Vetenskapspodden

Dinosaurier med anknäbb, nyheter om massutdöendets orsaker och spännande fynd i Skåne. Den senaste tiden har vi svämmats över av ny kunskap. Dags för dinospecial.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Avsnittet sändes första gången 2/11 2025.

Martin Qvarnström har just fått stora pengar för sin forskning om dinosauriers spillning i fossilform, så kallade koproliter. Han har också nyligen hittat delar av stora rovdinosaurier i Skåne, och vid sidan av det gläds han över alla andra upptäckter kring urtidsdjuren som kommer nu, bland annat nu i tidskriften Science. Ny teknik ger helt nya möjligheter, säger han, vilket förändrar vår bild av dinosaurierna och deras långa tid på vår planet, och fyller i kunskapen om varför de försvann.

Nu kommer också en ny bok, Sveriges geologi, där Skåne framstår som vårt eget lands ”Jurassic Park”, fast under krita-perioden. Elisabeth Einarsson, vars forskning har bidragit till boken, berättar om den, om vilka dinosaurier som var vanligast här och om hur hennes utsikt hade sett ut för 100 miljoner år sedan.

Dessutom hör vi om ett oväntat sinne som verkar kunna hjälpa hundar att orientera sig.

Gäster i podden: Martin Qvarnström, paleontolog vid Institutionen för orgamismbiologi, Uppsala universitet; Elisabeth Einarsson, universitetslektor i geovetenskap inriktning paleontologi och geovetenskapens didaktik på Högskolan i Kristianstad.

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

På platsen där Vasa bärgades visar sig vrakdelar finnas kvar, som nu hittats med avancerad teknik och envisa dykare som Jim Hansson. Och nya analyser av de kvarlevor som hittats på skeppet ger bättre förståelse för vilka de var.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Avsnittet sändes första gången 25/5 2025.

Dykande marinarkeologen Jim Hansson är rejält upprymd över det han sett på botten utanför Beckholmen i Stockholm, alldeles i närheten av Vasamuseet. Han berättar varför fynden är så spännande och hur pusslet läggs med dem som nya bitar, i kombination med kunskap om andra vrak från stormaktstiden.

Fred Hocker har varit med och lett arbetet med den nya utställningen om människorna på Vasa, och berättar om varför den man där som kallades Gustav nu är en kvinna och heter Gertrud, och hur forskarna kan veta hur Helge, som dog vid sin kanon, verkligen såg ut.

Vi hör också om varför detta, tidernas kanske främsta svenska skrytfartyg, egentligen sjönk, om hur det står till med regalskeppet idag, och om vilka drömfynd som återstår för forskarna att göra.

Dessutom om schimpanser som hittar läkemedel i naturen för sina skador.

Gäster i podden: Jim Hansson, marinarkeolog museet Vrak; Fred Hocker, forskningsledare Vasamuseet.

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Årets bästa forskningsgenombrott listas hos tidskriften Science, och vi lyfter våra egna höjdpunkter från 2025 med spännande reportageresor till Sardinien och Japan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Förnybar energi växer nu fortare än något annat energislag någonsin gjort, berättar Klotets miljöreporter Daniel Värjö. Han har också ägnat året åt stora granskningar kring kemikalien PFAS. En nyupptäckt nära släkting till oss och neandertalarna har under året för första gången ”fått ett ansikte” - vi hör om hur denisovanerna såg ut. Och så om ett genombrott för behandling av allvarliga genetiska sjukdomar, som räddat en liten pojke.

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Vi summerar nobelprisveckan: vem fick vilket pris och varför? Och så har vi varit på nobelbanketten och på en alternativ variant med tyngre budskap.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi möter unga entusiastiska besökare till prisutdelningen och ännu yngre elever som fått skapa egna planeter till ett av nobelveckans ljuskonstverk. Högljudda diskussioner ledde fram till fysikupptäckten som ligger till grund för dagens kvantdatorer, och i veckan har pristagarna bråkat med sina frackar, får vi veta. Men hur skulle deras forskningsområde kunna låta översatt till musik? Medicinpriset var en glad överraskning för mottagarna, men själva upptäckten gjorde dem närmast besvikna, vi hör varför. Och så får vi den fantastiska berättelsen om en av årets kemipristagare som gick från fattigdom till toppforskningen.

Avsnittet är till stora delar klippt ur Vetenskapsradions och Kulturredaktionens årliga direktsändning på Nobeldagen.

Dessutom om hur oväntat tidigt våra föregångare verkar ha lärt sig att göra upp eld.

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Krokodiler kan återskapa sin hörsel om den försämras. Nu vill svenska forskare ta reda på om de kan hjälpa människor att höra bättre. Hurdå?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Avsnittet är en repris från 17 augusti 2025.

Nästan 500 miljoner människor i världen har en hörselnedsättning som kräver vård och mer eller mindre alla får en sämre hörsel när vi blir äldre.

En nystartad forskningsgrupp i Sverige vill nu undersöka om krokodilernas förmåga att återbilda skadade hårceller i öronen kan hjälpa döva och åldershörselnedsatta människor. Är det här verkligen realistiskt och när kan det i så fall bli verklighet?

Du hör också om vad lite tänder i öknen säger om människans evolution.

Gäster i podden: Helge Rask-Andersen, senior professor i experimentell otologi vid Uppsala universitet och Emma Andersson, docent i utvecklingsbiologi vid Karolinska institutet.

Programledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Jonna Westin
jonna.westin@sr.se

Det är fem år sedan vi firade den första coronajulen och restauranger tejpade kryss på bord. Avlägset för många av oss, men de som jobbade i vården minns utsattheten och hemska val de ställdes inför.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nu har forskare, myndighetspersoner och sjukvårdspersonal mötts på ett seminarium för att summera lärdomarna från pandemin som man inte vill ska gå förlorade, för snart kan det vara dags igen.

Vetenskapsradions Annika Östman har utforskat hur medier hanterade pandemin. Rapporteringen var enormt omfattade, och medieforskare kallar det för den största mediehändelsen sedan andra världskriget.

Dessutom hör vi om oväntat smarta vargar.

Gäster i podden: Annika Östman, medicinreporter, och Lars Broström, båda Vetenskapsradion.

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Dagens hundar kan vara en decimeter eller en meter höga, och de kan förvarna för epilepsi, hitta knark och lära barn att läsa. Utvecklingen började tidigare än forskare trott, men vargen finns kvar långt därinne.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För omkring 15 000 år uppstod de första hundarna, och idag finns det över 500 raser. Utvecklingen tog riktig fart på 1800-talet genom riktad avel, men nu visar forskning att det redan för 10 000 år sedan uppstod olika hundtyper med skilda utseenden.

Våra hundars beteende väcker en del frågor, som när de plötsligt kan börja yla åt vissa ljud. Varför gör de så och vad betyder det förresten när de viftar på svansen mer åt vänster än åt höger? Tänk på Tinder så kan du få en ledtråd!

Gäster i podden: Vetenskapsradions Katarina Sundberg, som doktorerat på hundars genetik kopplat till deras sjukdomar, och Camilla Widebeck, som gjort program om hundars beteende.

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

En gång hade Brasilien två stora regnskogar, och Alexandre Antonelli vill att det ska bli så igen. Så han lägger forskandet åt sidan för att agera mer handfast. Men är han för otålig?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Antonelli är ett av bevarandeforskningens affischnamn, som chef vid världens främsta botaniska trädgård Kew Gardens, och professor vid Göteborgs universitet. Men när världens skogar krymper, arter försvinner och klimatförändringarna fortsätter, så känner han att det arbetet inte räcker. I stället bestämmer han sig för att köpa upp mark i sitt ursprungsland Brasilien, för att binda ihop fläckar av regnskog som återstår av den en gång så stora Atlantskogen. Men det är svårare än han räknat med.

Niklas Zachrisson har följt Antonelli för SVT-dokumentären Professorn som fått nog och berättar om projektet och utmaningarna. Och Max Whitman, som forskar om den här typen av naturrestaurering, och som medverkar i dokumentären, ger några nycklar till hur insatserna kan bli lyckade.

Dessutom hör vi om oväntade spår av en mammuts sista timmar i livet.

Gäster i podden: Niklas Zachrisson, reporter på SVT:s och SR:s vetenskapsredaktioner; Max Whitman, postdoktor vid Institutet för forskning om målkonflikter i hållbar samhällsomställning, Uppsala Universitet.

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Det är lätt att sticka huvudet i sanden när klimatfrågan gör sig påmind, men det finns mer meningsfulla och hjälpsamma sätt. Gruppterapi för forskare och gemenskap bland oss andra, till exempel.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Klimatmötet i Paris sågs som en stor framgång, men nu 10 år senare har förnekelse och misstro vuxit kring frågan. Samtidigt fortsätter utsläppen att öka, säger Marie-Louise Kristola, programledare för Klotet. Nu hoppas ledarna för mötet i Brasilien kunna väcka hopp och samarbete igen.

I den nya dokumentärfilmen ”Klimatet i terapi” går en grupp klimatforskare i gruppterapi, för att kunna hantera sina känslor kring att känna till krisens omfattning och samtidigt se omgivningen och utvecklingen gå åt fel håll. Marie-Louise och Lena har sett filmen och är överens om vilken som är den starkaste scenen.

Den globala uppvärmningen väcker rädsla och sorg, men det är inget fel med det, de känslorna är motiverade och kan hjälpa oss, menar retorikforskaren Maria Wolrath Söderberg, som efterlyser klarspråk, krismedvetenhet och mer gemenskap i frågan. Hon berättar också om hur vi gärna lurar oss själva kring vårt eget beteende.

Dessutom hör vi om forskning som visar att vägnätet i det romerska imperiet var mycket större än man trott.

Gäster i podden: Marie-Louise Kristola, programledare för SR:s miljöprogram Klotet; Maria Wolrath Söderberg, docent i retorik vid Södertörns högskola som forskar om hur människor resonerar när det gäller klimatomställning.

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Dinosaurier med anknäbb, nyheter om massutdöendets orsaker och spännande fynd i Skåne. Den senaste tiden har vi svämmats över av ny kunskap. Dags för dinospecial.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Martin Qvarnström har just fått stora pengar för sin forskning om dinosauriers spillning i fossilform, så kallade koproliter. Han har också nyligen hittat delar av stora rovdinosaurier i Skåne, och vid sidan av det gläds han över alla andra upptäckter kring urtidsdjuren som kommer nu, bland annat nu i tidskriften Science. Ny teknik ger helt nya möjligheter, säger han, vilket förändrar vår bild av dinosaurierna och deras långa tid på vår planet, och fyller i kunskapen om varför de försvann.

Nu kommer också en ny bok, Sveriges geologi, där Skåne framstår som vårt eget lands ”Jurassic Park”, fast under krita-perioden. Elisabeth Einarsson, vars forskning har bidragit till boken, berättar om den, om vilka dinosaurier som var vanligast här och om hur hennes utsikt hade sett ut för 100 miljoner år sedan.

Dessutom hör vi om ett oväntat sinne som verkar kunna hjälpa hundar att orientera sig.

Gäster i podden: Martin Qvarnström, paleontolog vid Institutionen för orgamismbiologi, Uppsala universitet; Elisabeth Einarsson, universitetslektor i geovetenskap inriktning paleontologi och geovetenskapens didaktik på Högskolan i Kristianstad.

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Antalet försök på apor har nära på fördubblats under några år i Sverige, på grund av behovet av bra covidvaccin för människor. Vad utsätts de för, och hur går arbetet med att sluta med djurförsök?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vetenskapsradions Karin Gyllenklev har besökt Nordens enda anläggning där det görs försök på apor, och mötet med djuren överraskade henne. Krabbmakakerna används i bl a vaccinforskning, eftersom de är så lika oss människor, och antalet försök har ökat med 88% de senaste åren. Men fortfarande utgör aporna en försvinnande liten andel av alla försöksdjur i Sverige, berättar hon.

Vid Jordbruksverket finns ett så kallat 3R-center som arbetar för att djurförsök ska minska, ersättas och förfinas. Emma Svensk som leder centret säger att det händer mycket positivt på området, och hon berättar om nya alternativ till forskning på djur, som kan vara träffsäkrare. Men samtidigt ligger antalet djurförsök ganska stilla över tid, säger hon, och centret har fått minska sin personal och verksamhet.

Vi hör också om brinnande rymdskrot som landat på jorden.

Gäster i podden: Karin Gyllenklev, reporter och programledare, Naturmorgon och Vetenskapsradion; Emma Svensk, verksamhetsledare Sveriges 3R-center, Jordbruksverket.

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Från Frankrike kommer rapporter om en ny covidvåg med en variant som kallas Frankenstein. Det här väcker oro och obehag hos många, men oron är ofta obefogad. Fast kanske inte onödig, säger våra gäster.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Även i Sverige syns en ökning av covid-19, och nu sätts årets vaccinationer igång. Den vanligaste virusvarianten är samma som väckt uppmärksamhet i Frankrike under smeknamnet ”Frankenstein”, men det otäcka namnet till trots är den inte farligare än tidigare varianter, säger Tina Crafoord vid Folkhälsomyndigheten. Så hur ska vi då tänka nu i höst om covid i allmänhet, och om vi känner symtom på sjukdomen? Och vilka behöver vaccinera sig?

Nyheterna som kommer nu kan sätta igång jobbiga tankar och känslor om hur det var under pandemin, säger psykologen Filip Arnberg, men det här behöver inte vara dåligt, säger han, som nu börjat forska på hur vårt beteende påverkats av erfarenheterna.

Dessutom hör vi om spännande nya spår efter en jättedinosauries promenad i England.

Gäster i podden: Tina Crafoord, chef vid enheten för vaccination på Folkhälsomyndigheten; Filip Arnberg, docent i klinisk psykologi, programdirektör vid Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri, Akademiska Sjukhuset Uppsala; Cecilia Blomberg, radions Sydeuropakorrespondent.

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Vandring i vildmarken lagom till att Nobelkommittén ska ringa med prisbeskedet, vem gör så? Jo forskaren som absolut inte väntar sig att få pris. Eller så är man favorit, men sätter sig ändå på ett plan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi summerar den intensiva veckan med fokus på de naturvetenskapliga priserna, en vecka som innehållit fler skrällar än vanligt och där pristagarna varit svåra att nå både för Nobelkommittéerna och för oss på redaktionen, men envisa Lena Nordlund lyckas till slut! Kollegan Lars Broström spikade sitt tips för kemipriset i år, vad ledde honom rätt? Och Camilla Widebeck hoppades på en Harry Potter-effekt för fysikpriset, men så dök en sådan istället upp på ett oväntat ställe, lite som en kvantpartikel.

Dessutom går vi på crash course och hör självutnämnde nobelprisexperten Tord, som gör sina egna tolkningar av forskningen bakom årets priser.

Medverkande: Camilla Widebeck och Lars Broström, Vetenskapsradion.

Ljudtekniker: Nils Lundin

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Medicinmän och healers kan tyckas oförenligt med konventionell medicinsk vetenskap, men många viktiga moderna läkemedel kommer just från traditionell medicin. Men är det kolonialism eller global välgärning?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vetenskapsradions medicinreporter Annika Östman berättar om resorna till Sydafrika och Indien där hon sett stora skillnader i vad traditionell läkekonst kan innebära. I programserien Naturens omstridda apotek utforskar hon hur den ser ut idag, och dess förhållande till den konventionella medicinska vetenskapen. Men hur är det som vetenskapsjournalist att träffa en forskare som också är healer undrar vi?

Och vem har egentligen rätt att dra nytta av de fantastiska naturliga kemifabriker som särskilt tropiska skogar utgör, och går det att skapa regler för hur denna resurs kan delas rättvist? Vetenskapsradions reporter med fokus på biologisk mångfald, Sara Sällström, berättar om det arbete som pågår och hur dna-tekniken både gör det hela lättare och svårare.

Dessutom hör vi om det kanske äldsta kött som någon vågat äta.

Medverkande: Annika Östman, medicinreporter, och Sara Sällström, reporter med fokus på biologisk mångfald, båda Vetenskapsradion.

Ljudtekniker: Victor Bortas Rydberg

Poddledare och producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Resan mot Nordpolen 1897 borde inte ha slutat med katastrof menar Bea Uusma, som under 30 år använt en mängd vetenskapliga metoder för att förstå varför de tre männen dog.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Modern dna-teknik på blodfläckar, korrosionsstudier över Andrées gevär och avancerade genomlysningsmetoder på hans mögliga dagbok är exempel på vad Bea Uusma använt för att lösa mysteriet, som också fick henne att utbilda sig till läkare. Nu vill hon hitta nya skelettdelar vid katastrofplatsen på Vitön att analysera forensiskt, men klimatförändringarna gör att det brådskar - snart finns kanske inget kvar där.

En annan dramatisk polarexpedition var den Otto Nordenskjöld gjorde till Antarktis. Historikern Dag Avango berättar om hur mycket gick fel trots att Nordenskjöld var bättre förberedd. Avango själv har varit nära att förolyckas vid en egen tur till Arktis, men ändå reser han tillbaka till polartrakterna, för att studera expeditionernas lämningar som kulturarv.

Medverkande: Bea Uusma, läkare, författare och forskningsanknuten till medicinens historia och kulturarv vid Karolinska Institutet; Dag Avango, professor i historia vid Luleå tekniska universitet.

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Alla verkar älska igelkottar men få har kommit dem så nära som Marie Dacke, som sett deras avancerade parningskoreografi hemma i trädgården, och gått på djupet med myter om djuren. Hon berättar också om hoten mot igelkottarna idag.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

”Jag blev igelkott-stalker” säger biologen Marie Dacke, om hur närgånget hon följt dem - till och med genom kameraövervakning. Nu kommer hon ut med en ny bok på temat, där hon också gräver i folkliga myter om de taggiga djuren.

Henrik Thurfjell på Artdatabanken följer utvecklingen för landets igelkottar, och han berättar om hoten och hur man bäst hjälper dem att trivas i sin egen trädgård.

Gäster i podden: Marie Dacke, professor i sinnesbiologi vid Lunds universitet; Henrik Thurfjell, miljööanalysspecialist på Artdatabanken, organismgruppsansvarig för tetrapoder, SLU.

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Kristallpalatset i London och Eiffeltornet påminner om när stora utställningar var det främsta sättet att visa upp teknologi och kultur. Men hurdan är en världsutställning idag?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Just nu pågår en i Osaka i Japan, och vi får en direktrapport därifrån. Och så går vi igenom de stora utställningarnas historia, med start från den allra första världsutställningen, i London 1851, via publikfavoriten Paris 1900 där OS var inkluderat, och Stockholm och Göteborg som INTE var världutställningar utan lite mer lokala, till den storslagna visionen om bilsamhället i New York 1939.

På senare år har världsutställningarna flyttat österut mot Asien, och länderna som ställer ut väljer väldigt olika vägar för att profilera sig.

Dessutom hör vi om när en av världens främsta uppfinnare skulle göra moderna leksaker. Resultatet blev kanske mest läskigt.

Gäster i podden: Anders Houltz, forskningschef Centrum för näringslivshistoria; Anders Ekström, professor idé- och lärdomshistoria Uppsala universitet; Magnus Gylje, redaktionschef Vetenskapsradion.

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Tänk dig att du måste välja mellan att få ett hjärta eller en lunga från en gris inopererat - eller dö. Snart kan fler människor behöva ställa sig den frågan, och valet verkar lätt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Att rädda människors liv genom att ge dem organ från djur har forskare experimenterat med länge, och nyligen genomfördes den första transplantationen av en grislunga till en människa. Det var i rent forskningssyfte och mottagaren var hjärndöd.

Försöket väcker etiska frågor, då det gjordes i Kina som har en historia av myndigheters övergrepp kopplade till organdonationer.

Men oavsett det kan det ses som ett viktigt framsteg, menar Sandra Lindstedt, som själv transplanterar mänskliga lungor och hjärtan till patienter. Och behovet är tydligt eftersom organ från mänskliga donatorer inte räcker till, säger hon.

En annan fråga är hur patienter kan uppleva att få organ från djur. Ett sätt att hantera det är att skämta om det, berättar etnologen och kulturforskaren Susanne Lundin som undersökt saken.

Vi hör om hur långt utvecklingen kommit inom detta som kallas xenotransplantationer, vilka utmaningarna varit, och om hur snart det kan bli vanligt att få organ från en gris.

Dessutom hör vi om luft- och eldmaskinen från 1700-talet som finns med i Sveriges nya kulturkanon. Vad är det för maskin?

Gäster i podden: Sandra Lindstedt, överläkare och professor i thoraxkirurgi och transplantation vid Skånes universitetssjukhus i Lund; Susanne Lundin, professor emerita i etnologi, Lunds universitet.

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Hur kan det vara så svårt för en liten leveransrobot att våga sig över gatan trots att risken för krock verkar utesluten? Och vad är det som gör att robotarnas allmänna intåg i vår vardag fortsätter att dröja?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sedan en tid syns de på gatorna i Stockholm och många andra städer i världen: små robotar på hjul som ska leverera mat till kunder. Men att samspela med människor till fots och bakom ratten är inte lätt, vilket också visat sig gälla självkörande bilar. Att förstå människors intentioner är den stora utmaningen, och det kan vara mer krävande än vi anar.

Gäster i podden: Hannah Pelikan, interaktionsforskare och biträdande universitetslektor vid Linköpings universitet; Christian Smith, robotikforskare, docent och lektor vid KTH.

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Sveriges Radio fyller 100 år! Vi hör om de första experimenten, om storhetstiden när hela familjen samlades runt apparaten, om dagens individuella radiolyssnande, och vad man bäst äter när man lyssnar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det var i hemmet med mamman som publik som Marconi gjorde ett av sina avgörande första experiment, berättar Freddi Ramel, journalist som gjort en serie i tre delar om radions barndom och framväxten av public service. Teknikhistorikern Nina Wormbs ser på radiovågorna som en unik naturresurs - de syns inte men med teknikens hjälp har vi fått enorm nytta av dem. Och för de första lyssnarna var det som magi när ljud och röster från fjärran dök upp i det egna hemmet, berättar etnologen Elin Franzén som forskat om lyssnarnas upplevelser. Men hur är upplevelsen idag när många lyssnar individuellt i lurar, och kommer Sveriges Radio kunna fira 200 år 2125?

Dessutom hör vi om vem som har rätt att äga en meteorit som faller ner i Sverige.

Gäster i podden: Freddi Ramel, journalist på produktionsbolaget Tredje Statsmakten; Nina Wormbs, professor i teknikhistoria vid KTH (som också har arbetat med två offentliga utredningar kring public service och övergång till digitalradio, senast 2014); och Elin Franzén, etnolog vid Stockholms universitet.

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Krokodiler kan återskapa sin hörsel om den försämras. Nu vill svenska forskare ta reda på om de kan hjälpa människor att höra bättre. Hurdå?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nästan 500 miljoner människor i världen har en hörselnedsättning som kräver vård och mer eller mindre alla får en sämre hörsel när vi blir äldre.

En nystartad forskningsgrupp i Sverige vill nu undersöka om krokodilernas förmåga att återbilda skadade hårceller i öronen kan hjälpa döva och åldershörselnedsatta människor. Är det här verkligen realistiskt och när kan det i så fall bli verklighet?

Du hör också om vad lite tänder i öknen säger om människans evolution.

Gäster i podden: Helge Rask-Andersen, senior professor i experimentell otologi vid Uppsala universitet och Emma Andersson, docent i utvecklingsbiologi vid Karolinska institutet.

Programledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Jonna Westin
jonna.westin@sr.se

Vilket djur är hungrigast, vilket pruttar högst och vilka är flest - kor eller hajar? Inför sommaren hör vi de knasigaste och vanligaste frågorna till experterna, och svaren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog, får många tusen frågor från allmänheten varje år, och alla får någon sorts svar, säger han. Fågelexperten Susanne Åkesson svarar även på frågor om däggdjur i Naturmorgon. Vi hör vilka frågor som är vanligast till sommaren och om de konstigaste frågorna de fått, och så får vi svaren förstås. Och ibland kan allmänheten hjälpa biologerna att hålla koll på utvecklingen i naturen på det här sättet, visar det sig.

Dessutom om några av de mest oväntade forskningsresultaten under året.

Gäster i podden: Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog Naturhistoriska riksmuseet; Susanne Åkesson, professor i zooekologi, Lunds Universitet.

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.gunér@sr.se

Det är dags att vi slutar sola, säger melanomforskaren. Hur kan man ändå njuta av sommaren och se solbränd ut om man vill? Och så hör vi om positivt trendbrott för hudcancer och om soltrender förr och nu.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Att vistas i solen för att bli brun är något vi ska sluta med, säger hudcancerforskaren Hildur Helgadottir. Men det är ju så skönt och känns faktiskt nyttigt tycker Lena, ska man inte få vara i solen alls? Susanne Ljung från Stil i P1 berättar om när det blev mode att vara solbränd, och om dagens trender som rymmer både fejkbrännor, konspirationsteorier och UV-galenskap.

Vi hör om att de nya fallen av melanom nu faktiskt ser ut att minska, och om stora framsteg i behandling av sjukdomen, och om hur lite sol som räcker för att få nog med D-vitamin.

Och så om ett ofrivilligt men vådligt experiment med ägg i mikrovågsugn.

Gäster i podden: Hildur Helgadottir, docent och cancerforskare vid Karolinska institutet och Karolinska universitetssjukhuset; Susanne Ljung, programledare för Stil i P1.

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Skalbaggar och fjärilar kan orientera sig efter jordens magnetfält och stjärnhimlen. Forskningen kräver finurliga knep som kan låta som rena skämten - men som ger svar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är som ett sjätte sinne, magnetsinnet hos de långflyttande bogongfjärilarna i Australien. Och kanske är det i så fall ett sjunde sinne som dyngbaggarna använder när de rullar sina bollar i spikraka linjer. Vi hälsar på forskarna i Lund som ägnat hela sina yrkesliv åt att studera dessa insekter, och som Lena följt under lång tid och då hon fått vara med vid fantastiska upptäcker.

Amerikanska flygvapnet är intresserade av fjärilarnas kapacitet, som de kanske kunde dra nytta av, berättar professor Eric Warrant, och andra forskare vill gärna bygga robotar som är lika starka som dyngbaggar som Marie Dacke studerar.

Och apropå robotar så har sådana nu börjat spela badminton, men hur bra går det?

Gäster i podden: Marie Dacke, professor i sinnesbiologi; Eric Warrant, professor i zoologi, båda vid Lunds universitet.

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Avsnittet är inspelat i LARM-studion vid Humlab, Lunds universitet.

På platsen där Vasa bärgades visar sig vrakdelar finnas kvar, som nu hittats med avancerad teknik och envisa dykare som Jim Hansson. Och nya analyser av de kvarlevor som hittats på skeppet ger bättre förståelse för vilka de var.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Dykande marinarkeologen Jim Hansson är rejält upprymd över det han sett på botten utanför Beckholmen i Stockholm, alldeles i närheten av Vasamuseet. Han berättar varför fynden är så spännande och hur pusslet läggs med dem som nya bitar, i kombination med kunskap om andra vrak från stormaktstiden.

Fred Hocker har varit med och lett arbetet med den nya utställningen om människorna på Vasa, och berättar om varför den man där som kallades Gustav nu är en kvinna och heter Gertrud, och hur forskarna kan veta hur Helge, som dog vid sin kanon, verkligen såg ut.

Vi hör också om varför detta, tidernas kanske främsta svenska skrytfartyg, egentligen sjönk, om hur det står till med regalskeppet idag, och om vilka drömfynd som återstår för forskarna att göra.

Dessutom om schimpanser som hittar läkemedel i naturen för sina skador.

Gäster i podden: Jim Hansson, marinarkeolog museet Vrak; Fred Hocker, forskningsledare Vasamuseet.

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Några av världens allra främsta universitet har blivit måltavla i Trumpadministrationens kamp mot galna marxister som presidenten kallar ledningen där. Vad blir följderna?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ginna Lindberg, SR:s USA-korrespondent har följt frågan och ger en resumé och bild av stämningen. Hon har själv fått frågor av akademiker om hur de ska göra för att flytta till Europa med sin forskning. Historikern Johan Östling ser med oro på utvecklingen, som till viss del påminner om när de fria universiteten ”likriktades” i Tyskland på 1930-talet, vilket ledde till stor forskarflykt och att landet förlorade sin ledande ställning till USA. Och en av Sveriges främsta kemister, Pernilla Wittung Stafshede, förbereder sig just nu för att flytta från Göteborg till USA. Hur tänker hon?

Dessutom hör vi om hur hårdrock och fotboll kan orsaka skalv som märks på seismiska instrument.

Medverkande: Ginna Lindberg, USA-korrespondent; Johan Östling, professor i historia vid Lunds Universitet; Pernilla Wittung Stafshede, professor i kemisk biologi på Chalmers tekniska högskola i Göteborg.

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Varför sjunger egentligen fåglar, hur kan vissa fåglar härma andras läten, hur går det till när en trasthanne sjunger honor att tro att han inte redan är familjefar? Och hur blir Fågelsångsnatten i P1 i år?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vetenskapspodden laddar upp inför Fågelsångsnatten med en grundkurs i fågelsångens värld kryddad med oväntade knep hos vokalisterna. Vi hör om årets nyheter, förväntningar och farhågor från programledare och experter. Jenny Berntson Djurvall avslöjar årets stora nyhet, Susanne Åkesson berättar om otrogna trastars förändrade sång, och Didrik Vanhoenacker får en enkel plastlinjal att låta som flera av de hackspettar han hoppas få höra.

Dessutom om forskning på hur man ska tappa ett ägg för att det inte ska gå sönder.

Medverkande: Susanne Åkesson, professor i zooekologi, Lunds universitet; Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog Naturhistoriska riksmuseet; Jenny Berntson Djurvall, programledare Naturmorgon, samtliga medverkande i Fågelsångsnatten i P1 17 maj.

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Över 100 gånger på en dag hörde och såg Mia Blomgren ordet stress i sin närhet. Vad beror det på? Och hur kan vi hantera upplevelsen av att allt går fortare och blir värre?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Mia Blomgren har gjort P1-dokumentären Som en skållad råtta om hur folk hon möter ser på stress. Själv har hon en del tankar om vad allt tal om stress beror på. Mats Lekander, psykolog och stressforskare, menar att läget knappast är värre nu än tidigare och att vi idag faktiskt jobbar mindre än förr. Han tycker att begreppet stress har blivit urvattnat och att det inte är till vidare hjälp att prata så mycket om hur mycket av det vi går omkring med. Och han har fått en ny idol genom Mias dokumentär: fattigpensionären Anita som säger att hon aldrig varit stressad.

Dessutom hör vi om kartagernas genetiska ursprung.

Gäster i podden: Mia Blomgren, dokumentärmakare Sveriges Radio; Mats Lekander, professor i hälsopsykologi vid Karolinska Institutet och föreståndare för Stockholm stress center vid Stockholms Universitet.

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Bollspel som liknar träning i klubbar har varit vanligt inom skolidrotten, trots att det inte borde vara så. Och friluftsliv har fått stryka på foten. Men hur främjar man bäst alla barns lust att röra sig?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vetenskapspodden åker till Örebro och träffar forskare vid universitetet där som ägnar sig åt idrottslärarutbildning. Jan Mustell har studerat bollspel, som länge verkar varit överrepresenterat vid skolans idrottslektioner, och ofta på sätt som exkluderar många. Men kanske håller något på att hända, visar hans avhandling. Karin Sjödin forskar på friluftsliv, som enligt styrdokumenten borde få mer utrymme, och som hon menar kan vara ett bra alternativ till rörelse för många, unga som gamla. Att hoppa över en bäck på en vandring och pausa när man känner sig lite trött kan passa vissa bättre än att pressa sig på idrottsplatsen.

Dessutom hör vi om forskning kring hur världens alla urinoarer kunde stänka mindre.

Medverkande: Jan Mustell och Karin Sjödin, båda universitetsadjunkter inom idrottsvetenskap,Örebro Universitet.

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Nyligen vann en anonym person i Sverige 1,25 miljarder kronor på ett lottospel. Hur påverkar en sådan storvinst vinnarens liv? Och varför spelar folk fast chansen att vinna är så liten?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Erik Lindqvist, professor i nationalekonomi, har studerat hur livet förändras för den som vinner flera miljoner. Erik Angner, professor i praktisk filosofi, är också nationalekonom. Han forskar om lycka, som han menar faktiskt kan köpas för pengar. Men han säger också att att ekonomer och filosofer ser olycka på värdet av lycka.

Gäster i podden: Erik Lindqvist, professor i nationalekonomi; Erik Angner, professor i praktisk filosofi, båda vid Stockholms universitet.

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Marcus Wandt om nya dramatiska detaljer om varför två amerikanska astronauter blev kvar över 9 månader i rymden, om ordbråket mellan Elon Musk och Wandts kamrat, och om honom själv på ISS och nu ett år senare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

NASA-astronauterna Williams och Wilmore trodde en stund att de varken skulle komma fram till ISS eller tillbaka till jorden. Marcus Wandt berättar om hur han själv skulle tänkt i ett sådant läge, och om andra likheter och skillnader mellan rymdkatastroffilmen Gravity och verkligheten. Vi pratar också om den rymdstation som snart ska ersätta ISS, och om hur NASA:s planer på jämlikhet och mångfald för kommande månfärder ser ut att justeras.

Dessutom om varför 10 000 skorpioner bor i en mur i England.

Gäst i Vetenskapspodden: Marcus Wandt, astronaut.

Poddledare: Lena Nordlund

Producent och medverkande: Björn Gunér

Medicinen är till stor hjälp för många, men Johan Cedersjö undrar efter 10 år vem och hurdan han egentligen är, med och utan tabletternas inverkan. Och är det rimligt att mer än var tionde svensk tar antidepressiva?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Avsnittet är en repris från 13/1.

Journalisten Johan Cedersjö söker i podd-serien ”Det sista pillret” svar på hur medicinen, efter att verkligen ha hjälpt honom, även påverkat hans liv och personlighet. Och vem blir han nu utan medicinen? Tillsammans med faktagranskaren Torill Kornfeldt och kolleger har han också nystat i historien om hur antidepressiv medicin snabbt blev ett av världens mest använda läkemedel, och hur det kan vara så trots att ingen fortfarande vet precis hur de fungerar.

Medverkande: Johan Cedersjö och Torill Kornfeldt, journalister på Tredje Statsmakten.

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Nu börjar de första humlorna synas, ett vårtecken som gör många glada med sin uppenbarelse. Men få har följt dem som musikaliska skådespelaren Gaby Stenberg, och få känner till deras brutala sidor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekologen Anna Persson har i en studie tagit hjälp av allmänheten för att få veta när de första humlorna dyker upp på våren, och berättar om varför det är viktigt att veta.

Skådespelerskan Gaby Stenberg, känd från bland annat såpan Rederiet, ägnade stora delar av sitt liv åt att spela in surrandet från humlor och andra insekter, skriva musik om dem och till och med konstruera ett musikinstrument där man kunde spela med humlors surr. Tommie Jönsson berättar om arbetet med P4-dokumentären ”Rederiet-stjärnans dolda passion”.

I Vetenskapspodden ägnar vi oss åt de här djuren som gör oss glada, och som vi tror är så gulliga utan att tänka på att deras livsstil kan innefatta att döda och äta upp både barn och barnbarn.

Och så hör vi om den hotande konkursen för ett haussat dna-test-bolag, och farhågorna att genetisk information nu kan hamna i fel händer.

Gäster i podden: Anna Persson, ekolog och humleforskare vid Lunds universitet; Tommie Jönsson, Sveriges Radio.

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Dagens unga blir alltmer konservativa kring könsroller och parrelationer, och soft girl-trenden förespråkar stressfritt betalt hemmaliv för unga kvinnor. Vart tog kampen för jämställdhet vägen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi hör om 60- och 70-talets statsanställda influerare som skulle få ut hemmafruar i arbetslivet, långt ifrån dagens motsvarigheter på nätet som lockar med soft hemmaliv.

Bland förra årets nyord fanns soft girl, som enligt Språkrådets definition är en ung kvinna som bejakar värden som anses mjuka, exempelvis skönhet och familjeliv, och som väljer bort karriären.

Och för någon månad sen kom ungdomsbarometern och enligt den har andelen killar och tjejer som vill att killen betalar på dejten ökat stort, bland både tjejer och killar. På tio år har det blivit dubbelt så många tjejer som vill uppfattas mjuka och feminina.

Lena försöker förstå sig på utvecklingen med hjälp av två forskare som har följt utvecklingen och en radiokollega som har gjort en dokumentär om de så kallade aktiveringsinspektörerna som kom före jämställdhetspolitikens breda intåg.

Dessutom kort om risken för dålig gruppdynamik drama på isolerad forskningsstation och i rymden.

Gäster i podden: Åsa Lundqvist, professor i sociologi vid Lunds universitet, som har forskat om familjepolitik och jämställdhet; Veronica Flyman, doktorand vid Göteborgs universitet som forskar i sociologi om familjer och singelskap; Cecilia Ohlén, radiojournalist som gjort P4-dokumentären När inspektören fick hemmafruarna att lämna spisen.

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Tänk dig att du får en dödlig sjukdom och är helt beroende av en främling för att kunna bli frisk. Och att den främlingen måste vara mer lik dig än dina egna barn!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För den som drabbas av allvarliga former av leukemi och andra blodsjukdomar kan en stamcellstransplantation vara enda sättet att rädda livet.

Så var det för artisten Charlotte Engelkes, som efteråt gjorde en föreställning med sång och dans om det märkliga i att få en annan persons celler i sig. Lena såg showen 2022 och mötte då även den unge tyske man som genom sin donation räddat Charlottes liv. I samband med det träffade också han och Charlotte varandra för första gången.

I år är det 50 år sedan den första transplantationen av det här slaget gjordes i Sverige, och Hans Hägglund, som varit en av Charlottes läkare under behandlingen, skriver en bok på ämnet. Han berättar om utmaningarna och den senaste utvecklingen på området.

Och Charlotte har i år firat sin nya födelsedag när hon ”fyllde sex år”, med barnkalas.

Dessutom pratar vi om möjliga positiva hälsoaspekter av den rådande bastufebern.

Gäster i podden: Charlotte Engelkes, sångare, dansare, skådespelare och regissör som genomgick en stamcellstransplantation 2019; Hans Hägglund, överläkare och specialist på blodsjukdomar på Karolinska Universitetssjukhuset, samt ”bastudoktor”.

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Romarrikets värsta fiende med Hannibal och hans stridselefanter i spetsen, och ett rike som bör förgöras. Där tar kunskapen om Karthago slut för många av oss. Men idag är det kanske mer relevant än på länge, så idag får vi en grundkurs.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tobias Svanelid från Vetenskapsradion Historia har varit på plats där Medelhavets första stormakt föddes och sökt spåren efter den fantastiska stad som jämnades med marken. Arkeologen Kenneth Silver från Medelhavsmuseet tänker på Karthago oftare än de flesta tänker på romarriket, och maktkampen mellan rikena påminner till stor del om vår egen tid, säger han. Och Lena blir till sin överraskning riktigt intresserad av historia.

Dessutom hör vi om de nyfödda ullhåriga mössen, som är ett steg på väg i försöken att återskapa den utdöda ullhåriga mammuten.

Gäster i podden: Tobias Svanelid, programledare Vetenskapsradion historia; Kenneth Silver, arkeolog, historiker och intendent på Medelhavsmuseet.

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Spänningssökande, på jakt efter snabba belöningar och dåligt konsekvenstänkande är utmärkande drag. Men fantastisk anpassningsförmåga och snabb social utveckling hör också till tonårshjärnans specialiteter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Alex är 14 år när han grips av polis, på väg till ett morduppdrag med skarpladdat vapen. ”Jag var uttråkad” är en del av hans förklaring till att han hamnade där, och han hade svårt att se konsekvenserna av det han var på väg att göra. Men det finns mycket annat i hans liv än tonårshjärnans speciella sätt att fungera som ledde dit, berättar Petra Berggren, reporter på P3 Krim.

Och det finns en evolutionär och social poäng med hur tonåringars hjärnor fungerar, säger psykologen Armita Golkar, som vill påminna om hur otroligt anpassningsbar och lättlärd man är i tonåren – så är det tyvärr aldrig senare i livet, säger hon.

Gäster i podden: Armita Golkar, psykologiforskare, Stockholms universitet; Petra Berggren, reporter och programledare P3 Krim.

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Den nya AI-tekniken kommer förändra samhället i grunden, hör vi, men måste man försöka hänga med? Vad är skillnaden mellan deepfakes och Deepseek, och hur kan EU hänga med i utvecklingen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sven, techreporter på Sveriges Radio, förklarar vad den kinesiska ai-chatbotten Deepseek är och varför det ses som ett nytt ”sputnik-ögonblick” för USA. Camilla har följt det stora internationella mötet ”AI action summit” i Paris. Lena känner olust inför tekniken, och är samtidigt rädd att bli akterseglad som en gammal hamnarbetare i Liverpool. Men Macrons fejkade discodans och fina långa hår ger lite AI-glädje.

Dessutom om varför delfinhanar verkar gilla att kissa rakt upp i luften, något som en ny studie undersöker.

Gäster i podden: Sven Carlsson, techreporter på Sveriges Radio; Camilla Widebeck, Vetenskapsradion.

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

vetenskapspodden@sr.se

President Trump vill stoppa den finansiering av HIV-läkemedel som räddat livet på 25 miljoner människor i världen de senaste 20 åren. Vad betyder det, och kan det leda till resistenta hiv-virus där dagens läkemedel inte biter?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Medicinreportrarna Sara Heyman och Annika Östman har, precis som Lena, följt hiv-frågan under lång tid. De forskare de nu pratat med, bland dem Anna Mia Ekström vid Karolinska institutet och Salim Abdool Karim i Sydafrika, är nu kanske mer bekymrade än någonsin tidigare. För i kampen mot det lömska viruset som gått ganska bra, och där det 2024 tändes nytt hopp när en ny skyddande spruta kom, ser läget nu helt annorlunda ut efter att president Trump och hans regering beslutat att avbryta världens största satsning på hiv-bistånd.

Vi hör också om forskningen som syftar till att uppnå det perfekta kokta ägget, och Björn har testat metoden.

Gäster i podden: Sara Heyman, reporter Sveriges Radio, tidigare global hälsokorrespondent; Annika Östman, medicinreporter Vetenskapsradion.

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Sedan den storskaliga invasionen inleddes har de fört miljontals människor i säkerhet, och sedan åker tågpersonalen tillbaka mot faran. Hur kan tågen gå så bra i Ukraina, när vi tycker Sverige har sådana problem med järnvägen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Fotojournalisten Jelle Krings har följt järnvägsarbetarna i Ukraina ända sedan Rysslands storskaliga angreppskrig började. Många av dem har dött eller skadats, och hur de vågar, orkar och klarar att hålla igång trafiken är en inspirerande symbol för motståndet, säger han. Och tågen håller tidtabellen!

Jelle Krings öppningstalade vid konferensen Transportforum, där även punktligheten i den svenska tågtrafiken, som 2024 var den sämsta på 14 år, diskuterades. Björn har följt frågan och han och Lena har pendlat med tåg i 20 år - under den tiden har tågresandet i Sverige fördubblats utan att järnvägen knappt byggts ut.

Hur dåliga är egentligen dagens svenska tåg på att komma i tid, och hur skulle det gå i kris eller krig här? Järnvägsforskaren Anders Peterson har både förklaringar och förslag, men fler stinsar här hemma finns inte på hans lista.

Medverkande: Jelle Krings, frilansande fotojournalist från Nederländerna.

Gäst i podden: Anders Peterson, biträdande professor trafiksystem vid Linköpings universitet.

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Byxor med inbyggd krockkudde eller lite glamorösare broddar som fler vill ha på sig - kan det hjälpa för att minska de allvarliga skadorna vid halka?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lena är en av många som fallit och slagit sig den senaste tiden och det behövdes inte ens någon is för att hon skulle halka. Men vintrarna verkar föra med sig halka till allt större delar av vårt land och olyckorna där bara en enskild gångtrafikant är inblandad kostar samhället många miljarder och leder faktiskt till fler dödsfall än man vill tro. Vi hör om forskningen som ska hjälpa och det handlar om allt från airbags i byxan till smart datainsamling i realtid med tusentals vanliga bilar. Och kanske kan broddar och kroppsskydd få högre status i framtiden? Vi möter forskare på temat på trafikkonferensen Transportforum och har med oss en gäst som vi redan tidigare kallat ”halkans fiende nummer ett”.

Medverkande: Jenny Eriksson, statistiker VTI; Svante Berg, trafikkonsult Movea; Hawzheen Karim, innovationsledare ViaPM.

Gäst i podden: Viveca Wallqvist, forskare RISE.

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Medicinen är till stor hjälp för många, men Johan Cedersjö undrar efter 10 år vem och hurdan han egentligen är, med och utan tabletternas inverkan. Och är det rimligt att mer än var tionde svensk tar antidepressiva?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Journalisten Johan Cedersjö söker i podd-serien ”Det sista pillret” svar på hur medicinen, efter att verkligen ha hjälpt honom, även påverkat hans liv och personlighet. Och vem blir han nu utan medicinen? Tillsammans med faktagranskaren Torill Kornfeldt och kolleger har han också nystat i historien om hur antidepressiv medicin snabbt blev ett av världens mest använda läkemedel, och hur det kan vara så trots att ingen fortfarande vet precis hur de fungerar.

Vetenskapspodden har nu ny längd, 30 minuter, och nya sändningstider i FM.

Medverkande: Johan Cedersjö och Torill Kornfeldt, journalister på Tredje Statsmakten.

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Vetenskapspodden tipsar om Vinter med fysikprofessorn och författaren Bodil Jönsson, som engagerar sig mot kunskapsförnekelse och kunskapsrelativism.

Bodil Jönsson nådde ut till den breda allmänheten med storsäljande boken ”Tio tankar om tid” 1999 och svarade på frågor om fysik i tv-programmet Fråga Lund. I sina senaste böcker ”Factup!” och ”Så fint att KUNSKAP finns!” uppmanar Bodil Jönsson till engagemang mot sådant hon kallar kunskapsunderminerande.

Lena och Niklas Källner klarade sig bättre i På spåret än de hade väntat sig, och ibland kom de ihåg fakta de själva inte trodde de kunde. Hur fungerar minnet under stress? Och kan det hjälpa att plugga inför en frågesport som den här?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På spåret rullar vidare i SVT och Niklas och Lena tycker det är lite skönt ändå att inte vara med i årets säsong, med tanke på den mentala press de upplevde inför tävlandet. Minnesforskaren Lars Nyberg förklarar varför lite stress kan göra nytta när det gäller att rota fram svaren ur det undermedvetna. Vi lär oss också av landets regerande minnesmästare hur man kan göra för att lägga namn på minnet, och så hör vi att våra hjärnor tack och lov inte fungerar som en hårddisk som kan bli full. Dessutom avslöjar Niklas en mindre känd faktor bakom framgång i tävlingen.

Avsnittet är en repris från 31 oktober 2024.

Medverkande: Niklas Källner, journalist och författare; Lars Nyberg, professor neurovetenskap Umeå universitet.

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Tänk dig att någon du älskar plötsligt riskerar att dö - och att du har missat att lära dig hur du kan förhindra det. Så vill vi inte ha det, så därför går vi på kurs.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Julen är tyvärr en tid då hjärtstopp är extra vanligt och med anledning av det så handlar Vetenskapspodden om första hjälpen, en repris från i höstas. Vad ska man göra och tänka om någon i ens närhet till exempel plötsligt segnar ner och slutar andas? Vi går en snabbkurs med en sjuksköterska som utbildar i första hjälpen, och pratar om att många svenskar faktiskt har gått en kurs men ändå händer det att ingen ingriper trots att det finns många där. Vi hör om nya smarta tekniska lösningar för att sprida larm till livräddningskunniga i allmänheten och om gamla och ibland mindre smarta sätt att försöka rädda liv genom historien.

Avsnittet är en repris från 26 september 2024.

Medverkande: Rachel Singer, sjuksköterska och utbildare i första hjälpen vid företaget Falck; Sara Heyman, reporter vid Sveriges Radio, tidigare global hälsokorrespondent OCH sjuksköterska, Jacob Hollenberg, professor, överläkare och chef för Hjärtstoppscentrum vid Södersjukhuset; Gunilla Velin, som drabbades av hjärtstopp och räddades av främmande människor genom HLR och hjärtstartare, och som nu engagerar sig i HLR.

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

vetenskapspodden@sr.se

Varje år upptäcker vetenskapen okända arter av djur och växter, men ofta är de redan utrotningshotade. Nu växer AI fram som ett redskap även för naturvård, vilket kan behövas, för arternas överlevnad hänger ihop med andra kriser på komplicerat sätt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sara Sällström berättar om två nya stora rapporter om hur den biologiska mångfalden kan räddas, och om hur ai kan hjälpa till att kartlägga det intrikata samspelet mellan djur, växter och människor. Marie-Louise Kristola har nyheter om hur vi bäst använder naturen för att koppla av, och Lena och Björn tänker mitt i mörkaste vintern på varsin solvarm sommarbrygga nära skog och hav.

Och så vi spanar in vampyr-igelkotten, spökpalmen och krokodilsalamandern på årets listor över nyupptäckta arter.

Medverkande: Sara Sällström, Vetenskapsradion; Marie-Louise Kristola, Klotet.

Ljudtekniker: Victor Bortas Rydberg.

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Vi möter den kanske sportigaste av årets pristagare på tennisplanen, morgonen efter Nobelfesten. Och så allt det bästa om de vetenskapliga priserna ur vår särskilda nobelsändning, och ljuskonst med penicillin och viktiga maskar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Poddens producent får testa sina tennisfärdigheter mot Simon Johnson, och höra ett tips från coachen som särskilt gäller smarta typer som ekonomipristagaren. Och så serverar vi det matnyttigaste ur P1:s nobelsändning där Lena och Lina Kalmteg från kulturradion pratar årets prisade vetenskap med Björn och Annika. Dessutom får vi möta femteklassarna som gjort ljuskonst om upptäckten av världens kanske viktigaste läkemedel, och följer med medicinpristagaren till konstverket om hans egen upptäckt.

Medverkande: Lina Kalmteg, Annika Östman.

Poddledare: Lena Nordlund

Producent: Björn Gunér

Finns det något vi alla kan lära oss av nobelpristagares sätt att tänka, och vad är det som utmärker deras idéer och sätt att fullfölja dem? Hör nobelprisexperten som kommer med en ny bok om just det.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi har idéhistorikern och nobelpriskännaren Gustav Källstrand på besök, som nu släpper boken ”Tänk som en nobelpristagare” - och den börjar INTE med Albert Einstein utan med en färskare pristagare, varför då undrar vi? Vi påminner oss om några nobelpristagare vi själva mött och deras sätt att tänka, och så hör vi om vilken annan sorts pristagare Lena faktiskt kan tänka som.

Avsnittet är en repris från 24 oktober 2024.

Medverkande: Gustaf Källstrand, idéhistoriker och författare, verksam vid Nobelmuseum i Stockholm.

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Världen samlar sig ovanligt mycket kring miljöfrågorna just nu. Efter klimatmötet i Baku som avlöste mötet om biologisk mångfald i Colombia, så pågår nu ett stort möte i Sydkorea om problemen med plast.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekots Annika Digreus är på plats i sydkoreanska Busan och ger oss en rapport från det avgörande mötet för att få till det första globala avtalet om plast. Anders Wennersten, också miljöreporter på Ekot, har just kommit hem från klimatmötet COP 29 i Baku, Azerbajdzjan, där en överenskommelse nåddes till slut men en som många är besvikna över, särskilt i världens fattigare länder. Lena och Björn har inte varit på några stora miljömöten men istället tittat på danska klimatdramaserien ”En familj som vår” som går på TV4, och som med sedvanlig dansk dramabriljans kan väcka den som somnat från klimatfrågan.

Medverkande: Annika Digreus och Anders Wennersten, båda klimat- och miljöreportrar på Ekot.

Ljudtekniker: David Hellgren

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

vetenskapspodden@sr.se

Tropiska molnskogar och torrskogar är mindre kända än regnskogarna, men minst lika spännande och oerhört artrika, hör vi från Colombia. Och dimman vid dånande vattenfall skapar unika livsvillkor även här hemma i Sverige.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Skogar med namn som hämtade ur sagornas värld tar vi oss in i med hjälp av Sara som varit i Colombia. Och det som rasslar ner från ett träd där och kunde ha träffat henne är varken löv eller grenar utan något helt annat. Joacim tar oss med till svenska svämskogar, forsdimmeskogar och en unik urskog som glimmar som av silver. Björn minns sökandet efter tigrar och en skogstyp som nog inte finns, och besöket i ett land med mindre trädtäckning än Vatikanstaten, men som satsar på skogen. Och så har Lena har varit i det stora äpplet där det finns planer för fler plataner.

Medverkande: Sara Sällström, Joacim Lindwall, Lena Nordlund, alla på Vetenskapsradion.

Poddledare och producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

vetenskapspodden@sr.se

När elfärjan accelererar höjer den sig över vattenytan och flyger fram. Ner under ytan sticker stag till bärplan som håller upp båten och ger den minimalt vattenmotstånd. Nu ska båten testas i trafik.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En snabb och energisnål elfärja som kan ta en till jobbet är nog attraktivt för många resenärer. Vattenvägarna i Stockholm har stor oanvänd potential, menar forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet. Nu kommer ett pilotprojekt för att testa den här tekniken på sjön. I höst kan man prova att åka den snabba bärplansfärjan mellan Ekerö och Stockholm.

Det här avsnittet sändes första gången i juni 2024.

I Vetenskapspodden hörs: Björn Gunér, Peter Normark

Poddledare: Camilla Widebeck

Producent:Peter Normark

Rapporteringen från USA i samband med valet är enorm, och här hemma dyker amerikanska ord, filmer och maträtter upp nästan överallt nästan hela tiden. Hur kommer det sig att vi är så fixerade vid vad som händer på andra sidan Atlanten? Och är det ett problem?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi struntar i själva valet och pratar om amerikabilden i Sverige med forskaren Dag Blanck, och med författaren Mats-Eric Nilsson om hur vårt språk, vår gatubild och vår kultur svämmas över av den konstanta störtfloden från Förenta staterna. Vi minns vår egen reportageresa till New York och funderar på hur bra bild den staden ger av landet USA. Och så påminns vi om att våra länder trots allt är väldigt olika, vad vi än vill tro.

Medverkande: Dag Blanck, professor och föreståndare, Institutet för Nordamerikastudier, Uppsala universitet; Mats-Eric Nilsson, journalist och författare till boken ”Kåppi pejst [copy paste] : Hur vi härmar USA mer än ever”.

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

vetenskapspodden@sr.se

Lena och Niklas Källner klarade sig bättre i På spåret än de hade väntat sig, och ibland kom de ihåg fakta de själva inte trodde de kunde. Hur fungerar minnet under stress? Och kan det hjälpa att plugga inför en frågesport som den här?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nu drar På spåret igång igen i SVT och Niklas och Lena tycker det är lite skönt ändå att inte vara med i årets säsong, med tanke på den mentala press de upplevde inför tävlandet. Minnesforskaren Lars Nyberg förklarar varför lite stress kan göra nytta när det gäller att rota fram svaren ur det undermedvetna. Vi lär oss också av landets regerande minnesmästare hur man kan göra för att lägga namn på minnet, och så hör vi att våra hjärnor tack och lov inte fungerar som en hårddisk som kan bli full. Dessutom avslöjar Niklas en mindre känd faktor bakom framgång i tävlingen.

Medverkande: Niklas Källner, journalist och författare; Lars Nyberg, professor neurovetenskap Umeå universitet.

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.s

Finns det något vi alla kan lära oss av nobelpristagares sätt att tänka, och vad är det som utmärker deras idéer och sätt att fullfölja dem? Hör nobelprisexperten som kommer med en ny bok om just det.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi har idéhistorikern och nobelpriskännaren Gustav Källstrand på besök, som nu släpper boken ”Tänk som en nobelpristagare” - och den börjar INTE med Albert Einstein utan med en färskare pristagare, varför då undrar vi? Vi påminner oss om några nobelpristagare vi själva mött och deras sätt att tänka, och så hör vi om vilken annan sorts pristagare Lena faktiskt kan tänka som.

Medverkande: Gustaf Källstrand, idéhistoriker och författare, verksam vid Nobelmuseum i Stockholm.

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Kan förflytta sig på land, simmar 800 mil för att dö och har gäckat forskare i tusen år. Vetenskapspodden reder ut dagens ål-mani och varför den förtjänar sin hajp.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vad är grejen med ålen egentligen? I år är det fem år sen boken Ålevangeliet av författaren Patrik Svensson kom ut. Den har getts ut i 35 länder, sålts i jättestora upplagor, fått mängder av priser, blivit till opera och i översättningen ”The book of eels” hamnat på New York Times topplista. En bok om en fisk! Vetenskapspodden reder ut vad det är med ålen som anses vara så mystiskt, och varför den förtjänar sin hajp.

Programledare: Lena Nordlund
Producent: Björn Gunér
Medverkande: Karin Gyllenklev och Emelie Bredmar

Årets priser är ovanligt rätt i tiden - två av dem har koppling till AI och pristagarna själva hör till dem som varnar för riskerna med tekniken. De livsviktiga proteinerna är ett annat gemensamt tema och så dyker djuren upp lite överallt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi summerar den intensiva veckan och den spännande forskningen. Lena minns när hon skrämde sina gravida vänner med vad som kunnat hända om inte mikro-RNA funnits, innan hon själv kände till det nu prisade ämnet. Camilla försöker förklara de tidiga stegen i utvecklingen av artificiell intelligens men vad är skillnaden mellan begreppet ”katt” och själva djuret? Annika frågar kemipristagaren hur viktigt gaming är för att lyckas som AI-forskare och Björn hittar lugnande råd om att man inte måste vara den smartaste killen i rummet för att nå långt. Det räcker att hitta... ja vad?

Medverkande: Annika Östman och Camilla Widebeck, reportrar Vetenskapsradion.

Ljudtekniker: Jakob Lalér

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

2024-10-11: Podden har efter att den sändes i radio första gången uppdaterats, där två formuleringar om nomineringsprocessen och mikro-RNA har tagits bort för tydlighet.

Nya mumiefynd har gjorts i Saqqara, Egypten. Med sig tros de döda ha fått en instruktion om hur man tar sig fram i dödsriket. De dödas bok.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Samtidigt tycks något ha gått fel i vår nutida, västerländska inställning till döden, anser Lancetkommissionen. Döden måste tas tillbaka in i livet, menar de.
 
Och tanken på barnbarnen eller Kebnekaises smältande topp – vad får oss att vakna i klimatfrågan? Miljömötet 50+ har inletts i Stockholm.

I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, SR:s Vetenskapskommentator, Camilla Widebeck och Lena Nordlund från SR:s Vetenskapsredaktion, Sara Heyman, Global Hälsokorrespondent.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Ny spelfilm om covid inom äldrevården och en dokumentär om Peter som överlevde 18 dygn i respirator och har fått en bättre syn på livet och döden. Båda påminner de om en tid som många av oss redan lagt bakom oss. Hur är det möjligt, hur är det för de som inte kunnat glömma, och kan vi prata om goda följder av pandemin?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nya storfilmen ”Så länge hjärtat slår” är inspirerad av Johanna Sjövalls dokumentärer Det illojala vårdbiträdet om Stine som slog larm om missförhållanden på äldreboendet där hon jobbade, och nu väntas HD-domen i ärendet. Johanna berättar om sina egna intryck av hur svårt det var för anställda och anhöriga under pandemins första tid, och hur de fortfarande plågas.

Sofia Kottorp har gjort något så överraskande som en upplyftande dokumentär om Peter som var ”ett andetag från döden” i covid, och som hittat ett sätt att hantera sin traumatiska nära döden-upplevelse och komma stärkt ur det hela.

Och Lenas kompis Claes Löfgren har börjat tappa hoppet efter fyra år av postcovid som inte går över.

Traumapsykologen Filip Arnberg förklarar hur det kan komma sig att de flesta av oss redan lagt denna svåra och märkliga tid bakom oss, och hur det är för dem som inte kunnat göra det.

Medverkande: Johanna Sjövall, reporter Ekot; Sofia Kottorp, dokumentärmakare SR; Filip Arnberg, docent i klinisk psykologi, programdirektör vid Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri, Akademiska Sjukhuset Uppsala.

Ljudtekniker: Victor Bortas Rydberg

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

vetenskapspodden@sr.se

Tänk dig att någon du älskar plötsligt riskerar att dö - och att du har missat att lära dig hur du kan förhindra det. Så vill vi inte ha det, så därför går vi på kurs.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är nationell beredskapsvecka och Vetenskapspodden handlar om första hjälpen. Vad ska man göra och tänka om någon i ens närhet till exempel plötsligt segnar ner och slutar andas? Vi går en snabbkurs med en sjuksköterska som utbildar i första hjälpen, och pratar om att många svenskar faktiskt har gått en kurs men ändå händer det att ingen ingriper trots att det finns många där. Vi hör om nya smarta tekniska lösningar för att sprida larm till livräddningskunniga i allmänheten och om gamla och ibland mindre smarta sätt att försöka rädda liv genom historien.

Medverkande: Rachel Singer, sjuksköterska och utbildare i första hjälpen vid företaget Falck; Sara Heyman, reporter vid Sveriges Radio, tidigare global hälsokorrespondent OCH sjuksköterska, Jacob Hollenberg, professor, överläkare och chef för Hjärtstoppscentrum vid Södersjukhuset; Gunilla Velin, som drabbades av hjärtstopp och räddades av främmande människor genom HLR och hjärtstartare, och som nu engagerar sig i HLR.

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

vetenskapspodden@sr.se

Berusade maskar i en labyrint, grisar som kan andas med rumpan, och så skalbaggar med små kepsar som gör dem sämre på att navigera efter stjärnorna. Är det bara kul eller också viktigt?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ig Nobel-priset ges till forskning som först får oss att skratta och därefter tänka efter. Lena minns när hon var med vid en viktig upptäckt om hur dyngbaggarna så mästerligt kan navigera i spikraka linjer, och vi hör vad en av forskarna bakom upptäckten tänker om att få ett humorpris för sitt hårda och banbrytande arbete. Lars berättar om hur chili insprutad i näsan kan lura folk att tåla smärta bättre, och Björn återvänder till forskningen om varför bananskal är så hala, och varför det är viktigt att veta. Gäst i podden är neuroforskaren och Ig Nobel-entusiasten Gustav Nilssonne som menar att humor är viktigt både för att forskare ska stå ut och som motvikt till Nobelprisets prestige, pompa och ståt.

Och så listar vi förstås de mest minnesvärda Ig Nobel-priserna genom åren.

Medverkande: Gustav Nilssonne, docent i neurovetenskap vid Karolinska Institutet; Lars Broström, Vetenskapsradion.

Ljudtekniker: Elvira Björnfot

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

vetenskapspodden@sr.se

Hur packar man rätt och lagom mycket mat för en fjälltur, och hur mycket trängsel står vi och naturen ut med? Och hur handskas man med en ilsken ren på en parkeringsplats?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På Lenas första och enda fjälltur blev det bråk om hur länge en chokladkaka skulle sparas. Rätt mat på vandringen är viktigt för att turen ska bli bra, men vad som är rätt mat att bära med sig är lite knepigare att säga. Björn berättar om fjällvandringen han just kommit tillbaka från med snacks kvar i ryggsäcken, Lars Broström reder ut hur man ska tänka kring energiintag och förbrukning, och Joacim Lindwall från Naturmorgon slår ett slag för lata och avspända fjällturer där en påse chips gärna kan få följa med.

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Åska och blixtar fascinerar oss, och även brännskadeläkaren och blixtforskaren. Många är kanske onödigt rädda, men andra av oss borde nog vara mer försiktiga. Hur farliga är egentligen blixtar, vad är det som händer i åskmolnet och i kroppen, och hur undviker man att skadas?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Var Lena dumdristig när hon satt kvar på uteserveringen i åskvädret, vilka kan inte unna sig ”lyxen” att ta skydd inomhus, hur kan träd både vara farliga och till hjälp vid åskväder, och varför är Uppsala ett världskänt centrum för blixtforskning?

Gäst i podden är Fredrik Huss, blixtkunnig överläkare och ansvarig Brännskadecentrum, akademiska sjukhuset i Uppsala, och så har Björn hälsat på hos blixtforskningsnestorn Vernon Cooray, professor emeritus i elektricitetslära vid Uppsala Universitet.

Poddledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

vetenskapspodden@sr.se

För skolelever är det nu vardag att använda AI-verktyg till hjälp i skolarbetet. Är det fel, när chattbottar används allt mer inom arbetslivet? Och numera använder många medieföretag AI-röster, hur bra blir det och varför gör inte SR så?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

SR:s reporter Anders Diamant har gjort programmet ”Tack mamma, pappa och ChatGPT” som visar att den generativa artificiella intelligensen är självklar att använda för många elever, men gärna utan att lärarna förstår det. Skolpersonal säger att de är medvetna om att verktygen används, och att de kan göra nytta i deras eget arbete, om de utnyttjas på rätt sätt. Men vad är det?

I Sveriges Radio ska inga artificiella röster användas, säger Olle Zachrison, chef för AI och nyhetsstrategi på företaget, men vi testar ändå att göra AI-kloner på våra egna röster. Och så konstaterar vi att humor fortsatt är en utmaning för chattbottar, men att de är kanske oroväckande bra på mycket annat.

Det verkar vara dags att vänja sig vid att den generativa AI:n är här för att stanna och se hur vi bäst förhåller oss den.

Lena Nordlund och Björn Gunér har Anders Diamant och Olle Zachrisson som gäster.

Programledare: Lena Nordlund
lena.nordlund@sr.se

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

I Norge odlas lax som aldrig förr. Men miljontals laxar dör i sina kassar. Nu vet vi att fiskar kan känna både smärta och stress. Så varför skulle vi inte bry oss om fiskarna lika mycket som andra djur som vi håller?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Drygt 60 miljoner laxar dog förra året i de havsbaserade odlingarna längs den norska kusten, enligt det norska veterinärinstitutets fiskhälsorapport. Det är en sjättedel av den odlade laxen.

Vi människor dödar fler fiskar än vi dödar djur av något annat slag. Kanske går det lättare om man tänker att de inte upplever något i samband med att de blir fångade och dödade. Men forskning visar att fiskar upplever smärta. Kan det påverka hur vi behandlar dem?

Programmet är en repris från 21 mars 2024.

I Vetenskapspodden hörs: Jenny Berntson Djurvall, Naturmorgon i P1, Sara Sällström och Stefan Nordberg från vetenskapsredaktionen.

Poddledare: Camilla Widebeck

Producent: Peter Normark

På poloplanen i Buenas Aires står åtta till synes identiska hästar med sina ryttare. De hyllar Cuartetera, en legendarisk polohäst som dött. Hon lever vidare, menar annonsören, för hästarna på poloplanen består av Cuarteteras kloner.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det här utspelade sig i november 2023 under en hyllningsceremoni till polohästen Dolfina Cuartetera, där man alltså ställde fyra Cuartetera-kloner mot klonernas avkomma.

Hästpololaget La Dolfina gick senare till final i december med hjälp av åtminstone två kloner till den här legendariska hästen. Dolfina förlorade finalen, men för tredje året i rad blev hästklonen Cuartetera B06 utsedd till bästa häst i argentinska Polo-mästerskapet. 

I de flesta ridtävlings-sammanhang är det inte tillåtet med kloner eller genredigering. Men i argentinsk hästpolo får man använda klonade hästar. Ett av företagen som framställer klonade hästar försöker dessutom genredigera klonerna för att få fram ännu snabbare och starkare hästar.

Repris från 23 maj 2024.

I Vetenskapspodden hörs: Katarina Sundberg, Gustaf Klarin och Sara Sällström.

Poddledare: Camilla Widebeck

Producent:Peter Normark

I solsystemets utkanter roterar den blåskimrande planeten Neptunus. Men bortom den finns en mängd isiga objekt som beter sig märkligt. Påverkas dom av en nionde planet? Professor Michael Brown tror det.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Frågan om den nionde planeten har varit ett kaninhål för många forskare och planetjägare att ramla ner i. Så finns ens Planet Nio? Nu kan vi vara brännande nära ett svar, tror Michael Brown, professor i planetär astronomi vid Caltech, California Institute of Technology.

Repris från 16 maj 2024.

I Vetenskapspodden hörs: Sara Sällström och Blenda Setterwall Klingert.

Poddledare: Camilla Widebeck

Producent: Peter Normark

Du flyger över havet och plötsligt försvinner flygplanets GPS-position. Störningar i GPS-navigeringen drabbar flygtrafiken kring Södra Östersjön och misstankarna riktas mot Ryssland.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Att störa ut satelliter, ta kontroll över dem, eller till och med förstöra dem är ett växande hot i kommande konflikter. Nu vill Försvarsmakten skicka upp egna satelliter för att stärka Sveriges rymdförsvar.

Repris från 11 april 2024.

I Vetenskapspodden hörs: Björn Gunér, Camilla Widebeck och Peter Normark.

Producent
Peter Normark

Är det mödan värt att gå ner de där extra kilona? Låt din digitala tvilling ta smällen först, så ser du på förhand hur livsstilsförändringar skulle påverka just dig.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Man kan också tänka sig en digital tvilling av en sjukdom som man testar olika läkemedel på. Eller varför inte en digital tvilling av en regnskog, en stad eller hela Arktis? Med Artificiell intelligens kan sådana modeller bli användbara för att se vad som sker när platser förändras.

Repris från 18 april 2024.

Vi hör vetenskapsjournalisterna Tomas Lindblad och Ylva Carlqvist Warnborg.

Poddledare: Camilla Widebeck

Producent:Peter Normark

Den ärftliga nervsjukdomen Skelleftesjukan är nu en av de första sjukdomarna där man provar behandling med genkniven CRISPR Cas-9. Och fler står på tur.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Förhoppningarna är stora på att gentekniken ska kunna göra oss friskare, men farhågor har också följt genteknikens utveckling.

Repris från 22 feb 2024.

I Vetenskapspodden hörs:Annika Östman, medicinreporter, Tomas Lindblad frilansande vetenskapsjournalist.

Poddledare: Camilla Widebeck

Producent: Peter Normark

Han slutade sina dagar med en inslagen skalle. Och lämnades i en våtmark på Jylland i Danmark. Men innan han dog hade han rest långt. Nu har den 5000-årige Vittrupsmannens liv kartlagts.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vittrupsmannen och andra skelettfynd efter stenåldersmänniskor ger oss korn på enskilda livsöden. Men de väcker också andra frågor. Man kan undra om det var just krossade skallar och massakrer som avgjorde vilka tidiga folkgrupper som fick överhanden. Eller om det rörde sig om smartare sätt att leva på som gjorde att vissa grupper blev dominerande.

Repris från 7 mars 2024.

I Vetenskapspodden hörs: Björn Gunér och Lena Nordlund från Vetenskapsredaktionen.

Poddledare:Camilla Widebeck

Producent: Peter Normark

I semestertider tittar vi upp mot skyn. Blir det hett eller blött, eller kan vi hoppas på något mitt emellan, istället för de extremväder som har blivit vanliga i nyhetsrapporteringen sommartid?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nu vässas prognoserna och sätten att hantera hetta eller skyfall med stora vattenmängder.

I Vetenskapspodden hörs: Marie-Louise Kristola, Björn Gunér.

Poddledare:Camilla Widebeck

Producent: Peter Normark

Den kan bli flera meter lång och väga uppåt ett halvt ton. Stören har funnits sen dinosauriernas tid, sen kom vi människor och fiskade ut den på många håll. Nu ska Göta älv få tillbaka den atlantiska stören.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den atlantiska stören fiskades ut i Sverige i början av 1900-talet och betraktades som utrotad hos oss. Men efter noggranna förberedelser ska fisken släppas ut i Göta älv, som bevisligen har använts av stören som lekplats.

I Vetenskapspodden hör:Lisa Henkow, fältreporter Naturmorgon, och Sara Sällström.

Poddledare:Camilla Widebeck

Producent: Peter Normark

När elfärjan accelererar höjer den sig över vattenytan och flyger fram. Ner under ytan sticker stag till bärplan som håller upp båten och ger den minimalt vattenmotstånd. Nu ska båten testas i trafik.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En snabb och energisnål elfärja som kan ta en till jobbet är nog attraktivt för många resenärer. Vattenvägarna i Stockholm har stor oanvänd potential, menar forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet. Nu kommer ett pilotprojekt för att testa den här tekniken på sjön. I höst kan man prova att åka den snabba bärplansfärjan mellan Ekerö och Stockholm.

I Vetenskapspodden hörs: Björn Gunér, Peter Normark

Poddledare: Camilla Widebeck

Producent:Peter Normark

En drös ormliknande robotar släpps ner på Saturnus måne Enceladus. Efter eget huvud borrar de sig genom öppningarna i isskorpan, ner i havet som döljer sig därunder. För att hitta främmande liv.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Visionerna för den självstyrande tekniken kan vara hisnande, men också jordnära. Nu utvecklas autonoma drönare för att både utforska rymden och användas i våra jordiska gruvor.

Men medan entusiasmen är stor bland utvecklarna av de självstyrande drönarna, har det gått trögt för de som vill ta fram självkörande bilar. Efter att ha satsat över 100 miljarder kronor, lade Apple nyligen ner sitt försök att skapa en bil som kör på egen hand.

I Vetenskapspodden hörs: Björn Gunér och Sara Sällström.

Poddledare: Camilla Widebeck

Producent: Peter Normark

På poloplanen i Buenas Aires står åtta tillsynes identiska hästar med sina ryttare. De hyllar Cuartetera, en legendarisk polohäst som dött. Hon lever vidare, menar annonsören, för hästarna på poloplanen består av Cuarteteras kloner.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det här utspelade sig i november 2023 under en hyllningsceremoni till polohästen Dolfina Cuartetera, där man alltså ställde fyra Cuartetera-kloner mot klonernas avkomma.

Hästpololaget La Dolfina gick senare till final i december med hjälp av åtminstone två kloner till den här legendariska hästen. Dolfina förlorade finalen, men för tredje året i rad blev hästklonen Cuartetera B06 utsedd till bästa häst i argentinska Polo-mästerskapet. 

I de flesta ridtävlings-sammanhang är det inte tillåtet med kloner eller genredigering. Men i argentinsk hästpolo får man använda klonade hästar. Ett av företagen som framställer klonade hästar försöker dessutom genredigera klonerna för att få fram ännu snabbare och starkare hästar.

I Vetenskapspodden hörs: Katarina Sundberg, Gustaf Klarin och Sara Sällström.

Poddledare: Camilla Widebeck

Producent:Peter Normark

I solsystemets utkanter roterar den blåskimrande planeten Neptunus. Men bortom den finns en mängd isiga objekt som beter sig märkligt. Påverkas dom av en nionde planet? Professor Michael Brown tror det.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Frågan om den nionde planeten har varit ett kaninhål för många forskare och planetjägare att ramla ner i. Så finns ens Planet Nio? Nu kan vi vara brännande nära ett svar, tror Michael Brown, professor i planetär astronomi vid Caltech, California Institute of Technology.

I Vetenskapspodden hörs: Sara Sällström och Blenda Setterwall Klingert.

Poddledare: Camilla Widebeck

Producent: Peter Normark

Regeringen vill bygga ut kärnkraften och klimatministern pratar om att vara självförsörjande på uran. Brytning av uran på svensk mark, kan det bli verklighet? Gruvplanerna för omställningens skull ritar upp nya konfliktlinjer.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Jämtlandsområdet där bolag vill se gruvor finns redan kulturbygd, och i byarna där är många rädda för att deras Jämtland ska försvinna om gruvan blir verklighet.

Redan på 1960-talet bröts uran i Ranstadsverket, i nuvarande Falköpings kommun, men projektet avbröts på grund av bristande lönsamhet. Idag visar området hur pass mycket sådan här verksamhet påverkar natur och miljö.

I Vetenskapspodden hörs: Daniel Värjö, reporter Klotet, Camilla Widebeck och Lars Broström.

Producent: Peter Normark

En 17-årig pojke är skjuten i magen. Han körs till sjukhuset och har förlorat mycket blod. Han är ett av tusentals offer för skjutvapenvåldet i Sydafrika, dit svenska läkare åker för att lära sig hantera dessa skador, som blir allt vanligare i Sverige också.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det dödliga skjutvapenvåldet fortsätter att öka i Sverige, enligt Rättsmedicinalverket. Skottskador ställer särskilda krav på dom kirurger, läkare och sjuksköterskor som ska vårda dem.

Svenska Regioner skickar vårdpersonal till Chris Hani Baragwanath-sjukhuset i Soweto, för att tränas på skott och stickskador. Sjukhuset tar emot bland de flesta skottskadade patienterna i världen.

I Vetenskapspodden hörs: Annika Östman, medicinreporter, Sara Heyman, Global hälsokorrespondent.

Poddledare: Lars Broström

Producent: Peter Normark

Timmerstockar glider nerför en norrländsk älv. Låter kanske naturligt, men timmerflottningen var tuff mot naturen. Nu ska skadad natur återställas, enligt ett EU-lagförslag som alla trodde skulle klubbas men som plötsligt stoppades.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Återskapa en femtedel av natur som förstörts, det är målet före EU:s lagstiftning. Men kritikerna menar att åtgärderna skulle inkräkta på marker där vi behöver odla skog och spannmål.

Lagen stoppades, men kan plockas upp igen framåt sommaren. Samtidigt pågår redan arbete i Sverige med att både återställa och skydda natur.

I Vetenskapspodden hörs: Sara Sällström och Stefan Nordlund.

Poddledare: Camilla Widebeck

Producent:Peter Normark

Är det mödan värt att gå ner de där extra kilona? Låt din digitala tvilling ta smällen först, så ser du på förhand hur livsstilsförändringar skulle påverka just dig.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Man kan också tänka sig en digital tvilling av en sjukdom som man testar olika läkemedel på. Eller varför inte en digital tvilling av en regnskog, en stad eller hela Arktis? Med Artificiell intelligens kan sådana modeller bli användbara för att se vad som sker när platser förändras.

Vi hör vetenskapsjournalisterna Tomas Lindblad och Ylva Carlqvist Warnborg.

Poddledare: Camilla Widebeck

Producent:Peter Normark

Du flyger över havet och plötsligt försvinner flygplanets GPS-position. Störningar i GPS-navigeringen drabbar flygtrafiken kring Södra Östersjön och misstankarna riktas mot Ryssland.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Att störa ut satelliter, ta kontroll över dem, eller till och med förstöra dem är ett växande hot i kommande konflikter. Nu vill Försvarsmakten skicka upp egna satelliter för att stärka Sveriges rymdförsvar.

I Vetenskapspodden hörs: Björn Gunér, Camilla Widebeck och Peter Normark.

Producent
Peter Normark

Visenten är Europas största landlevande däggdjur. Intensiva försök görs för att återföra visenten och andra arter till naturen. Men utmaningarna är många.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det stora oxdjuret visent levde länge i Europas skogar, tills vi människor utrotade den i det vilda för ungefär 100 år sen. Och den nordliga vita trubbnoshörningen i Afrika, kan snart vara helt borta. Nu jobbas det med både utplantering och provrörsbefruktning för att rädda hotade arter. Men det finns utmaningar med båda.

I Vetenskapspodden hörs: Sara Sällström, Stefan Nordberg, Katarina Sundberg, från Vetenskapsredaktionen.

Podden är en repris från 1 februari i år.

Poddledare:Camilla Widebeck

Producent: Peter Normark

Astronauten Marcus Wandt och schimpansen Ham har båda utsatts för vetenskapliga tester, för att se hur vi ska klara de riktigt långa rymdresorna. Men för apans del var det knappast frivilligt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Marcus Wandts förmågor testades ombord på ISS för att se om olika situationer och utrymmen påverkade hans förmåga att minnas, tänka och agera. En resa till Mars tur och retur tar drygt 500 dagar. Därför behöver man veta hur och var astronauterna agerar som allra bäst.

Men för att våga skicka ut människor i rymden till att börja med, så skickade man djur först, som apor och hundar. Dessa fick utstå en hel del inför och under sina färder.

I Vetenskapspodden hörs: Sara Sällström, Peter Normark och Camilla Widebeck.

Producent
Peter Normark

I Norge odlas lax som aldrig förr. Men miljontals laxar dör i sina kassar. Nu vet vi att fiskar kan känna både smärta och stress. Så varför skulle vi inte bry oss om fiskarna lika mycket som andra djur som vi håller?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Drygt 60 miljoner laxar dog förra året i de havsbaserade odlingarna längs den norska kusten, enligt det norska veterinärinstitutets fiskhälsorapport. Det är en sjättedel av den odlade laxen.

Vi människor dödar fler fiskar än vi dödar djur av något annat slag. Kanske går det lättare om man tänker att de inte upplever något i samband med att de blir fångade och dödade. Men forskning visar att fiskar upplever smärta. Kan det påverka hur vi behandlar dem?

I Vetenskapspodden hörs: Jenny Berntson Djurvall, Naturmorgon i P1, Sara Sällström och Stefan Nordberg från vetenskapsredaktionen.

Poddledare: Camilla Widebeck

Producent: Peter Normark

En vänlig röst i telefonen säger att du håller på att bli avlurad pengar från banken men att han kan hjälpa dig. Eller det kommer ett sms från ditt barn som behöver låna pengar. Så börjar ofta ett telefonbedrägeri. Men nästa variant är svårare att genomskåda.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nu kommer de klonade rösterna som lurar en att tro att det är ens dotter eller nära vän som ringer. Kombinerar man också med en video av personen, så blir det svårt att skilja bluff från verklighet.

Spektakulära exempel på AI-genererade så kallade Deepfakes har lett till att bedragarna kommit åt enorma summor pengar. Frågan är vad som händer med tilliten i samhället när allt går att fejka?

I Vetenskapspodden hörs: Linda Aktén, reporter SR, Ylva Carlqvist Warnborg, vetenskapsjournalist, Lena Nordlund från Vetenskapsredaktionen.

Poddledare:Camilla Widebeck

Producent: Peter Normark

Han slutade sina dagar med en inslagen skalle. Och lämnades i en våtmark på Jylland i Danmark. Men innan han dog hade han rest långt. Nu har den 5000-årige Vittrupsmannens liv kartlagts.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vittrupsmannen och andra skelettfynd efter stenåldersmänniskor ger oss korn på enskilda livsöden. Men de väcker också andra frågor. Man kan undra om det var just krossade skallar och massakrer som avgjorde vilka tidiga folkgrupper som fick överhanden. Eller om det rörde sig om smartare sätt att leva på som gjorde att vissa grupper blev dominerande.

PODDLEDARE: Camilla Widebeck

MEDVERKANDE: Björn Gunér och Lena Nordlund från Vetenskapsredaktionen.

PRODUCENT: Peter Normark

Äter du hälsosamt så äter du också mat som är bra för klimatet. Du mår bättre och utsläppen av växthusgaser minskar, men hur gör man för att ställa om sina matvanor?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi tittar närmare på maten som landar på tallriken som både är hälsosam och har mindre klimatavtryck. Om man vill kombinera den maten med träning, till exempel, ställer det några särskilda krav?

I Vetenskapspodden hörs:Lars Broström, Annika Östman och Anna-Karin Ivarsson från Vetenskapsredaktionen.

Poddledare:Camilla Widebeck

Producent: Peter Normark

Programmet är en repris från 18 januari 2024.

Den ärftliga nervsjukdomen Skelleftesjukan är nu en av de första sjukdomarna där man provar behandling med genkniven CRISPR Cas-9. Och fler står på tur.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Förhoppningarna är stora på att gentekniken ska kunna göra oss friskare, men farhågor har också följt genteknikens utveckling.

I Vetenskapspodden hörs:Annika Östman, medicinreporter, Tomas Lindblad frilansande vetenskapsjournalist.

Poddledare: Camilla Widebeck

Producent: Peter Normark

Vasaloppsstarten närmar sig och runt om i landet förbereder sig tusentals åkare. De hugade kan också satsa på de andra loppen i den så kallade Svenska Klassikern, men hur väl förberedd bör man vara?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Långlopp som Vasaloppet kan vara påfrestande och utsätta kroppen för extrema situationer. Hur pass tar kroppen stryk av ett långlopp? 

I Vetenskapspodden hörs:Vetenskapsredaktionens Lena Nordlund, Stefan Nordberg, Lars Broström.

Poddledare: Björn Gunér

Producent:Peter Normark

Nog har det varit mycket snö i vinter på många håll, men trenden är tydlig. Snön drar sig bort från många landskap. Istället åker vi skidor allt oftare på konstsnö. Till och med inomhus.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Men hur går det då med snöns magi? Och med kunskaper, kultur och levnadsvanor som byggts upp av att leva och arbeta i snö?

I Vetenskapspodden hörs: Niklas Zachrisson, programledare Klotet, Ylva Carlqvist Warnborg, frilansjournalist, och Elsa Östlund från Vetenskapsredaktionen.

Poddledare: Camilla Widebeck

Producent: Peter Normark

Visenten är Europas största landlevande däggdjur. Intensiva försök görs för att återföra visenten och andra arter till naturen. Men utmaningarna är många.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det stora oxdjuret visent levde länge i Europas skogar, tills vi människor utrotade den i det vilda för ungefär 100 år sen. Och den nordliga vita trubbnoshörningen i Afrika, kan snart vara helt borta. Nu jobbas det med både utplantering och provrörsbefruktning för att rädda hotade arter. Men det finns utmaningar med båda.

I Vetenskapspodden hörs: Sara Sällström, Stefan Nordberg, Katarina Sundberg, från Vetenskapsredaktionen.

Poddledare:Camilla Widebeck

Producent: Peter Normark

James Hansen är en smått legendarisk forskare för att han så pass tidigt varnade för klimatförändringen. Tanken på barnbarnen och frustrationen över att så lite görs drev honom till att bli aktivist.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Men vad händer när forskarna blir aktivister för att nå ut med sina budskap? Klimatförändringen ställer frågan på sin spets. Hur mycket kan en forskare debattera och demonstrera, utan att tappa sin trovärdighet? 

I Vetenskapspodden hörs:Marie-Louise Kristola, SR:s klimatkorrespondent, Björn Gunér, Vetenskapsredaktionen, Daniel Värjö, reporter Klotet.

Poddledare:Camilla Widebeck

Producent:Peter Normark

Äter du hälsosamt så äter du också mat som är bra för klimatet. Du mår bättre och utsläppen av växthusgaser minskar, men hur gör man för att ställa om sina matvanor?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi tittar närmare på maten som landar på tallriken som både är hälsosam och har mindre klimatavtryck. Om man vill kombinera den maten med träning, till exempel, ställer det några särskilda krav?

I Vetenskapspodden hörs:Lars Broström, Annika Östman och Anna-Karin Ivarsson från Vetenskapsredaktionen.

Poddledare:Camilla Widebeck

Producent: Peter Normark

Marcus Wandt ska ut i rymden. Det är stridspiloter och ingenjörer som brukar väljas ut, lugna problemlösare, inga våghalsar. Med planer på resor till Mars, hur skulle man själv klara en rymdresa?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Astronauten Marcus Wandt är i startgroparna för att resa till rymdstationen ISS. Där ska han bland annat vara försökskanin för forskning om sömn i tyngdlöshet och dessutom få mecka med rymdstationen.

Hur skiljer sig rymdpionjärer som Neil Armstrong och Aleksej Leonov, från dagens rymdfarare? Och vad har de alla gemensamt?

I podden hörs Sara Sällström, Björn Gunér och Lena Nordlund från vetenskapsredaktionen, som alla träffat astronauter och kosmonauter och berättar om deras öden och äventyr.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark

Programledaren Oprah Winfrey använder nya läkemedel mot sin övervikt. Hypen kring den nya diabetes 2-medicinen har lett till brist. Nu vädjas det för att diabetes 2-patienter ska prioriteras.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Och ny alzheimermedicin och ett nytt malariavaccin väcker hopp för folkhälsan. Samtidigt gäller det att läkemedlen ska kunna användas på bred front.

Och begravt i jorden finns kanske källan till fossilfri energi. Vätgas som jorden själv förnyar, kan det bli lösningen på framtidens energiförsörjning?

Vetenskapspodden går igenom landvinningarna från året som gått, och blickar fram mot 2024.

Medverkar gör:Harald Andersson och Gustaf Klarin från vetenskapsredaktionen, och Sara Heyman, SR:s Globala Hälsokorrespondent.

Poddledare: Camilla Widebeck

Producent: Peter Normark

Trots stora satsningar på forskning om den mänskliga hjärnan vet vi ännu väldigt lite om hur den fungerar på detaljnivå.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nyligen publicerades ett 20-tal vetenskapliga artiklar som har beskrivits som ett slags atlas över hjärnas celler, ett litet steg framåt, men fortfarande är hjärnan till stora delar ett mysterium för forskningen. Vetenskapspodden om forskningsprojekt i USA och Europa med olika fokus. Och så om striden i medvetandeforskningen.

Podden är en repris från 19 oktober 2023.

I Vetenskapspodden hörs: Lena Nordlund och Harald Andersson från Vetenskapsradion och frilansaren Tomas Lindblad.

Poddledare: Björn Gunér

Producent: Marie Liljedahl

Världens länder uppmanas bidra till en omställning från fossila bränslen. Det nämns nu för första gången i ett klimatavtal. Och det klubbades på ett möte där en oljechef var ordförande.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Mer förnybart, ordentlig energieffektivisering och en rörelse bort ifrån det fossila. Det är mål som nämns i det nya klimatavtalet. Kommer de att bli verklighet?

Vetenskapsradions medarbetare som varit på plats på klimatmötet serverar dig det viktigaste därifrån tillsammans med kolleger på hemmaplan.

Medverkande: Marie-Louise Kristola, Sveriges Radios klimatkorrespondent, Anders Wennersten, producent på Vetenskapsradion Klotet, Daniel Värjö, reporter på Vetenskapsradion Klotet.

Poddledare: Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Producent: Lars Broström
lars.brostrom@sverigesradio.se

Cli-fi, klimatfiktion, fyller bokhandlarna, filmduken och TV-serieflödet, och på universitet lajvar studenterna klimatförhandlingar. Har fantasin och kultur större förmåga att väcka engagemang för klimatet än journalistik och fakta?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Klimatkrisen är ett faktum och de flesta av oss förstår att det är bråttom om vi ska rädda vår jord som vi känner den. Men trots att klimatet är en av vår tids ödesfrågor så är det lätt att vi skjuter det ifrån oss.
Berättelser om klimatkrisen får allt större utrymme i kulturutbudet och rollspel används för att sätta sig in spelet om klimatet. Är det kulturen och fantasin som kan få saker att hända? Eller är ska vi åter tillbaka till naturen?

I Vetenskapspodden hörs: Sara Sällström och Anna-Karin Ivarsson från Vetenskapsradion och SR:s klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola.
Poddledare: Björn Gunér
Producent: Marie Liljedahl

Podden är en repris från den 2 november 2023.

Böcker och filmer som nämns i podden:

Böcker:
”Om tiden och vattnet”- Andri Snaer Magnason
”The Ministry of the Future” - Kim Stanley Robinson
”Den uppfinningsrika planeten” - Fredrik Moberg
”Binas historia”, ”Przewalskis häst”, ”Blå” - Maja Lunde

Filmer:
Avatar 1 och 2 - regi: James Cameron
Don´t look up - regi: Adam McKey
Wall-E - regi: Andrew Stanton
Home (dokumentär)- regi: Yann Arthus-Bertrand 
Demain (dokumentär) - regi: Cyril Dion och Mélanie Laurent

Boktips från lyssnare:

”Liknelser om sådden” - Octavia E Butler
”Maya of the in-between” - Sita Bennett
”Handbok för medborgare i universum” - Ulf Danielsson
”Det levande vattnet” - Olof Alexandersson
”Tyst jord” - Dave Goulson
”Den sista migrationen” - Charlotte Mc Conaghy
”När vargarna kom” - Charlotte Mc Conaghy
”Weather” - Jenny Offill
”The disaster tourist” - Yun Ko-eun
”The future library” - Peng Shepherd
”Second sleep” - Robert Harris
”Monstersamhället” - Herman Geijer

Det rasslade till på riktigt för AI med en kraftfull chatbot som både skrämde och tjusade. Diskussionen om farorna med tekniken tog fart och Open AI:s Sam Altman hamnade i stormens öga.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Samtidigt som många lekte med att låta artificiell intelligens skriva roliga dikter, diskutera recept och lösa läxuppgifter, började det spricka i det ledande AI-företaget. De som sitter vid spakarna under AI-boomen sägs gå en balansgång mellan banbrytande teknikutveckling och fartblint vinstintresse.

I Vetenskapspodden hörs: Sven Carlsson, SR:s teknikreporter, Harald Andersson, Vetenskapsradion.

Poddledare
Camilla Widebeck

Producent
Peter Normark