Vetenskapsradion Historia

Sagan om Hagbard och Signe är berättelsen om omöjlig kärlek med tragiskt slut. Den har fascinerat oss i tusen år men har kanske rötter i bronsåldern.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Urban Björstadius och Tobias Svanelid reser till Hagbards galge i Asige i Halland för att besöka arkeologen som nu gräver ut platsen för att förstå mer om dess historia. En plats som länge ansetts vara stället där sagan om Hagbard och Signe utspelade sig. Vikingatidens Romeo och Julia där vikingen Hagbard förälskar sig i Signe, men där familjefejder och storpolitik gjorde relationen omöjlig och slutet tragiskt.

Arkeologen Peter Skoglund berättar om utgrävningarna som nu visar Hagbards galges verkliga historia och Peter Adler, manusförfattare till den aktuella pjäsen om Hagbard och Signe berättar om sagan som fascinerat oss i tusentals år och som kan ha inspirerat Shakespeare att skriva sin Romeo och Julia.

Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om sagornas torn och varför de präglat våra berättelser i allt från Rapunzel till Tolkien.

Utbajsade munkar och påsatta drottningar. Nidbilderna har retat gallfeber på maktmänniskor i tusentals år och vi bläddrar bland humor och elakheter!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Egyptens drottningar och Pompejis befolkning, liksom brittiska adelsmän och Napoleon Bonaparte fick alla stå ut med att bli föremål för nidbilder. Elak och drastisk, men ofta rolig har nidbilden i alla tider försökt krossa det heliga och klä av det pompösa. Urban Björstadius och Tobias Svanelid träffar Johan Hakelius, aktuell med boken Nidbildens historia, för att teckna en mångtusenårig tradition och vilket arv den idag lämnat efter sig. Dessutom går vi ut på stan för att uppmärksamma dagens satirtecknare i det kommande valet.

Programledare är Tobias Svanelid och Urban Björstadius.

I Döskallegrottan på Lilla Karlsö har arkeologerna hittat 9000-åriga skelett av en ung kvinna och hennes ofödda foster. Vilken är deras historia?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Fyndet fascinerar en hel värld: den unga kvinnan som begravts med ett ofött foster i en grotta på Lilla Karlsö utanför Gotland. Tobias Svanelid reser dit för att träffa arkeologen Alexander Sjöstrand och gå på djupet med kvinnans liv och hennes värld för 9000 år sedan.

Programledare är Tobias Svanelid och Urban Björstadius.

USA:s självständighetsförklaring skrevs i Philadelphia men undertecknades i Brooklyn. Där stod ett av Frihetskrigets blodigaste slag för 250 år sedan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Amerikanerna har länge velat glömma förlusten i Brooklyn 1776 när britterna bröt igenom de amerikanska rebellernas försvarspositioner och George Washington flydde med svansen mellan benen. Vi besöker Brooklyn för att berätta vad som hände på platsen för 250 år sedan och reder ut slagets bakgrund och resultat med historikern Ingvar Sjöblom. Dessutom uppmärksammar vi ”The Turtle”, världens första ubåt att sättas in i strid i samband med slaget vid Brooklyn. En makalös bedrift i ingenjörskonst, men ett militärt misslyckat projekt.

Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om varifrån det mytomspunna germanfolket langobarder kom.

Är svensken ett historielöst folk och vad innebär i så fall det? Vi undersökter hur viktigt det egentligen är att känna till sin historia?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

”De som inte kommer ihåg det förflutna är dömda att upprepa det” - ett känt citat som berättar om hur man tänkt kring vikten av historieskrivning och historiska kunskaper. Historikern Peter Josephson dyker ner i frågorna i boken ”Historielöshetens historia” och vi pratar med honom om hur man tänkt kring historielöshet allt sedan 1700-talet.

Och så träffar vi amerikanske historikern Francis J. Gavin som slår ett slag för att tänka historiskt. I sin bok ”Tänka historiskt” argumenterar han att för att dagens politiker och beslutsfattare borde använda sig mer av historikerns sätt att tänka för att ta sig an vår egen tids utmaningar.

Hon fanns med i skuggorna hela tiden, men nu kliver Madame X fram i ljuset - kvinnan i centrum av Sveriges första bilbomb och 20-talets femme fatale!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sveriges första bilbomb har gått till historien som Piperska smällen. För hundra år sedan vaknade stockholmarna av att tusentals fönsterrutor krossades i en explosion. Mats Hayen, forskningsledare vid Stockholms stadsarkiv, berättar historien som utspelar sig i 1920-talets undre värld med svartklubbar, kokain, prostitution och smuggling. Berättelsen rymmer också ett helt osannolikt persongalleri. Hermann Göring och Charlie Chaplin dyker upp men i det fjärde och sista avsnittet kretsar historien framför allt kring den mytomspunna Madame X.

Programledare är Tobias Svanelid och Urban Björstadius.

Erik von Arbin var desperat. Skulderna jagade honom och lösningen såg bara ut att finnas i mordet på hans kompanjon. Med revolver eller dynamit.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sveriges första bilbomb har gått till historien som Piperska smällen. För hundra år sedan vaknade stockholmarna av att tusentals fönsterrutor krossades i en explosion. Mats Hayen, forskningsledare vid Stockholms stadsarkiv, berättar historien som utspelar sig i 1920-talets undre värld med svartklubbar, kokain, prostitution och smuggling. Berättelsen rymmer också ett helt osannolikt persongalleri. Hermann Göring och Charlie Chaplin dyker upp men framför allt kretsar historien kring den mytomspunna Madame X.

I det tredje avsnittet av fyra handlar det om gärningsmannen Erik von Arbin.

Programledare är Tobias Svanelid och Urban Björstadius.

Alexander Kreüger var spritt språngande galen. Han träffade Chaplin och Göring och kläckte idén till Sveriges första bilbomb.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sveriges första bilbomb har gått till historien som Piperska smällen. För hundra år sedan vaknade stockholmarna av att tusentals fönsterrutor krossades i en explosion. Mats Hayen, forskningsledare vid Stockholms stadsarkiv, berättar historien som utspelar sig i 1920-talets undre värld med svartklubbar, kokain, prostitution och smuggling. Berättelsen rymmer också ett helt osannolikt persongalleri. Hermann Göring och Charlie Chaplin dyker upp men framför allt kretsar historien kring den mytomspunna Madame X.

I det andra avsnittet av fyra handlar det om den smått galne gärningsmannen Alexander Kreüger.

Programledare är Tobias Svanelid och Urban Björstadius.

Följ med till 1920-talets Stockholm och en värld av kokain, prostitution och spritsmuggling. Piperskasmällen är en makalös och skrämmande historia.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sveriges första bilbomb har gått till historien som Piperska smällen. För hundra år sedan vaknade stockholmarna av att tusentals fönsterrutor krossades i en explosion. Mats Hayen, forskningsledare vid Stockholms stadsarkiv, berättar historien som utspelar sig i 1920-talets undre värld med svartklubbar, kokain, prostitution och smuggling. Berättelsen rymmer också ett helt osannolikt persongalleri. Hermann Göring och Charlie Chaplin dyker upp men framför allt kretsar historien kring den mytomspunna Madame X.

I det första avsnittet av fyra handlar det om offret Sixten Flyborg.

Programledare är Tobias Svanelid och Urban Björstadius.

72 djur och människor hängdes upp i heliga träd i Gamla Uppsalas offerlund. Vi letar efter platsen och testar att rista blodörn på Urban!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Följ med Vetenskapsradion Historia till Gamla Uppsalas kungshögar och gyllene salar där hedniska kungar skålade i mjöd och skaldade om stordåd. Vandra runt med arkeologen Kristina Ekero Eriksson i offerlunden där människor och djur hängdes i heliga träd och till tingsplatsen där den svenska demokratin föddes.

I den fjärde och sista delen av fyra handlar det om hur människor offrades i Gamla Uppsala.

Arkeologen Jonathan Lindström kommenterar också de senaste DNA-studierna som kan ge nya ledtrådar till Uppsalahärskarnas ursprung.

Programledare är Tobias Svanelid och Urban Björstadius.

Vid tinget dömdes vikingatidens människor på en helig plats helgad åt diserna. Var det här den svenska demokratin föddes?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Följ med Vetenskapsradion Historia till Gamla Uppsalas kungshögar och gyllene salar där hedniska kungar skålade i mjöd och skaldade om stordåd. Vandra runt med arkeologen Kristina Ekero Eriksson i offerlunden där människor och djur hängdes i heliga träd och till tingsplatsen där den svenska demokratin föddes.

I den tredje delen av fyra handlar det om tingsplatsen, kanske den svenska demokratins födelseplats. Arkeologen alexandra Sanmark berättar om sin forskning om tingsplatsernas historia och betydelse för det vendel- och vikingatida Skandinavien.

Programledare är Tobias Svanelid och Urban Björstadius.

I Gamla Uppsala satt sveakungen på en tron bland festande krigare och rimmande skalder. Vi rider in i vendeltidens konferensanläggning och kulthus!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Följ med Vetenskapsradion Historia till Gamla Uppsalas kungshögar och gyllene salar där hedniska kungar skålade i mjöd och skaldade om stordåd. Vandra runt med arkeologen Kristina Ekero Eriksson i offerlunden där människor och djur hängdes i heliga träd och till tingsplatsen där den svenska demokratin föddes. Arkeologen Jonathan Lindström berättar också om den höviska kulturen under vendeltiden.

I den andra delen av fyra handlar det om den stora hallen där överdådiga fester hölls.

Programledare är Tobias Svanelid och Urban Björstadius.

Urban Björstadius och Tobias Svanelid dyker ner i myternas Gamla Uppsala med sina människooffer, kungshögar och festhallar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Följ med Vetenskapsradion Historia till Gamla Uppsalas kungshögar och gyllene salar där hedniska kungar skålade i mjöd och skaldade om stordåd. Vandra runt med arkeologen Kristina Ekero Eriksson i offerlunden där människor och djur hängdes i heliga träd och till tingsplatsen där den svenska demokratin föddes.

I första delen av fyra handlar det om vilka som ligger begravda i de stora kungshögarna. Vi hör också arkeologen Jonathan Lindström berätta om svearnas kungar under vendeltiden.

Programledare är Tobias Svanelid och Urban Björstadius.

80-talets vinrecensenter förvandlade spritdrickar-Sverige till ett vinland. Vi kartlägger hur, och tar pulsen på Martin Luthers känsla för öl.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När tidningarna började recensera vin på 1980-talet började svenskarna köa till Systembolaget och grät när de inte hann säkra sina dyra droppar. Vi träffar idéhistorikern Peter Josephsson som undersöker 80-talets vinhajp och vad den kan säga om smakdomare och konsumtionsmönster.

I religionen har alkoholen spelat stor roll, från Dionysos vinkulter till det kristna nattvardsvinet. Religionshistorikern Lena Roos har undersökt Martin Luthers förhållande till öl och vin och upptäckt att han var närmast besatt.

Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om det fanns kvinnliga gladiatorer.

Programledare är Tobias Svanelid.

Häng med Dick Harrison och Tobias Svanelid på årets lyssnarfrågemarathon bland trojanska krig och Rapunzels torn!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Årets lyssnarfrågemaraton reder ut varför Rapunzel satt i ett torn, om Kalmarunionen skulle funka idag och när Tyskland hade kunnat invadera Sverige. Och så berättar Dick Harrison hur historien sett ut om Sverige inte förlorat Finland och skotten i Sarajevo aldrig avslossats.

Tar du med maneter eller finska falskmyntare till hängmattan? Eller vill du hellre dyka ner i det svenska inbördeskriget? Vi ger dig sommarboktipsen!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Traditionsenligt tipsar Urban Björstadius, Kristina Ekero Eriksson och Tobias Svanelid om aktuella historiska böcker som kan falla historiefantasten på läppen och förnöja i sommarbersån.

De böcker som vi tipsar om är:

Rasputin av Antony Beevor

Krigsdagböcker 1939-45 av Astrid Lindgren

Svenska inbördeskriget av Lars Ericson Wolke

Tänka historiskt av Francis J Gavin

Döda diktares öden av Alexander Andrée

Lars Wivallius av Lars Lindh

Livets idéhistoria

Marmor från Finland av Eva Johansson

Förfalskaren Grandells liv och lögner av Kirsi Vaino-Korhonen & Mikael Korhonen

Ett flytande kulturarv

Efter att ha köpt Manhattan åt holländarna fixade Peter Minuit en koloni i Amerika åt svenskarna. Vi möter mannen som tog Sverige över Atlanten.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Peter Minuit hade säkert tankar på revansch när fick sparken som guvernör i Nya Nederländerna. 1638 skulle han få chansen, när han nu i svensk tjänst etablerade en koloni åt drottning Kristina och den nya stormakten i Norden. Tobias Svanelid träffar Charles Gehring som vet allt om Peter Minuit, och Urban Björstadius reser till Frösthults kyrka där arkeologen Jonas Monié Nordin berättar om det misslyckade Nya Sverige-projektet, och om prästen som aldrig glömde sin tid där. Och så kikar vi in på Skoklosters slott, där några rävskinn och klubbor vittnar om Sveriges korta tid som kolonialmakt i 1600-talets Amerika.

Peter Minuit gjorde världshistoriens bästa markköp när han köpte Manhattan för en spottstyver för 400 år sedan. Vi berättar hur världsstaden föddes!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I sin jakt efter vägar till Indien krockade holländarna med Nordamerika och 1626 var tiden kommen att etablera sig på allvar. Peter Minuit var mannen som kom att säkra Manhattan åt Nederländerna och lägga grunden för världsstaden New York. Vi åker dit för att hitta sanningen bakom myten om Manhattanköpet och snubblar runt bland bäverpälsar och indianpipor men hittar också ett rikt holländskt arv som kommit att bli så typiskt för USA: mångkultur, religionsfrihet och att vara sin egen lyckas smed. Ja, till och med den amerikanska självdeklarationen verkar ha rötterna i Nederländerna!

Träffa Kellgren, Ling och Zander, svenskarna som uppfann gymmaskinerna och förde ut den sjukgymnastiken i världen till såväl Mark Twain som Titanic!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Dagens skolidrott, liksom det mesta av vår tids sjukgymnastik och kiropraktik är ett arv från 1800-talets svenska ”mekaniska medicin”. Vi träffar historikern Anders Ottoson som grävt fram okände Henrik Kellgren ur arkiven, mannen som startade rehabtrenden med sjukgymnastiska rörelser och benknäck. Och så besöker vi nya utställningen Drömlandet på Tekniska Museet där Christian Stadius och idrottshistorikern Isak Lidström visar Gustaf Zanders galna träningsmaskiner, roten till det vi idag hittar på gymmen, men som en gång fanns i Titanics träningsrum!

Marginalanteckningar i Skoklosters böcker kan berätta om sorg, saknad och dödsångest. Vi besöker biblioteket som avslöjar 1600-talets dolda känsloliv.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Historikern Bo Eriksson guidar Tobias och Urban in i Skoklosters stormaktstida bibliotek för att visa hur 1600-talsmänniskorna klottrade i sina böcker. Klotter och anteckningar som ger en helt ny bild av individerna som en gång läst luntorna och som berättar om jobbiga latinläxor, om sorger över sjuka barn och om en avrättning som släkten sent skulle glömma.

Vi träffar också bokhistorikern Jonas Nordin som berättar hur böcker och bibliotek kom att bli den gryende svenska stormaktens viktigaste krigsbyte när det gällde att förvandla vårt kulturella u-land.

För 250 år sedan grundades det hemliga sällskapet Illuminati i Bayern. Vi berättar historien om sekten som påstås kontrollera världen!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Juristen Adam Weishaupt hade storslagna planer. Han ville forma en världsregering, störta samtidens kungar och krossa konventioner och traditioner och till sin hjälp formade han en organisation som fascinerat oss i 250 år. Författaren Clas Svahn berättar historien om Illuminati och hur sällskapet, som upplöstes efter bara några år, fortfarande påstås styra världen bakom kulisserna.

Dessutom undersöker vi asatrons uråldriga rötter!

Idag vill många närma sig historien med alla sina sinnen. Vi tar reda på varför, och hur man egentligen gör för att hångla med historien!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Att klä ut sig i medeltidskläder, att gå igång på 1700-talsperuker eller äta mat från stormaktstiden lockar allt fler. Genusvetaren Kristina Fjelkestam menar att vår egen tids historieintresse drivs av att uppleva historia så nära som möjligt. Och att vissa av oss till och med vill hångla med historien! Urban Björstadius och Tobias Svanelid undersöker vad historiehånglet gör med vår förståelse för historien, och följer med tre barn i ett historiskt escape room för att komma 1600-talets häxprocesser riktigt nära!

Dessutom reder Dick Harrison ut varför man hittat bärnsten ifrån Östersjön i Tutankhamons gravkammare.

Vaggvisor har alltid sjungits, men hur de låtit och vad de handlat om har varierat. Vi söker vaggvisans rötter!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Före trollmor och videung sjöngs visor om ekorrar och katter som skördade åkrar eller om barn som fick smaka på riset. Melodierna har varierat, men vissa är urgamla, som Ro, ro till Fiskeskär. Urban Björstadius och Tobias Svanelid pratar vaggvisornas historia med författaren och visforskaren Christina Mattsson, aktuell med boken Sov mitt lilla hjärta.

Stone of Scone är stenen där skotska kungar en gång kröntes, men som stals av England 1296. 1951 iscensattes kuppen att stjäla tillbaka stenen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Följ med Tobias Svanelid till Skottland och på jakten efter Skottlands mytomspunna Stone of Destiny. Stenen där forntida skotska kungar fick sätta sig under kröningsceremonier, men som stals av England under medeltiden och inte skulle återvända många hundra år senare i en spännande kupp mot Londons Westminster Abbey.

Vi träffar historikern Mark Hall som berättar om stenens vådliga historia och arkeologen Alexandra Sanmark som jämför skotska ödesstenen med våra egna Mora stenar. Och så går vi till botten med vad stenen betytt för skotsk nationell stolthet och hur den för 75 år sedan inspirerade fyra Glasgowstudenter att bryta sig in i Westminster Abbey för att föra hem stenen till Skottland.

Dessutom reder Dick Harrison ut sanningshalten i Röde Orm!

Arkeologen Greer Jarrett seglar i vikingarnas fotspår för att hitta okända hamnar och handelsplatser. Vi lär oss hur man seglade på vikingatiden!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vikingarna navigerade över världshaven, men för att förstå hur deras segelrutter gick behöver man sätta sig i ett vikingaskepp och återskapa resorna. Det menar arkeologen Greer Jarrett som seglat hundratals mil längs Skandinaviens kuster i jakt på vikingatida hamnar och handelsplatser. Genom att använda dåtida segelteknologi och uråldriga berättelser om kusterna hoppas han kunna få ny kunskap om vikingarnas resor.

Och så stiftar vi bekantskap med Gudrid Torbjörnsdotter, vikingakvinnan som seglade från Island till Amerika, men vars historia glömts bort. Författaren Kristina Ekero Eriksson berättar om hennes öden och äventyr!

För 150 år sen gjorde samurajerna uppror mot lagen som förbjöd dem att bära traditionella svärd. Vi berättar deras historia och om deras sista strid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I tusen år hade samurajerna dominerat det politiska livet i Japan i egenskap av skickliga krigare och mäktiga länsherrar. Men när Japan moderniserades i slutet av 1800-talet fanns inte längre plats för samurajernas traditionella livsstil, och lagen från 1876 som förbjöd samurajer att bära sina traditionella svärd blev droppen. Upproret leddes av Saigō Takamori och skulle bli samurajernas sista strid.

Vi träffar historikern Ingemar Ottoson för att få veta mer om de sista samurajerna och besöker Östasiatiska museet där Jon Johansson berättar om samurajernas ikoniska svärd.

Machiavellis Fursten har setts som en kokbok för diktatorer och envåldshärskare, men vad vill den egentligen säga oss?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Historikern Erik Petersson gästar Urban Björstadius och Tobias Svanelid för att prata om sin bok Machiavelli - Frihet i furstarnas tid. Följ med till renässansens Florens och lär känna mannen som jobbade mitt bland tidens maktlystna påvar och hertigar, men som egentligen drömde om frihet och republik!

Dick Harrison svarar på en lyssnarfråga om vad som hänt om Erik XIV faktiskt lyckats gifta sig med Elisabeth I av England!

Att pipa in på kaffe eller göra en formell visit hos en bekant präglade sällskapslivet vid förra sekelskiftet. Vi undersöker hur det gick till!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Visiter var en sorts oinbjudna träffar som borgerligheten ägnade sig åt under 1800-talet. Visitkortet skulle visas upp, kanske vikas enligt intrikata regler, och sedan följde visiten som skulle pågå i högst en halvtimme. Under en och samma dag rände folk runt på mängder av sådana oinbjudna träffar. Och lite senare i historien fyllde kafferepet samma funktion. Ett sätt att träffa vänner, att höra skvaller och hänga med i det sociala livet på bygden.

Kekke Stadin och Gustav Bergström är aktuella med var sina böcker, ”En herre på visit” och ”Välkommen på kaffe”, som skildrar de här nästan helt försvunna sociala rummen och berättar om världar fyllda av fina salonger, hundratals regler, småkakor, tårtor och vilken ordning man ska äta dessa vid ett fikabesök!

Adam Smiths Nationernas välstånd la grunden för vårt ekonomiska tänkande när den publicerades för 250 år sedan. Men vad säger den egentligen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den är ett av de mest citerade verken inom nationalekonomin och ställde gamla tankar om tullar och handelshinder på huvudet. Våren 1776 tog den skotske filosofen Adam Smiths ”Nationernas välstånd” världen med storm när den förklarade att en ”osynlig hand” hjälpte till att styra priset på en vara, beroende på tillgången och efterfrågan. Vi träffar professorn i nationalekonomi Jonas Vlachos för att reda ut vad Adam Smith egentligen menade med sin bok och varför den kommit att bli grunden för vårt moderna ekonomiska liv.

Dessutom uppmärksammar vi den aktuella studien som avslöjar hur Sveriges egna stenåldersfolk, de säljagande gropkeramikerna, såg på sig själva och sina släktband. Analysen av gropkeramiska gravar på Gotland visar att man tänkte helt annorlunda kring familj och släkt än vad de samtida bönderna på fastlandet gjorde. Arkeologen och författaren Jonathan Lindström kommenterar studien.

Programledare är Tobias Svanelid.

För 150 år sedan uppfann Bell telefonen, men han missade att få patent i Sverige, vilket gav L M Ericsson chansen att utveckla ett världsföretag.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Urban Björstadius och Tobias Svanelid besöker Krister Hillerud på Centrum för Näringslivshistorias milslånga arkiv för att leta efter L M Ericssons tidiga historia och försöka förstå det svenska telefonundret. För det var en miss av telefonens uppfinnare, Alexander Graham Bell, att 1876 strunta i att få patent för uppfinningen i Sverige, som skapade möjligheten för Lars Magnus Ericsson att utveckla ett eget telefonbolag och på kort tid göra Stockholm till världens telefontätaste stad!

Dessutom reder Dick Harrison ut röran med det Tysk-romerska riket, lapptäcket av tyska småstater som dominerade Centraleuropa under nära 1000 år, men som vår lyssnare tycker är krångligt att förstå sig på hur det fungerade.

Var det utomjordingar som byggde pyramiderna, som reste Stonehenge och statyerna på Påskön? Vi uppmärksammar Erich von Dänikens pseudoarkeologi!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I början av året gick Erich von Däniken bort. Författare till otaliga bästsäljande böcker som för fram teorier om att det var utomjordingar som hjälpte människor att bygga många av forntidens stora byggnadsverk. von Däniken såg rymdhjälmar i urgamla skulpturer och menade att Nascalinjerna i Peru var landningsplatser för avancerade rymdskepp.

Urban Björstadius och Tobias Svanelid träffar UFO Sveriges Clas Svahn för att ta reda på vad von Däniken betytt för vår bild av forntiden och hur man ska se på hans tankar idag.

Dessutom reder Dick Harrison ut vad fornborgar egentligen är för nån sorts fornlämning? Försvarsanläggning, kultplats eller nått helt annat?

Vet din plats. Skäm inte bort dig. Och vet att ingen bryr sig vem du är inuti. Följ med till 1600-talet och ta reda på om du gillat livsstilen!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Karin Sennefelt är historikern som försökt borra sig in i 1600-talssvenskens syn på livet. En tid av sjukdomar, krig och svält, av ett benhårt ståndssamhälle och strikt religiös tro. Urban Björstadius och Tobias Svanelid träffar henne för ett samtal om hennes bok ”Livet enligt 1600-talet” och för att ta reda på hur väl 1600-talets livsstilsråd skulle funka för oss idag!

Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om snapphanar - var de skånska frihetskämpar eller livsfarliga terrorister?

Boken Den siste mohikanen blev en omedelbar succé när den gavs ut 1826 och har format vår bild av Amerika och dess ursprungsbefolkning i grunden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

James Fenimore Coopers berättelse om ädla vildar och hjältemodiga nybyggare i 1750-talets Amerika har format bilden av såväl den amerikanska ursprungsbefolkningen som det moderna USA:s födelse. Det menar historikern Gunlög Fur som debatterar Den sista mohikanen med Urban Björstadius och Tobias Svanelid. Hur såg egentligen relationen ut mellan ursprungsbefolkningen och nybyggarna? Varför läses Den siste mohikanen ännu efter 200 år i alla amerikanska skolor och hur kommer det sig att den blev så populär också i Sverige?

Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om Barbareskkriget i början av 1800-talet - det första krig då Sverige och USA kämpade sida vid sida (men där Sverige fegade ur!).

Amerikaner, norrmän och till och med svenskar har genom historien bråkat med Danmark om herraväldet över Grönland.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Världens största ö fick sina första besökare från amerikanska Arktis för 5000 år sedan och på 900-talet kom Erik Röde och hans vikingar dit. Ön har varit norsk, dansk och höll till och med på att bli svensk i och med freden i Kiel 1814. Och allt sedan mitten av 1800-talet har USA kastat lystna blickar på isön i Nordatlanten.

Vi berättar historien om kampen om Grönland, men pratar också med historikern Charlotta Forss om hur Grönland och andra nordliga trakter har utforskats och karterats sedan antiken. Under 1400-talet var det inte ovanligt med två Grönland på världskartorna, tillsammans med havsmonster och påhittade öar som Frisland. I aktuella boken Mapping the North berättar hon historien om hur kartorna format vår bild av Arktis.

Och Dick Harrison går till botten med varför Grönland inte kom att bli en del av Sverige i samband med Kielfreden 1814.

Hur skulle en god värd eller en väluppfostrad gäst bete sig på medeltiden? Vi diskuterar gästfrihet vid en tid då felsteg kunde innebära halshuggning.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vildsvinsmiddagar och välfyllda mjödbägare var receptet på en lyckad middagsbjudning för tusen år sedan, men det gällde att inte vara för skrytsam eller socialt knepig som värd eller gäst. Nyköpings gästabud, Stockholms blodbad och Blodsgillet i Roskilde är alla exempel på fester som spårade ur. Historikern Wojtek Jezierski berättar om gästfrihetens historia och hur smal gränsen var mellan fest och fiendskap i den medeltida världen.

Dessutom berättar Dick Harrison om khazarerna, medeltidsfolket som konverterade till judendomen av politiska och handelsstrategiska skäl.

Programledare är Tobias Svanelid.

Henric Liljensparre löste mordet på Gustav III på några timmar. Vi bekantar oss med honom och går på jakt efter Sveriges första polisstation!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Han hade svarta ögon och en genomborrande blick och en röst som fick vem som helst att erkänna vad som helst. Henric Liljensparre var Sveriges förste polismästare och den som löste mordet på Gustav III på bara några timmar. Vi låter Tomas Eriksson, författare till boken Syndabocken, teckna Liljensparres uppgång och fall.

Och så smyger vi i Gamla stans gränder tillsammans med historikern Tobias Osvald för att leta efter spåren efter Sveriges första polisstation som slog upp dörrarna för 250 år sen. Vad gjorde egentligen snutarna på Bellmans tid och hur såg livet ut på polisstationen där Ulla Winblad och Fader Movitz satt i fyllecell?

Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om medeltidens berömda fridslagar - hur väl efterlevdes de egentligen?

En storsvensk berättelse om Sverige och om demokratins segertåg skapar goda medborgare av dagens elever. Vi tar tempen på historieämnet i skolan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tobias Svanelid bänkar sig med historikern Pontus Larsen och historieläraren Maria Johansson för att ta reda på vad elever får lära sig om historia i skolan. Och vad historia i skolan förväntas fylla för funktion för eleverna. Vad tar plats och vad väljs bort i historien när framtidens svenska medborgare ska fostras med hjälp av historia?

Dessutom ger vi dig hela listan på 2025 års viktigaste arkeologiska upptäckter i en snabbtur genom forntidens kulturer i bland annat Babylon, Egypten och på Kreta!

Hur såg äldre tiders svenskar på optimal inomhustemperatur och belysning? I ett nytt forskningsprojekt undersöks hur man designat ljus och värmezoner.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Arkeologerna Linda Qviström och Gunhild Eriksdotter guidar runt Urban Björstadius och Tobias Svanelid i 1850-talsmiljöerna på Walmstedtska gården i Uppsala. Dunklet och inomhuskylan där berättar historien om hur svenskarna i alla tider kämpat med att värma upp och belysa sina hem, och försökt skapa bekväma zoner för social samvaro i svartvintermörkret.

Dessutom berättar Dick Harrison om hur länge danskan levde kvar i Skåne. Stämmer det att man ännu i början av 1900-talet kunde höra danska talas i skånska byar, undrar en lyssnare.

Släbroristningen har gäckat arkeologerna sedan den upptäcktes på 1980-talet. Nu kommer tolkningen som kullkastar det vi tidigare trott om stenåldern..

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Arkeologen Jonathan Lindström beskriver tecknen som ”gråsuggerobotar”, men menar att han nu börjat inse vad figurerna egentligen vill berätta.

Sedan de upptäcktes på 1980-talet har hällristningarna vid Släbro i Nyköping förbryllar arkeologerna. Hur gamla är egentligen ristningarna och vad ska de föreställa?

Genom att nu jämföra bilderna med äldre tiders kalenderstavar, och kombinera arkeologisk kunskap med grundläggande astronomi menar Jonathan Lindström att ristningarna fungerat som forntida avancerade kalendrar. Sannolikt har de använts som en sorts undervisningsmaterial, när en stenålderskvinna i Släbro för 4000 år sedan velat föra vidare sin kunskap till nya generationer.

Urban Björstadius har träffat arkeologerna Sven-Göran Broström och Ulf Bertilsson tillsammans med Sörmlandsmuseets Rickard Borg vid Släbroristningarna, och i studion berättar Jonathan Lindström om sina teorier.

Programledare är Tobias Svanelid.

Kändisarna Karl-Bertil Jonsson och Hajen fyller 50 år i jul och vi går till botten med deras betydelse. Och så tar vi tempen på Bildsköne Bengtsson!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Urban Björstadius får rysningar när Karl-Bertil Jonsson varje år återvänder på julafton. Vi försöker förstå varför.

Och så går vi på djupet med vithajens kulturhistoria med anledning av att det nu gått 50 år sedan filmen Hajen hade Sverigepremiär. Marinbiologen David Bernvi har forskat om vithajar hela sitt liv och berättar om varelsen som satt skräck i oss sedan antiken, om världens första hajnät i Kroatien och hur filmen Hajen påverkat en art på ett förödande sätt.

Och så lär vi känna julkalenderns Bildsköne Bengtsson, som i verkligheten var en av en av 1900-talets svenska gentlemannaskurkar. Och Bildsköne förresten - vad kommer sig namnet av och vilka andra märkliga historiska tillnamn är Urban och Tobias favoriter?

Årets julklapp ska vuxna kunna leka med och Urban Björstadius, Kristina Ekero Eriksson och Tobias Svanelid tipsar om historiska spel och böcker!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Historiska teman präglar fackboksutgivningen och vi tipsar om höstens bästa historiska böcker, och givetvis också om historiska vuxenleksaker - dataspel och brädspel på historiska teman som räcker hela julen!

De böcker och spel som nämns i programmet är:

Tystnadens magi – Caspar David Friedrichs resa genom tiden av Florian Illies

Oden – den mörke guden av Klaus Böldl

Historiens återkomst – Europa och världsordningens sammanbrott av Martin Kragh

Modernism under moln – 1920-talets värld av Ingemar Ottosson

Byggarna av Gunnar Wetterberg

Gräv upp, hugg ned, pumpa ut – människan och naturresurserna under 5000 år av Per Högselius

Överlevaren av Hugo Nordland

Den osynliga tråden – historien om antikens kvinnor av Daisy Dunn

Tillbaka till Rousseau av Marianne Molander Beyer

Mapping the North av Charlotta Forss

Anno 117 av Ubisoft

Crusader Kings III – All under heaven av Paradox Interactive

Europa Universalis V av Paradox Interactive

Vendel to Viking av Jon Manker

Cleopatra and the Society of Architects av Bruno Cathala och Ludovic Maublanc

Under bägge världskrig lockades hundratals svenskar att strida för Tyskland. Vi undersöker vad som drev dem att kämpa för järnkorset.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Redan under första världskriget stred svenskar på tysk sida i västfrontens skyttegravar, i Mellanösterns öknar och i Ukrainas lera. Under andra världskriget lockades svenskar till Waffen-SS för att kämpa för Tredje Riket. Vi bekantar oss med några av dessa frivilliga som nu kartlagts av militärhistorikerna Lars Gyllenhaal och Lennart Westberg i boken ”Svenskar under järnkorset”.

På plats på Armémuseet i Stockholm letar Tobias Svanelid och Urban Björstadius efter spåren av svenskarna som under världskrigen stridit och i många fall dött för Tyskland, och försöker förstå vad som motiverat dem.

Tweed, spatserkäpp, blomma i kavajslaget och en blasé attityd. Dandyn har smyckat våra gator i mer än 200 år och vi kartlägger hans historia.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Dandyn föddes i slutet av 1700-talet och har med alla sina förvandlingar följt med oss ända in i vår egen tid. Men vem har dandyn varit genom historien, och vad kan han (eller hon!) berätta om sin samtid? Urban Björstadius och Johan Hakelius går på stilspaning vid Karlaplan på Östermalm i Stockholm, där mjukisbyxor och gympaskor ersatt tweedkavajer och hattar, för att kartlägga vad en dandy varit och vem han är idag. Och hör historikern Peter K Andertsson, aktuell med boken ”The Dandy - a Peoples History of Sartorial Splendor” berätta om grilljannar, zoot suits, sockerbitskastning och annat i dandyns historia.

Programledare är Tobias Svanelid.

Polen firar att det i år är 1000 år sedan den förste polske kungen kröntes. Vi tar tempen på landet som försvunnit och återuppstått många gånger om.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Boleslav den Tappre tog chansen och lät utropa sig till kung av Polen år 1025. Händelsen firas nu stort i Polen, landet som länge varit historietokigt och som idag försöker handskas med de traumatiska delarna av sin historia, då landet, vid flera tillfällen, utraderats på kartorna.

Historieprofessorn Wojtek Jezierski berättar om kung Boleslav och det medeltida Polen och berättar om Polens kriser och guldåldrar.

Dessutom diskuterar vi de pågående utgrävningarna av det mytiska Jomsborg, de vikingatida elitkrigarnas fäste vars rester misstänks ligga vid polska Wolin.

Och så reder Dick Harrison ut en lyssnarfråga om hur det kommer sig att Europa kryllar av mikrostater som Andorra, Lichtenstein och San Marino.

Programledare är Tobias Svanelid.

År 1015 seglade hundratals skepp mot England. Ledaren Knut ledde sina vikingar med planer på att erövra hela landet!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I boken Nordsjöimperiet tecknar författarna Kristina Ekero Eriksson och Bo Eriksson historien om Knut den Store. Mannen som ledde invasionsflottan år 1015 besatt av en helt ny och radikal idé. Nu skulle vikingarna inte längre plundra kloster, bränna städer och kidnappa ärkebiskopar. Istället hade Knut siktet på Englands tron och målet att skapa ett imperium som skulle sträcka sig runt hela Nordsjön.

Tobias Svanelid och Urban Björstadius träffar författarna vid en av alla runstenar som berättar om invasionen år 1015 och försöker förstå den spännande brytningstiden mellan vikingatid och medeltid i Norden, och mellan hedniskt och kristet.

Nu grävs det medeltida Lunds fram av arkeologer och Tobias Svanelid besöker utgrävningarna för att få en bild av Nordens medeltida metropol.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Under tidig medeltid var Lund Nordens centrum med sin ärkebiskopskyrka och rika handelskontakter. Resterna av stadens gyllene epok grävs nu fram i den största arkeologiska utgrävningen i Lund på decennier.

Minsta frö och pollenkorn avslöjar vardagslivet i medeltidsmetropolen för arkeobotanikern Per Lagerås och krukskärvor, mynt och runristade ben berättar en historia om en mycket speciell plats. Och kanske har lundensarna alltid tyckt att de varit lite märkvärdiga, menar arkeologen Erik Johansson som visar fynd av medeltida skrivdon och kammar.

Dessutom spekulerar Dick Harrison om vilka gudar som kan ha dyrkats i närbelägna Uppåkra, Lunds föregångare. Ett stort hednatempel har hittats på platsen, men vad gjorde man egentligen där?

Programledare är Tobias Svanelid.

Vattenkraft och översvämningar har både frälst och förstört samhällen. Vi tittar närmre på hur vattnet och våra försök att tämja det format historien.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Allt sedan historiens gryning har vattnet varit både ett hot och en förutsättning för liv. I Mesopotamien och Egypten har översvämningarna skapat våra äldsta civilisationer, och i 1900-talets Norrland skapade vattenkraftens utbyggnad förutsättningar för Sveriges modernisering.

Tobias Svanelid och Urban Björstadius diskuterar med arkeologen Mats Burström hur inte minst vattenkraften både gett oss mer kunskap om historia och arkeologi, men också dränkt ett kulturarv som nu bara marinarkeologer kan se.

Dessutom berättar museimannen Peter Johansson om hur Nämforsens hällristningar räddades undan vattenkraftens utbyggnad i sista stund, och historikern Johan Cederqvist om hur den traditionella laxfiskekulturen dog ut tillsammans med laxen när kraftdammarna stoppade fiskens vandringar.

Tusentals människor vilar på havets botten, offer för historiens många fartygsförlisningar. Andra har hamnat där frivilligt och valt havet som grav.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Titanic, Estonia och ubåten Ulven. Vad är det som lockar och skrämmer oss med historierna om fartygskatastrofer och varför vill vi se resterna av fartygsvrak på museum? Tobias Svanelid träffar etnologerna Simon Ekström, Hanna Jansson och Claes-Göran Wetterholm på Sjöhistoriska museets scen för att samtala om vårt förhållande till havet som grav, om utställningarna om Hansakatastrofen och Ghost Ships och om det faktum att allt fler människor väljer att frivilligt låta begrava sig i havet.

Vad ska vi tro om de påstådda gigantiska hålrummen under Cheopspyramiden? Och hur var det att jobba som gravgrävare åt farao?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tidigare i år släpptes nyheten att man hittat indikationer på enorma hålrum under pyramiderna på Gizaplatån i Egypten. Men vad ska vi tro om de påstådda fynden, som gjort att sociala medier exploderat med teorier om rymdvarelser och Atlantis.

Och så besöker egyptologen Sofia Häggman, aktuell med boken Faraos egna arbetare, studion för att berätta om hur det var att arbeta som gravgrävare i fornegyptiska Konungarnas dal. Resterna efter gravarbetarnas egen by har gett fantastiska insikter om livet för arbetsstyrkan.

Dick Harrison lämnar Egypten för att berätta om en kanske ännu populärare civilisation - Romarriket. Hur ofta tänker egentligen historieprofessorn på Romarriket och varför är Rom så populärt?

Programledare är Tobias Svanelid.

Vi skärskådar Nämforsens mångtusenåriga älgristningar och dyker ner i 1825 års älgjaktsförbud med anledning av att årets älgjakt nu dragit igång!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Älgen har alltid fascinerat oss. På hällarna vid Nämforsen finns hundratals älgar inristade i berget som skvallrar om bronsålderns älgmani, berättar museichefen Peter Johansson. Men hur och hur mycket man jagat älg i Sverige har varierat med stammens storlek. Efter att Gustav III släppt jakten fri dröjde det inte länge innan man 1825 beslöt om totalförbud för älgjakt och 1980-talets rekordjakter är idag ett minne blott.

Programledare är Tobias Svanelid.

Han var en mästare på att skapa politiska kriser, men också på att överleva dem. Vi bekantar oss med överlevaren Gustav III!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Såväl 1772 som 1789 försökte, och lyckades, Gustav III förändra Sverige och sin politiska position. Genom list, övertygande propaganda och en karismatisk personlighet överlevde Gustav III de kriser som han själv hade skapat och i aktuella boken Överlevaren tecknar historikern Hugo Nordland kungens stormiga politiska liv.

Dessutom berättar Dick Harrison om vad som kunde ha hänt om Gustav II Adolf och Sverige aldrig hade gått in i Trettioåriga kriget!

Historien pendlar mellan kaos och ordning menar Martin Kragh, aktuell med boken Historiens återkomst. Vi träffar honom för att ta tempen på samtiden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Rysslandskännaren och historikern Martin Kragh tar nu ett 200-årigt grepp om världshistorien när han beskriver den pendelrörelse som präglat de internationella relationerna i världen. Instabila perioder, där stater har försökt utvidga sin makt, har avlösts av perioder med någon form av regelbaserad ordning.

Tobias Svanelid och Urban Björstadius samtalar med honom om Wienkongressen, Versaillesfreden, FN och murens fall 1989 för att försöka förstå hur historiens demoner motats tillbaka och hur vi ska handskas med dem idag.

Dessutom reder Dick Harrison ut felaktigheterna i Putins historiesyn kring Ukraina.

Hur har Medelsvensson sett ut genom historien? Vi träffar historikern som tagit tempen på vad som varit typiskt svenskt sedan 1300-talet!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Villa, Volvo och vovve har Medelsvensson anno 2025. Men hur såg en Medelsvensson ut på 1800-talet? På 1600-talet eller strax före Digerdöden? Tobias Svanelid och Urban Björstadius träffar Carl Mikael Waern-Carlsson, aktuell med boken ”Medelsvensson under 700 år” för att ge kött och blod åt statistiken över Sveriges historiska befolkning. Framträder gör människor som aldrig funnits, men som alla kunnat känna igen sig i genom seklen!

Och så reden Dick Harrison ut frågan om hur länge vi ätit godis? Lyssnaren Otto, 6 år, misstänkte att medeltidens riddare säkert ätit godis, men historieprofessorn vill spåra godissnaskandet betydligt längre tillbaka i historien.

Vi tar pulsen på hur tjänarna i stormaktstidsadelns tjänst hade det. Ny forskning ger perspektiv på kommande avslutningen av Downton Abbey-serien.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nu avslutas superpopulära serien om Downton Abbey där brittiskt herrskapsfolk och deras tjänare skildras under det tidiga 1900-talet. Tobias och Urban pratar om hur det kan komma sig att Downton Abbey blivit så populärt i vår tid och hur den verkliga historien på slottet som skildras i serien kan ha sett ut.

Dessutom tar vi pulsen på stormaktstidens tjänstefolk. Historikerna Anna Nilsson Hammar och Svante Norrhem har undersökt hur tjänarstaben runt förmögna familjen de la Gardie slet och gnetade, men också hur de hävdade sina rättigheter och satte greven på plats i 1600-talets adelspalats.

Och så reder Dick Harrison ut varför vi kallar perioden för just stormaktstiden. Är det egentligen ett särskilt lämpligt begrepp för epoken som präglades av krig och armod?

Hur har stater planerat krig genom historien? En ny bok undersöker hur Napoleon, Hitler och Putin förberett sina krig, och hur planerna grusats.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Isande rysk kyla, amerikansk hämndlystenhet eller billiga drönare. Det är många faktorer som påverkar ett krig och som strateger och generaler behövt kalkylera med inför de krig man startat. Historikern Lars Ericson Wolke vill med boken Att planera ett krig förklara vilka förutsättningar och överväganden som görs inför en krigssituation och hur historiska erfarenheter kan hjälpa oss att förstå dagens krig och konflikter.

Dessutom reder Dick Harrison ut vad ”Militärgränsen” mellan det kristna Europa och det Osmanska riket var för något.

Programledare är Tobias Svanelid.

Vid Husaby påstås Olof Skötkonung, Sveriges förste kristne kung, ha låtit döpa sig. Nu undersöker arkeologer platsen för att förstå hans värld bättre.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För 1000 år sedan ska Olof Skötkonung ha låtit döpa sig vid Sankt Sigfrids källa vid Husaby. Händelsen markerar starten på Sveriges förändring från vikingatida våldsvälde till medeltida kungarike. Tobias Svanelid träffar Anna Nyqvist Thorsson som undersöker Husaby för att bättre förstå Olof Skötkonungs värld. Mäktiga sandstenstorn och borgruiner, vikingatida bjällror och en mystisk grav ger ledtrådar till Husabys betydelse och berättar om hur Olof Skötkonungs makt gav svallvågor hundratals år efter hans död.

Dessutom reder Dick Harrison ut hur många regerande drottningar vi egentligen haft i Sverige - är verkligen Ingeborg Håkansdotter en av dem?

Hur gjorde föräldrar med barnomsorg innan dagis fanns? I en ny bok granskar historiker fenomenen barnpensionat och förlossningshem.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I början av 1900-talet lockade annonser svenska föräldrar med barnpensionat, dit ungarna kunde skickas på kortare eller längre tid. Barnpensionatet kunde steppa in när föräldrarna behövde flyttstäda, eller åka på semester eller helt enkelt bara ville ha lite lugn och ro. Johanna Sköld och Johanna Sjöberg har i boken Barnavård till salu studerat fenomenet barnpensionat. Tillsammans med privata förlossningshem erbjöd dessa institutioner hjälp till föräldrar innan staten började ta ansvar för detta.

Dessutom eftersnackar vi om våra sommarserier eftersom vi fått många lyssnarkommentarer om såväl kanadagäss, nazistiska hällristningar och KAJ:s låt Wilhelm von Schwerin!

Programledare är Tobias Svanelid

Vill du höra mer om historiskt föräldraskap och barnomsorg? Lyssna på sommarserien Alla tiders föräldrar!

Vi känner dem som förrädare: Judas, Brutus och Cronstedt. Nu avslutar vi serien med att ta reda på vad det blev av Sveriges värste förrädare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Följ med Urban Björstadius och Tobias Svanelid till superfästningen Sveaborg och lär känna kommendanten Carl Olof Cronstedt som gav upp Nordens Gibraltar utan strid. I Vetenskapsradion Historias sommarspecial avslutar vi nu serien om Cronstedts förräderi och vilka konsekvenserna blev av hans svek under Finska kriget 1808-1809.

Medverkar gör historikern Martin Hårdstedt vid Umeå universitet.

Cronstedt kapitulerar på Sveaborg 1808 men minnet av förräderiet lever kvar länge. Vi letar efter spåren i Runebergs dikter och Helsingfors stadsplan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Följ med Urban Björstadius och Tobias Svanelid till superfästningen Sveaborg och lär känna kommendanten Carl Olof Cronstedt som gav upp Nordens Gibraltar utan strid. I Vetenskapsradion Historias sommarspecial fortsätter serien där vi undersöker om det går att förstå Cronstedts förräderi och vilka konsekvenserna blev av hans svek under Finska kriget 1808-1809.

Medverkar gör historikern Martin Hårdstedt vid Umeå universitet.

Vi försöker oss på en psykologisk analys av Carl Olof Cronstedt och följer honom från barndomens Botby till förräderiet på Sveaborg.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Följ med Urban Björstadius och Tobias Svanelid till superfästningen Sveaborg och lär känna kommendanten Carl Olof Cronstedt som gav upp Nordens Gibraltar utan strid. I Vetenskapsradion Historias sommarspecial fortsätter serien där vi undersöker om det går att förstå Cronstedts förräderi och vilka konsekvenserna blev av hans svek under Finska kriget 1808-1809.

Medverkar gör historikern Martin Hårdstedt vid Umeå universitet.

Han var mannen som gav upp fästningen Sveaborg och blev Sveriges värste förrädare. Hör hans historia och historien om när Finland förlorades.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Följ med Urban Björstadius och Tobias Svanelid till superfästningen Sveaborg och lär känna kommendanten Carl Olof Cronstedt som gav upp Nordens Gibraltar utan strid. I Vetenskapsradion Historias sommarspecial inleds en ny serie där vi undersöker om det går att förstå Cronstedts förräderi och vilka konsekvenserna blev av hans svek under Finska kriget 1808-1809.

Medverkar gör historikern Martin Hårdstedt vid Umeå universitet.

Efter kriget börjar Herman Wirths gipsavgjutningar samla damm, men hans teorier vinner nytt gehör i högerextrema kretsar, inte minst i Ryssland.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Följ med Urban Björstadius och Tobias Svanelid på en vindlande resa bland hällristningar, nazistiska baser på Sydpolen, galna forskare och teorier om ett sjunket germanskt Atlantis i Vetenskapsradion Historias Sommarspecial. I detta sista avsnitt undersöker vi hur SS-organisationen Ahnenerbes och dess förste chef Herman Wirths idéer lever kvar idag.

Medverkar gör Luitgard Löw, chef för Västergötlands museum och Mattias Legnér, historiker vid Uppsala universitet och mediehistorikern Eva Kingsepp.

Expeditionen till Bohuslän var bara början. Nu inleder SS-organisationen Ahnenerbe nya vidriga forskningsprojekt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Följ med Urban Björstadius och Tobias Svanelid på en vindlande resa bland hällristningar, nazistiska baser på Sydpolen, galna forskare och teorier om ett sjunket germanskt Atlantis i Vetenskapsradion Historias Sommarspecial. Detta är den tredje delen av fyra där vi undersöker SS-organisationen Ahnenerbes galna och vidriga forskningsprojekt i skuggan av Bohusläns hällristningar.

Medverkar gör Luitgard Löw, chef för Västergötlands museum och Mattias Legnér, historiker vid Uppsala universitet och mediehistorikern Eva Kingsepp.

SS-forskaren Herman Wirth reser till Sverige för att undersöka hällristningar. Kanske kan de ge svar på frågan om tyskarnas urhem i Atlantis?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Följ med Urban Björstadius och Tobias Svanelid på en vindlande resa bland hällristningar, nazistiska baser på Sydpolen, galna forskare och teorier om ett sjunket germanskt Atlantis i Vetenskapsradion Historias Sommarspecial. Detta är den andra delen av fyra.

Medverkar gör Luitgard Löw, chef för Västergötlands museum och Mattias Legnér, historiker vid Uppsala universitet.

I mitten av 1930-talet reste nazistiska arkeologer till Bohuslän för att undersöka hällristningar och bevisa att tyskarna härstammade från Atlantis.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Följ med Urban Björstadius och Tobias Svanelid på en vindlande resa bland hällristningar, nazistiska baser på Sydpolen, galna forskare och teorier om ett sjunket germanskt Atlantis i Vetenskapsradion Historias Sommarspecial. Detta är den första delen av fyra.

Medverkar gör Luitgard Löw, chef för Västergötlands museum och Mattias Legnér, historiker vid Uppsala universitet.

Historia är på modet och i våra sommarboktips reder vi ut varför och vilken roll historia verkar fylla för oss.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kristina Ekero Eriksson, Urban Björstadius och Tobias Svanelid träffas för att diskutera historievurmen, tipsa om säsongens bokfavoriter och berätta hemlisar. Hör om smaktestarrobotar, Vasatidens romantiska brudröveri och Vindens historia!

Böckerna som nämns i programmet:

Begäret efter det förflutna av Kristina Fjelkestam

Ligan – Klarakvarterens blodsystrar av Fatima Bremmer

Historiska resenärer, 12 kvinnor som erövrade världen av Per J Andersson

Bruno Liljefors – en biografi av Fredrik Sjöberg

Tjabo – en biografi av Åsa Linderborg

Kvinnorna runt Vasatronen av Karin Tegenborg Falkdalen

Vindens historia av Ellen Viste

Svenskar under järnkorset 1914-1945 av Lars Gyllenhaal och Lennart Westberg

Sinnen i arbete av Ingemar Pettersson och Daniel Normark (red)

Föräldrarnas födelse av Maja Larsson

Mosaic - a Story of Civilization av Glenn Drover

Hur historisk är Ivanhoe och vart vill Dick åka i en tidsmaskin? Hör svaren på de här och en massa andra frågor i vårt lyssnarfrågemarathon!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hur kommer det sig att Sverige fick en västkust men inte en nordkust? Hur blev Bo Jonsson Grip Sveriges genom tiderna rikaste man och vad måste man ha med sig på en tidsresa till Digerdödens Europa? Följ med Tobias Svanelid och historieprofessor Dick Harrison på årets lyssnarfrågemarathon!

Att njuta av trädgården har vi gjort i alla tider. Vi ger oss ut i sommargrönskan för att diskutera hur trädgården förvandlades under stormaktstiden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I tre tjocka böcker skildras nu den svenska trädgårdens historia. Tobias Svanelid och Urban Björstadius promenerar runt i Rosendals slottsträdgård för att uppmärksamma det avslutande verket i serien som skildrar svenskarnas trädgårdsodlande mellan 1500-1800. Hör om allmogens kålgårdar, om Erik XIV:s trädgårdsterapi och vad som idag lever kvar av stormaktstidens trädgårdsideal. Gäster är författarna Åsa Ahrland, Maria Flinck och Jens Heimdahl.

För 350 år sedan tvingades sextiotalet människor upp på Bålberget för att brännas. Vi återvänder till platsen för Sveriges största avrättning.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Urban Björstadius vandrar i häxornas fotspår uppför Bålberget i Torsåker. En vandring som än idag väcker känslor och fortfarande präglar Kramforsbygden, menar guiden Håkan Sjöberg. Häxhysterin var i full brand 1675, men hur kan man förstå att omkring 70 människor i samma bygd anklagades och dömdes till döden för trolldom?

Och så undersöker vi hur museer nu blandar sig i debatten om USA:s konstitution. Trump och hans administration har skapat en konstitutionell kris i USA menar många bedömare, men vad betyder egentligen konstitutionen för dagens amerikaner och hur kan museer i USA idag upplysa om konstitutionens historia?

Programledare är Tobias Svanelid.

Han förändrade världshistoriens gång när han förvandlade Rom till ett kristet imperium. Vi berättar Konstantin den Stores historia och brännbollens!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För 1 700 år sedan träffades hundratals biskopar under ledning av Roms kejsare Konstantin den Store för att dra upp riktlinjerna för hur kristendomen skulle utövas. På sin dödsbädd några år senare lät Konstantin också döpa sig, och blev därmed Roms förste kristne kejsare. Antikvetaren Allan Klynne berättar om Konstantins tid och väg till makten och hur han förändrade världshistorien genom att göra Rom till ett kristet rike.

Dessutom berättar vi brännbollens historia. Idrottshistorikern Isak Lidström har undersökt de svenska gräsmattornas märkliga lek och försökt att spåra brännbollens rötter till 1600-talets bollsporter och ett skeppsbrott på 1800-talet.

Programledare är Tobias Svanelid.

Andra världskriget är tillbaka på bästa sändningstid, samtidigt som Putin sopar bort de dåliga minnena av samma krig.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sverige och kriget är SVT:s nya storsatsning där svenskarnas egna minnen från Andra världskriget tecknar en ny bild av 1900-talets stora katastrof. Vi pratar med seriens historiska vakthund Henrik Berggren.

Samtidigt ger Putin order om att sopa bort de spår av Andra världskriget som han inte tycker om. Minnesstenen över slaget vid Tali-Ihantala 1944 har nu förstörts och militärhistorikern Martin Hårdstedt förklarar varför minnet av slaget är farligt för Putin.

Tobias Svanelid och Urban Björstadius diskuterar också vårt eget förhållande till minnesmärken och statyer med anledning av Gustav Vasa-statyns 100-årsjubileum och gissar vad de 21 nya immateriella kulturarven egentligen handlar om.

Vid Lexington 1775 avlossades skottet som ekade världen över och markerade starten på Amerikas frihetskrig. Dessutom om kylskåpets 100-åriga historia!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För 250 år sedan mötte brittiska soldater och amerikanska rebeller vid byarna Lexington och Concord. Britternas uppdrag var att avväpna rebellerna och hitta deras vapengömmor, men istället drevs man på flykten i två slag som kommit att markera startpunkten på det Amerikanska frihetskriget.

Tobias Svanelid samtalar med Ingvar Sjöblom om vad som hände vid Lexington och Concord 1775 och hur den här historien har påverkat dagens USA.

Dessutom om kylskåpets historia. En svensk uppfinning som för 100 år sedan tog världen med storm och förändrade vårt sätt att lagra och laga mat!

Och så svarar Dick Harrison på frågan om varför vi egentligen behöver lära oss historia!

Den 30 april 1975 kapitulerade Saigon för nordvietnamesiska styrkor och USA:s krig i Vietnam var definitivt över. Vi berättar om det blodiga slutet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det var ett krig som USA ärvde från Frankrike och som skulle orsaka miljoner människors död. Det var också ett krig som USA vann på slagfältet med ändå förlorade på grund av en krigstrött opinion och oklara krigsmål. Tobias Svanelid samtalar med militärhistorikern Marco Smedberg om Vietnamkrigets slut och Saigons fall i april.

Dessutom uppmärksammar vi 70-åriga svenska charterresan som genom decennierna tagit miljontals svenskar till solen men som förändrats från lyx till vardag och som plågats av diktaturkritik, pandemier och flygskam.

Aaron Isaac var för 250 år sen den förste jude som fick bosätta sig i Sverige. Vi berättar hans historia och uppmärksammar ambassadockupationen 1975.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På vinst och förlust reste den tyske juden Aaron Isaac till Sverige på 1770-talet. Hans resa kom att markera startpunkten för ett svensk-judiskt liv, då hans ankomst ledde till nya regler för hur och var judar fick bo och verka inom Sveriges gränser. Historikern Carl Henric Carlsson berättar om Aaron Isaacs äventyr och vilken roll han hade i att förändra det svenska samhället.

Dessutom uppmärksammar vi 50-årsminnet av Röda Arméfraktionens ockupation av Västtyska ambassaden i Stockholm i april 1975. Händelsen rapporterades minut för minut av SVT och Sveriges Radio och kom att förvandla det oskuldsfulla Sverige.

Programledare är Tobias Svanelid.

Tullarnas historia är lika gammal som handelns, men varför heter det Skanstull och vad var tankarna med merkantilism? Och så pratar vi barnhusbarn!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Urban Björstadius och Tobias Svanelid gräver ner sig i tullarnas långa historia och en tid när Sverige hade gott om handelshinder mellan stad och land och mellan Norrland och resten av riket. Men vad kan vi dra för historiska lärdomar av höga tullar?

Och så går vi ut på Stockholms gator på jakt efter barnhemsbarnens historia. Allmänna Barnhuset i Stockholm har under 400 år tagit emot barn, först på 1600-talet fattiga och tiggande barn och sedan oönskade ungar som 1800-talets föräldrar inte kunde ta hand om. Men vad har präglat äldre tiders barnomsorg och vad kan historien lära oss om hur vi idag ska ta hand om de barn som utmanar familjer och samhället?

I estniska Salme begravdes 41 vikingar från Mälardalen. Fynden berättar historien om det första kända vikingatåget, och också om vikingakungen Ingvar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Runt år 2010 gjordes sensationella fynd på estniska ön Ösel. Två skepp hade begravts tillsammans med sina besättningar, som tycktes ha stupat i strid. De gravlagdas vapen och övriga tillhörigheter berättade om de sannolikt kommit från Mälardalen, men att de stupat under sin expedition på andra sidan Östersjön.

Nu ställs fynden ifrån Salme ut i Sverige för första gången. Odd Johansen och Johan Runer på museet Vrak berättar om fynden och vad de kan berätta om striden och vikingatåget på 700-talet. Dessutom gräver arkeologen Jonathan Lindström och filologen Daniel Sävborg djupare i berättelserna kring Salme och reder ut om det kan vara fornkungen Ingvar som faktiskt ligger begravd i ett av skeppen.

Programledare är Tobias Svanelid.

Schack har spelats i 1500 år men alltid förändrats av de kulturer där det spelats. Vi tar reda på hur, och granskar också aktuella Assassin's Creed!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Från början var schack ett utbildningsverktyg för indiska prinsar och generaler som ville veta hur de skulle vinna på slagfältet. Vetenskapsradion Historia dyker ner i schackspelets vindlande historia, och hur spelet påverkats av såväl indisk, arabisk och europeisk kultur. Arkeologen Peter Carelli har undersökt vad de medeltida schackpjäserna kan säga oss idag.

Dessutom pratar vi med utvecklarna av aktuella Assassin's Creed Shadows, den senaste varianten i datorspelsserien som sålt mer än 200 miljoner exemplar till spelare som vill smyga, hoppa och lönnmörda i historiska miljöer. Hur mycket inflytande har historikerna på spelutvecklingen?

Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om varför och hur länge vi har skakat hand genom historien.

Programledare är Tobias Svanelid.

Historiker utan gränser kämpar för att vinna historiekrig i världens konflikter. Nu står skyttegravarna mellan den ryska och ukrainska historiesynen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I tio år har det finska initiativet Historiker utan gränser med små resurser arbetat för att föra samman historiker från olika sidor i världens konflikter. Ryska och ukrainska. Palestinska och israeliska. För idag har historia blivit ett vapen som används för att rättfärdiga krig och motivera ockupationer menar initiativtagaren Erkki Toumioja och den ukrainske historikern Georgiy Kassianov.

Dessutom uppmärksammar vi de fejkade hällristningarna som länge lurade Riksantikvarieämbetet och utmanade den vedertagna bilden av bronsåldern. Arkeologen Mats Burström berättar om hällristningsjägaren som kan ha varit samma person som utfört ristningarna. Allt för att försköna forntiden och lägga historien tillrätta.

Programledare är Tobias Svanelid.

I ruinerna av det krossade Karthago vandrar Tobias Svanelid och Richard Holmgren bland antika bad och gladiatorarenor. Roms ärkefiende blev romerskt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det tredje puniska kriget innebar Karthagos undergång, även om det där med att plöja ner salt i åkrarna nog var en överdrift, menar arkeologen Richard Holmgren. Men några generationer efter stadens fall återuppstod Karthago som en romersk stad, med typiska badhus, och med amfiteatrar där Hannibals elefanter hetsades mot Atlaslejon. Resterna av detta romerska Karthago syns betydligt tydligare än de äldre lämningarna och berättar om en imperialistisk politik för 2000 år sedan.

Men allt i den feniciska kulturen försvann inte med Karthagos fall, deras alfabet lever vidare i vårt eget, avslutar Richard Holmgren på Hannibalstationen i det moderna Tunis.

Följ med Tobias Svanelid, Richard Holmgren och Hannibal på en vådlig marsch över Alperna i det andra puniska kriget - antikens supermaktskonflikt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Efter sekler av ökade spänningar bröt det första av tre krig mellan Rom och Karthago ut år 264 f Kr. Vetenskapsradion Historia återvänder till en av krigsskådeplatserna - krigshamnen i Karthago varifrån enorma flottor skeppades ut för att kämpa med romerska skepp om makten över Medelhavet.

Hör också om de ikoniska nordafrikanska elefanterna och deras vådliga marsch över Alperna, om Hannibals krigslister på den Italiska halvön och om Karthagos undergång vid slaget vid Zama år 202 f Kr.

I del 2 av Expedition Karthago fokuserar arkeologen Richard Holmgren och Tobias Svanelid på det första och andra av de Puniska krigen, stormaktsdrabbningarna som omformade maktbalansen i Medelhavsområdet.

Följ med Vetenskapsradion Historia till Karthago, antikens supermakt som utmanade Rom om herraväldet över Medelhavet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tobias Svanelid tar med arkeologen Richard Holmgren, Sveriges Indiana Jones, till antikens Karthago för att skildra storkonfliken mellan antikens supermakter. I detta första avsnitt söker vi Karthagos rötter och diskuterar feniciska sjöfarare, värdefulla purpursnäckor, otäcka barnoffer och myterna om Karthagos grundande av prinsessan Elissa från Tyre. Följ med till den urgamla Byrsakullen och de otäcka barngravarna i Tofet där guden Molok svalde småbarn med sina brinnande käftar.

Rysslands historia används av Vladimir Putin som ett vapen. En ny bok kartlägger hur och vad i Rysslands historia som minns och glöms bort.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Klas-Göran Karlsson är aktuell med boken Ryssland och kriget om historien där han visar hur historia alltid använts av ryska tsarer och kommunistledare och nu Vladimir Putin för att rättfärdiga krig och ta på sig en offerroll. Vi tar reda på vad i Rysslands historia som används som slagträ i propagandan, men också vad som förtigs och glöms bort av Putin.

Dessutom återvänder vi till platsen för världens första internationella skidtävlingar, de i Stockholm 1892. Historikern Isak Lidström guidar runt bland resterna av sportanläggningen och jämför 1800-talets skidsport med dagens.

Och så svarar Isak på en lyssnarfråga om Erik XIV:e och om han verkligen hoppade tresteg på slottet Tre kronor.

Programledare är Tobias Svanelid.

46 flickor och kvinnor omkom i en av Sveriges dödligaste bränder. Vi återvänder till tändsticksfabriken Vulcan i Tidaholm 1875.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det var en olyckshändelse som snabbt fick fruktansvärda konsekvenser. Morgonen den 18 februari 1875 svaldes tändsticksfabriken Vulcan i Tidaholm i lågorna och 46 unga kvinnor omkom i eldhavet. Anna Larsdotter, som skriver en bok om händelserna, berättar om branden och om dåtidens svenska obefintliga arbetsskyddslagar. Och idag, 150 år efter dödsbranden, ska Tidaholm minnas sina offer. Anja Praesto som är projektledare för minnesveckan, berättar hur och varför.

Dick Harrison tar också tillfället i akt att reda ut två lyssnarmysterier i samband med kriget i Ukraina som är på väg in i sitt fjärde år.

Beáta Megyesi löser chiffrerade historiska dokument med datorkraft. Vi tar reda på hur hon går till väga och vad de hemliga texterna kan berätta.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Dan Browns böcker är det professorn Robert Langdon som tolkar tecken och symboler och löser komplicerade historiska chiffer. Verklighetens Robert Langdon heter Beáta Megyesi och arbetar med språk och datorer för att avkoda åldrade dokument skrivna med hemliga tecken. Redan har hon och hennes kollegor löst många chiffer och kunnat blicka in i en väl förborgad värld av hemliga sällskap och spioneri. Urban Björstadius har träffat henne.

Vi uppmärksammar också att det gått 75 år sedan senatorn Joseph McCarthy inledde sina anklagelser mot amerikaner för deras påstådda kommunistsympatier. Häxjakten skulle pågå i flera år och prägla det amerikanska samhället, och idag ser historien ut att återupprepa sig.

Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om hur länge olika stater spionerat på varandra.

Programledare är Tobias Svanelid.

Det är en av historiens mest kända kärlekshistorier, den mellan den franska drottningen Marie-Antoinette och svenske greven Axel von Fersen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tobias Svanelid dyker ner bland peruker, puder, solfjädrar och hovdamerna på Versailles med hjälp av Kristina Ekero Eriksson, författare till aktuella boken Förbindelsen som skildrar relationen mellan Marie-Antoinette och Axel von Fersen. Kärleken mellan dem är världsberömd, men detaljerna i den har fram tills helt nyligen varit okända. Genom att dechiffrera kärleksparets korrespondens får vi nu en fördjupad bild av hur relationen växte och fördjupades. Innan den fick sitt tragiska slut i och med Franska revolutionen.

Och så uppmärksammar vi det europeiska byggnadsvårdsåret som fyller 50 år i år och vill rikta uppmärksamheten mot behovet att värna om våra byggnader. Svenska byggnadsvårdsföreningens Helena Hammarskiöld och Stephan Fickler berättar om byggnadsvårdens historia och ställning idag.

I 250 år har staten, kyrkan, läkare och andra experter haft åsikter om vad som är en bra förälder, och vad som är en dålig. Vi granskar råden som präglat föräldraskapet sedan 1700-talet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Maja Larsson är aktuell med boken ”Föräldrarnas födelse” där hon undersöker vilka råd och tips som påverkat svenska föräldrar sedan 1700-talet. Vi följer med henne på en resa genom seklernas experttips. För visst har det varit svårt att vara förälder när synen på barnen förändrats från att i äldre tider ha setts som en resurs i arbetslivet, till att de under 1800-talet förväntades lyda blint, eller vara nära föräldrarnas sexliv på 1970-talet.

Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om namnen på landskapen runt Mälardalen - vad är det för maktcentrum som Uppland, Sörmland och Västmanland relaterar till?

Programledare är Tobias Svanelid.

I närheten av ikoniska Göbekli Tepe har nu tjugotalet liknande platser börjat grävas ut. Tobias Svanelid besöker några av platserna som tillsammans målar upp den fantasieggande Tas Tepeler-kulturen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det så kallade Tas Tepelerprojektet syftar till att ge en rikare bild av den plats där den mänskliga civilisationen startade. På de böljande kullarna i sydöstra Turkiet samlades för 12 000 år sedan jägare i stora mängder och började för första gången i mänsklighetens historia uppföra gigantiska komplex i sten. De första stegen syns i Cakmaktepe där speciella kultiska byggnader i trä uppfördes. Fatma Sahin leder utgrävningarna där och berättar att kulturen som utvecklades på platsen snart skulle blomstra på platser som Sayburc och Karahantepe, där världens äldsta fullstora människoskulpturer har hittats och där unga jägare genomgick initiationsriter i bassänger som kan ha fyllts med blod.

Arkeologen Hans Georg Gebel och nationalekonomen Ola Olsson menar att fynden i sydöstra Turkiet nu ger oss anledning att omvärdera den så kallade neolitiska revolutionen. Att jordbrukande och domesticerade djur inte verkar ha varit orsaken till att människan först blev bofast.

Programledare är Tobias Svanelid.

I sydöstra Turkiet skriver utgrävningarna av Göbekli Tepe om historien. Det enorma komplexet, åtminstone 11 500 år gammalt, berättar en ny historia om jägarbefolkningens förmåga att organisera sig.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den har förbluffat forskare i 30 år sedan den upptäcktes på en höjd överblickande den Bördiga halvmånen. Hur kunde jägar-samlare uppföra enorma stenkomplex och smycka dem med fantasifulla avbildningar av vildsvin, gamar och spindlar? Tobias Svanelid besöker Göbekli Tepe och träffar forskarna som nu kartlägger platsen. Lee Clare som ansvarar för utgrävningarna målar upp bilden av vilda ceremonier med döskallar som tycks ha ägt rum i de speciella kultiska byggnaderna. Arkeologen Svend Hansen spekulerar i hur platsens rika symbolik egentligen ska uttydas, och nationalekonomen Ola Olsson menar att Göbekli Tepe gör att vi behöver förändra vår bild av jägarstenåldern.

Ane den Gamle, Ingjald Illråde och Ottar Vendelkråka är sagofigurer som rensats bort ur de svenska historieböckerna. Men en ny bok argumenterar för att det nu är dags att återföra sagorna till oss.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Daniel Sävborg är författare till ”Händelser ur Sveriges ohistoria” där han skildrar vikingatidens och medeltidens sagokungar. Ofta är det dråpliga eller våldsamma berättelser, som den om Fjolner som drunknade i mjöd eller kung Gaute som bevittnade hur ättestupan användes. Men även om dessa figurer aldrig funnits på riktigt är det hög tid att återföra deras berättelser till det allmänna medvetandet, anser författaren, för att på det sättet göra den svenska historian och det svenska kulturlandskapet mer levande.

Vi uppmärksammar också förra årets viktigaste arkeologiska upptäckter och firar av två jubilarer - Sveriges Radio som fyller 100 och Vetenskapsradion Historia själv, som fyller 25!

Programledare är Tobias Svanelid.

Följ med Tobias Svanelid på en resa från bronsålderns Grekland, via öländska fornborgar och Göteborgs hällristare till 20-talets bilbomber, 40-talets spökraketer och 1700-talets nattlöperskor!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi återvänder till platserna och berättelserna som bär på spännande historier som Vetenskapsradion Historia skildrat under 2024. Det blir en resa från forntiden med Cyperns rika bronsåldersgravar, om våldsamma stenåldersbönder och galna gladiatorer till Karl Oskars presidentval, Ukrainska skyttegravar och forna generationers skolvägar.

Ett rop på hjälp och ett bevis för människans obändiga hopp. Flaskposten har i alla tider berättat om människor i nöd och en ny bok uppmärksammar dess historia. Vi slår också ett slag för ullåldern!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I boken ”Flaskpost - nödrop från verkliga skeppsbrott” berättar författarna Björn Hagberg och Martin Widman om 1800- och 1900-talets dramatiska fartygskatastrofer och hur människor i nödens stund skickat meddelanden i flaskor som rop på hjälp. Tillsammans berättar flaskposterna om sjöfartens roll i äldre tider, om sjömännens utsatta liv och om hur haven förenar oss. Men mest av allt om hur människor även när nöden varit som störst bibehållit hoppet.

Vi uppmärksammar också forskningen om ullens betydelse under bronsåldern, som arkeologen Sophie Bergerbrandt menar var den viktigaste och mest exklusiva varan i bronsålderns handelsnätverk. Hon menar till och med att vi borde byta ut begreppet bronsålder mot ullålder!

Och så svarar Dick Harrison på en fråga om straffet att stena någon. Är det ett påhitt av Monty Python eller något som verkligen hänt?

Programledare är Tobias Svanelid.

Historiker låter nu en AI leta efter historiska svenskar genom att lära sig att känna igen deras ansikten. Vi uppmärksammar projektet och besöker också jubilerande Centrum för Näringslivshistoria.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En AI håller på att lära sig känna igen historiska svenskars ansikten för att hjälpa forskarna att leta i Stadsarkivets och Stadsmuseets stora arkiv efter dessa människors livsöden. Historikern Mats Hayen berättar om projektet som kan ge helt ny information om helt vanliga svenskar, men som också skapar etiska utmaningar.

Vi besöker också det nio mil stora arkivet där Sveriges företag sparar sina arkiv för eftervärlden. Centrum för Näringslivshistoria har i 50 år sparat, bevarat och beforskat de rekordstora samlingarna som kan berätta om företagens ofta bortglömda roll i Sveriges historia. Alexander Husebye och Anders Houltz på arkivet berättar om vikten av att minnas industridesigners, galna oljeprojekt och kopparletning i Härjedalen.

Programledare är Tobias Svanelid.

Hör våra tips på höstens bästa historieböcker så kanske du hittar nått att lägga under granen åt historienörden! Och för brädspelsälskaren tipsar vi om två romerska guldklimpar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kristina Ekero Eriksson, Urban Björstadius och Tobias Svanelid samlas traditionsenligt för att tipsa om sina favoriter ur höstens historiska bokskörd. Och så samlas spelpanelen för att testa två spel om Romarriket.

De böcker och spel som vi tipsar om är:

Den sista idealisten. Viktor Rydberg och hans tid av Anders Burman.

Världens äldsta historia av Jonathan Lindström.

Historien om Norrland. Dimmans land: Från istid till hungerår av Robin Olovsson.

Tant Valborg bar alltid turban när hon gick bort. En berättelse om en by av Gustav Bergström.

Stockholmsdrömmar. Staden som aldrig byggdes av Karl Kadhammar.

Ask och Emblas barn. Vikingarnas historia av Neil Price.

Hästen och människan. En fyratusenårig historia av Charlotte Borgerud.

Barnavård till salu. Förlossningshem och barnpensionat 1900-1975 av Johanna Sköld och Johanna Sjöberg.

Hansan. Ett handelsimperiums uppgång och fall av Dick Harrison.

Fängslade öden. Tjuvar och bedragare i 1800-talets Sverige av Bonnie Clementsson.

Skogen. I folktro, sägner och sagor av Tora Wall.

Varje tugga är en tanke. Svensk matkultur under 800 år av Richard Tellström.

Flitiga och sysslolösa. Essäer om 1700-talets Europa av Johanna Ilmakunnas.

Concordia av Mac Gerdts

Ave Caesar av Wolfgang Riedesser

Samburufolkets hällmålningar i norra Kenya kan ge större förståelse för varför bronsålderns skandinaver ristade skepp och vapen i berget. Och hör om kulningens traditioner som nu kan bli världsarv.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Än idag målar herdarna i samburufolket i norra Kenya sina hällar med vita, röda och svarta färger. Elefanter, lejon och människor är ofta motiven. Arkeologen Peter Skoglund berättar om den forskning som nu utgår ifrån denna moderna hällmålningstradition och vad den kan ge för ledtrådar till vår förståelse för våra egna hällristningar från bronsåldern.

Vi diskuterar också kulningens historia med anledning av att UNESCO i veckan beslutar om den svensk-norska fäbodkulturen kommer bli ett nytt världsarv. Och så reder vi ut varför den medeltida Skogbonaden flimrar förbi i en Disneyfilm från 2001.

Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om hur vikingarna såg på homosexualitet.

Programledare är Tobias Svanelid.

Hästen har varit människans bästa vän i 4000 år och under medeltiden formades hela samhället runt dess bepansrade ryttare. Vi berättar hästens historia och tar tempen på dess storhetstid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hästen har drivit civilisationens utveckling menar Charlotte Borgerud, aktuell med boken Hästen och människan : en 4000-årig historia. Vi träffar henne och hennes häst för att diskutera hur relationen mellan hästen och människan format vår värld.

Dessutom besöker vi årets Medeltidsvecka, vars tema var just hästen, och där föredrag och jippon på hästtemat avlöste varandra. Dick Harrison poängterar att det var just under medeltiden som hästen fick en alldeles exceptionell roll i samhället, och där makten över hästen födde den riddarkultur som dominerade det medeltida samhället. Historieprofessorn Kurt Villads Jensen berättar om hästaveln vid medeltidens munkkloster, där de fromma munkarna hade samvetskval när de tränade stridshingstar som skulle sättas in i strid mot kristna furstar. Och Isabelle Mackenzie på Medeltidsveckan menar att islandshästen kanske är det närmaste vi idag kommer en medeltida häst.

Programledare är Tobias Svanelid.

Hösten 1946 smällde flera bomber i centrala Stockholm. Polisen sökte febrilt efter bombaren, eller Sabbatssabotören som han kallades, som hade valt att genomföra sina dåd på just lördagar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Stockholmarna fruktade nästa sprängdåd. Hösten 1946 detonerade bortåt tio sprängningar i centrala Stockholm, många med stora konsekvenser för byggnader och butiker. Press och radio rapporterade upphetsat om dåden. Historikern Mats Hayen berättar om Sabbatssabotören som ska visa sig bestå av tre ynglingar med ett osunt intresse för dynamit.

Dessutom om det nya stora forskningsprojekt Den vikingatida världen, där arkeologerna nu ska spåra vikingarnas resor och spår mycket längre bort från Skandinavien än man tidigare gjort. Neil Price leder forskningen och hoppas få bättre förståelse för hur vikingar kan ha rest hela vägen till Indien och Kina.

Och så berättar Urban Björstadius om nya upplagan av Om krisen eller kriget kommer och jämför med hur myndighetsutskicket såg ut under kalla kriget. Fokus har nu förskjutits från att staten ska ta hand om sina medborgare till att medborgarna ska ta hand om sig själva.

Bioaktuella Gladiator II vill spela på vår tids besatthet av Romarriket och spegla vår tids våldsamheter och politiska turbulens genom antikens lins. Vi diskuterar antikfilmens historia och framtid!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För 25 år sedan blåste Russel Crowes Gladiator liv i den insomnade antikfilmgenren. Årets uppföljare hoppas kanalisera vår egen tids fascination för antikens Rom med sina orgier, våldsamheter och palatsintriger. Historikern Ulf Zander menar att filmerna om antiken, från stumfilmens dagar, via 60-talets Cleopatra till dagens Gladiator II vill spegla vår egen samtid i våra fantasier om Romarriket.

Dessutom fortsätter vår serie om historiska smällar och historikern Mats Hayen berättar om ”Piperska smällen”, Sveriges första bilbomb, och den makalösa historien bakom attentatet, där både Göring, Chaplin och den mystiska Madame X passerar revy!

Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om vad 1920-talets amerikanska gangstervåld, med Al Capone i spetsen, har gemensamt med vår egen tids gängvåld. Och vad dåtidens åtgärder kan lära oss om hur vi idag ska komma tillrätta med gängvåldet.

Programledare är Tobias Svanelid.

De första svenskarna i Amerika var republikaner men frågan är hur de röstat i årets presidentval? Tobias Svanelid tar tempen på svenskamerikanska röstningstrender när Mobergs utvandrare nu fyller 75!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Dag Blanck, föreståndare för Svenska institutet för Nordamerikastudier, misstänker att Karl-Oskar och Kristina hade röstat på Trump. I vilket fall var de, liksom de flesta andra svenskamerikaner på 1800-talet, övertygade republikaner och älskade Abraham Lincoln. Men idag är den svenskamerikanska rösten lika delad som resten av USA:s, och trenden att svenskamerikaner gärna röstar på andra svenskättlingar är inte heller lika tydlig.

Vi uppmärksammar också världens första brevbomb i vår miniserie om svenska historiska explosioner. 1904 exploderade den första brevbomben, eller ”helvetesmaskinen” som den kallades i samtiden”, men den skulle snart följas av flera...

Och så svarar Dick Harrison på en fråga om kung Karl Knutsson Bonde. Varför uppmärksammas inte han lika mycket som Gustav Vasa för sitt passionerade danskhat och för sina många (!) kröningar?

I Halloweentider tar Tobias Svanelid tempen på medeltidens ruskiga sjöjungfrur som inte alls liknade Disneys Ariel. Vi lär känna vampyren Elisabeth Bathory och kikar på järnskatten från Östersjön.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Först under medeltiden fick sjöjungfrun kvinnokropp och fiskstjärt. Då var hon också ett läskigt honmonster som skulle lära sjömän om sedlighet och farliga kvinnliga lustar berättar Emma Holmberg som undersökt medeltidens sjöjungfrur.

Vi håller oss kvar vid vattnet när Osmundvrakets unika last, sönderrostade klumpar med osmundjärn, nu bärgats i Stockholms skärgård. Marinarkeologerna och historikerna är eld och lågor över vad fynden nu kan berätta om svensk handeln under 1500-talet, men också vad skeppet kan berätta om marin teknologi och om livet ombord på ett handelsfartyg under 1560-talet.

Och så reder Dick Harrison ut myterna om den blodbadande grevinnan Elisabeth Bathory. Var hon egentligen en vampyr och vad vet vi om hennes påstådda fäbless för att dricka och bada i unga flickors blod?

Programledare är Tobias Svanelid.