Nach Genre filtern
Ñannde talaataare kala, RFI Fulfulde no hokka konngol rewɓe e taskaramha mum noddirteeka « Dinngiral Rewbe ». Yontere kala men yahan yiidugol e rewɓe jokkuɓe fannuuji golle sertuɗe. Keɗoɗen ɓe seeditanoo en, mbawka maɓɓe, faamuuji ɗi ɓe jogii e laawi ɗi ɓe rewi. E nder kaa taskaramha en yewtan kadi alhaali wonndiigu hakkunde rewɓe e worɓe. En taskoto, tefen anndugol ko honno ɓe wuuridi e nder renndooji Afrik. E nder renndooji aduna e noone kuuɓal.
- 115 - Holko saabi rewɓe ana rawnina gurol ɓanndu muɓɓoy? Ko ɗoon yewtere ndee yowii, keɗoɗen
Tedduɓe heɗiiɓe rfi fulfulde, bissimila-mon e yewtere men dinngiral rewɓe.Toɓɓere yewtere ndee hannde, ana haala fii alhaali rewɓe waylitooɓe ɓalli maɓɓe ɓaleeje e nguru ndanewu. Holko sabi ɓe rewɓe ana nawtoro ɗe nebbele ɗe moƴƴaali e terɗe
maɓɓe?
Sabu e yonte ƴaɓɓiiɗe ɗee, cimtol daraniiɓe cellal Senegaal hollitii, ƴuwude lewru sappo 2ɓuru hitaande ƴaɓɓiinde ndee yottaande e lewru 3ɓuru nduu, cappanɗe jeenay e jeenayon e ley teemederewel rewɓe gondunooɓe e ñawu cancer, na "cancer de la peau" e faransiire, saabe ɗi nebameeji maayi. On alhaali bonɗo ana taskaa duuɓi kewɗi e renndo ngoo, holko haani waɗeede ngam sakkaade ɗun ? E jonnde ndee, eɗen gonndi e Dr Fatumata LI, oo sawrowo nguru na biiyen "dermathologue".Koɗo men hannde e yewtere ndee Fatimata Geey miss kiɗo diiwal Matan, omo darani haɓude e ɗee nebbeele mbaylooje nguru yimɓe.Tedduɓe yewtere ndee joɗɗiike bisilamon e heɗaade.
Tue, 30 Apr 2024 - 114 - Alhaali ɓee ɓiɓɓe rewɓe raɗeteeɓe e galleeji maɓɓe sabu hiɓe ƴetti reedu tawa ɓe resaaka
Tedduɓe heɗiiɓe rfi fulfulde, bismilla mon e yewtere men Dinngiral Rewɓe. Toɓɓere yewtere ndee hannde, ana haala fii alhaali sukaaɓe rewɓe raɗeteeɓe e galleeji maɓɓe sabu hiɓe ƴetti deedi ado ɓe reseede.
On alhaali ana woodi e nder renndo ngoo gila ko ɓooyi, e duuɓi sakkitiiɗi sukaaɓe rewɓe reduuɓe tawa no wuuri e galleeji mawɓe maɓɓe tawa ɓe dewlaaka no ɓeydii sanne.
Suka debbo heɓude reedu tawa reseeka addanii saaraaɓe mum hersa mawka e nder wuro ngon, hersa hakkunde ɓeynguure makko nden. Woɓɓe jaati ɗum laatoo sabu nde mawɓe mako yaltino mo e nder galle ɗen. Sukka debbo heɓuɗo reedu ado o naatude e dewgal, ɗum ana sattina heɓugol mo gorko ko rese mo.
Ɗum fow anndinii wonnde sukaaɓe rewɓe ana ngonndi e caɗeele mawɗe e nder renndo ngoo. Holko haanaa
waɗeede ngam walitaade ɓe? E jonnde ndee hannde, eɗen gonndi e Binta Muso SO, ko o renndoyankeejo joɗɗiiɗo Moritani. Ko kanko woni koɗo e ndee yewtere. Rufaa'u Baaba Ashwariya gooto e nultondiraaɗo Kamerun waɗanii en jantoore e dow toɓɓere ndee .Tue, 23 Apr 2024 - 113 - Alhaali fewnitagol moƴƴintingol ngurdam mum caggal ceergal resindirɓe [taskaram fillitaaɗo]
Toɓɓere yewtere ndee hannde no yowitii e moƴƴintinde nguurndam mum caggal ceergal. Ko holno alhaali ɓee rewɓe e worɓe woniri caggal ceergal maɓɓe. E ndee jonnde men hannde, eɗen njaɓɓii hoɓɓe ɗiɗo, Fata Bari jeyaaɗo Senegaal e Mammadu Yero BARI mo Gine. Ɓee ɗiɗon fuf, ɓe heddaaki e dewle maɓɓe arane.
Tue, 16 Apr 2024 - 112 - Caɗeele ɗe rewɓe jibinooɓe ɓiɓɓe worɓe tan walla ɓiɓɓe rewɓe tan hawta e mum e nder galleeji maɓɓe
Toɓɓere yewtere ndee hannde, ana haala fii alhaali rewɓe jibinooɓe ɓiɓɓe rewɓe tan walla ɓiɓɓe worɓe tan e dewle maɓɓe. Ana taska e galleeji rewɓe heɓuɓe sukaaɓe rewɓe tan walla worɓe tan ana jogii caɗeele e dewle maɓɓe ɓayri ɓe heɓɓaali biɗɗo debbo walla ɓiiɗɗo gorko.
Woɓɓe jaati ɗum ana laatoo sabaabu worɓe maɓɓe ɓama debbo ɗiɗaɓo, rewɓe yogaaɓe tawde ɓe keɓaali ɓiɗɗo gorko ana waddana ɓe rafi paamodiral hakkunde maɓɓe e inna gorko oo walla bandiraaɓe makko rewɓe. Holko saabi oo alhaali e ley galleeji ɗin ? Holko haani waɗeede ngam sakkaade ɗee caɗeele?
E jonnde ndee, eɗen ngonndi e Raki Mohammadu Kaan, ko o jenikoloogjo (sawroowo rewɓe reduuɓe) jeyaaɗo Moritani omo faamina en toɓɓere nden?
Koɗo men e yewtere ndee ko Dr Bireyma Eli Dikko, renndoyankeejo jeyaaɗo Mali. Tedduɓe yewtere ndee joɗɗiike bismilla mon e heɗaade nde.Tue, 09 Apr 2024 - 111 - Hakkeeji ɗi rewɓe afrinaaɓe dañi e ɗii duuɓi hakkitiiɗo
Toɓɓere yewtere ndee hannde, ana haala fii alhaali, ɗii hakkeeji ɗi rewɓe dañi e ɗi duuɓi e nder leyɗe Afrik.
E ɗii duuɓi ƴaɓɓiiɗi, pelle rewɓe ɗuuɗuɗe ngaɗii cippirooji ɗuuɗuɗi ngam newnude ɓeydugol kañum e teddingol hakkeeji rewɓe e nder leyɗe maɓɓe, ɗum fey so tawii faa jooni woodii ko heddii haani.
E jonnde ndee, eɗen gonndi e Ummu Kaan hooreejo fedde noddirteende "Amam" daraniinde nanodiral leñi (leƴƴi) Moritani, omo tawaa e fedde rewɓe nodditeende les "Elles du Sahel" haɓanoore hakkeeji rewɓe.
Koɗo men e yewtere ndee kadi ko Woppa Jallo, gooto e fedde rewɓe Senegaal hertoriiɓe sariya. Yewtere ndee joɗɗiike, bismilla mon e heɗaade nde.Tue, 02 Apr 2024 - 110 - Gammbiya: rewɓe daraniiɓe hakkeeji rewɓe no liddii ndee eɓɓoore sariya faalaande newnugol haddo rewɓe caggal nde ɗum toŋaa
Toɓɓere yewtere ndee hannde, ana haala fii alhaali eɓɓoore sariya faandiinde haytude toŋugol haddugol suukaaɓe curbaaɓe.
E fuɗɗode yontere ƴaɓɓiinde ndee pelle rewɓe ɗuuɗuɗe daraniiɗe hakkeeji rewɓe yalti e laawi ngam hollude mette maɓɓe. E bi'ol maɓɓe, tabintingol ndee eɓɓoore ko artigol caggal e hakkeeji sukaaɓe rewɓe ɓee.E hitaande ujune ɗiɗi e sappo e jowi hooreeɓe Gammbiya ɓamuno sariya toŋuɗo sunningol walla haddugol sukaaɓe rewɓe ɓee. Ko oo sariya depteejo yiɗi waylude. E jonnde ndee, eɗen gonndi e Pennda S Ba, ko Gambinaajo, omo tawdano e rewɓe seppunooɓe Banjul lamorngo leydi ndii liddu ndee eɓoore heyre.
Koɗo men e yewtere hannde ndee ko Habi Jallo hooreejo kiɗɗo fedde rewɓe hertoriiɓe sariya Senegaal, o weltaaki e ndee eɓɓoore fuɗɗitingol haddugol sukaaɓe rewɓe ɓee.Tue, 26 Mar 2024 - 109 - Famɗugol darnde rewɓe e nder politik e anngal tawtoreede ɓe e suɓngooji hooreyaaku
Toɓɓere yewtere ndee hannde, ana haala fii alhaali darnde rewɓe e politik hertamuya saha e suɓngooji. Duuɓi kewɗi jooni rewɓe puɗɗi naatude e politik, ka faahan jooni eɓe pamɗi e nder baŋŋe dawro, holko sabi ɗum? Ko holɗum haanaa waɗeede ngam rewɓe ɓee mbaawa keewde e politik. Sabu ana taskaa e leyɗe Afrik ɗee, rewɓe ana pamɗi e baŋŋe ɗaɓugol hooreeyaku leyɗe maɓɓe. So en ƴettii mis'aala Senegaal hikka, e woteeji hooreeyaku leydi ndii, ko debbo gooto tan tawaa e kandidaaɓe sappo e jeenayooɓe ɓen.Caad kadi ko debbo gooto joɗɗini talki mum ngam laataade kandidaajo e ɗii suɓongooji ngarooji.
E on alhaali ɓannginii wonnde sariyawol happu ngol adadu rewɓe 30% e darnɗe maɓɓe laamuuji leyɗe noddirteengol "potal" teddinaka no haaniri non.E jonnde ndee hannde eɗen gonndi e Habi Sidi Ba, jeyaaɗo Senegaal, ko kanko woni cukko meerjo wuro [Guede- Village] e nder lamoorgo Podor. Habi sidi Ba ana tawa e fedde politik APR ko fedde tawaande e dental Benno Bokk Yakaar. Maymuna Ba JALLO ko ginenaajo kanko woni hooreejo rewɓe jeyaaɓe e ndee fedde dawro UFDG. Yewtere ndee joɗɗiike bisimilla mon e heɗaade.
Tue, 19 Mar 2024 - 108 - Alhaali ɓee rewɓe buuseeɓe e caɗeele ɗe hawrata e muuɗum e nder meccal maɓɓe
Toɓɓere yewtere ndee hannde, ana haala fii alhaali rewɓe buseeɓe walla mbi'en rewɓe gollooɓe e baŋŋe teewu dabaaji, gilla kirsugol, faa e yeeyugol teewu e lumooji ɗi. Ana taskanoo adan tawi, rewɓe ɓen ngalaano e mecce buuseyaagal, e ɗi duuɓi sakkitiiɗi rewɓe ɓee fuɗɗii natugol e majje.
Hanndee jonnde ndee, en yewtidan e "Jédidia TANKOANO DABIRE". Ko Burkina Faso o jeeyaa. Ko o gooto e rewɓe waɗooɓe ɗee golle, kanko woni hooreejo gollirde "Burkina Beni" nokkuure yeeyirde tewu dabaaji e nder leydi ndii. Kanko woni koɗo men e yewtere ndee, eɗen tawdaa e Abdul Dooro Sow ngonɗo to Moritani, ko o jannginowo to Iniwersite Nuwaakshoot ko orenndoyankeejo. Abdul Doro Sow faaminan en e alhaali naatugol rewɓe e ɗee mecce buseeyaku. Tedduɓe yewtere ndee jooɗiike bismilla.Tue, 05 Mar 2024 - 107 - Alhaali ɓee rewɓe lorroriiɓe cukkegol walla mowlegol nde ɗee mooɓondire mawɗe waɗi e caɗeele ɗe ɓe hawrata e muuɗum
Tedduuɓe heɗiiɓe Rfi fulfulde on calminama. Bismilla mon e ka taskaram diinngiral rewɓe. Toɓɓere men hannde no yewta e dow alhaali ɓee rewɓe cukkateeɓe saha mooɓondire walla dente ɗo yimɓe ɗuɗuuɓe kawriti. Holko saabotoo oo alhaali? Ko holno ɓee rewɓe cukkateeɓe kaanaa wallireede? E holnde e feere ɓametee ngam ñawnduude ɗee caɗeele. Ko Hawa Darame gardiiɗo fedde nde wonaa laamuyankoore noddirteende Fitima jaɓɓiɗen e ndee yewtere.
Tue, 27 Feb 2024 - 106 - Renndo: alhaali ɓee sukaaɓe rewɓe ɗayneteeɗe addee e nokkuuje ɗo kaŋŋe walla jawle iriiɗe asetee, ɓe kuutoree e hoore ko boni
Tedduuɓe heɗiiɓe Rfi fulfulde on calminama. Bismilla mon e kaa taskaram dinngiral rewɓe. Toɓɓere men hannde no yewta e dow alhaali sukaaɓe rewɓe e nder ɗee ogiirɗe, ko ɗen woni nokkuuje ɗo kaŋŋe walla jawle iriiɗe ngasetee.
Huutorgol sukaaɓe rewɓe e mbaadi bonndi no taskaa e ɗen nokkuje. Ɓee sukaaɓe rewɓe taweteeɓe e ɗe nokkuje ɗuɗuuɓe e maɓɓe ko ɗaynirteeɓe fii golle walla jannde tawa si ɓe arii wonaa ɗum ɓe tawata. Ngam keɓen ko laaɓi e mum, en njewtiidan e Moodu Gumbala, tawaaɗo e fedde nde wona laamuyankoore, noddirteende “ONG la limière”. E nder yewtere ndee kadi, en keɗoto seeditande yoga e sukaaɓe rewɓe addaaɓe ton. Tedduɓe bismilla mon e heɗaade.
Tue, 20 Feb 2024 - 105 - Ko holno rewɓe ɓen njiiri ngoo foolotiro KAN e ndee hitaande hikka?
E alat ñannde 11 lewru ndu ngonɗen nduu folotiiro kan joofii Koddwaar. Sabu ɗum toɓɓere ndee hannde no yewta ko yowitii e alhaali ɓee rewɓe rewindinooɓe oo kan. Ko holno ɓe njiiri ngoo folotiro hikka ? holko ɓe ɓuri teskaade e ngoo fijo balon. Ngam heɓude ko laaɓi en njaɓɓoto Seyni Nduur Sek, gardiiɗo rewɓe baŋŋe fijo balon Senegaal, Ummu Kaan kadi ko ardii kala ko faati e fijo balon to baŋŋal rewɓe e nder leydi Moritani e Faduma JAH debbo ñawoowo hakkundeejo fuku-koyngal. Tudduuɓe ko nii wonata mbaadi yewtere men. bissimilla mon.
Tue, 13 Feb 2024 - 104 - Rewɓe, Ko honno cukuli tigi, ɗi waɗaaka porodiiji ngam ɓowringol dankitortee?
Tedduɓe heɗiiɓe rfi fulfulde, bisimilla-mon e yewtere men dinngiral rewɓe. E jonte ƴaɓɓiiɗe ɗe, en kaalii ko faatii e alhaali cukuli sañaaɗi anndiraaɗi Perik ɗi rewɓe hippotoo.Ka yewtere men hannde en Kaalan fii cukuli ɗi waylaaka nodditeeɗi e ɗemngal faransiire nappi, cukuli ɗi waɗaaka porodiiji shimik ngam ɓowringol ndu wano huutorgol e mayru afro. E ndee jonnde en keɗoto jantoore nde Mammadu Aadama JIALLO, waɗani en immorde Gine. Koɗo men ka jewtere ko Basiratu BA jooɗiiɗo Kanada, daraniiɗo cukuli nappi ai waylaak, ɗum woni cukuli tigi. Bismilla mon e kaa taskaram men.
Tue, 06 Feb 2024 - 103 - Alhaali rewɓe jinnganooɓe diɗɗe fuku koyngal e foolotirooji mawɗi yeru foolotiro Kan 2024 Koddiwaar
Tedduɓe heɗiiɓe rfi fulfulde, bismilla-mon e yewtere men dinngiral rewɓe.
Toɓɓere yewtere ndee hannde, ana haala fii alhaali rewɓe jinnganooɓe/banbanooɓe diɗɗal e saayi folotirooji fuku koyngal KAN.
Ana taskaa, gila duuɓi kewɗi e kawrite kala folotiro coftal ɓalli rewɓe iwan e leyɗe maɓɓe ngam jokkude diɗɗe ɗen e jinngande ɗe. Ɓe jimanan ɓe, maa sonka/ luuka e amana diɗɗe maɓɓe.
Ko honno alhaali ɓe rewɓe fewndori e oo wakati foolotiro mawngo leyɗe Afrik KAN ?
E jonnde hannde, eɗen gonndi e Ndey Balde jeeyaɗo Senegaal, omo tawaa Koddiwar e innde fedde jinnganooɓe kippu Senegaal no wi'e Gaynde .
Bebe Sumare Moritaninaajo, omo tawaa e fedde jinnganooɓe Murabitun, oo kippu mawndo leydi makko
Tedduɓe yewtere ndee joɗɗiike, bislilla mon e heɗaade.Tue, 30 Jan 2024 - 102 - Comci sañaaɗi Afrik, wano leppi, ko woni taarika majji, nafa majji e ko holno ɗi moƴƴinirtee? [yewtere fillitaande]
Gila dawa-dawi Afrik ina jogii bagiiji fina-tawaaji, So tawii hanki ko mawɓe tan ɓornotonoo ɗii comci hannde ɗum waylii. Jooni sukaaɓe ɓee mbattii farnoraade ɗi. Ɗii bagiiji fina-tawaaji tawateeɗi nder Afrik. Holko woni taarika majji e firo majji? No tawaa e ɗii bagiiji, Gude cañaaɗe, wano leppi, gude Bawule, Koddiwaar, "Faso danfani", Burkina Faso Bogolan to Mali, On paami toɓɓere yeewtere men Dinngiral Rewɓe no yowiiti e alhaali comci wala bagiiji fina-tawaaji. E nder ndee yeewtere, en njaɓɓoto Faatu Balde Yansaane kertorɗo gude leppi e ngara jeyaaɗo Gine, Tedduɓe heɗiiɓe Dinngiral Reewɓe on njaɓaama on calminaama Bismilla mon e kaa taskaram men.
Tue, 23 Jan 2024 - 101 - Renndo: alhaali ɗii cukuli (gaasaaji) sañaaɗi no anndiraa Perik ɗi rewɓe hippotoo
Toɓɓere yewtere ndee hannde, ana haala fii alhaali kufuneeji cukuli (gaasa) perikaaji ɗi rewɓe ɓee cuɗirta ko'e maɓɓe. Perik ko cukuli janani ɗi rewɓe ɓee ngata e ko'e maɓɓe. Ana taska e ɗi duuɓi fuf rewɓe ɓe ana nawtoro faa sanne ɗii cukuli.
Holko saabi oo alhaali, holko waɗi rewɓe ɓee ana jiiɗi ɗii cukuli janane ɓurde cukuli maɓɓe, yalla soodugol perik ana newi na yafa, nafa jaati hoɗun woni e nawtoraade ɗi cukuli janani. E jonnde ndee, eɗen gonndi e Hajja AW jeeyaɗo Senegaal, omo jokki suudu morirndu kañun sooɗirndu rewɓe. Koɗo men hannde e yewtere ndee ko Hajja Zeynab Kumanco JALLO, jeeyaɗo Gine, hooreeji suudu martaba Fuuta Jaloo, Gine. Tedduɓe bisimila-mon yewtere ndee joɗɗiikeTue, 16 Jan 2024 - 100 - FIDAC: luumo adunayankewo jooɗike Dakar ngo faandaare woni wallitagol rewɓe ɓen ɓe gollana hoore maɓɓe
Toɓɓere yewtere ndee hannde, ana haala fii alhaali koolol cappanɗe tati e go'oɓol Fidak. Ngal kawrital, kawtindirii gollooɓe e leyɗe keewɗe fotti to "Cices", nokkuure njeeygu wonnde Senegal, Ɓe yimɓe ngarii sottude ko yeeyeete maɓɓe hankee lewru. Toɓɓere hitaande hikka ndee no yowitii ɓamtaare rewɓe. E jonnde yewtere ndee en gonndi e Faati Jenng, ko senegalaajo, oo wari kawrite e Fidak hikka. Koɗo men hannde, ko Faatumata Lamarana Ba jeeyaɗo Gine, ko gollonowo hoore mum, o faaminan, nafa ɗii luumooji.Tedduɓe bismilla mon yewtere ndee.
.Tue, 09 Jan 2024 - 99 - Caɗeele ɗe rewɓe wonndi sabu ɓeydagol ɗii fitinaaji e nder falnde Sahel
Tedduɓe heɗiiɓe rfi fulfulde, bissimila-mon e yewtere men dinngiral rewɓe. Hitaande 2024 latono en hitaande jam, cellal e moƴƴeere. Toɓɓere yewtere ndee hannde, ana haala fii alhaali ɓeydagol rafi deenagu e leyɗe sahel, caɗeele ɗi fitinaaji fewnde rewɓe leyɗe ɗe. Duuɓi kewɗi jooni, rewɓe leyɗe sahel ana tampi, ɓe guri e toraaji kewɗi yeru, warngooji cirwinii worɓe maɓɓe, sukaaɓe, kañun dolugol na yenude e maɓɓe. Tiɗalla nguure, heɓude cafaaje e saabe uddee ɗe pelle jihadiyakooje ngaɗata e guure maɓɓe ɗe. Hono oo alhaali worri ? holko haani waɗeede, holko woni hakke rewɓe e wakati basi. E jonnde ndee, eɗen gonndi e Maymuuna Ba, hooreejo fedde ndimaaku debbo e Sahel. Dr Mamadou Gagni Sow, ko mauritanajo, jannginowo sariya to uniwersité Nouakchott, woni koɗo men e yewtere ndee. Bisimila, ndee joɗɗiike.
Tue, 02 Jan 2024 - 98 - Alhaali nafkugol kaalisi ngol rewɓe waɗata e timmoode ndee hitaande ngam ŋarɗude cuɗaade
Toɓɓere yewtere ndee hannde ana haala fii alhaali pojooji (kaalisi nafketeeɗo ) e timmooɗe hitaande e puɗɗooɗe hitannde heyre. Ɗum ana kawra e cappanɗe tati e go’o lewru sappo e ɗiɗaɓuru hitaande kala. Ana taskaa e oo saha rewɓe e sukaaɓe rewɓe ana nawtoroo kaalisi keewɗo ngam cuɗanaade ɗee juldeeje. Ɗum ko gilla e sodude kadulle ( conci), cukuli, saakuuji e ko nandi e mum. E jonnde ndee, eɗen ngonndi e Khadija Siise, senegalnaajo, o faamina en alhaali nawtoragol oo kalisi. Mariyam Muumini nultondiraaɗo men Kamerun waɗanii en jantoore e dow toɓɓere ndee Aadama Joop jaayndiyankeejo woni koɗo men e yewtere ndee. Bisimila mon yewtere ndee.
Tue, 26 Dec 2023 - 97 - Hannde toɓɓere men no haala fii alhaali ɓeydagol limoore cergal hakkunde ɗii genndaaji e nder Afrik [taskaram fillitaaɗo]
edduɓe heɗiiɓe Rfi fulfulde, on calminaama. Bisimilla mon e kaa taskaram Dinngiral Rewɓe. E ndee yontere en kaalan ko faati e alhaali ɓeydagol limoore cerle hakkunde resindirɓe (jonbindirɓe) e nder Afrik. Yeru Senegaal, e hitaande 2021, ANSD, salndu salndu toppitiindu winnditagol yimɓe anndinii wonnde ko timmii dewle ujune teemedere e noogay e jeego'o e teemeɗɗe ɗiɗi e cappanɗe jeetati e jeego'o firtaa e nder hitaande 2021, ko ɗum woni dewle teemeɗɗe tati e cappanɗe nayi e jowi ñallal kala e nder leydi ndii. Ko holno oo alhaali fewndori e nder leyɗeele mon? Holko saabii ngol ɓeydagol limoore cergal e hakkunde ɗii genndaaji e nder Afrik? En yewtidan e Mariyam Sire BAH, ginenaajo, waajotooɗo resindiirɓe, Raabi JALLO, renndoyanke senegalnaajo e Ibrahima Ba, sertuuɗo e suddiiɗo makko.
Tue, 19 Dec 2023 - 96 - Alhaali rewɓe jukkuɓe e caɗeele ɗe ɓe fottata e muuɗum nde hiɓe ɗaɓɓa golle
Tedduuɓe heɗiiɓe rfi on calminaama, bisimilla mon e ka taskaram, dinngiral rewɓe. E ndee yewtere toɓɓere ndee no yewtii e alhaali rewɓe jukkuɓe, caɗeele ɗe ɓen ngoni wuurde sabu ŋakkere terɗe. Ko holno ɓee rewɓe mbattirta e nder renndo, ɓe keɓa golle tawa ɓe wonataa fawtaaɓe. Koɗo men e ndee yewtere ko Mariyatu Bajan, hooreejo rewɓe jukkuɓe to diiwal Kolda, e Mas’uud BARI jeyaaɗo Gine.
Wed, 13 Dec 2023 - 95 - Alhaali ɓee rewɓe wonduɓe e ñawu sida loñaaɓe walla waɗaaɓe sera e nder renndo ngon
Tedduɓe keɗiiɓe RFI Fulfulde, on jaaraama, bismilla mon e yewtere men Dinngiral Rewɓe dow rfi Fulfulde. Toɓɓere yewtere ndee hannde ina haala alhaali ɓee rewɓe wonnduɓe e ñawu VIH SIDA loñaaɓe sera. Holno nguurndam maɓɓe woniri ? E jonnde ndee, eɗen ngonndi e sonna Kajjatu Booje JALLO jeeyaɗo Gine, ko kanko woni cokko hooreejo kawtal pelle Yimɓe ɓe Sida nanngi (RGAPI+) wonnde Gine, Ko o gooto e rewɓe wuurduɓe e ñawu sida.Koɗo men hannde e yewtere ndee yo Hawsa Mammadu Jaay, ko o golloowo e fedde nde wonaa-laamuyankoore noddirteede AGD, ndee fedde ina daranii wallude e baŋŋe cellal rewɓe ngonnduɓe e sida.
Tue, 05 Dec 2023 - 94 - Holko waɗi diɗɗe (kippuuji) rewɓe fuku-koyngal lolliraa wano ɗi worɓe ɓen ɗin?
Toɓɓere yewtere ndee hannde ana haala fii alhaali diɗɗe rewɓe fijooje balon , ana taska folotirooji rewɓe ɓee wonaa ko lolli sanne hono ko worɓe koo. Holko saabi coftal-ɓalli rewɓe heewaaka semmbineede ? Ko peeje honɗe hooreeɓe toppiiɓe fuku-koyngal leyɗe Afrik ɓami ngam yirwinde foolotiro ngo diɗɗe rewɓe ɗee waɗata. E jonnde ndee, eɗen gonndi e Jeynaaba Umaar Sow jeeyaɗo Senegaal. Ko o jayndiyankeejo kertoriiɗo coftal-ɓalli, Husseni Tall ko burkinaajo, jinnganoowo ɓamtaare coftal-ɓalli rewɓe. Faduma JAH, ko arbitre kiɗɗo, gollanɗo CAF,.
Tue, 28 Nov 2023 - 93 - Alhaali ɓee rewɓe suusude feññingol fitinaaji ɗi ɓe wuuri e nder galleeji maɓɓe
Fitinaaji genndiigu ko bone jaaliiɗo e nder aduna fuu hannde, kono e nder duunde Afrik, haalugol walla feññingol ɗum no sattani rewɓe ɓen. Yoga e rewɓe no etaade hollugol e anndingol saɗteende nde ɓe wuuri e mette ɗe ɓe wonndi ka mejaaje walla ka pelle daraniiɓe ɗin hakkeeji. Kono ɓen rewɓe waɗooɓe ɗum no doñaa sera; wooraa, woɗɗitaa.
Ko holno waɗetee haa oo alhaali faamee e nder renndo Afrik? Ko holɗe waɗetee haa rewɓe torriiɓe ɓen suusa haalude ko ɓe wuuri kon? Meɗen noddi ɗoo waajotooɗo genndaaji mo yewtiden e dow toɓɓere nden. En heɗoto kadi miijooji heɗiyankooɓe e seeditanɗe rewɓe lorriiɓe ka galleeji maɓɓe.
Tue, 21 Nov 2023 - 92 - Ko holno ɓee rewɓe njiiretee walla hollirtee dow ɗe mejaaje?
Toɓɓere men e ndee yewtere yowiti ko e sifa no rewɓe nguuriri e nder mejaaji, walla no ɓe njiiretee e nder mejaaji ɗii hono rajo e tele e ko nanndi ɗum. Yiigol rewɓe ɓe e sifa no ɓe njireete e nder mejaaji ina heddi wonnde ngoƴaaji calɗi toppitiiɗi ɓeto potal hakkunde rewɓe e worɓe e nder mejaaje. Holko nden jonnde rewɓe ɓee njoɗi e nder mejaaji ɗii ? Ko holno ɓe kollirtee ?
Woni hoɓɓe men ko Aysata Umaar Siise kertorɗo mejaaje e Aminata Kaan, habroowo e tele ngenndi Moritani.
Mon, 20 Nov 2023
Podcasts ähnlich wie Dinngiral rewɓe
- Conversations ABC listen
- Global News Podcast BBC World Service
- El Partidazo de COPE COPE
- Herrera en COPE COPE
- The Dan Bongino Show Cumulus Podcast Network | Dan Bongino
- Es la Mañana de Federico esRadio
- La Noche de Dieter esRadio
- Dateline NBC NBC News
- 財經一路發 News98
- La rosa de los vientos OndaCero
- Más de uno OndaCero
- La Zanzara Radio 24
- El Larguero SER Podcast
- Nadie Sabe Nada SER Podcast
- SER Historia SER Podcast
- Todo Concostrina SER Podcast
- 安住紳一郎の日曜天国 TBS RADIO
- アンガールズのジャンピン[オールナイトニッポンPODCAST] ニッポン放送
- 辛坊治郎 ズーム そこまで言うか! ニッポン放送
- 飯田浩司のOK! Cozy up! Podcast ニッポン放送
- 吳淡如人生實用商學院 吳淡如
- 武田鉄矢・今朝の三枚おろし 文化放送PodcastQR
Andere Gesellschaft und Kultur Podcasts
- Hondelatte Raconte - Christophe Hondelatte Europe 1
- L'Heure Du Crime RTL
- Affaires sensibles France Inter
- Parlons-Nous RTL
- Les histoires incroyables de Pierre Bellemare RTL
- La libre antenne - Olivier Delacroix Europe 1
- C dans l'air France Télévisions
- Au Cœur de l'Histoire - Des récits pour découvrir et apprendre l'Histoire Europe 1
- Les Récits extraordinaires de Pierre Bellemare Europe 1 Archives
- Faites entrer l'accusé RMC Crime
- CRIMES • Histoires Vraies Minuit
- Les pieds sur terre France Culture
- Enquêtes criminelles RTL
- Confidentiel RTL
- Le Coin Du Crime La Fabrique Du Coin
- Jour J RTL
- L’heure du crime : les archives de Jacques Pradel RTL
- Grand bien vous fasse ! France Inter
- Libre antenne week-end - Valérie Darmon Europe 1
- LSD, La série documentaire France Culture