vilka ord man kan använda i sänghalmen och vilka som passar bättre i kontakt med läkaren.

Sen finns det fraser som kan vara lite tvetydiga, som betyder en sak för någon och något helt annat för andra, som ”Ska vi dricka te?”

– Jag har testat den frasen på min man som inte förstod vad jag menade, säger Susanna Karlsson.

Pömsig – sexuellt laddat eller inte?

Vi går till botten med om ordet pömsig är ett sexuellt ord eller om det helt enkelt bara betyder att man är lite trött.

Språkfrågor om sex

Vad ska man säga när man vill ha sex med någon?

Varför är vissa sexuella ord mer laddade än andra?

Varifrån kommer orden ”älska” och ”älskog”?

Vad betyder egentligen ordet ”pömsig”?

Vad betyder uttrycket ”förhandla under täcket”?

Vad betyder ”pillemarisk”?

Finns det en sexuell laddning i ordet ”vårkänslor”?

Mer om sex i språket

Läs nätupplagan av Fula ordboken om ordet ”pömsig”.

Se Jubelsommar där ordet ”pömsig” förekommer (från 1960).

Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Redigering: Alexander Fogde.

Körsånger fungerar oväntat bra på svensklektionerna. Dessutom reder vi ut om musikalitet hänger ihop med språkförståelse.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sara Lövestam tolkar Nils Ferlin

Nils Ferlin som svensklärare? Det låter kanske besynnerligt, men sångerna gör sig alldeles utmärkt som undervisningsmaterial på sfi-lektionerna.

– Det är ganska tråkigt att sitta och läsa samma text i talkör varje gång man ses, men det är ganska mysigt att sjunga samma låt gång på gång sägerspråkvetaren och författaren Sara Lövestam.

Med en bakgrund som sfi-lärare har hon en hel del erfarenhet av undervisning. Nyligen har hon testat att undervisa genom körledning. Eleverna lär sig svensk grammatik och uttal genom klassiska sånger, och har dessutom ganska roligt på kuppen.

Musikalitet och språkkunskap

Ylva Byrman, universitetslektor i svenska, berättar om hur kunskaper kring språk och musik hänger ihop.

– Det är skillnad på att höra och att göra. Det finns folk som har bra gehör, men som ändå har svårt att sjunga rent själva, säger Ylva Byrman.

Språkfrågor om musikalitet och språkinlärning

Har musikaliska personer lättare att lära sig språk utan brytning?

Vad är skillnaden på att sjunga falskt och att sjunga fel?

Varför säger vi att något låter högt när vi menar att det låter starkt?

Hur kommer det sig att ordet crescendo används fel?

Mer om språk och musikalitet

Läs krönikan Sången visade vägen till språket av Sara Lövestam i Språktidningen (från 2025).

Lyssna på Nils Ferlins I folkviseton framförd av Lotta Engberg och Jarl Carlsson (från 2006).

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst i avsnittet: Sara Lövestam, språkvetare och författare. Programledare: Emmy Rasper. Redigering: Alexander Fogde.

Gruppen KAJ intar i maj Eurovision med sin bastupop och har under våren satt österbottniska Vörådialekten och finlandssvenskan på kartan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Till och med små barn har börjat prata med varandra om hur folk talar på olika orter, så medvetenheten om språklig variation har ökat, vilket vi är väldigt glada över, säger Therese Leinonen,docent i nordiska språk i Helsingfors.

Nu sjunger alla om ”båoti” och ”vedin”

Vörådialekten har bevarat flera språkliga drag från fornsvenskan, som till exempel kasusböjningar (klockon, ångon) och gamla diftonger som båti. Det gör dialekten till ett tydligt exempel på hur fornsvenskt språkbruk lever kvar i de finlandssvenska dialekterna.

Språkfrågor om finlandssvenska

Vad har uttrycken ”vedin”, ”klockon” och ”båoti” i KAJ:s låt ”Bara bada bastu” för bakgrund?

Hur ser historien och användandet av uttrycket ”ännu” ut i finlandssvenskan?

Har uttrycken ”rosk” (skräp) och ”ämbar” (kärl) sitt ursprung i rikssvenskan?

L-ljudet kan uttalas på många olika sätt, i den österbottniska dialekten i Månsala finns tre olika sätt att uttala L, men varför är det så?

Finns det skillnader på diskursmarkörer mellan kulturer som pratar samma språk, till exempel finlandssvenska och sverigesvenska?

Hur hittade ordet ”semla” till finlandssvenskan?

Mer om finlandssvenskan och KAJ-effekten

Sök i Finlandssvensk ordbok från Institutet för de inhemska språken.

Sök i Ordbok över Finlands svenska folkmål från Institutet för de inhemska språken.

Läs artikel Nog är det tillräckligt! av Jan Lindström och Catrin Norrby från Språktidningen (från 2016).

Se tv-inslag Vörådialekten hetare än någonsin – efter KAJ:s mellosuccé från SVT.

Språkvetare:Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Gäst: Therese Leinonen,docent i nordiska språk Institutet för de inhemska språken i Helsingfors och redaktör för Ordbok över Finlands svenska folkmål.Programledare: Emmy Rasper. Redigering:Mina Benaissa.

Uttryck som dra in pengar och säkert betyder inte alltid det du tror. Sammanhanget avgör hur de ska tolkas.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Alla naturliga språk är vaga. Vi har ofta flera möjliga betydelser för ett och samma ord eller ett och samma uttryck, sägerYlva Byrman, universitetslektor i svenska.

Det är därför ett uttryck som “dra in pengar” kan betyda både att samla in pengar eller att ta bort pengar och tolkningen beror på perspektivet.

Inflation bland förstärkningsorden

– Vi människor gillar att överdriva saker – det skapar inflation i språket, säger Ylva Byrman.

Förstärkningsord används för att ge eftertryck, men när de upprepas förlorar de sin kraft. Det kan leda till att orden får flera olika betydelser.

Språkfrågor om konstiga uttryck och tvetydigheter i språket

Vad betyder det egentligen när någon säger att Trump har “dragit in pengar” till universiteten?

Hur kan ordet ”säkert” betyda både absolut och kanske?

Hur kan “fett” användas som förstärkningsord i uttryck som “fett kul”?

Varför säger vissa “lägga för mig” när de menar att man ska lägga upp mat?

Hur kan uttrycket “så till den milda grad” förstärka något, när mild betyder svag?

Varför heter det stereotyp när det handlar om förenkling, när stereo antyder rymd och mångfald?

Mer om tvetydigheter i språket

Läs krönikan Oprecisa ord hjälper oss att spara plats i hjärnan av Lisa Holm, SvD, (från 2015).

Läs om ”dra in” i Svensk Ordbok utgiven av Svenska Akademien (från 2021).

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Medeltiden kallades inte medeltiden när den pågick. Hör hur historiska epoker fått sina namn, vem som uppfann veckan och om olika sätt att räkna tiden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Historiska namn på epoker, som medeltiden, renässansen och järnåldern, användes inte under de tider de beskriver, utan uppfanns långt senare.

– I Sverige så började man prata om medeltiden i början på 1800-talet, eller möjligen i slutet på 1700-talet, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

Olika kulturer hade olika sätt att räkna tiden

I antikens Grekland namngavs varje år efter den ämbetsman som styrde. I Egypten delade man in historien i kungadynastier. Romarna införde månaderna januari och februari, och Mayafolket byggde en kalender med flera snurrande tidshjul.

– När man läser på om de här olika tideräkningarna blir det snabbt väldigt krångligt, säger Henrik Rosenkvist.

Språkfrågor om hur vi pratar om historien

Hur långt efter en historisk period får den vanligtvis sitt namn?

Vad kommer framtidens människor att kalla vår samtid?

Hur pratade människor i antikens Rom och Grekland om tid och årtal?

Hur länge har begreppet vecka funnits?

Hur länge har uttrycket ”det var bättre förr” använts?

Uttrycket ”gammal som gatan” låter ganska ungt jämfört med likande uttryck i andra språk som ”vieux comme le monde” eller ”alt wie Methusalem”, varifrån kommer det?

Mer om det historiska språket och olika tideräkningar

Läs boken: Alla årets dagar: en evighetskalender av Alf Henrikson, utgiven Norstedt (från 1993).

Lyssna på nyheten Människans tidsålder får vänta från Vetenskapsradion (från 2024).

Lyssna på podden Vetenskapsradion Historia.

Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Det är ingen som vet exakt hur många ord det finns i svenska språket. Hör varför det är så svårt att veta och hur stort ordförråd man behöver ha.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Man måste komma överens om vad som ska räknas som ett ord. Är ”mina” i ”mina barn” samma ord som ”en mina” man går på? säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet

Hur stort ordförråd behöver jag?

Det är också svårt att uppskatta hur stort ordförråd en människa har.

– Du har ju en massa ord i din hjärna. Men hur kan vi mäta? Jag kan inte bara sätta ett instrument mot din hjärna och titta in och säga: Här finns det 27 000 ord, säger Ylva Byrman.

Språkfrågor om ordförråd och hur många ord det finns i språket

Hur har ordförrådet förändrats över tid – har vi fler ord i dag än förr?

Hur många ord behöver en människa kunna för att göra sig förstådd?

Kan man få ett sämre svenskt ordförråd av att prata mycket engelska i vardagen?

Hur stor andel av svenska språket består av enstaviga ord?

Läs mer om ordförråd och hur många ord som finns

ISOF:s frågelåda svarar på: Hur många ord finns det i svenskan?

Läs artikeln Därför är orden oräkneliga av Anders Svensson, från Språktidningen (2024).

Läs om Ny studie: Boksamtal viktigt för att öka barnens ordförråd av Påhl Ruin, från Vi lärare, (2024).

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Påsken handlar både om Jesus uppståndelse och ägg. Bibeln får nytt språk och gamla genitivformer försvinner. Men ägget låter som det alltid har gjort.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Ägg har på ett eller annat sätt hetat ägg sen urminnes tider, det går att spåra till protoindoeuropeiska, sägerSusanna Karlsson, docent i nordiska språk.

Nya testamentet får modernare språk

– De gamla genitivformerna försvinner. Det kommer att stå ”Jesus Kristus uppståndelse” istället för ”Jesu Kristi uppståndelse”, det tror jag att läsarna kommer att lägga märke till, säger Catharina Nyström Höög, professor i svenska vid Stockholms universitet som sitter med översättningsrådet för NT 2026.

I direktiven till den nya översättningen står att svenskan ska vara av god kvalitet och ha en naturlig och nutida språkdräkt.

– Är det då motiverat att bibelspråket upprätthåller en böjningsform som är borta ur allmänspråket sen väldigt länge? Jag att det finns goda skäl för att inte göra det, säger Catharina Nyström Höög.

Språkfrågor om påsk, kyrkan och ägg

Hur ska man skriva ordet påsk – med stor eller liten bokstav?

Varför säger vissa ”återuppstånden” när det heter ”uppstånden”?

Vad betyder egentligen uttrycket att ”krypa till korset”?

Varför heter det skärtorsdag – och vad betyder skär i det sammanhanget?

Vad heter de olika dagarna under Stilla veckan – och varför heter de så?

Varför heter det ägg – och hur gammalt är det ordet egentligen?

Vad är skillnaden mellan att lägga ägg och att värpa?

Varför säger vi ”full som ett ägg” när vi menar att någon är berusad?

Lär dig mer om bibeln, påsken och ägg

Läs artikel om NT2026 Ny version av Nya testamentet kommer nästa år – och mycket blir annorlunda av Monica Slotte från YLE (från 2024).

Läs om Stilla veckan från Svenska kyrkan.

Läs om Påskens alla dagar från ISOF.

Läs om Påsktraditioner från A till Ö från ISOF.

Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Catharina Nyström Höög, professor i svenska vid Stockholms universitet som sitter med översättningsrådet för NT 2026. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman

Att använda idiom och metaforer i sitt språk kan vara effektfullt. Men inte om det blir fel. Och fel blir det, fråga bara deltagarna i Love is Blind.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Många metaforer är äldre, och ibland säger vi fel för att det kan vara svårt att förstå hur orden i sig hänger ihop idag.

– Ett klassiskt exempel är att dra alla över en kam, som ofta blandas ihop med kant. Det är lättare att föreställa sig en kant, men det heter kam, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Felaktiga metaforer och idiom i ”Love is Blind”

I realityserien ”Love is Blind” blandar deltagarna ofta ihop metaforer. Det har lett till en diskussionen om hur programmet textas. ”Det var bara goda gärningar” textades med ”Vi hade bara goda avsikter”. Och ”Vi kommer lämna våra vägar här” blev ”Då kommer vi gå skilda vägar”.

Undertextarens rättningar harhyllats, men är det rätt att rätta deltagarnas språk?

– Jag hade inga problem att förstå vad deltagarna menade. Så frågan om det är något slags maktutövande där hon som textar bestämmer vad som är korrekt svenska, eller om det handlar om språkvård? säger Julia Prentice, universitetslektor och docent i svenska som andraspråk vid Göteborgs universitet.

Språkfrågor om missförstådda metaforer

Är det verkligen positivt att använda uttrycket ”inte illa pinkat” när man menar att någon har presterat något bra?

”En dans på rosor” används ibland för något positivt. Så användes väl inte uttrycket tidigare

Varifrån kommer uttrycket ”att vara bakom flötet”?

Ibland hör man människor säga att de ”eldar upp något” när de egentligen menar ”eldar på något”. Blir inte det fel?

Var kommer ordet ”klockrent” ifrån?

Hur har metaforen ”grundbulten” lyckats ersätta ”grundstenen”?

Metaforer, idiom och fasta uttryck som nämns i programmet

Vara ute och cykla
Få något att bita i
Få blodad tand
Ha kul som ett barn på julafton
Kaka på kaka
Ge sig i kast med
Dra sitt strå till stacken
Kasta yxan i sjön
Inte illa pinkat
En dans på rosor
Ingen ko på isen
Det går som tåget
Som ett brev på posten
Dra alla över en kam
Göra någon en björntjänst
Å någons vägnar
Munsbit
Hårdra
Gråta krokodiltårar
Vara bakom flötet
Klockrent
Grundbulten

Lär dig mer om metaforer

Läs doktorsavhandlingen På rak sak av Julia Prentice, från Göteborgs universitet (från 2010).

Läs artikeln Därför ställer metaforer till det för sva-elever av Påhl Ruin, från Vi lärare, (från 2024).

Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Julia Prentice är universitetslektor och docent i svenska som andraspråk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Uttryck som nästa fredag och förra sommaren kan tolkas olika. Tidsangivelser i svenskan skapar ofta mer förvirring än man anar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tidsuttryck som kan skapa missförstånd är till exempel nästa fredag, skjuta fram ett möte och tisdagsnatten.

När är natten egentligen?

– Dygnet har en formell definition. Men vår dag börjar när vi går upp och slutar när vi går och lägger oss. Därför ligger natten för många på gränsen mellan två dygn, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.

Tisdagsnatt kan alltså både betyda 00-04.00 i början av dygnet eller 22-00 i slutet av dygnet.

Språkfrågor om tiden

Hur undviker man missförstånd när man säger ”nästa fredag” eller ”förra sommaren”?

Vad betyder det egentligen att skjuta fram något?

Varför säger vissa ”minutrar” och ”sekundrar” istället för ”minuter” och ”sekunder”?

Är det rätt att säga ”mellan 9 till 12” eller ska det vara ”mellan 9 och 12”?

Varför används oftast 12-timmarsklockan i tal men 24-timmarsklockan i skrift?

Varför säger man ”natten mot tisdag” istället för ”tisdagnatt”?

Mer om tiden och klockan

Hur mycket är klockan exakt just nu?

Läs språkspalten Reuters ruta: Vi ses på lördag! av Mikael Reuter, från Institutet för de inhemska språken, (från 1997).

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Svenska språket har två grammatiska genus, eller har vi fyra? Oavsett så sticker det svenska genussystemet ut jämfört med världens andra språk.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I svenskan kombineras grammatiskt och semantiskt genus. Levande varelser kan refereras till med ”han” eller ”hon”, medan ickelevande objekt refereras till med ”den” eller ”det”. Det svenska genussystemet är nästan helt unikt eftersom det kombinerar dessa två genus.

– Det systemet är inte så vanligt i världens språk. Vi är ganska ensamma om det, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

Språkfrågor om genus i svenskan

Vilket genus har anus? En eller ett?

Varför säger vi enäggstvillingar när det logiskt sett borde heta ettäggstvillingar, eftersom tvillingar kommer från ettägg?

Varför säger vi en arbetsplatsträff, men ett APT, som är förkortningen?

Varför har e-ändelser på adjektiv, som käre eller äldste, börjat användas för kvinnor och i neutrala sammanhang?

Hur har genus i språk utvecklats och blivit så olika?

Mer om genus i svenska språket och andra språk

Läs Språkrådets svar på frågan Hur vet man om ett substantiv har n-genus eller t-genus, en eller ett? från ISOF.

Läs artikeln Två, tre eller fyra genus av Lars-Gunnar Andersson, professor emeritus i modern svenska vid Göteborgs universitet, från Göteborgs-Posten (från 2022).

Läs artikeln Gender in Latin and Beyond: A Philologist’s Take från Antigone journal av Wolfgang de Melo.

Läs boken Women, fire, and dangerous things av George Lakoff, utigiven av Univ. of Chicago Press, (från 1987).

Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Stockholmskan har haft stort inflytande på det svenska standardspråket och är därför en dialekt som signalerar makt och status.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det finns många uppfattningar och idéer om stockholmska både bland vanligt folk och bland språkvetare, säger Jenny Öqvist,som skrivit boken Perspektiv på stockholmska.

– En del stockholmare tycker inte att stockholmska är en dialekt, för att den inte avviker så mycket från standardspråket, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

Stockholmska – en stroppig dialekt

– Stockholmska signalerar status, makt och prestige vilket gör att icke-stockholmare kan sparka uppåt. Man kan driva med dialekten, säger Jenny Öqvist.

Stockholmskan håller på att förändras

Det klassiskt stockholmska uttalet av räv med ett e-ljud, reven, kommer att försvinna, tror Jenny Öqvist. Ett mer öppet uttal av ä-ljudet har blivit vanligare bland yngre, men inte bara i Stockholm utan i hela Sverige.

– Om man går omkring i Stockholm och spetsar öronen kan man höra många varianter på ä-ljudet, men att säga ”reven” det kommer tror jag kommer att försvinna, säger Jenny Öqvist.

Språkfrågor om stockholmska

Hur och när uppkom stockholmska?

Fanns det större skillnader inom stockholmskan förr?

Håller ”reven” på att försvinna?

Var kommer slanguttryck som ”panga en dora”, ”bagis”, ”pjuck”, ”dojor”, ”knådd”, ”tolvbläcket”, ”tjacka”, ”bäckna”, ”tricken”, ”slagga”, ”kvarta” och ”knoppa” ifrån?

Mer om stockholmska

Läs boken Perspektiv på stockholmska av Jenny Öqvist, utgiven av Institutet för språk och folkminnen, (från 2024).

Läs boken Stockholmsslang : folkligt språk från 80-tal till 80-tal av Ulla-Britt Kotsinas, utgiven av Norstedt, (från 1996).

Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Gäst: Jenny Öqvist, språkvårdare vid Språkrådet som skrivit boken ”Perspektiv på stockholmska”.Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Upp och ner i språket. Ett hus kan brinna både upp och ner, men en upptrampad stig är någonting annat än en nedtrampad stig.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Man ”skriver upp” och man ”skriver ner” ungefär samma grejer, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Men i ordböckerna skrivs det fram en liten, liten skillnad. Båda har betydelsebeskrivningen ”notera skriftligen”, men skriva ner något gör man ”ofta tämligen snabbt”.

Därför åker värmlänningar upp till Stockholm

Lär dig också om varför det blir vanligare att säga uppsidan och nedsidan istället för fördel och nackdel, och varför värmlänningar säger att de åker upp till Stockholm trots att det ligger österut.

– Det kan handla om att det är en social riktning: Stockholm är ett maktcentrum. Men man kan också tänka sig att det är en spegling av äldre tiders färdvägar när man åkte båt snarare än tåg till Stockholm. Värmland ligger ju norr om Vänern och ska man ta vattenvägen till Stockholm så är ju Vänern lite söderut, förklarar Susanna Karlsson.

Språkfrågor om upp och ner

Är det någon skillnad på att skriva upp något och att skriva ner något? Hur kan två motsatsord betyda ungefär samma sak?

En stig kan vara både upptrampad och nedtrampad, men betyder det samma sak?

I en artikel beskrivs ett hus ha brunnit upp och ett annat hus ha brunnit ner. Vad är skillnaden, om det finns någon?

Hur kommer det sig att orden uppsida och nersida allt oftare ersätter orden fördel och nackdel?

I Norrlands kustland säger man att man åker upp till fjällen trots att det egentligen ligger västerut. Samma sak gäller för värmlänningar som åker upp till Stockholm - som ju ligger österut från Värmland. Varför är det så?

Finns det någon skillnad på ner (med r) och ned (med d)?

Har ordet uppdrag något med ”att dra” att göra?

Vad betyder det att man sågar upp ett träd? Är det bara okunnigt språkbruk?

Mer om upp och ner i språket

Svara på frågan Heter det uppochnedeller uppochner? från Frågelådan i svenska, ISOF.

Sök på ordet ”upp” i Svenska Akademiens ordböcker.

Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

De allra flesta kan för lite om grammatik, säger Ylva Byrman. Lär dig om bisatser, huvudsatser, BIFF-regeln och att undvika ofullständiga meningar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Många följer inte de normer som jag tycker att en formell text ska uppfylla. Då behöver man få utpekat för sig vad man ska undvika, sägerYlva Byrman, universitetslektor i svenska språket.
– Jag ska kunna berätta vad en bisats är? säger Emmy Rasper, programledare.
– Ja, det tycker jag, och ännu bättre om jag ger dig en text då ska du kunna stryka under alla bisatser i den, säger Ylva Byrman.

Vad menas med grammatik?

Grammatik kan betyda olika saker. En betydelse är vår inre, intuitiva förmåga att sätta ihop språkets byggstenar korrekt, det kan kallas inre grammatik. En annan betydelse är beskrivningen av språkets struktur och regler, som gör att du kan analysera språket.

– Att vara bra på grammatik betyder att man har en förmåga att korrekt analysera och beskriva hur en menings olika delar hänger ihop, Ylva Byrman.

Språkfrågor om grammatik och satslära

Vad är en bisats? Hur kan man känna igen den?

Vad är en satsdel?

Vad är BIFF-regeln? Varför struntar en del i BIFF-regeln och blir det inte grammatiskt inkorrekt då?

Måste en huvudsats alltid innehålla ett subjekt?

Vad är ellips inom grammatiken?

Vad är ett predikatsled?

Varför skriver en del journalister ofullständiga meningar som börjar med “Detta då..:”

I den flertydiga meningen “Manshög vaggade rågen” - vad är subjekt , objekt och vad är predikativ?

Lär dig mer om grammatik, bisatser, huvudsatser och satslära

Läs Språkriktighetsboken, från Norstedts akademiska förlag (från 2005).

Gör grammatikövningar digitalt från bloggen Lagrammaire och undervisningen, av Maia Andreasson.

Läs mer om Bisatser, alltså från bloggen Lagrammaire och undervisningen, av Maia Andreasson.

Läs boken Svensk universitetsgrammatik för nybörjare av Gunlög Josefsson från Studentlitteratur (från 2009).

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper.

Vad som är rätt och fel i språket engagerar många. Men ibland leder viljan att göra rätt till att det istället blir fel.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Hyperkorrektion betyder att det blir mer korrekt än vad korrekt är, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Man har observerat en regel och sedan applicerar man den regeln på mer än vad den egentligen är till för.

– Jag tänker på en hyperkorrektion som vi tagit upp tidigare i Språket, nämligen entrecôte. Där vi tror att vi låter lite franska när vi uttalar det utan t, men där t-ljudet ska uttalas, säger Emmy Rasper, programledare.

Omständig – en klassisk hyperkorrektion

Ett exempel på en hyperkorrektion är ordet omständlig, som för många blir “omständig” utan l.

– Om man delar upp omständlig i flera delar så förstår man vad “om” betyder. Men vad är “ständlig”? Däremot förstår vi ”ständig”. Så det är inte så konstigt att man gör den tolkningen, säger Susanna Karlsson.

– Jag var kanske 37 år när jag förstod att det heter omständlig. Och då var det tyvärr min man som berättade det för mig, säger Emmy Rasper, programledare.

– Alltid bra för en relation med lite språkpoliseri, svarar Susanna Karlsson.

Språkfrågor om hyperkorrektion

Varför uttalar en del ord som konferens, allians och intressant med ett g-ljud som konferangs, alliangs och intressangt?

Varför skriver en del ordet följaktligen med D och öppenhjärtig med L, alltså följdaktligen och öppenhjärtlig?

Varför lägger en del till bokstaven D i orden hellre och åtminstone, så att det blir ”helldre” och ”åtminstonde”? Handlar det om hyperkorrigeringar? Eller ligger det bättre i munnen?

Är stavningen av förnamnen Kennert och Rogert exempel på hyperkorrektion?

Säger en del ”antalet var färre än” för att folk vill undvika att säga att meningar som ”Sverige spelar med mindre spelare”?

Lär dig mer om hyperkorrektion

Läs språkkrönikan Viljan att göra rätt kan bli helt fel av Lena Lind Palicki från SvD, (från maj 2021).

Läs språkkrönikan Unga säger fel för att göra föräldrar nöjda av Mikael Parkvall från SvD (från majg 2021).

Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Kräks, fisar, nysningar och sårskorpor. Känsliga lyssnare varnas. Alla andra är välkomna till ett avsnitt om äckliga ord för kroppsliga besvär.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det är oerhört utbrett i världens språk och världens kultur att när någon nyser så gör man någon typ av välsignelse eller lyckönskning, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket

”Prosit” är en lyckönskning från latin, som betyder ”må det gagna”. Det finns olika skrockteorier om att nysningar kan exponera själen eller öppna en port för djävulen, vilket kan förklara varför man säger ”prosit”. Men det finns inget motsvarande etablerat uttryck för när någon hostar. Ett förslag från en lyssnare är ”hostit”.

Vad säger du när någon hostar? Mejlaspraket@sverigesradio.se

Språkfrågor om kroppsliga besvär

Varför säger man bakfull?

Var kommer ordet liktorn ifrån?

Vad betyder prosit och var kommer det ifrån?

Vad säger man när någon hostar? Finns det ett motsvarande uttryck som prosit?

Hur vanligt är ordet krusta för sårskorpa?

Varför har svenska språket så många ord för att fisa?

Heter det att kräkas eller att kräka? Kan man säga både han kräker och han kräks? Vad kallas det man kastar upp – kräks eller kräk?

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper.

Min farfar född 1880, sa alltid... Språkets lyssnare fundera på vad deras släktingar verkligen sa. Det visar sig att vissa ord är användbara idag.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Ålderdomliga uttryck kan leva kvar i dialekter i olika delar av landet, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

Finns många nedsättande termer för olika personer i dialekterna

– Man kunde säga både ledben och ledmes. Det finns ganska mycket sådana här nedsättande termer i dialekterna för olika personer, säger Henrik Rosenkivst.

Språkfrågor om äldre ord och uttryck från lyssnarnas släktingar

”Min farmor och mormor kom från Falun och föddes båda 1912. De använde ordet ”rämmil” om skräp och ”leben” om en elak person. Är orden dialektala eller finns de också i andra delar av landet?”

”Jag växte växte upp i Vimmerby på 60- och 70-talet och sa då ”sinked”, ”hörk” och ”skate”. Är det dialektala ord och varifrån kommer de?”

”Min farfar föddes i Tidaholms kommun år 1880 och sa ”Är i långe här?” när vi kom på besök. Finns ordet ”långe” i betydelsen ”redan” belagt även från andra platser?”

”Jag fick lära mig ordet ”översiggiven”, alltså ”förtvivlad”, som barn. Är det ett ord som finns i svenskan generellt eller är det dialektalt?”

”Min farmor föddes i Farstorp i Skåne och sa ”vinner” till ”orka” och ”nänns” till ”våga”. Var kommer de uttrycken ifrån?”

”Min mormor var född i Ångermanland i slutet av 1800-talet och sa ”Man ävles och ävles” vilket betyder att man kämpar på. Varifrån kommer verbet ävles?”

”Varifrån kommer ordet ”hänne” i meningen ”var är Mette, hänne?” i leken titt-ut?”

Lär dig mer om gamla ord och uttryck

Sök i Ortnamnsregistret hos ISOF.

Sök i SAOB utgiven av Svenska Akademien.

Läs mer omOrdbok över folkmålen i övre Dalarna

Sök i Svenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz via Litteraturbanken.

Sök i Svenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz via Projekt Runeberg.

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

I Sverige finns fem olika samiska språk, de har likheter men vissa skiljer sig såpass mycket åt att talarna inte förstår varandra.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Sverige talas fem olika samiska språk, nordsamiska, lulesamiska, pitesamiska, umesamiska och sydsamiska.

– Alla samiska språk är hotade och riskerar att försvinna, säger Olle Kejonen, doktorand i finsk-ugriska språk vid Uppsala universitet, som forskar om nord- och lulesamiska.

Ökat intresse för de samiska språken i Sverige

– Det finns ett ökande intresse för att lära sig samiska, både bland de med samiskt påbrå och de som bara är nyfikna på språket, säger Olle Kejonen.

För att hotade språk ska överleva krävs att barn lär sig språket. Olle Kejonen lär sina barn nordsamiska och behöver dagligen hitta på nya samiska ord.

– Om vi går i mataffären finns det ganska många ord som traditionellt inte har funnits på samiska, så om vi ska köpa vattenmelon eller jordnötssmör, då får jag hitta på nya samiska ord på stående fot.

Språkfrågor om samiska

Hur väl kan de olika samisktalande förstå varandra?

Hur har samiskan påverkats av forna förbud att tala samiska?

Hur stort inflytande har andra språk på det samiska ordförrådet och grammatiken?

Hur fungerar den samiska grammatiken jämfört med svenska?

Hur utvecklas samiska språk över tid?

Hur svär man på samiska? Används samma kristna begrepp som på svenska?

Finns det några nya ord inom samiskan som inte är lånord?

Finns det några specifika samiska språkljud som skiljer sig från svenska?

Finns det samiskt slangspråk?

Hur ser språkvetare på möjligheterna för de små samiska språken, till exempel sydsamiska, umesamiska och pitesamiska, att överleva?

Lär dig mer om samiska

Läs artikeln Lär dig mer om samiska från ISOF.

Läs artikel om de olika samiska språken från ISOF.

Lyssna på Sameradion från Sveriges Radio.

Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Olle Kejonen, doktorand i finsk-ugriska språk vid Institutionen för moderna språk vid Uppsala universitet. Programledare: Emmy Rasper.

En grön omställning för en hållbar utveckling. Det är en fras som låter bra, men vad betyder egentligen orden som används i klimatdiskussionerna?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I takt med att frågor om klimat, miljö och hållbarhet får allt större utrymme i samhället ökar behovet av en gemensam förståelse för vad de ord som används i klimatdiskussionerna faktiskt betyder.

Hållbar utveckling, hållbara stadsdelar och hållbarhetsarbete

Förr betydde hållbar något som inte gick sönder. Idag har hållbar fått en bredare betydelse som innefattar allt från minskade utsläpp till schyssta arbetsvillkor.

– En hållbar stadsdel betyder inte ”det som inte går sönder”, utan den nya betydelse av hållbar är snarare ”det som inte gör sönder något”, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.

Grön omställning, grönmålning och greenwashing

– Det talas mycket om en grön omställning just nu. Men det kan också bli mycket floskler, tänker jag, säger Emmy Rasper, programledare.

– Ja, det finns en risk att något legitimeras bara genom att sätta ordet grön på, utan att själva produkten eller tjänsten faktiskt lever upp till kraven, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.

Viktigt att hålla koll på terminologin

– Om vi ska ställa om till en hållbar utveckling kräver det att många olika aktörer är med på det, inte bara naturvetenskapliga experter och politiker. Då behöver vi ett fungerande språk för att diskutera de här frågorna och då är termer viktiga, säger Linnea Hanell, från Språkrådet och som arbetar med hållbarhetstermlistan.

Språkfrågor om miljö och hållbarhet

Vad är etymologin bakom ordet återvinning?

Vad är innebörden av ordet hållbarhet? Lyssnaren Carl-Olov tycker att det verkar kunna betyda allt möjligt som upplevs som positivt för någon.

Vad menar man när man pratar om en hållbar stadsdel?

När gick en träsked om en plastsked i att vara mer hållbar? Det vill säga, när skedde förändringen av betydelsen av hållbar?

Är det korrekt att säga klimatutsläpp? Det är ju inte klimatet som släpps ut?

Vad är den språkliga skillnaden mellan sopor, skräp och avfall?

Lär dig mer om språket för miljö och hållbarhet

Här hittar du Hållbarhetstermlistan, från ISOF.

Läs om projektet Samhällskommunikation i klimatkrisens tid, från Stockholms universitet.

Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Linnea Hanell, språkvårdare på Språkrådet och språkforskare vid Stockholms universitet.Programledare:Emmy Rasper.

I skolan fick vi lära oss att inte blanda tempus. Samtidigt blandas tempus överallt omkring oss. Det skapar irritation hos en del lyssnare, men är det så fel att blanda tempus?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Att blanda tempus kan vara effektivt när det görs medvetet, men det kräver skicklighet och medvetenhet för att undvika förvirring och otydlighet.

– Man behöver förstå hur de här byggstenarna fungerar och ställa sig frågan om det är med mening som man flaxar iväg mellan olika tider? sägerSusanna Karlsson, docent i nordiska språk.

Historiskt presens irriterar

Historiskt presens kan användas för att dramatisera och levandegöra händelser.

– Det förekommer i en massa andra språk och är inte en svensk företeelse. Det är ett sätt att dramatisera. Det är helt legitimt och inga konstigheter, säger Susanna Karlsson.

Men många lyssnare blir irriterade när de läser historiskt presens i nyhetstexter.

– Ja, jag förstår att något sticker i ögonen och det beror nog på sammanhanget, att det är en idrottare som berättar om vad som händer under en match eller poliser som berättar om ett brott. Det kan bli en diskrepans mellan stilen och innehållet.

Språkfrågor om tempus

Varför används i historiskt presens i nyhetstexter?

Varför blandar journalister tempus inom en och samma text?

Är det skillnad på betydelsen i meningarna ”De visste att jag var svensk.” och ”De visste att jag är svensk.”? Ska man verkligen vara stringent när det gäller tempus?

Vad är skillnaden i innebörden i meningarna ”Jag hade ingen kunskap om hur man själv producerar mat.” och ”Jag hade ingen kunskap om hur man självproducerade mat.”?

Är det verkligen korrekt att använda ”väl” som en neutral tidsangivelse som till exempel ”När olyckan väl hände” eller ”När krigetväl inleddes.”?

Lär dig mer om tempus

Läs artikeln Tempusfrågor i svenskanav Monica Äikäs, från Språkbruk (från 2018).

Läs artikelnTiden kan ställa till det – för både läsare och skribent av Eva Mårtensson, från Journalisten (från 2006).

Läs Språkkrönika: Historiskt presens skapar spänning av Cecilia Christner Riad från Dagens Nyheter (från 2020).

Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. ProgramledareEmmy Rasper.

Skyltar och lappar med uppmaningar finns överallt. Men en uppmaning eller order kan uppfattas som anklagelser och orden tack eller vänligen gör det sällan bättre.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det som händer här är något slags kravställande. Det är en order. Och det går också att läsa det nästan som en anklagelse om att du tänkte bete dig fel och nu kommer vi och tillrättavisar dig, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.

Skyltspråk kan också upplevas som gammaldags

– ”Missbruk beivras” är ju inte ett uttryck som många använder till vardags, säger Emmy Rasper, programledare.

Lär dig också om varför skyltar på engelska upplevs som vänligare än skyltar på svenska, och hur fel det kan bli när vi översätter ett budskap direkt från svenska till engelska. Dessutom försöker vi reda ut vad skyltar som handlar om rastning av hundar egentligen försöker förmedla.

Språkfrågor om skyltspråk

Lyssnaren Erik stör sig på skyltar som uppmanar till ett visst beteende, och som tackar för en tjänst som ännu inte är genomförd. Varför kan förment trevliga budskap uppfattas som otrevliga för vissa?

Är skyltar med budskap på engelska ofta trevligare än skyltar på svenska?

Varför står det ”wash me with love” på en tröja? Är det en trend som vi behöver vänja oss vid?

Lyssnaren Olle undrar varför man ibland skriver ”tag” istället för ”ta”, exempelvis ”Tag en banan!” i affären. Han tycker att det låter gammaldags och lite snobbigt.

Bengt undrar varifrån e:et i ”säljes”, ”köpes” och ”hyres” kommer?

Vad betyder egentligen skyltar om att ”rastning av hundar förbjuden”. Menar man egentligen att hunden inte får kissa och/eller bajsa på en viss plats, och varför skriver man inte det i så fall?

Lär dig mer om skyltspråk

Läs artikel om skyltspråk En bild säger mer än tusen ord – likaså en skylt, av Maria Löfdahl, från ISOF, (från maj 2020).

Läs den norske språkforskaren Jan Svennevigs vetenskapliga artikel om skyltar (från april 2021).

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Splittrat regn, moln som sjunker ihop, snösmockor och vädervarningar. Hör om orden och uttrycken som används för att beskriva väder, från SMHI:s sakliga facktermer till kvällstidningarnas löpsedlar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det finns en härlig språklig kreativitet i löpsedelsord som snösmocka och stökväder, sägerYlva Byrman, universitetslektor i svenska språket.

Till skillnad från kvällstidningarnas kreativa väderspråk arbetar SMHI med att ge väderprognoser med ett sakligt språk. På myndigheten finns ett kompendium från 1984 som ger vägledning vid språkliga diskussioner.

– Vi har ett jättekompendium rån 1984 som vi ofta går tillbaka till när det kommer upp språkdiskussioner. Vi har förnyat det gång på gång, men går ofta tillbaka till det här ursprungsdokumentet, säger Kristin Hallberg, prognosmeteorolog på SMHI.

Språkfrågor om väder, SMHI, snö och regn

Varifrån kommer orden snösmocka? Hur uppkom det och hur gammalt är det?

Varför säger meteorologer “nysnö”, all snö som faller är ju ny?

Vad menar meteorologerna  när de säger “splittrat regn” och är det samma sak som ”spridda skurar”?

Varför heter det snålblåst och hundväder?

Har ”ur” i uttrycket ”ur och skur” något att göra med väderfenomenet när det är regn i hela luften?

Lär dig mer om väderspråk

Se filmen Vad är konvektion? från SMHI (från maj 2020).

Läs artikeln Väderspråk: vad betyder orden? från SMHI.

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst: Kristin Hallberg,prognosmeteorolog från SMHI. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Ankkurva, barntorped och demure årets nyord är här! Hör Språkets nyordspanel hissa och dissa orden som lyckats ta sig in på 2024 års lista.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag tänkte på att den var väldigt kontrastrik, säger Tara Moshizi, kulturjournalist på Dagens Nyheter. Det var många ord som kretsade kring yta och trender på sociala medier; soft girl, grisch, ultrasnabbt mode och looksmaxing. Det känns lite som att bläddra i ett modemagasin. Sedan har vi den totalt raka motsatsen, det är krig och kriminalitet och ord som barntorped, gisslandiplomati och drakdrönare.

– Man slås ju av hur samhället präglar språket, för många av de ord som finns med är ju intimt sammanbundna av den samhällsutveckling som vi ser, säger David Håkansson, professor i svenska språket vid Uppsala universitet och ledamot i Svenska Akademien.

Panelens favoritnyord

Sara Lövestam, språkvetare och författare, har fastnat för ordet ankkurva, alltså en graf som visar utbud och efterfrågan på solenergi.
– Det handlar om att jag flyttade till hus för två år sen, då har jag blivit mer intresserad av energipolitik och energipriser.

David Håkanssons val föll på nyordet umarell, som är ett inlån från det norditalienska språket emilianska.

– Det betyder alltså äldre man som på plats följer byggen i det offentliga rummet, säger han.

– Ni kanske inte kan tro det, men jag är lite av en umarell säger Emmy Rasper, programledare.
Det är ju så spännande att se hur det går och hur mycket de har grävt och vad som har hänt sen sist...

De nyorden kommer vi fortsätta använda

Hör också hur bra koll panelen har på gamla nyord - vet de vilket år olika ord lyckades leta sig in på listan? Och vilka av årets ord tror de kommer leva vidare i framtiden.

– Ordet tiktokifiera har definitivt präglat mitt 2024. Det går inte att göra en intervju idag utan att ta upp tiktokifieringen eller AI-trenderna, säger Tara Moshizi.

– Jag väntar ju på att motsatsordet till AI ska etablera sig, och jag hoppas att det blir ”o-AI”. Lite som när man lägger upp nånting på instagram och skriver no filter, för det vanliga är att man lägger på ett filter. ”Nej, det här är inte AI” - det ordet, säger Sara Lövestam.

Läs mer om Nyordslistan 2024

Här är hela nyordslistan för 2024, från ISOF.

Här hittar du gamla och nya nyordslistor.

Medverkande: Sara Lövestam, språkvetare och författare,David Håkansson, professor i svenska språket vid Uppsala universitet och ledamot i Svenska AkademienochTara Moshizi, kulturjournalist på Dagens Nyheter.Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Emmy Rasper tipsar om sitt nya program Relationerna. Lyssnarna ställer frågor som handlar om relationer. Psykologerna Stina Hindström, Per Naroksin och Hana Jamali svarar.

Alla avsnitt av Relationerna hittar du här.

Jul firas i hela landet, men hur man pratar om julen skiljer sig åt mellan olika dialekter. I Vetlanda kallas prinskorv för pelingar, i Jämtland firas sjursmäss och i Skåne är ett hem julavuret.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– När man säger att det är julavuret så säger man att det är julablivet. Det är ordnat så att det stämmer med jul, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

– Eller juligt! säger Emmy Rasper, programledare.

Lär dig också om var och när man firar lillejul och hur Viktor Rydbergs dikt ”Tomten” låter på jamska.

Språkfrågor om julen i dialekterna

Malva undrar om begreppet lilljulafton, som för henne är dagen före julafton, används också i andra delar av landet än Skåne.

Isabella berättar om att julavuret är ett begrepp som använts av hennes släkt, som benämning på att något är “juligt”. Används begreppet på andra platser och varifrån kommer det?

Jörgen skriver på jamska: Hen i jamtlann fi'ir mae sjursmäss dan fö'ör juLafta. Er da nauge som da fi'ir på aenner staeLa i lanne? (Alltså, firas sjursmäss dagen före julafton någon annanstans än i Jämtland?)

Jacobs mormor sa alltid “peling” till prinskorv och han undrar varifrån ordet kommer, om det finns i någon mer dialekt eller om hon vet av har hittat på det själv?

Johanna är uppvuxen i Finland där de sa julklaff till julklapp. Vad är den etymologiska förklaringen till att dubbla p blir dubbla f?

På värmländska använder man, i motsats till rikssvenska, bestämd form för jul och julafton. Elias undrar varför det är så? Finns det någon annan dialekt där man använder bestämd form för tidsuttryck?

Lär dig mer om dialektala julfrågor

Läs blogginlägg om Lillejul, lilla jul och lilla julafton av Anders Thunvall från ISOF (från 2015).

Läs bok om hur man använder nominalfraser i olika dialekter (på engelska) av Östen Dahl.

Lyssna på när Leif Landin läser Viktor Rydbergs ”Tomten” på jamska från P4 Jämtland.

Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Hör sanningen bakom ord som lovikkavantar, olle och underställ. Dessutom om vad som är skillnaden på en huva och en luva, och varför du kan kalla din granne för en skitstövel.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det är ett sätt att bilda nya skällsord. Och man kan väl säga att kreativiteten när det gäller att hitta på nya nedsättande ord verkar vara obegränsad, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Lär dig också om de korrekta benämningarna för olika vintriga klädesplagg, och varför de heter som de gör. Varför kallar vi till exempel en ylletröja för ”olle”?

– Kapten Gustaf Adolf Olsson införde den långärmade stickade ylletröjan i armén omkring år 1900. Så ollen är uppkallad efter honom. Och så finns det en stickad yllemössa som också användes i armén, den kallas Olles brorsa, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Språkfrågor om vinterkläder

Mattias undrar vad skillnaden på en luva och en huva är?

Erland undrar varifrån uttrycket ”bylsa på sig” kommer?

Morris vill veta det svenska namnet på ett tröja med luva och dragkedja, det man på engelska kallar ”zip-up hoodie”?

Blenda undrar hur gammalt ordet underställ är i svenskan? I hennes hemland Norge finns ordet ”understell” men det betyder chassi eller underrede på en bil.

Kerstin vill veta varför vi kallar en tjock ylletröja för Olle, yllesockor för raggsockor och yllevantar för Lovikkavantar?

Evelina undrar om det finns ett gemensamt namn för när ett klädesplagg används som skällsord, till exempel kjolstyg och skitstövel.

Lär dig mer om vinterkläder

Läs om, och se hur den första ollen såg ut.

Läs om Lovikkavantens historia.

Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Nobelpriset i litteratur är enligt många det finaste priset en författare kan tilldelas. Men vad är det som utmärker pristagarnas språkliga stil finns det några gemensamma nämnare?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag vet faktiskt inte vad ett Nobelprisspråk skulle vara. Det talas ibland om språk och stil men egentligen väldigt sällan. Man får snarare läsa ut ett resonemang om språk, säger Mats Malm, Svenska Akademiens ständige sekreterare.

Lär dig också om vilka kriterier som styrt valet av pristagare under de 120 år som Svenska Akademien delat ut Nobelpriset i litteratur. Från idealistiska riktlinjer i början av 1900-talet till ett större fokus på vittneslitteratur under 2000-talet.

Fosse, Lagerlöf och Johnson

Med utgångspunkt i de tre Nobelpristagarna Jon Fosse, Selma Lagerlöf och Eyvind Johnson söker vi svar på hemligheterna bakom pristagarnas språk.
– I slutändan handlar det mycket om effekten hos läsaren. Ger ord, meningar, ljudstruktur och rytm en upplevelse hos läsaren som är någonting speciellt? säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.

Språkfrågor om Nobelpristagarnas språk

Johan har svårt att sätta ord på varför han tycker så mycket om den norske författaren Jon Fosses böcker, vars språk upplevs som rätt speciellt. Vad är det han gillar så mycket?

Björn undrar varför Fosse skriver utan punkter?

Kristina undrar om man kan modernisera en bok genom att ändra i språket utan att författarens stil går förlorad?

Tova undrar om meningen ”På vägen dit mötte dem olyckan” i Selma Lagerlöfs bok ”Gösta Berlings saga” är korrekt. Kan man verkligen skriva så?

Karin upplever att det har blivit lättare att läsa Nobelpristagare och undrar om Svenska Akademien har ändrat smak över åren?

Lär dig mer om Nobelpristagarnas språk och Nobelpriset i litteratur

Läs om alla Nobelpristagare i litteratur från Svenska Akademien.

Se dokumentären Harry och Eyvind - Nobelpriset som förstörde allt från SVT (september 2024).

Läs Kjell Espmarks översikt av vilka kriterier som gällt för Nobels litteraturpris från Svenska Akademien och Norstedts Förlag (från 2001.)

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst: Mats Malm, ständig sekreterare i Svenska Akademien och professor i litteratur vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Förortssvenskan har uppstått på kort tid och är en sociolekt som talas av fler än svenskar med utländsk bakgrund i orten. Hör om slangorden, ordföljden och satsmelodin som utmärker förortssvenska.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Man pratar om kodväxling, att man har tillgång till flera olika register. Vilka personer kan jag prata med på vilket sätt? Det är en social och språklig skicklighet, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.

Skådespelaren och komikern Big O talar förortssvenska men kan växla till standardsvenska när det krävs.
– När jag ringer till myndigheter försöker jag vara så tydlig som möjligt. När jag jobbar kan jag vara riktigt ”svensk” och jag kan också vara riktigt ”orten”. Ibland frågar folk mig, vem är du egentligen?

Det definierar förortssvenska

Men det handlar inte bara om att använda ord som är typiska i förortssvenskan.
– Förortssvenskan har en annan prosodi jämfört med andra talspråksvarianter av svenska. Den har en annan rytm, som kan framstå som lite hackig och brukar kallas för staccatoartad. Och V3-ordföljd, verbet på tredje plats, är typisk för förortssvenska, säger Adrian Sangfelt,biträdande lektor i svenska med didaktisk inriktning.

Språkfrågor om förortssvenska, orten och ortiska

Linda har noterat att inte bara svenskar med utländsk bakgrund talar förortssvenska och undrar om det svenska språket är i ett skede av förändring?

Mikael jobbar som jobbcoach för invandrare och vill hjälpa dem med den så kallade V2-regeln, verbet på andra plats. Finns det någon tumregel? 

Johan tycker sig ha sett en förändring i användningen av ordet förorten, till att fler säger orten. Stämmer det? Och finns det också en betydelseförändring?

Lär dig mer om förortssvenska och ortiska

Läs om artikel om Förortssvenska från ISOF, (januari 2022).

Se tv-programmat Kulturnyheterna special: Prata svenska! från SVT, (april 2024).

Se nyhetsinslag Språkforskaren: Staccato-rytmen sprider sig i svenska språket från SVT, (april 2024).

Läs artikel Att uppfatta nyanser i förortssvenska är viktigt för att inte stigmatisera ungdomar från Skolverket (februari 2024).

Lyssna på poddavsnittet Kajsa Ekis Ekmans ortensvenska, språkslarvet hos unga, engelskan invaderar, lata fransmän och är svenskan hotad? från Fokuspodden (februari 2024).

Gäster: Big O, skådespelare och komiker och Adrian Sangfelt, biträdande lektor i svenska med didaktisk inriktning vid Karlstads universitet. Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper.

Läs- och skrivsvårigheter förekommer överallt, och har ingenting med intelligens att göra. Lär dig om vad som gör att vissa har problem med skrivning och läsning och vilka hjälpmedel som fungerar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– En dyslektiker har svårt att avkoda och stava rätt, och att läsa med flyt. Ett bra redskap är till exempel att lyssna på ljudböcker, säger Sanna Kraft, universitetslektor i svenska som andraspråk och legitimerad logoped.

Dyslexi på olika språk

Antalet dyslektiker i olika språkområden är ungefär fem till tio procent av befolkningen, oavsett var i världen man befinner sig. Men olika skriftspråk är olika svåra att lära sig för den med dyslexi.

– I engelska är det är väldigt svårt att bara höra ett nytt ord och sen veta hur det ska stavas, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.

Stavningen i språk som spanska och finska är lättare och det beror på att de har en grund ortografi, det vill säga att språkljuden har en tydlig och konsekvent stavning.

Dyslexi har inte med dumhet att göra

– Dyslexi är inte kopplat till intelligensnivå. Det finns inget samband. Man kan ha dyslexi oavsett intelligensnivå, sägerSanna Kraft.

Språkfrågor om dyslexi och läs- och skrivsvårigheter

Det kinesiska skriftspråket är inte ljudande. Betyder det att dyslexi inte finns på kinesiska?

Vilka språk har en dyslektiker lättast respektive svårast för?

Varför stavas inte april med två L?

Varför inför vi inte en ny svenska utan alla krångliga stavningar?

Lär dig mer om dyslexi och läs- och skrivsvårigheter

Läs artikeln Tre unga berättar ärligt: Så är det att ha dyslexi från Expressen (januari 2021).

Läs mer om Sanna Krafts forskning om hjälpmedel för dyslektiker, från Linnéuniversitetet.

Läs mer om Dyslexi på olika språk från Dyslexiförbundet (från 2011).

Gäst: Sanna Kraft, universitetslektor i svenska som andraspråk vid Linnéuniversitetet och legitimerad logoped. Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper.

Rackabajsare, sumprunkare, sjangdobel och pillemarisk är några av svenskans konstiga ord. Vad har de gemensamt och varför uppfattar vi dem som konstiga?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Konstiga ord är ofta en sammansättning av två delar som man inte riktigt får ihop. Men det kan också vara något roligt och udda med ljudstrukturen, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.

Språkfrågor om konstiga ord

Varifrån kommer ordet “rackabajsare” ifrån och hur används det?

Vad betyder ordet “sjangdobel” och var kommer det ifrån?

Varifrån kommer modejang/modichang? Hur används det och hur ska det stavas?

Varifrån kommer ordet “pillemarisk” och vad betyder det?

Varför heter det “ingefära” på svenska?

Varifrån kommer ordet ”kastrull”, från kasta och rulla?

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper.

Hur lät språket på stenåldern? Metoder och fynd inom lingvistisk arkeologi visar hur människor kommunicerade för 8000 år sedan. Men forskarna är inte alltid överens.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– När man inte har några skrivna källor så vet man inte särskilt mycket och en del av det som man kommer fram till blir ju bättre eller sämre spekulationer, säger Gerd Carling,professor i lingvistik vid Goethe universitetet i Frankfurt.

Inom den lingvistiska arkeologin finns olika metoder för att återskapa hur förhistoriska språk kan ha låtit och vissa saker är forskarna överens om.

– Det finns evidens och vi är överens om hur orden för till exempel ”mamma”, ”pappa” och ”hund” såg ut i indoeuropeiska, säger Gerd Carling.

Språkfrågor om lingvistisk arkeologi, urspråk, indoeuropeiska

Vad vet vi egentligen idag om indoeuropeiska? Finns det evidens eller är det bara intelligenta gissningar från språkforskare?

Vet man vilket språk eller vilken språkgrupp som talades i vår del av Europa före de indoeuropeiska språkens ankomst?

Finns det en koppling mellan ordet för vatten och våra förfäders tro på gudar?

Vad är kopplingen mellan sanskritordet ”sambandh” och det svenska ordet ”samband”?

Är alla ljudförändringar i språk möjliga? Eller är det omöjligt att till exempel ett M utvecklas och blir ett T?

Lär dig mer om indoeuropeiska, protospråk och lingvistisk arkeologi

Se när Jenny Larsson pratar om indoeuropeiska Så lät språket för 5 000 år sedan: ”Hur säker är du på uttalet?” från TV 4 (från november 2022).

Läs artikeln Språkgåtan som blev tabu om indoeuropeiska, av Jenny Larsson och Anders Kaliff, från Forskning och framsteg (från april 2022).

Läs om forskningsprojektet LAMP: Indoeuropeiska språk och myter från Stockholms universitet.

Läs Linguistic archaeology an introduction and methodological guide av Gerd Carling utgiven av Routledge (från 2024)

Gäst: Gerd Carling, professor i lingvistik vid Goethe universitetet i Frankfurt, som forskar om förhistoriska språk. Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper.

Slangorden lajban, fräsig och skiva var en gång i tiden supertrendiga. Nu är de helt ute. Hör hur slangordens status kan förändras och varför vissa försvinner medan andra lever kvar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det som är mest inne nu blir mest ute snart, säger Henrik Rosenkvist,professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Men det finns också exempel på slang som överlevt flera generationer och som man kan höra än idag.

Språkfrågor om gammal slang och ungdomsspråk

Under 50-talet var ordet lattjo ett modeord för kul och rolig. Sen blev det lajban. Var kommer orden lattjo och lajban ifrån?

Lyssnaren Jannes föräldrar var gamla och gammalmodiga och brukade använda ordet fräsig när de skulle beskriva något positivt. Vad är bakgrunden till ordet fräsig?

En skiva var en liten fest i hemmamiljö, medan skutt var en stor fest på lokal. Men finns det någon som använder de orden fortfarande?

Lyssnaren Henrik undrar varför ordet baxa, som han använde som ung, uppfattas som ett nytt ord idag.

Varifrån kommer uttrycket ”Yes box” och vad betyder det?

Dagens stockholmare pratar inte som man gjorde i gamla pilsnerfilmer. Vad har hänt med stockholmskan?

Lär dig mer om gammal slang och ungdomsspråk

Läs kapitletSnobbar och pyjamastyper Ungdomskultur, ungdomsspråk och gruppidentiteter i Stockholm av Ulla-Britt Kotsinas från antologin Ungdomskultur i Sverige (från 1994.)

Läs artikeln Slang då och nu från TTELA (oktober 2012).

Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper.

Vad betyder slay, skibidi, no cap och demure? Förstå vad generation alfa och generation z säger och hur memes, tiktok och andra sociala medier påverkar deras språk.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Generation alfa tar emot information väldigt snabbt. Om man ska nå fram får man inte tråka ut dem, då svajpar de vidare. Det är verkligen en svajp-generation, säger Gustav Stjernkvist, reporter och programledare påJuniornyheternasom gör nyheter för generation alfa.

Generation Alfa växer upp som så kallade ”digital natives” med internet och sociala medier som en självklar del av livet. Det gör att de snabbt plockar upp nya slanguttryck och engelska ord.

Gamla ord används på nytt av generation alfa och generation z

– ”Slay” är ett ord som har en lång historia som slang. På 1920-talet sa man ”You slay me” för att någon var rolig.”, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

– Ord som wack, cringe och flexa används mycket av generation alfa, men de har snott dem från generation z, säger Gustav Stjernkvist.

Populära slanguttryck och fraser från generation alfa och generation z som du får svar på i avsnittet.

Skibidi

Slay

Demure

Main character energy

Sigma

Alpha

No cap

Gen z wrote the script

Wack

Flexa

Ohio

Lit

Rizz

Grisch

Språkfrågor om ungdomsslang och ungdomsspråk

Hur hade biskop Johan Dalman, som gjort en video där han använder generation alfas språk, låtit om han hade gjort samma sak för hundra år sedan?

Varför säger unga personer ”Hade jag fått låna din handväska till Berlin” och ”Hade du kunnat köra mig till Arlanda på torsdag”, är det en ny språktrend?

Lär dig mer om generation alfa och generation z och ungdomsslang

Se videon när biskop Johan Dahlman visar Strängnäs domkyrka.

Läs mer om olika generationer i artikeln Generationer genom historien: från den förlorade till Alfa från Nationalencyklopedin (mars 2024).

Läs boken Vrålbedåriskt: en bok om flickslang av Ulla-Britt Kotsinas från Norstedt (från 1994).

Läs artikel What Are The ‘When Gen-Z Writes The Marketing Script’ Memes About? från Forbes, (från september 2024).

Språkvetare: Susanna Karlsson (generation X),docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst:Gustav Stjernkvist (generation Z), programledare och reporter på Juniornyheterna. Programledare: Emmy Rasper (generation Y.)