Vetenskapsradion Historia

Vilka var stenålderns gropkeramiker som levde längs Skandinaviens kuster? Vi uppmärksammar forskningen om säljägarna i Ajvide på Gotland där jägar- och fiskekulturen frodades för 5000 år sedan.

De vägrade bli bönder och valde istället att fiska och jaga säl längs Skandinaviens kuster. I gotländska Ajvide finns de bäst bevarade resterna av den gropkeramiska kulturen, som för 5000 år sedan dominerade våra kuster och som inte ville beblanda sig särskilt mycket med jordbrukarna i inlandet. Tobias Svanelid uppmärksammar den aktuella forskning som nu försöker förstå sig på gropkeramikerna bättre och som bland det enorma skelettmaterialet ifrån Ajvide hittar tecken på enorma grisfester, igelkottsdyrkan och en envishet att hålla kvar vid sin egen livsstil i konkurrens med bönderna.Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om hur det kunde gå så snabbt när islam spreds över Europa och Asien under medeltiden.

Hur skapades Sveriges största propagandamålning från Stormaktstiden? Nytt forskningsprojekt kartlägger Riddarhusets blaffiga takmålning. Och så reder Dick Harrison ut svenska kolonialäventyr i Afrika.

Riddarhusets tak pryds av konstverket Dygdernas rådslag, där 1600-talets Moder Svea sitter uppflugen på ett moln för att sprida budskapet om den nya supermakten Sverige. Konstnären David Kläcker Ehrenstrahls målning har kommit att bli sinnebilden för stormaktstidens svenska propaganda, men hur bilden kom till och hur den har förändrats undersökt nu i ett nytt forskningsprojekt. Med hjälp av infrarött och ultraviolett ljus försöker konstvetare nu penetrera konstverkets historia.Dessutom återser vi den arga historikern, bloggkollektivet som ville få in historiska perspektiv i samtidsdebatten, men som nu lägger ner. Varför?Och så reder Dick Harrison ut den smått nedtystade historien om Sveriges koloniala äventyr på afrikanska Guldkusten.Programledare är Tobias Svanelid.

De historiska trådarna mellan Sverige och Ukraina är många och starka, inte minst under vikingatid och under Karl XII:s fälttåg i öst. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar vår gemensamma historia.

Under vikingatid kryllade Kiev av svenskättade vikingar och på 1700-talet stred Karl XII för Ukrainas sak. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar forskningsprojekten som nu vill rikta ljuset på Sverige och Ukrainas långa gemensamma historia som döljer sig i arkivens och museernas källare.Elin Fornander vid Historiska museet berättar om det nya initiativ som syftar till att lyfta fram de föremål i både svenska och ukrainska museer som kan berätta om kontakterna mellan länderna. Det handlar, menar hon, om ett nytt sätt att berätta historia och att låta var och en dra sina egna slutsatser av de många källor som finns.Arkeologen Charlotte Hedenstierna Jonsson berättar om det skandinavisk-slaviska samhälle som växte fram runt Kiev under vikingatiden och vad nya DNA-analyser kan berätta om den multietniska befolkning som gärna ville framstå som tuffa vikingar, oavsett vilket ursprung man hade.Och så berättar historikern Jan Mispelaere vid Riksarkivet om alla de dokument som avslöjar Karl XII:s och Stormakts-Sveriges djupa engagemang för ett fritt Ukraina. Förutom den första ukrainska konstitutionen finns i svenska arkiv unika dokument som berättar om den ukrainska nationens första stapplande steg.Programledare är Tobias Svanelid och programmet spelades in för publik på Historiska museet på årsdagen av Rysslands invasion av Ukraina.

Hur länge kan en gäst stanna hos dig innan du tröttnar? Nu har historiker undersökt gästfrihetens historia och avslöjar våra attityder gentemot främlingar, flyktingar och krigsfångar.

Hur har vi tänkt kring gäster, flyktingar och andra som kommit på kortare eller längre besök i Sverige? I en aktuell bok undersöker historiker gästfrihetens historia, där svenskarna, redan sedan medeltiden verkat ha intagit en särställning.- Adam av Bremen skrev redan på 1000-talet att av alla folk kring Östersjön var svenskarna de mest gästfria, berättar historikern Wojtek Jezierski.Historikerna Olof Blomqvist och Sari Nauman studerar situationen med krigsflyktingar och krigsfångar som kom till Sverige under Stora nordiska kriget på 1700-talet, och som snabbt kom att bli undersåtarnas, snarare än kungens ansvar. Hur flyktingarna skulle hjälpas och vem som var i störst behov av hjälp var frågor som svenskarna då ställde sig för första gången.Dessutom svarar Dick Harrison om vilket som varit det senaste kriget som Storbritannien förlorat.Programledare är Tobias Svanelid.

Hur får man ner Sveriges 15 000 år långa historia på 10 timmar? Vi träffar producenterna bakom kommande SVT-satsningen Historien om Sverige. Och så analyserar vi Sveriges största fiasko på slagfältet.

Det är televisionens genom tidernas största satsning på en historisk dokumentärserie. I höst får SVT:s Historien om Sverige premiär men redan nu tar Vetenskapsradion Historia pulsen på mastodontprojektet som försöker sammanfatta 15 000 år på 10 timmar. Vi följer med när Axel von Fersen klubbas ihjäl av en ilsken folkhop och pratar med producenter, regissör och maskörer om utmaningarna att återskapa historien.Dessutom reder Dick Harrison ut hur Sveriges blodigaste fiasko på slagfältet, slaget vid Kirkholm 1605, kunde hända, och varför vi så ogärna vill tala om katastrofen fyrahundra år senare.Programledare är Tobias Svanelid.

Hur gick det till när de gamla asagudarna byttes mot Jesus? Ny forskning visar att processen kunde gå våldsamt till och att många hedniska tankar levde kvar långt in i vår egen tid.

Med mutor, hot och våld tvingade kyrkan och missionärerna Nordens hedningar att lämna sina gamla gudar. Tor, Oden och Freja byttes mot Jesus Kristus under en process som ibland var allt annat än fredlig. Religionshistorikern Olof Sundqvist har undersökt hur den här revolutionerande förändringen i Norden gick till och vad som levt kvar av hedniska tankar och trosföreställningar också efter att kyrkorna började byggas.Dessutom om mossliken som nu inventerats och undersökts i en ny studie. Arkeologen Sophie Bergerbrant berättar om den mångtusenåriga traditionen att sänka ner människokroppar i dimmiga mossar och kärr och hur den här seden levt kvar långt in i modern tid.Programledare är Tobias Svanelid.

Flickor förväntades ta mest ansvar för oönskade graviditeter och sexuellt överförbara sjukdomar också under den sexuella revolutionen. Trots nya tankar levde gamla normer kvar visar ny forskning.

Den sexuella revolutionen på 70-talet innebar en ny syn på sex och samliv, men gamla tankar levde kvar. Historikern Anna-Karin Larsson har studerat debatterna i dåtidens medicinska tidskrifter och visar hur flickor fortfarande förväntades ta ansvar inte bara för sin egen sexualitet men också för pojkarnas.Vi undersöker också hur minnet av Mahatma Gandhi lever kvar i Indien, 75 år efter mordet på landsfadern. Sveriges Radios Sydasienkorrespondent Naila Saleem menar att Gandhi inte hade känt igen sig i dagens Indien.Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om hur det gick till när den långa gränsen mellan Sverige och Norge skulle dras på 1700-talet.Programledare är Tobias Svanelid.

Inte som lamm till slakt. Kenneth Hermeles nya bok om judiskt motstånd under Förintelsen ger en helt ny bild av hur judar i Europa gjorde kraftigt motstånd mot sina nazistiska bödlar.

Judarna gjorde inte nämnvärt motstånd mot sina nazistiska bödlar under Förintelsen, utan leddes som lamm till slakt har det hetat. Nu visar författaren Kenneth Hermele i en aktuell bok att så var långt ifrån fallet och tillsammans med Tobias Svanelid diskuterar han såväl våldsamma partisanaktioner, dödliga danserskor i förintelselägren och kulsprutor i synagogan, som judisk smuggling, teateruppsättningar och arkivarbete som tillsammans ger bilden av ett kraftfullt judiskt motstånd.Dessutom reder Dick Harrison ut hur rädda folk var inför millennieskiftet år 1000.

Vetenskapsradion Historia fortsätter resan i etruskernas fotspår, i jakt på det mytomspunna folkets liv för 2 500 år sedan, bland mäktiga tempelruiner och praktfulla gravkammare.

Följ med Tobias Svanelid och arkeologen Richard Holmgren i etruskernas fotspår när de fortsätter att söka efter spåren efter såväl de levande som de döda etruskerna. I San Giovenales 2 500-åriga ruiner testar man dryckesspel och i Tarquinias tempelruiner diskuteras augurernas och andra etruskiska siares förmågor att förutsäga framtiden. Dessutom besöker man de magnifika gravfälten i Monterozzi Italiens Konungarnas dal, testar att måla svartfigurig keramik på etruskiskt vis, och reser till Banditaccianekropolen, den antika medelhavsvärldens största gravplats med praktfulla gravar som skildrar livet på 500-talet före Kristus.

Följ med Tobias Svanelid och arkeologen Richard Holmgren på en resa i etruskernas värld. Vad var det för folk som föregick romarna som Italiens härskare och varifrån kom de?

De dominerade de italienska halvön hundratals år innan romarna steg upp på scenen, och de utvecklade en kultur som än idag fascinerar och förbryllar. Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid reser med arkeologen Richard Holmgren till etruskernas värld för att ta reda på vilka detta mytomspunna folk egentligen var. I gravkammare, djupa raviner och bland etruskiska ruiner och lämningar diskuteras bland annat frågan om etruskernas mystiska ursprung och språk. Var kom de egentligen ifrån? Och så diskuteras en teori till varför etruskerna kom att få en så dominant position runt Medelhavet för 2 500 år sedan.

Demokratiska städer, buffeltokiga präriefolk och mänsklig uppfinningsrikedom och lekfullhet står i fokus när forntidshistorien nu skrivs om. Vi träffar författaren till omdebatterade Början på allt.

Vår bild av forntiden och människans förhistoria formades för hundratals år sedan, men är dags att slå sönder. I boken Början på allt vill arkeologen David Wengrow och antropologen David Graeber ge en myllrande bild av alla de olika sätt som forntidsmänniskan format sina städer och tidiga civilisationer på. Glöm föreställningarna om en ursprunglig utopisk harmoni eller ett allas krig mot alla forntiden kunde vara allt detta men mycket, mycket mer.Dessutom listar Urban Björstadius det gångna årets tio viktigaste arkeologiska upptäckter och så träffar vi egyptologen Zahi Hawass som suttit som en spindel i nätet i all fornegyptisk forskning de senaste femtio åren och nu är engagerad i utgrävningarna av den bländande staden Aten.Programledare är Tobias Svanelid.

Vad minns du av historieåret 2022? Följ med Tobias Svanelid till årets jubileer och mest spännande forskning!

Historiskt storkrig i Europa, historiskt höga elpriser och en historiskt skenande inflation. År 2022 har varit ett historiskt år, och Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid guidar dig runt bland de viktigaste historiska händelserna, från Vasaloppsjubileum till återskapade historiska spritsorter.

Följ med Tobias Svanelid till Rhodos där spåren efter en av världshistoriens blodigaste belägringar fortfarande finns kvar. Hör om riddarnas sista strid, där johanniterorden försvarade sig mot turkar.

För femhundra år sedan utspelade sig en av världshistoriens blodigaste och mest ikoniska belägringar. Uppemot 70 000 turkiska soldater stod mot 700 korsriddare på den grekiska ön Rhodos i vad som vissa menat var riddarnas sista strid. Tobias Svanelid reser till Rhodos för att se de mäktiga befästningarna och diskuterar belägringen med historikern Dick Harrison och vad striden kom att leda till för såväl johanniterorden som för turkarna.Dessutom träffar vi historikern som försöker förklara varför det känns så skönt när svenska skidlöpare vinner mot norrmän i OS.

Glimrande hovliv, smarriga kolbullar, kloka korpar och fjälliga sjömänniskor samsas i Vetenskapsradion Historias julklappsboktips! Och så testar vi brädspelet i Jane Austens herrgårds-England!

Missa inte Vetenskapsradion Historias julklappstips där Kristina Ekero Eriksson, Urban Björstadius och Tobias Svanelid tipsar om böcker om glimrande hovliv och kungligheter, om kolning, saffran, korpar och mycket, mycket annat. Och så testar Spelpanelen att navigera i Englands Downton Abbey-miljö i spelet Obsession och att överleva Första världskriget i The Grizzled.Böckerna och spelen som nämnts i programmet:Sagan om Saffran av Gunnel CarlssonKarl XV av Thorsten SandbergFrån Savolaxbrigden till Särskilda skyddsgruppen av Fredrik Eriksson, Lars Ericson Wolke och Gunnar ÅseliusAnfallskrigens argument av Ove BringTill eftervärlden av Marianne Molander BeyerDödens idéhistoria av Karin Dirke, Andreas Hellerstedt och Martin Wiklund (red)Mumier av Sofia HäggmanDe utomordentliga av Maja BondestamHovet av Björn AskerKolning av Gunnar NygrenKorpen av Bengt-Erik Engholm och Lina BlixtEuropas mödrar av Karin BojsJärnålderns symboler och dolda budskap av Kent AnderssonObsession av Dan HallagenThe Grizzled av Fabien Riffaud och Juan Rodriguez

För femtio år sedan landade Apollo 17 på månen, men nu är vi på väg dit igen. Hör om människans ständiga längtan efter månen och vad vi genom historien trott och tänkt om denna mystiska himlakropp.

Det har gått femtio år sedan människan senast satte fötterna på månen men nu är vi så smått på väg dit igen. Tobias Svanelid samtalar med arkeologen och amatörastronomen Jonathan Lindström om vad månen betytt för oss människor genom historien och vad vi trott om denna den närmsta av våra himlakroppar. Var månfläckarna egentligen utspilld tjära? Kunde man starta kring när månen stod i nedan? Är det sant att vi blir mångalna?Och så berättar historikern Lisa Svanfeldt-Winter om sin forskning om 1800-talets vetenskapsdebatt om huruvida jorden var platt. Idag frodas dessa tankar på sociala medier, men redan i mitten av 1800-talet lanserade Samuel Rowbotham sina teorier om en platt jord.

Bänka dig i biofåtöljen och hör historikerna granska bioaktuella The Woman King, om Afrikas amazoner och Devotion - Top Gun i Koreakrigsmiljö!

I hundratals år stred kvinnor som elitsoldater i det afrikanska kungariket Dahomeys armé. Nu skildras deras liv och öden i bioaktuella The Woman King och Vetenskapsradion Historia granskar filmens historiska kvalitéer med hjälp av historikern Anders Claréus och diskuterar kvinnliga krigare och kvinnors deltagande i historiska krig med författaren Anna Larsdotter.Dessutom granskar vi aktuella Devotion en Top Gun-film under Koreakriget där Armémuseets Thomas Roth delar ut betyg.Programledare är Tobias Svanelid.

Smutsiga men ståtliga och tatuerade elitkrigare. Så beskrev muslimen Ibn Fadlan sitt möte med vikingar år 922. Men vad berättar han egentligen om relationen mellan nordbor och muslimer?

År 922 mötte den muslimske resenären vikingar under sina resor i nuvarande Ryssland. Han beskrev deras barbariska sedvänjor, deras obefintliga personliga hygien, deras tatueringar och hur en hövding begravdes i en båt. Men han talade också om dem som ståtliga och högvuxna krigare. Tobias Svanelid samlas arkeologen Charlotte Hedenstierna Jonsson och religionsvetaren Simon Sorgenfrei för att diskutera vad Ibn Fadlans berättelse betytt för vår förståelse av vikingar, men också vad den kan berätta om relationerna mellan Skandinavien och dåtidens högkultur, de muslimska kalifaten.Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om vad vi egentligen vet om slaget vid Herrevadsbro år 1251, slaget som påstås lagt grunden för det moderna Sverige och banat vägen för den nya staden Stockholm.

Omkring 300 människor miste livet i det kalla novembervattnet 1872, när havet höjdes drygt 3 meter och slog sönder kusterna längs södra Östersjön. Vi söker spåren efter denna bortglömda katastrof.

För 150 år sedan översköljdes Östersjöns kuster av en stormflod. Havsnivån höjdes på sina ställen med mer än tre meter och hundratals människor drunknade i det iskalla vattnet. Tobias Svanelid vandrar runt på Falsterbonäset där det fortfarande finns spår kvar efter stormfloden 1872, och träffar kustingenjören Caroline Hallin som berättar om katastrofen och vad vi idag kan lära av den.Och så uppmärksammar vi tidskapseln från Storkyrkan som presenterades för allmänheten tidigare i höstas, men som bär på ytterligare dolda budskap.Dessutom granskar vi Netflixfilmen På västfronten intet nytt och tar reda på vad den kan säga om vår tids skyttegravskrig i Ukraina.

Var det bläckfiskar, hajar eller galna mördare som orsakade Mary Celestes undergång. I 150 år har man nu spekulerat om spökskeppets öde och varför besättningen var spårlöst försvunnen.

I november 1872, för 150 år sedan, satte Mary Celeste segel för sin resa över Atlanten. Några veckor senare hittas hon drivande i vågorna utanför Portugals kust. Hennes besättning är spårlöst försvunnen. Allt sedan dess har spekulationerna om vad som hände Mary Celeste varit många och Tobias Svanelid reder ut bland teorierna om spökskeppets öden och äventyr, bland hajar, bläckfiskar, galna mördare och explosioner.Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om varför Norge blev monarki och inte republik vid unionsupplösningen 1905.

Han var en av Egyptens kortast regerande faraoner och dog knappt 20 år gammal. Ändå skulle upptäckten av hans grav ta världen med storm och orsaka faraos förbannelse.

Jag ser underbara ting rapporterade Howard Carter när han som första människa på mer än 3000 år kikade in i Tutanchamons grav för exakt 100 år sedan. Vetenskapsradion Historia berättar om upptäckten som tog världen med storm och födde en Egyptenfeber utan like. Och som dessutom följdes av flertalet mystiska dödsfall men vad ligger det egentligen för sanning i påståendena om mumiens förbannelse?Panelen med Jonathan Lindström och Kristina Ekero Eriksson återsamlas också för att diskutera andra banbrytande upptäckter i skuggan av Tutanchamon, och om de själva känt av förhistoriska förbannelser under sina egna arkeologiska utgrävningar.Programledare är Tobias Svanelid.

Vilka argument kan motivera ett anfallskrig. Genom årtusendena har stater, kungar och presidenter försökt rättfärdiga sina aggressionskrig och Vetenskapsradion Historia kartlägger argumenten.

Vi har rätten på vår sida. Vi är starkare. Motståndarna torterar våra vänner eller är nazister. Och det var fienden som sköt först. Så lyder anfallskrigens argument genom historien, från det antika Atens anfall på ön Melos, via Gustav III:s anfall på Ryssland och Putins anfall mot Ukraina. Vi träffar folkrättsexperten Ove Bring som undersökt anfallskrigens argument i en aktuell bok.Vi uppmärksammar också det nya fyndet av regalskeppet Äpplet, Vasaskeppets systerfartyg, som hittats på bottnen utanför Vaxholm.Dessutom reder Dick Harrison ut en lyssnarfråga om Ragnar Lodbrok. Vad vet vi egentligen om denna vikingahövdings existens?Programledare är Tobias Svanelid.

Nu återskapas två historiska spritsorter som kan skänka smaken av 1600-talet. Hör Vetenskapsradion Historia testa Vasaskeppets brännvin och 1700-talets mirakelkur - nu utan huggormskött!

En tydlig ton av anis präglar brännvinet som hittades ombord på Vasaskeppet när hon bärgades. Nu har spriten återskapats och Vetenskapsradion Historia uppmärksammar detta kanske världens äldsta bevarade brännvin, och diskuterar också konsten och utmaningarna med att återskapa historisk sprit. För samtidigt som Vasadrycken lanseras kommer också 1700-talets mirakelmedicin Hjärnes Testamente ut i handeln, men där tillverkarna fått utesluta bland annat originalingredienserna huggorm och opium.Dessutom uppmärksammar vi Ettans snus som fyller 200 år och därmed blivit Sveriges kanske äldsta varumärke som fortfarande finns i livsmedelshandeln. Hur väl liknar dagens snus 1820-talets?Programledare är Tobias Svanelid.

Under hundratals år levde många svenskar säsongsvis vid Norrlandskusten för att fiska i Bottenviken. Fiskarkapellen var mötespunkten som skänkte trygghet och tröst och nu kartläggs deras kulturarv.

För 400 år sedan började mellansvenska bönder resa till Norrlandskusten för att fiska. Ofta tog man med sig hela familjen och gårdens djur och tjänstefolk och var borta hela sommaren. Under det hårda livet bland Höga Kustens kobbar och skär var fiskekapellen ofta den enda trösten. Idag vittnar de om ett månghundraårigt kulturarv och nu har kapellen i Ångermanland och Medelpad undersökts. Vetenskapsradion Historia besöker Barsta kapell för att berätta fiskarkapellens spännande historia.Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om svedjefinnarnas historia i Värmland hur länge bibehöll man sina finska traditioner och finska namn egentligen?Programledare är Tobias Svanelid.

Hur såg hallen ut där Uppåkras mäktiga hövdingar en gång bodde och höll hov och där de smidde planer för det förhistoriska Skåne i kamp mot daner och svear? Snart vet vi svaret!

I mer än 1000 år dominerade Uppåkra de rika jordbruksbygderna i Skåne, och trots att inte mer än någon promille grävts ut av arkeologer har redan makalösa fynd gjorts. Nu tas nya spadtag på platsen i jakt efter hövdingahallen i Uppåkra, där stolta dynastier avlöst varandra under många sekel.Tobias Svanelid promenerar runt i Uppåkra med Dick Harrison som i sin aktuella bok Tusen år i Uppåkra målar upp bilden av ett mäktigt hövdingadöme, där de rika makthavarna sannolikt kontrollerade den religiösa kulten som de styrde ifrån sin hall och ifrån det mystiska kulthus som redan varit känt av arkeologerna. Kanske tillhörde de stammen harubarder, ett mytomspunnet folk som verkar ha kämpat med daner om makten runt Öresund.Dessutom redogör arkeologerna Mats Roslund, Torbjörn Ahlström och Håkan Aspeborg för de kommande unika utgrävningar som nu planeras vid hövdingahallen och som kommer att sprida nytt ljus över platsen som så länge utgjorde en stabil maktbas i södra Skandinavien.Och så tar vi en snabbtitt på de pågående arkeologiska undersökningarna på Gotska sandön, där säljägare och fiskare bott och verkat i fyratusen år.

För 200 år sedan knäcktes hieroglyfernas gåta med hjälp av texterna på den uråldriga Rosettastenen. Vi berättar hur det gick till, men också om Egyptens mumier som nu föräras en egen bok.

För 200 år sedan rusade språkvetaren Champollion till sin bror och utropade att han knäckt hieroglyfernas gåta. Vetenskapsradion Historia berättar historien om Rosettastenen som hittades i slutet av 1700-talet och som fungerade som en nyckel för att dechiffrera det fornegyptiska språket. Och om att en av nyckelpersonerna i pusslet faktiskt var svensk, Johan David Åkerblad, berättar historikern Fredrik Thomasson.Dessutom berättas de egyptiska mumiernas historia med anledning av aktuella boken Mumier. Egyptologen Sofia Häggman menar att det tog lång tid för de gamla egyptierna att bemästra den svåra konsten, som delvis påminner om ett PCR-test, och vi idag ofta glömmer att mumierna faktiskt är mänskliga kvarlevor och inte bara ett mytiskt väsen tillsammans med varulvar och vampyrer.Programledare är Tobias Svanelid.

Följ med till Bulverket - medeltidens sjunkna Atlantis - en gigantisk träplattform full av hus som nu kan avslöja 1000-åriga byggnadstekniker och vad plattformen en gång haft för funktion.

I början av medeltiden byggdes en enorm plattform av timmer ute i den grunda sjön Tingstäde träsk på Gotland. En kort tid senare övergavs platsen men ännu idag är bygget synligt som ett gigantiskt plockepinn någon meter under vattenytan. Tobias Svanelid hoppar i gummibåten tillsammans med arkeologen Peter dAgnan för att ta reda på vad Bulverket kan ha fyllt för funktion och för att fascineras av de extremt välbevarade träresterna som kan avslöja medeltidens byggnadstekniker.

En bonde med en kniv eller yxa i handen. Så såg 1600-talets typiska mördare ut visar den senaste forskningen som också försöker förstå varför dödligt våld blivit så mycket ovanligare i vår egen tid.

Antalet mord och dråp i Sverige har minskat avsevärt de senaste 400 åren. Vetenskapsradion Historia undersöker hur det kommer sig och hur det dödliga våldet såg ut på 1600-talet. I en ny forskningsrapport undersöker historikern Dag Lindström hur det dödliga våldet såg ut på 1640-talet, och kan visa att den typiska mördaren då var en bonde som tog livet av en nära vän eller granne i sitt eget hem med hjälp av ett skarpt föremål.Dessutom berättar historikern Gunnar Wetterberg om prästernas långa historia i Sverige landets kanske viktigaste och mest inflytelserika yrkesgrupp som har tröstat och förmanat, begravt, vigt, döpt och predikat i tusen år. I hans aktuella bok Prästerna lyfts deras insats upp i ljuset.Programledare är Tobias Svanelid.

Sverige hade kunnat bli symbolen för frihet, jämlikhet och broderskap om det inte varit för Gustav III:s statskupp för 250 år sedan. Hör om den och om klimatkrisen 1770 som pågick samtidigt.

För 250 år sedan ställdes Sverige på ända. De demokratiska tendenser som börjat spira under Frihetstiden slog i ett slag sönder av Gustav III under hans statskupp. Vetenskapsradion Historia tar med sig historikern Jonas Nordin till Stockholms slott för att ta reda på hur kungen lyckades med kuppen och vilka politiska konsekvenser den fick för Sverige. Och vad som hade hänt om kuppen misslyckats?Dessutom lyfter historikern Dominik Collet upp den allvarliga klimatkrisen under 1770-talet som en okänd anledning till att statskuppen lyckades. I missväxttider och nödår lyckades Gustav III navigera skickligt, samtidigt som andra regenter i Europa drabbades betydligt hårdare.Och så uppmärksammar vi 400-årsdagen av den spanska galeonen Atochas undergång, och fyndet av hennes last som räknas som den värdefullaste i marinarkeologins historia.Programledare är Tobias Svanelid.

Hör Vetenskapsradion Historia live från Tantolunden där Panelen och Tobias Svanelid diskuterar historiska val och forntida demokrati, men också sjunger om Tantobommen och diskuterar mammutrumpor.

Vetenskapsradion Historia sänder live ifrån Ekermanska malmgården på Södermalm i Stockholm och bjuder in Historiepanelen med Kristina Ekero Eriksson, Jonathan Lindström och Annika Sandén för att diskutera historiska val och stockholmshistorier med Södermalmskoppling.Hör om vikingatida tingsplatser, om Torgny Lagman, om demokratiska säljägare och crossdressande 1600-talstjejer, och lyssna på musikalisk underhållning av The Apricots som spelar låtar med demokratihistorisk anknytning.Programledare är Tobias Svanelid.

I november 1942 vände andra världskriget och Peter Englund vill nu ta reda på hur vanliga människor upplevde denna tumultartade tid. Dessutom tar vi reda på vad Facebook gör med vår historiesyn.

Hur kändes det att leva under en av de mörkaste och mest tumultartade månaderna under 1900-talet? Historikern Peter Englund har i aktuella boken Onda nätters drömmar samlat berättelserna från ett 40-tal helt vanliga människor som på olika sätt påverkades av krigets vändpunkt frontsoldater, journalister, sexslavar, koncentrationslägerfångar och helt vanliga hemmafruar. Tobias Svanelid träffar författaren för att ta reda på vad dessa erfarenheter kan säga oss idag och vilken ny bild de ger av andra världskrigets vändpunkt.Dessutom uppmärksammar vi pinfärska forskningsfältet digital minnes- och historiekultur, där historiker och andra forskare nu vill ta reda på vad Facebook och andra sociala medier gör med våra minnen och vår historiekultur. Robin Ekelund vid Malmö universitet är en av få svenska forskare som fördjupat sig i ämnet.

Ta med dig en historiebok i hängmattan så blir sommaren både spännande och lärorik. Och om det regnar kanske ett historiskt brädspel kan funka som underhållning?

Skandaler i societeten, mumiens förbannelse eller kolgruvor i Storbritannien kanske kan underhålla i hängmattan i sommar? Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid sammankallar Kristina Ekero Eriksson och Urban Björstadius för att tipsa om historiska böcker inför semestern, och så testar Spelpanelen två historiska brädspel med industrihistoriskt tema och delar ut betyg.Böcker och spel som nämns i programmet:Historiska kärlekspar av Sara GribergSveriges historia för släktforskare av Roger Axelsson, Carin Bergström, Carl Henrik Carlsson och Sofia LingDe kommer att vara annorlunda svenskar av Simon Sorgenfrei Jaquette Gyldenstolpe av Anna-Lena BergSvarta St Barthelemy av Fredrik ThomassonSveriges långa historia av Jonathan LindströmTusen år i Uppåkra av Dick HarrisonKlart skepp av Ann Pålsson (redaktör)Ruths garderob av Ingela BendtExtas i folkhemmet av Leonidas AretakisJakten på Tutankhamon av Bengt Fredriksson och Andreas PalmaerFurnace av Ivan LashinBrass Birmingham av Gavan Brown, Matt Tolman och Martin Wallace

Hör om stridshingstar, fotbollskrig, 1200-talets Vietnamkrig och mycket annat i Vetenskapsradion Historias lyssnarfrågemarathon där Dick Harrison svarar på lyssnarnas egna frågor i ett helt program.

Vad hände under Fotbollskriget 1969 och Körsbärskriget 1631 och varför bröt de ut? Följ med Vetenskapsradion Historia på Dick Harrison långlopp, årets lyssnarfrågemarathon där historieprofessorn besvarar lyssnarnas egna frågor. Denna gång berör samtliga frågor historiska krig med anledning av den pågående ryska invasionen av Ukraina.Programledare är Tobias Svanelid.

Från Kronans undergång utanför Öland till den stora segern vid Svensksund. Flottans historia har format riket. Den har skapat stormakten Sverige och skyddat landets handel. Nu fyller den 500 år.

För femhundra år sedan ankrade ett antal krigsskepp upp i Slätbaken. Skeppen, som köpts på kredit från Lübeck, skulle komma att utgöra de första fartygen i den svenska flottan, och i Vetenskapsradion Historia berättar historikern Lars Ericson Wolke om flottans födelse och betydelse för Sveriges historia.Följ med till platserna för flottans största segrar och nederlag, till vattnen utanför Öland och till Finska viken, och hör om hur man nu planerar att fira jubiléet i en tid då flottans roll danas om igen.Programledare är Tobias Svanelid.

Glöm den skäggige grottmannen och tänk dig istället en fingerfärdig och pratsam kulturvarelse med goda relationer med vår egen art. Det är författaren Rebecca Wragg Sykes budskap i aktuella Släktskap.

Satte han på sig en kostym hade man knappt sett någon skillnad mellan neanderthalaren och oss själva. Vetenskapsradion Historia tar pulsen på den senaste forskningen om vår nära kusin som nu presenteras i aktuella boken Släktskap av arkeologen Rebecca Wragg Sykes. Med dagens vetenskapliga metoder kan en enda neanderthaltand avslöja vad personen åt, hur den reste, hur länge den ammades och hur den tillverkade sina verktyg, och all denna kunskap ger oss ny en helt ny bild av vår nära släkting. Glöm den barbariske grottmannen, och tänk dig istället en kulturellt utvecklad varelse som säkert hade nära samarbete med vår egen art, menar författaren.Och så tipsar Panelen om historiska sommaraktiviteter och lekar som kan förnöja oss och reder ut vilken roll barnen spelat i historien apropå aktuella säsongen av Stranger Things.Programledare är Tobias Svanelid.

Följ med Tobias Svanelid på en vandring längs Birger Jarlsgatan, startpunkten för den muslimska invandringen i Sverige. Och hör om korstågens betydelse för islams expansion.

Stockholmsutställningen 1897 fick besök av den ryske muslimen Ebrahim Umerkajeff, en pälshandlare som hittade kärleken i Sverige och blev kvar. Om honom och de andra tidiga muslimska invandrarna som fick svenskt medborgarskap handlar religionsvetaren Simon Sorgenfreis aktuella bok De kommer att vara annorlunda svenskar. Tobias Svanelid tar med författaren på en vandring längs Birger Jarlsgatan i Stockholm, platsen för de första svenska muslimernas företag och startpunkten för den utveckling som idag gjort Sverige till ett av världens mest mångkulturella länder.Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om vad som hade hänt med Europas kristna befolkning om påven Urban II aldrig dragit igång korstågen.

Ormen Friskes undergång på Nordsjön 1950 är en tragedi i Kalla krigets skugga. Nu lyfts berättelsen fram och frågetecknen rätas ut. Dessutom undersöker vi tjusningen med att bygga gamla träbåtar.

Sommaren 1950 gick vikingaskeppet Ormen Friske under i Nordsjöns stormiga vågor. 15 man följde henne i djupet, och i Vetenskapsradion Historia undersöker vi den gripande och märkliga händelsen, en fartygskatastrof och en nationell tragedi i Kalla krigets skugga. Jack Werner är aktuell med boken Ormen Friske och berättar om människorna bakom frisksportprojektet att återskapa ett vikingaskepp och det misslyckade försöket att segla det ut i Europa.Dessutom besöker vi skeppsbyggarskolan på Skeppsholmen i Stockholm, där återskapade galeasen Förlig Vind nu tar form. Nyligen utsågs det traditionella nordiska skeppsbyggeriet till ett immateriellt världsarv, men vad är det egentligen som lockar med att återskapa gamla träfartyg?Programledare är Tobias Svanelid.

1600-talets Dalarö var en förstad till Stockholm bestående av tätpackade fartyg. Vi reser dit för att ta pulsen på porten till stormakten Sverige och söka spåren efter dess farleder.

Dalarö var porten till stormaktstidens Sverige. Här samlades krigsskeppen inför sjöslagen på Östersjön och hit flockades handelsfartygen i jakt på stormaktens rikedomar. Vetenskapsradion Historia söker tillsammans med marinarkeologen Niklas Eriksson efter spåren av skeppslivet som avtecknar sig på havsbottnen och vid Dalarös skär och grynnor.Och så reder Jonathan Lindström ut om Harkilar verkligen var namnet på den äldsta kände svensken, eller kanske snarare namnet på hans svärd. En lyssnare undrar hur säker man kan vara på vad fyndet av en svärdsskida med runor från 300-talet egentligen berättar.Och så svarar Dick Harrison på en fråga om vilken kopplingen egentligen är mellan goter och gutar.Programledare är Tobias Svanelid.

Följ med till polispaltarnas, uteliggarnas och lönnkrogarnas tid som populariserats av Niklas Natt och Dag och nu undersöks i en aktuell avhandling. Bellman noir på riktigt!

1790-talets mörkersidor har lockat mängder till Niklas Natt och Dags Bellman noir-trilogi. Vetenskapsradion Historia djupdyker i uteliggarnas, mördarnas och polispaltarnas Stockholm tillsammans med författaren och går också på en vandring runt Gamla Stans en gång smutsiga och illaluktande gränder tillsammans med historikern Tobias Osvald som undersökt stadens polisiära insatser och utmaningar under Bellmans epok. Uteliggare, lönnkrogar och fuskbyggda dass var några av de vanligaste problemen.Programledare är Tobias Svanelid.

Bolmört, flugsvamp och andra droger har inmundigats i Sverige i jakt på extasen. Det menar författaren som gör upp med bilden av den rationella svensken - till och med Carl von Linné gillade opium!

Vikingarnas völvor, 1600-talets häxor och 1900-talets KI-forskare var alla fascinerade av drogstimulerad extas. I aktuella Extas i folkhemmet gör författaren Leonidas Aretakis upp med den svenska självbilden som en nykter och rationell nation och berättar extasens och de psykedeliska drogernas historia i Sverige.Dessutom reder Dick Harrison ut om berättelsen om råttfångaren i Hameln har en verklighetsbakgrund.Programledare är Tobias Svanelid.

Det var demokratin och kungafamiljens kamp för existensberättigande som förvandlade Stockholms slott från lyxhem till museum. Vi besöker slottet och återträffar också Panelen för att prata hämnd.

Kungliga slottet i Stockholm förvandlades under 1900-talet från bostad till museum, från lyxigt residens till ett besöksmål för turister. Konstvetaren Rebecka Millhagen Adelswärd har kartlagt hur förvandlingen gick till och vad Slottets förvandling kan berätta om vår egen tid.Dessutom återsamlas Panelen för att diskutera hämndens eviga kraft genom historien utifrån bioaktuella The Northman, och hur dagens debatt om Nato-medlemskap har historiska paralleller till 500-talets Sveavälde och slaget vid Svolder år 1000.Programledare är Tobias Svanelid.

Hur uppstod den unika kulturen på Påskön, med sina magiska stenskulpturer och märkliga skriftspråk? Och vad hände med Påskön efter att européer upptäckte ön för 300 år sedan?

På påskdagen 1722 gick européer för första gången i land på Påskön, den gräsbevuxna ön mitt i Stilla Havet med sina märkliga, mystiska stenskulpturer. Allt sedan dess har öns kultur och historia gäckat oss och i Vetenskapsradion Historia samtalar Tobias Svanelid med arkeologen Helene Martinsson Wallin om vad européernas möte med Påsköborna betydde för ön, hur ön blivit symbol för mänsklig miljöförstöring och civilisationernas kollaps och hur ön egentligen befolkades hade Thor Heyerdahl rätt i sina teorier om sydamerikanska kopplingar till Påskön?

Följ med till medeltidsmetropolen Uppsala som nu avslöjar sina hemligheter i en ny utgrävning. Och träffa pojkkejsaren Elagabalus, Roms värste regent och historiens första transvestit.

Under medeltiden förvandlades forntidens heliga kultplats till Upplands metropol med ärkebiskopssäte och marknad vid Fyrisåns forsar. Vetenskapsradion Historia besöker de pågående utgrävningarna på Stora torget i Uppsala som nu tecknar en ny bild av en av medeltidens mäktigaste städer. Arkeologen Joakim Kjellberg deltar i utgrävningen och är dessutom aktuell med en ny avhandling om Uppsalas medeltid och guidar runt Urban Björstadius i spåren av en förlorad värld.Dessutom uppmärksammar vi Roms värste kejsare den sexuellt utsvävade fjortisen Elagabalus som förfärade sin samtid och bara klarade ett par år på tronen innan hans avhuggna huvud kastades i Tibern. Antikvetaren Linnea Åshede tecknar bilden av Elagabalus, mest känd för att ha varit historiens förste transvestit och att ha dränkt sina gäster under ett hav av rosenblad, och menar att vi kanske inte ska tro blint på alla källor om den smutskastade kejsaren.Programledare är Tobias Svanelid.

Möt tvätterskan Suzannah och magikern Daly som några av Sankt Barthélemys svarta befolkning och hör om slavnationen Sveriges historia och hur vi idag borde minnas den.

För första gången kommer vi i aktuella boken Svarta S:t Barthélemy nära Sveriges svarta och förslavade befolkning på den karibiska ön. Historikern Fredrik Thomasson har som förste forskare fördjupat sig i de historiska dokument som skildrar de svarta öbornas villkor, som piskade slavar, som tvätterskor, frisörer och adelsdöttrar. Individer som alla hade det gemensamt att de räknades som en andra klassens människor. Vetenskapsradion Historia träffar författaren och uppmärksammar också frågan om hur vi idag kan minnas historien om slavnationen Sverige. Forskaren Rebecka Katz Thor undersöker initiativen att resa ett minnesmärke över slaveriets offer.Programledare är Tobias Svanelid.

Möt hallonflickor, säljägare och sveakungar i Jonathan Lindströms aktuella Sveriges långa historia som för första gången skildrar Sveriges hela 14000-åriga historia utifrån senaste forskningen.

Forntidens myllrande värld med säljägare, sveakungar och hallonflickor får helt nytt liv i arkeologen Jonathan Lindströms aktuella Sveriges långa historia. Tobias Svanelid träffar författaren för att diskutera hur man idag kan skriva en helt ny typ av historia om en forntid som tidigare av många ansetts grå och trist. Med hjälp av genetik, klimatforskning och nya tolkningar av sagor, språkhistoria och myter tecknar boken en detaljerad bild av Sveriges 14000-åriga historia och försöker också förklara varför historien förändras så dramatiskt under epokerna.Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om atombombernas historia, och om det egentligen var militära överväganden eller hämndmotiv som låg bakom bomberna över Hiroshima och Nagasaki.

Det var historiens största inringning av fiendesoldater och en av krigshistoriens värsta katastrofer. Vetenskapsradion Historia undersöker parallellerna mellan slaget vid Kiev 1941 och striderna idag.

Inför Operation Barbarossa trodde Hitler att han skulle erövra Sovjetunionen på tre veckor och att befolkningen skulle möta de tyska trupperna med blommor och öppna famnar. Hitler hade fel och i Vetenskapsradion Historia diskuterar författaren Christer Bergström de paralleller som finns mellan 1941 års slag vid Kiev och dagens ryska invasion av Ukraina.Dessutom diskuteras frågorna om hur ett kulturarv bäst kan skyddas i händelse av krig. Historikern Mattias Legnér är aktuell med boken Värden att värna som undersöker vilka åtgärder Sverige gjorde inför och under andra världskriget för att skydda sina mest värdefulla museiföremål.Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om hur det gick till när Gotland ockuperades av Ryssland 1808.Programledare är Tobias Svanelid.

Kanonmatssoldater, stelbent strategi och lyckokalkyler har präglat Rysslands krigserfarenheter det senaste seklet, och med invasionen av Ukraina tycks historien upprepa sig igen.

Vetenskapsradion Historia tar tempen på Rysslands taktik under invasionen i Ukraina och diskuterar rysk krigshistoria med försvarshistorikern Lars Ericson Wolke på Försvarshögskolan.- Den ryska krigföringen har djupa rötter i andra världskriget och kalla kriget, men det har inte fungerat i Ukraina, säger han.Erfarenheterna från Groznyj på 1990-talet, i Afghanistan på 80-talet, i Prag 1968 och under Vinterkriget i Finland har paralleller i dagens invasion där Ryssland tycks göra om samma strategiska och taktiska misstag som tidigare, med katastrofala förluster i människoliv som konsekvens.Dessutom återsamlas Panelen med Jonathan Lindström, Annika Sandén och Kristina Ekero Eriksson för att diskutera situationen i Ukraina och årets internationella kvinnodag med historiska glasögon.Programledare är Tobias Svanelid.

Ukrainas kulturarv riskerar att plundras eller förstöras i kriget. Vad görs för att rädda landets historia när den nu är under attack, och hur ser de historiska banden mellan Sverige och Ukraina ut?

Ukrainas kulturarv och många världsarv är nu under attack. Vetenskapsradion Historia reder ut hur ukrainska kulturarvsinstitutioner arbetar för att skydda sina föremål och historiska platser, men också hur Ukrainas historia attackeras av Putins historiesyn.I centrum för konflikten står Ukrainas rätt till självstyre och vi diskuterar landets långa historia och många kopplingar till Sverige tillsammans med vikingaexperten Charlotte Hedenstierna Jonsson som reder ut de skandinaviska rötterna i vikingariket Kievrus, med Riksarkivets Anna-Karin Hermodsson som berättar om den världsunika Örnkonstitutionen som lade grunden för ett självständigt Ukraina redan 1710, och historikern Kristian Gerner som menar att Putins historiebruk saknar grund.Programledare är Tobias Svanelid.Programmet spelas in direkt den 1 mars 2022.

Varför uppkom myten om stormakts-Sveriges tvångsdöpta muslimer? Vetenskapsradion Historia undersöker historien bakom berättelsen, och uppmärksammar försöket att ärerädda ärkeskurken Anckarström.

Tiotalet muslimska turkar påstås ha tvångsdöpts i Sverige i slutet av 1600-talet. Men uppgifterna stämmer inte, menar religionshistorikern Martin Berntson som studerat fallen, och nu drar paralleller med dagens mytbildning om svenska myndigheter som kidnappar muslimska barn.Dessutom uppmärksammar vi pjäsen PANG! sa Anckarström som vill ge en ny bild av den ökände kungamördaren och dessutom lanserar nya motiv. Kanske var mordet på maskeradbalen inte bara politiskt motiverat, utan också en hämnd för Anckarströms metoo-erfarenheter som livpage åt Gustav III, menar regissören Anders Berg. Historikern Jonas Nordin är skeptisk till metoo-anklagelserna, men menar att Anckarström förtjänar upprättelse idag.Programledare är Tobias Svanelid.

Metalldetektorer kan hjälpa oss att upptäcka vårt dolda kulturarv, men reglerna för att använda dem är stränga i Sverige. Vetenskapsradion Historia undersöker varför och om lagarna borde ändras.

Att söka efter fornfynd med hjälp av en metalldetektor är en växande hobby i Sverige men regelverket är strängt och tillstånden dyra menar entusiasterna. Medlemmar i Sveriges Metallsökarförening tycker att vi borde kunna ha samma liberala lagar som i Danmark, och att det är viktigt att få upp fornfynd ur marken eftersom de annars bryts ner i jorden. Men regelverket är utformat för att stoppa plundrare, anser Riksantikvarieämbetet.Vetenskapsradion Historia besöker utforskningarna vid Glanshammar där metalldetektorister gör gemensam sak med arkeologer i jakten på platsens historia. Programledare är Tobias Svanelid.

Nu ska 139 moderna skidåkare fira Vasaloppets 100-årsdage genom att åka det på tidstrogna skidor. Tobias Svanelid tar reda på hur det kommer att gå och varför Vasaloppet fortsätter att fascinera oss.

Tremetersskidor vallade med tjära, honung och stearin ska föra 139 skidlöpare i mål när Vasaloppet firar sin hundraårsdag med ett jubileumslopp. Tobias Svanelid undersöker vilka utmaningar en hundraårig skidutrustning ställer på dagens skidlöpare och om blåbärssoppan är historiskt korrekt. Dessutom berättar idrottshistorikern Isak Lidström om Vasaloppets brokiga historia från starten 1922 till dagens massevent och varför skidloppet kommit att bli den svenska nationens skapelseberättelse.Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om man kan spåra dagens adelsfamiljer till de romerska patricierna!

Beslutet om slutförvar under Forsmark kräver att vi börjar tänka i 100 000-årsperioder. Tobias Svanelid träffar representanter från två organisationer som vill stimulera vårt långtidstänkande.

Det svenska kärnavfallet ska lagras under Forsmark i 100 000 år. Men hur kan vi förstå så långa tidsperioder, tre istider eller 4000 generationer? Och hur kan vi förbereda kommande generationer på farligheten i marken?Tobias Svanelid träffar två representanter från organisationer som liksom kärnkraftindustrin vill få oss att tänka i längre tidsperspektiv. Martin Kunze bygger framtidsarkivet Memory of Mankind i en österrikisk saltgruva som ska fungera som en tidskapsel för vår egen civilisation. Och Laura Welcher vid The Long Now Foundation berättar om hennes stiftelses olika initiativ att stimulera långtidstänk: en klocka som ska ticka i tiotusen år, språkarkiv som ska spara världens alla språk och bibliotek över vår mänskliga civilisation som kan placeras på månen eller kometer.Dessutom reder Dick Harrison ut varför just smör kom att bli en av Sveriges viktigaste exportprodukter under medeltiden.

Junkrar, pickelhuvor och korsriddare har präglat bilden av Preussen. Landet upplöstes för 75 år sedan men Tobias Svanelid spårar landets historia och vilket Preussens arv egentligen är.

Det började med krigiska korsriddare i 1200-talets Baltikum men slutade med total förintelse för 75 år sedan. Vetenskapsradion Historia tecknar Preussens brokiga historia från korsriddarnas Tyska orden, via filosofkungen Fredrik II på 1700-talet och de ökända junkrarnas och militärdisciplinens Preussen som kom att prägla Nazityskland. Historikern Johan Östling vid Lunds universitet menar att Preussen har två ansikten och att det är viktigt att känna till Preussens både demokratiska och kulturella historia och dess militäriska.Dessutom hör vi det utdöda fornpreussiska språket som kan ge ledtrådar till hur en urindoeuropeiska kan ha låtit. Språkhistorikern Jenny Larsson är expert på fornpreussiska och leder forskningsprojektet som söker de indoeuropeiska språkens äldsta rötter.Och så svarar Dick Harrison på den klassiska frågan om vikingarna verkligen åt flugsvamp för att bli modiga bärsärkar.

Hur kunde en enkel läkare få makten i Danmark, inleda en affär med drottningen och kontrollera en galen kung? Struenseeaffären har fascinerat oss i 250 år och Tobias Svanelid reder ut vad som hände.

För 250 år sedan fängslades Johann Friedrich Struensee i sin kammare på slottet i Köpenhamn och en tumultartad historia om en otrogen drottning, en makthungrig livläkare och en galen kung fick ett blodigt slut. I två och ett halvt sekel har Struenseeaffären inspirerat författare och filmskapare och Tobias Svanelid träffar historieprofessorn Harald Gustafsson för att reda ut vad som egentligen hände på de kungliga slotten i Danmarks 1770-tal, och hur vi idag ska förstå det som hände.Dessutom listar Urban Björstadius förra årets viktigaste arkeologiska upptäckter, från egyptiska guldstäder, korsfästa britter och slaktade korsriddare och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om romarnas påstådda blyförgiftning.

Ibland ryter historiker till i samhällsdebatten, när historia vantolkas eller används som politiskt slagträ. Men kanske borde de ryta oftare? Och kanske kan historia lägga grunden för klokare beslut?

Vilket ansvar har historikern för sin samtid? Tobias Svanelid samlar historikern David Ludvigsson och dokumentärfilmaren och författaren Maja Hagerman, aktuella med boken Historikern i samhället för att diskutera vad en historiker egentligen är, vilken roll hon spelar i samhällsdebatten och vilket ansvar hon tar och kanske borde ta när historia politiseras och används som slagträ i politiken.Dessutom uppmärksammar vi Handelshögskolan i Stockholms initiativ att utbilda sina elever i att använda historia i dagens beslutsfattande. Applied History heter kursen som rankats som en av utbildningens mest populära och som vill ge studenterna insikter om att kunskap om historia är grunden för kloka beslut och större empati mellan människor.

Klockstaplarna har ringt in det nya året, men vi behöver veta mer om hur de mår idag och vad de har för historia. Följ med till utforskandet av Njutångers klockstapel, och hör om framtidens historia!

De har just ringt in det nya året, men vi vet alltför lite om landets klockstaplar. Uppsala stift har nu dragit igång ett inventerings- och restaureringsprojekt som kartlägger många av landets hundratals klockstaplar och Vetenskapsradion Historia hänger med upp i Njutångers vackra klockstapel för att höra om 1700-talets byggmästare och staplarnas kulturhistoria.Dessutom tar vi tempen på framtidens historia. När 2022 står framför oss och nyårslöftena fortfarande är obrutna undersöker vi tillsammans med idéhistorikern Henrik Brissman hur vi sett på framtiden genom historien. En historia av orakelkulter, utopiska galenskaper och tekniska fantasier som sällan blivit verklighet.Programledare är Tobias Svanelid.

Följ med Tobias Svanelid på en resa genom historien i Vetenskapsradion Historias årskrönika!

Även under ett coronaår har Vetenskapsradion Historia sett till att fara land och rike kring för att bevaka historiska nyheter och arkeologiska utgrävningar. Likt Salomon August Andrée, som flög mer än lovligt vilse under sina provflygningar, reser vi med Tobias Svanelid och Urban Björstadius från halländska medeltidsborgar, till blodiga klostermassakrer i Nydala, från slagfältets Selånger till samernas Tärnsjö. Hör om vikingar, DNA-hysteri, rösträttssånger och sjunkna skepp i Vetenskapsradion Historias årskrönika.

Tobias Svanelid sammankallar Panelen för att julmysa och diskutera forna tiders jular, och så granskar vi bioaktuella Utvandrarnas historiska kvalitéer.

På 1600-talet kunde det ha gått riktigt illa för småflickorna som dansade nakna runt snögubbar. Historikern Annika Sandén berättar om stormaktstidens galna julfester och arkeologerna Jonathan Lindström och Kristina Ekero Eriksson reder ut hur och när vi firade forntida jular. Allt detta och mer när Tobias Svanelid samlar ihop Panelen för att julmysa.Och så gråter vi floder till bioaktuella Utvandrarna tillsammans med Mobergexperten Jens Liljestrand, och frågar oss varför just Utvandrarna kommit att bli ett svenskt nationalepos.

Vikingamysterier, 60-talsporr och kämpande sjuksystrar samsas i årets julklappsboktips.

Kungar och drottningar samsas med vikingar och runstenar i årets traditionsenliga julklappstipsprogram, där Kristina Ekero Eriksson, Urban Björstadius och Tobias Svanelid väljer bland höstens bästa historiska böcker. Och allra gladast blir nog porrälskarna denna jul eftersom det vankas två böcker om den svenska porrens historia!Dessutom testar spelpanelen att förhandla i 1919 års Versailleskongress och att vara rysk viking!Böcker och spel som nämns i programmet:"Sträckande sig uppåt mot ljuset" av Gunilla Grahn-Hinnfors"Fotbollens kuriosakabinett" av Torbjörn Andersson och Edvard Koinberg"En Qvinna läkare" av Eva Blomberg (red)"Lust och nöd" av Gunnela Björk"Syster Gerda" av Anna Götlind"Vardagsskrock" av Fredrik Skott"Såra tukt och sedlighet" av Mariah Larsson, Klara Arnberg, Tommy Gustafsson och Elisabeth Björklund"Frigjorda tider" av Martin Kristensson, Anna-Lena Lodenius och Fredrik af Trampe"Judarnas historia i Sverige" av Carl Henrik Carlsson"Vikingakungens guldskatt" av Sven Rosborn"Rökstenen och världens undergång" av Henrik Williams"Tyrannens tid" av Magnus Västerbro"Sofia - en drottnings liv" av Carin Bergström"Versailles 1919" av Geoff Engelstein och Mark Herman"Rurik - Dawn of Kiev" av Stan Kardonskiy

Marco Polos resa till Kina var inte unik under 1200-talet, men hans berättelse om den var det. Dick Harrison berättar om Pax Mongolica som skapade förutsättningarna för världens mest kända långresa.

Det var i fängelse i Genua som Marco Polo lät nedteckna sina minnen ifrån resan till Kina i slutet av 1200-talet. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar den världsberömda resan som inleddes för 750 år sedan, men som egentligen inte var unik i sig. Historikern Dick Harrison målar upp bilden av ett Asien under Khubilai khans styre som skapade de unika förutsättningarna för handel och diplomati som Marco Polo och hans familj profiterade på.Dessutom uppmärksammas det kommande praktverket om Hallands historia som vill ge en helt ny bild av detta speciella landskap i Sverige, och som under medeltiden utgjorde två separata småriken.Och så reder vi ut den komplicerade handlingen i bioaktuella Drottning Margareta den smått absurda historien om Den falske Olof, en historia om bedrägeri och maktkamp i Kalmarunionens tid.

Samlarbilder och pokaler berättar historien om fotbollens roll i den svenska kulturhistorien. Vi bläddrar i Fotbollens kuriosakabinett, och undersöker också vad monstren betytt genom världshistorien.

Alfabilder och Nacka Skoglunds matchtröja är några av föremålen som man hittar i fotbollens kuriosakabinett. Historikern Torbjörn Andersson har dammsugit landet på fotbollsnostalgi och presenterar resultatet i en ny bildrik bok. Vi träffar honom på Riksidrottsmuseet.Dessutom uppmanar historikern Bo Eriksson världens forskare att ta krafttag i monsterforskningen. Vampyrer och zombies, varulvar och Pokémons finns ständigt runt omkring oss, men vi behöver veta mer om monstrens urgamla kulturhistoria, menar historikern, aktuell med boken Monstermanifestet.Och så rapporterar arkeologiprofessorn Peter Fischer från de senaste sensationella resultaten ifrån utgrävningarna av bronsåldersstaden vid Hala Sultan Teke-moskén på Cypern, där guldföremål, elfenben, ädelstenar och praktfull keramik avslöjar stadens centrala roll i ett enormt handelsnätverk som sträckte sig från Norden till Nubien, från Sardinien till Afghanistan.Programledare är Tobias Svanelid.

Medeltiden var verkligen en mörkertid om man betraktar antalet fönster i hus och kyrkor. Vetenskapsradion Historia försöker föreställa sig medeltidsmörkret och låter Panelen diskutera samhällsfrågor.

Pyttesmå fönster och nästan inga ljus eller lampor. Så tedde sig livet för medeltidens människor och i en aktuell avhandling studerar arkeologen Linda Qviström hur man uppfattade mörker och ljus i medeltidens Sverige. Vetenskapsradion Historia träffar henne i en av novembermörka Uppsalas medeltidskyrkor.Och så återsamlas Panelen som ger historiska perspektiv på dagens samhällsfrågor kring coronans återkomst, Glasgowmötets brustna förhoppningar och Britney Spears återvunna frihet.Programledare är Tobias Svanelid.

National Rifle Association försvarar benhårt rätten att äga vapen. Från början ville man lära amerikaner att skjuta, men idag har NRA förvandlats till en enorm lobbyorganisation ansatt från alla håll.

För varje sydstatssoldat som dödades missade nordstatstrupperna 999 skott och för att få ordning på skjutskickligheten drog National Rifle Association igång sin verksamhet för 150 år sedan, först som en utbildningsorganisation, men idag inte minst som en av USA:s mäktigaste lobbygrupper.Vetenskapsradion Historia tar tempen på den amerikanska vapenkulturen och söker i historien för att förstå NRA:s benhårda försvar för rätten att bära vapen.Vi undersöker också hur det kom sig att svensk skyttekultur skulle utvecklas så annorlunda än den amerikanska. Vi besöker skjutbanorna i Östergötland som är rester från en blomstrande svensk sportskytteepok och träffar skytten Pia Clerté för att ta reda hur sporten idag både kan locka och skrämma.Programledare är Tobias Svanelid.

Tropikhjälmar, upptäckaranda och tankar på den vite mannens ansvar att civilisera barbarerna präglade Stanleys möte med Livingstone 1871, men påverkar fortfarande vår syn på Afrika 150 år efteråt.

För 150 år sedan yttrades de bevingade orden Dr. Livingstone, I presume. Vetenskapsradion Historia går till botten med det ikoniska mötet mellan Stanley och Livingstone och vad det hade för betydelse för 1800-talets syn på, och uppdelning av Afrika. Vetenskapshistorikern David Nilsson vid Kungliga Tekniska Högskolan menar att tankarna från Stanley och Livingstone, om hur västerlandet skulle sprida civilisationen till Afrika, fortfarande präglar vårt tankesätt. Och faktum är att också Sverige var en viktig spelare i kampen om Afrika, inte minst i Kongo, där svenska militärer och tjänstemän utgjorde en stor del av de europeiska kolonisatörerna berättar Etnografiska museets Michael Barrett. Programledare är Tobias Svanelid.

Följ med ner till Osmundvraket där jakten fortsätter på Sveriges okända järnexport och man hittar märkliga föremål på det extremt välbevarade vraket. Hör också om livet på stormaktens krigsskepp!

Nu dyker marinarkeologerna på det extremt välbevarade 1500-talsskeppet i Stockholms skärgård som har en unik last av osmundjärn. Tobias Svanelid följer med ut på dykflotten för att höra om Sveriges viktigaste exportprodukt under Gustav Vasas tid, och om skeppet som skulle konkurrera ut de tyska koggarna. Dessutom bekantar vi oss med livet ombord på 1600-talets svenska krigsfartyg. Marinarkeologen Patrik Höglund har forskat om mikrosamhället på skepp som Kronan och Vasa där rangen avgjorde det mesta och levnadsförhållandena ofta var mycket tuffa. Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om Drottning Kristinas eventuella ambitioner att återta den svenska kronan.

Under våra fötter finns spåren efter ett mångtusenårigt odlingslandskap. Pär Connelid är expert på att upptäcka det med hjälp av fossila åkrar och stenrösen från bronsåldern.

I Äskhult i Halland finns ett av Sveriges kulturreservat där 1700-talets åkrar har återskapats. Tobias Svanelid och historiegeografen Pär Connelid vandrar runt med 200-åriga kartor bland Äskhults historiska åkrar och utmarker, men går också på jakt efter ett ännu äldre kulturlandskap som avslöjar mänsklig aktivitet i bortåt 4000 år. Dessutom återsamlas panelen där historikern Annika Sandén och arkeologerna Kristina Ekero Eriksson och Jonathan Lindström sätter dagsaktuella frågor i ett historiskt ljus. Dagens ämnen handlar bland annat om historiska skadedjur och om vem man skulle vilja dejta i historien.

Följ med Tobias Svanelid till Svaneholms slott där Sverige omformades i grunden. Författaren Håkan Cerne guidar runt bland slottsspöken, Downton Abbey-baler och det ekonomiska snillet Rutger Macklean.

Svaneholms slott var länge en symbol för det danska adelsväldet i Skåne, men kom med Rutger Macklean att förvandlas till en experimentverkstad som skulle förvandla Sverige i grunden. Det var här byarna började sprängas och jordbruket effektiviserades, vilket under 1800-talet omvandlade hela landet och la grunden för ett svenskt välstånd. Tobias Svanelid besöker Svaneholm för att höra om renässansslottets historia, om skiftesreformer, Downton Abbey-baler och slottsspöken. Dessutom svarar Dick Harrison på lyssnarfrågan om varför den svenska frihetstiden inte blivit lika omhuldad som franska revolutionen och USA:s demokratiska konstitution.

Följ med till Hjalmar Stolpes Birka, då vikingastaden återupptäcktes på 1870-talet och banbrytande arkeologiska metoder lade grunden till förståelsen av en av landets viktigaste historiska platser.

Hösten 1871 satte Hjalmar Stolpe spaden i jorden på Björkö i Mälaren. 150 år efteråt är Birka världsberömt som en av vikingarnas sprudlande handelsstäder, där slavar, bärnsten och pälsar bytte ägare, där krigare vaktade den mäktiga borgen och långskeppen stävade in mot hamnen. Tobias Svanelid vandrar i Birka med arkeologerna Charlotte Hedenstierna Jonsson och Lena Holmquist för att diskutera Hjalmar Stolpes banbrytande utgrävningar och hur arkeologerna idag förstår vikingastaden.

Vikingatiden får smak och färg när arkeologen Agneta Arnesson Westerdahl skriver sina historiska romaner. Kanske behöver forntiden en skopa fantasi för att väckas till liv?

Arkeologen Agneta Arnesson Westerdahl använder vetenskapliga fakta och aktuella utgrävningar för att måla upp sin bild av vikingatiden. Den tredje delen i hennes Vikingaserie, Offergudar, är nu aktuell och Tobias Svanelid möter henne på Torsburgen på Gotland för att ta reda på hur skönlitteratur kan göra historien mer levande. Dessutom jämförs vikingaön Gotland med Bornholm, två östersjööar som präglade vårt område för mer än tusen år sedan. Länge har vendeltiden fått stå i skuggan av sin världskända lillasyster vikingatiden, men författaren Kristina Ekero Eriksson vill ändra på det med sin aktuella bok Vikingatidens vagga där hon målar upp vendeltidens dynamiska period som började med en fimbulvinter och la grunden till allt vikingarna senare kom att bli kända för.

Följ med till Hunehals - Hallands egen Ivanhoe-borg som nu grävs ut av arkeologer. Och möt Panelen för första gången, som diskuterar ABBA-låtar och arier.

Hunehals borg tornade en gång majestätiskt över Kungsbackafjorden. Nu grävs resterna av borgen ut och Tobias Svanelid besöker utgrävningen som berättar om en mäktig stenborg, inte olik de från Ivanhoefilmen, som var hem åt Hallands forna herrar. Det var vid Hunehals som striderna mellan danska rövarbaroner, norska kungar och svenska hertigar fördes under 1300-talet. Dessutom drar Panelen igång sitt arbete. En gång i månaden sammanträder historikern Annika Sandén och arkeologerna Kristina Ekero Eriksson och Jonathan Lindström för att kommentera samtidsfenomen med historien som backspegel.

Hur berättar man om Östersjöns sjunkna kulturarv, omkring 100 000 vrak, utan att bärga dem till ytan? Vetenskapsradion Historia besöker nyöppnade museet Vrak för att djupdyka i marinarkeologin.

På Östersjöns botten ligger tiotusentals vrak och nu lyfts det här sjunkna kulturarvet för första gången upp till museibesökare. På Vrak-museet berättas historien om Östersjöns sjunkna skepp från stenåldern till Estonia och Tobias Svanelid samlar fyra marinarkeologer och museirepresentanter för att diskutera hur man kan visa historien utan att bärga skeppen. Dessutom tar vi pulsen på det kraftigt exploderande forskningsområdet marinarkeologi, där nya spännande vrak upptäcks varje år med hjälp av ny teknik. Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om vårt grannland Norges historia som inte kom att bli ett Norge utanför unionen med Sverige!

Tobias Svanelid besöker ett sameviste och ett sockenlappboställe i norra Uppland för att bekanta sig med tiden då samer i södra Sverige inordnades av statsmakterna i ett hårt kontrollsystem.

I en tallskog vid Östervåla i norra Uppland gräver arkeologerna just ut den sydligaste samiska boplatsen i Sverige. Resterna efter ett tält och en eldstad som kan ha använts i början av 1700-talet. Vetenskapsradion Historia reser dit för att bekanta sig med en tid då svenska myndigheter började kontrollera den samiska befolkningen i södra Sverige och också inrättade systemet med sockenlappar. Någon mil ifrån Östervåla finns också resterna efter ett sådant sockenlappboställe, där samer förväntades överge sin nomadiska livsstil och hjälpa bondebefolkningen med sysslor de själva ratade. Hör arkeologen Jonas Monié Nordin berätta om den aktuella forskningen om mötet och samspelet mellan samer och andra svenskar i trakter långt ifrån fjällvärlden. Programledare är Tobias Svanelid.

Kungliga Musikaliska Akademiens historia innehåller både kungamord och krig i Afghanistan och uppmärksammas på 250-årsdagen. Och kvinnliga rösträttskämpar använde sin sångröst för att bli hörda.

Kungliga Musikaliska Akademien fyller 250 år och firar stort trots pandemin. Vetenskapsradion Historia undersöker akademiens historia som innehåller allt från kungamord till krig i Afghanistan, men som också gjorde svenskt musikliv till en riksangelägenhet. Vi uppmärksammar också sångerna som bar fram den kvinnliga rösträtten. Marita Rhedin undersöker den kvinnliga rösträttskämparnas kampsånger, varav många inte hörts sedan kvinnorna för hundra år sedan första gången röstade. Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om hur våra fördomar mot våra grannfolk förändrats genom historien. Men också hur grannfolken sett på svenskarna. Programledare är Tobias Svanelid.

Hur kan forna fredsfördrag lära oss att lösa dagens konflikter? Fredsforskare och militärhistoriker möts i studion för att diskutera frågan med anledning av Sveriges ödesdigra fred för 300 år sedan.

Freden i Nystad 1721 innebar slutet på den svenska stormaktstiden och förvandlade Sverige i grunden. Tobias Svanelid träffar freds- och konfliktforskaren Peter Wallensteen och militärhistorikern Thomas Roth för att undersöka hur fördraget för 300 år sedan gjorde Sveriges omvandling möjlig och vad forna freder kan lära oss om hur dagens konflikter kan biläggas. Dessutom träffar vi författaren Magnus Västerbro, aktuell med Tyrannens tid som beskriver perioden i början av 1700-talet som en naturkatastrof för svenskarna. Och så svarar historieprofessor Dick Harrison på en fråga om utmaningarna med att göra skåningarna svenska.

Följ med Tobias Svanelid till vikingagraven på Tryggö för att dyka ner i Bohusläns äldre historia, där romare handlat och de nordiska rikena mötts.

På Tryggö utanför Smögen ligger vikingakungen Tryggve Olavsson begraven i ett mäktigt röse som blickar ut över Skagerrack. Tobias Svanelid träffar arkeologen Tomas Andersson vid röset för att diskutera bokaktuella Bohusläns historia, en berättelse om ett landskap som blomstrade under vikingatid och medeltid men sedan föll i glömska. Och allra mest spännande historiska spår har arkeologerna Kristina Bengtsson och Stig Svedberg hittat vid Grebbestad, där rester av smedjor och handel avslöjar en mäktig marknadsplats där Romarriket mött Bohuslän för nära 2000 år sedan!

Tobias Svanelid låter som en storlom, Kristina Ekero Eriksson utser drottningen bland vikingaböcker och Urban Björstadius hyllar Göteborgs jubileumsbok i vårt sommarboktipsprogram.

Vi rider med skyter, pratar om bronsålderspenisar och om nazistfruar när vi traditionsenligt tipsar om böcker och brädspel på historiska teman. Böckerna och spelen som nämns i programmet är: Valkyria - vikingatidens kvinnor av Jóhanna Katrín Friðriksdóttir Nordiska gudasagor av Katarina Harrison Lindbergh Nazisternas fruar av James Wyllie Legenderna om förbundsarken av Jan Retsö U137 och ubåtskrisen av Wilhelm Agrell Ulla Winblad - liv och legend av Rebecka Lennartsson Alla tiders sex av Jonathan Lindström Nötkreatur i Sverige av Katharina Leibring och Ingvar Svanberg (red) Fågelröster av Ingvar Svanberg Var vid gott mod. En bok om konstnären fröken Märta Måås-Fjätterström av Annika Persson Göteborg genom tiderna av Jan Christensen, Perconell, Johannes Daun och Martin Linde (red) Raiders of Scythia av Shem Phillips World of Tanks Miniature Game av Casey Davies, Andrew Haught, Victor Pesch, Chris Townley och Phil Yates

Glöm allt du trodde att du visste om några av historiens kändisar! I årets lyssnarfrågemarathon reder Dick Harrison ut missförstånden kring Nero, Spartacus och Mozart bland andra!

Hur dog Spartacus? Hur fattig var Mozart? Varför kallades Magnus Ladulås just så och hur ond var Jöran Persson? Varje vecka inkommer massor av frågor till Vetenskapsradion Historias redaktion och nu ägnar vi ett helt program åt att låta vår lysnarfrågeguru historieprofessor Dick Harrison besvara dem. Häng med på en vindlande resa med några av historiens mest färgstarka karaktärer kejsar Nero, kung Ludvig II av Bayern och prinsessan Estelles helgonförebild. Programledare är Tobias Svanelid.

Innan han gav sig av mot Nordpolen testade Andrée ballongflygningar i Sverige. Med tanke på hur fel han flög borde han kanske hoppat över polarexpeditionen. Vi berättar den spännande historien!

När blivande polarlegendaren Samuel August Andrée damp ner på Eskören i finska skärgården trodde fiskarbönderna att deras sista tid var kommen. Och ballongflygaren själv trodde att han var över Vänern när han egentligen var på väg till Gotland. Tobias Svanelid träffar historikern Carl-Johan Svensson, aktuell med boken Provflygningarna som målar den ibland dråpliga men också spännande historien om Andrées testflygningar i Sverige på 1890-talet innan han satte sin ödesdigra kurs mot Nordpolen. Dessutom får vi en förhandstitt på världens största vikingautställning Vikingarnas värld öppnar på Historiska Museet i sommar och vill berätta en ny historia om vår mest älskade historiska epok.

Följ med Tobias Svanelid under ytan på jakt efter Sveriges bortglömda krigsskepp. Vid Myttingviken på Värmdö gömmer sig två av dem, två danska tillfångatagna skepp som bär på spännande historier.

Längs Sveriges kuster ligger bortemot 800 krigsfartyg begravda på botten. Vittnen från en tid då det svenska riket byggdes och expanderade med hjälp av flytande fästningar. Nu letar marinarkeologer inom projektet Den glömda flottan efter skeppen och Tobias Svanelid följer med på ett dyk vid Myttingeviken på Värmdö där två danska 1600-talsskepp ligger tre meter under ytan. Frågan är bara vad de gör där? Dessutom reder Dick Harrison ut huruvida Drottning Kristina ångrade sig, och ville ha tillbaka den svenska kronan efter att hon abdikerat!

Följ med till Selånger där det sista slaget stod mellan karoliner och ryssar i Det stora nordiska kriget för exakt 300 år sedan. En historia som uppmärksammas av människorna som idag bor på platsen.

I Selånger stod i maj 1721 den sista striden mellan svenskar och ryssar under det Stora nordiska kriget. En liten trupp svenska karoliner drevs på flykt av en mångdubbelt större rysk här och den svenska förlusten banade väg för den förödmjukande freden några månader senare. Vetenskapsradion Historia besöker platsen för slaget där familjen Wallmark som idag bor på det gamla slagfältet nu planerar att uppmärksamma historien.

Uroxar, kulande fäbodjäntor och hajpade kosläpp. Kornas historia har format oss människor och landskapet vi lever i och i en ny antologi berättas hur.

Kornas historia har format oss och våra landskap. Det visar en aktuell antologi av redaktörerna Katharina Leibring och Ingvar Svanberg som guidar runt Vetenskapsradion Historia i kohagen bland tjurpiskor, kulning, uroxar och trendiga kosläpp. Dessutom om svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om vikingakändisen Harald Blåtand!

Vi bär på ett tungt arv ifrån rasbiologiska institutets dagar. Allt sedan Carl von Linnés dagar har tanken på att dela in människan i raser präglat oss och i Uppsala är rasforskningens spår tydliga.

Den 13 maj 1921 fattades det avgörande beslutet av en bred politisk majoritet att inrätta ett statligt rasbiologiskt institut i Sverige. Det var dåtidens spjutspetsforskning som många hoppades skulle skapa ett friskt och sunt svenskt folk, men vars idétraditioner och praktiska arbete är ett mörkt arv i svensk historia. Tobias Svanelid vandrar runt i rasbiologins Uppsala med hjälp av den nyutvecklade digitala stadsvandringen om rasismens historia i staden och träffar också författaren Maja Hagerman för att ta reda på vilka rester som fortfarande finns kvar från rasbiologins dagar.

Med 16000 DNA-släktingar är det svårt att ordna familjemiddag tänker Tobias och frågar DNA-släktforskaren om råd för vad han skall använda släktingarna till och om hur vår syn på släktskap förändras.

Tobias Svanelid har DNA-testat sig och fått 16000 nya potentiella släktingar. Men hur relaterar man till en avlägsen DNA-släkting och hur kan DNA-tester hjälpa släktforskare att rita sina släktträd? Peter Sjölund, DNA-släktforskare, berättar hur den nya teknologin revolutionerat släktforskningen, och historikern Adam Hjortén väcker frågan om vad DNA-tester gör med synen på oss själva och vår familj.

Tobias Svanelid analyserar sin "etnicitetskarta" utifrån DNA-testet som gjordes i samband med program nr 900. Men vad kan DNA:t egentligen berätta om vårt ursprung och hur påverkar det vår identitet?

DNA-tester blir alltmer populära i syfte att få reda på mer om sin egen släkt och sitt ursprung. De flesta DNA-företag erbjuder också etnicitetskartor, men vad kan de egentligen berätta om en människas ursprung? Tobias Svanelid testar sig själv och frågar arkeologen Anna Källén vad hans etnicitetskarta betyder. Dessutom undersöker vi hur DNA-tester kan aktivera drömmar om vikingatiden och hur DNA-studier av arkeologiska människolämningar tenderar att dela in mänskligheten i olika grupper. Och så får vi bekanta oss med Den svarte vikingen, Geirmund Heljarskinn, som med sitt DNA kan berätta en ny historia om hur Island koloniserades.

Hur hade en 1600-talsmänniska förklarat coronapandemin? Vad kan 400-åriga tankar om fosterutveckling säga oss idag? Vi tar pulsen på 1600-talskroppen och hur man tänkte sig att den fungerade.

1600-talets kroppar skulle vara funktionsdugliga men var också utsatta för en ständig strid mellan gud och djävulen. Historikern Anton Runesson har undersökt hur vi för 400 år sedan såg på våra kroppar: på vad som gjorde ett foster till en människa, på hur sjukdomar smög sig in och hur man kunde botas, och hur onda och goda makter påverkade våra fysiska förmågor. Tobias Svanelid träffar honom i Härkeberga kyrka bland Albertus Pictors medeltidsmålningar för att prata näsblod och aborter, avsomnande och tidelag. Dessutom om äldre tiders fördomar om folk i andra länder och hur bilden av Sverige och svenskarna varierat genom historien.

Hon fick leva med att vara hela 1700-talets sexsymbol. Verklighetens Ulla Winblad var en fattig flicka med kraftfullt temperament som tappade kontrollen över bilden av sig själv.

Maria Christina Kiellström hette hon kvinnan som inspirerade Carl Michael Bellman att sjunga om Ulla Winblad. Vetenskapsradion Historia beger sig till gränderna i Gamla Stan för att tillsammans med författaren Rebecka Lennartsson söka efter spåren av verklighetens Ulla Winblad, den fattiga flickan som växte upp i ett litet Stockholm, som från början älskade uppmärksamheten från Bellmans visor, men snart kom att tappa kontrollen över bilden av sig själv som 1700-talets sexsymbol. Dessutom sammanfattar vi avgående riksantikvarien Lars Amréus nio år på posten och besvarar en lyssnarfråga om hur Digerdödens Europa handskades med social distansering. Programledare är Tobias Svanelid.

Socialister, anarkister och många andra ställde sig på barrikaderna i Paris 1871. Några veckor senare var många av dem dödade och ännu fler deporterades. Men vad var det egentligen som hände?

Våren 1871 reste sig Paris befolkning i revolution. Under dryga två månader blev staden en socialistisk ö där de valda ledarna drog upp planer på ett nytt lyckorike. Men experimentet slogs ner med en blodig invasion av den franska republikens trupper. Tobias Svanelid Pariskommunens korta historia med Håkan Blomqvist för att förstå vad som egentligen hände i Paris för 150 år sedan, hur händelserna påverkade de socialistiska rörelserna och än idag påverkar oss. Dessutom om hur Karl den Stores rike kommit att forma Europas historia fram till våra dagar.

Det var kärleken till antiken som fick stormakterna att intervenera för grekernas sak i självständighetskriget mot Osmanska riket som drog igång för 200 år sedan.

I mars 1821 tändes gnistan till den grekiska frihetskampen mot det Osmanska riket. Och det var vurmen för den grekiska antiken som hjälpte frihetskämparna att vinna segern tio år senare. Tobias Svanelid diskuterar Greklands självständighetskrig med antikvetaren Johannes Siapkas: om hur Europa flockades under den grekiska fanan i syfte att återuppväcka och bevara den europeiska civilisationens vagga. Dessutom om vikingarnas historiesyn. Dick Harrison förklarar varför vikingarna gärna reste sina runstenar och hövdingahallar vid bronsåldershögar.

Striden mellan musslor och människor vid Järle kvarn är nu avgjord. Kvarndammen får rivas, vilket kan få stora konsekvenser för platsens kulturvärden och andra dammars skydd, menar kritiker.

Vill du höra vårt första program om Järle kvarn - klicka HÄR. Dammen vid Järle kvarn ska rivas. Det beslutade Mark- och Miljödomstolen i förra veckan och Vetenskapsradion Historia återvänder till ärendet som engagerat tusentals personer och riktat sökarljuset på striden mellan naturvärden och kulturvärden i vårt land. Dessutom om staden Venedig, som i veckan firar en märklig födelsedag sin 1 600-årsdag! Författarna Carl Tham och Carin Norberg berättar om stadens märkvärdiga ursprungsmyt och om hur staden i tusen år kämpat mot såväl smittor som klimatförändringar för sin överlevnad. Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om den baktalade kejsaren Caligula förklarade krig mot havsguden Neptunus. Programledare är Tobias Svanelid.

En äventyrlig upptäckare, en sävlig bonde eller self made man. Vikingen har bytt karaktär många gånger genom historien, men föddes 1811 när man behövde en superhjälte som skulle återerövra Finland.

När Sverige upplevde sin djupaste kris föddes vikingen. I stimmiga salonger på Stallmästargården i Stockholm träffades Götiska förbundet i början av 1800-talet och mejslade ut en superhjälte som man hoppades kunde rädda Sveriges ära och framtid vikingen. Tobias Svanelid återvänder till platsen för att reda ut vikingens första stapplande steg i vår historia, och hur han kommit att förändras sedan början av 1800-talet. Vi pratar också fornegyptiska djurkyrkogårdar, mumifieringsrecept och hur städerna Lund och London egentligen hör ihop.

Visst har vi offrat människor i Sverige, menar religionshistorikern som nu har pusslat ihop ledtrådarna till en mytomspunnen tradition. Vi träffar honom och firar 900 avsnitt med DNA-svabb!

Offrade människor i heliga lundar. En suggestiv bild av vikingatiden som forskare debatterat i hundratals år. Nu kommer en ny avhandling som en gång för alla försöker reda ut om, hur och varför människor verkligen offrats i Skandinavien. Genom att använda både skrivna källor, sagoberättelser och arkeologiska spår tecknar religionshistorikern Klas Wikström af Edholm en ny bild av de mytomspunna människooffren. Dessutom firar Tobias Svanelid Vetenskapsradion Historias 900:e avsnitt genom att svabba sig för DNA. Arkeologen Anna Källén förklarar att han inte ska ha allt för höga förhoppningar på att få reda på någon sanning om sitt ursprung med hjälp av det DNA-analkyskit han använder.

Hur kom det sig att lanssvingande ryttare förvandlades till artiga gentlemän som skrev höviska kärleksdikter? Vi undersöker riddarnas historia och hur mycket av deras värld som lever kvar idag.

De har anor från djupaste medeltid men påverkar oss än idag. Vetenskapsradion Historia tar pulsen på riddarnas historia. En gång i tiden beridna krigare, medeltidens elitsoldater, som med tiden skulle utvecklas till höviska gentlemän som idag håller upp dörrar och skålar artigt. Vi reder ut hur det blev så. Och så uppmärksammar vi varför veckan har just sju, och inte åtta eller tio dagar. Beslutet om sjudagarsveckan fattades i Rom för exakt 1 700 år sedan, men traditionen har ännu längre anor tillbaka till de stjärnskådande sumererna och babylonierna, berättar Dick Harrison. Programledare är Tobias Svanelid.

Från att ha varit världsledande i att bygga skyddsrum är de svenska skyddsrummen nu i dåligt skick. Allt för lite görs för att underhålla skyddsrummen, menar kritiker.

Sverige är världsledande på skyddsrum omkring 65 000 har byggs i landet och tillsammans rymmer de 7 miljoner människor. Vetenskapsradion Historia undersöker hur det kom sig att Sverige blev skyddsrumstokigt vid tiden strax före andra världskrigets utbrott och hur skyddsrummen format landet. Men vi besöker också ett av landets alla skyddsrum för att ta tempen på hur rummen mår idag. - Man har fattat ett antal felaktiga beslut som gör att det drar onödigt långt ut på tiden att få fungerande skyddsrum, säger skyddsrumsspecialisten Anders Nilsson som menar att regering och ansvariga myndigheter inte tar sitt ansvar för att bibehålla skyddsrummen i brukbart skick. Programledare är Tobias Svanelid.

Adolf Fredrik är mest känd för att ha ätit ihjäl sig på semlor. Men vem var han egentligen och hur stor skuld hade semlan i kungens död? Tobias Svanelid nystar i kungens - och semlans historia!

Han har påståtts varit Sveriges sämste kung och är mest känd för att ha ätit ihjäl sig på semlor. Vetenskapsradion Historia passar denna fettisdag på att uppmärksamma att det gått 250 år sedan semlekungen trillade av pinn och samtalar med historikern Mikael Alm om Adolf Fredriks misslyckade försök att få mer makt under frihetstidens Sverige. Och så reder vi ut semlans historia och skuld till kungens död. Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om Romarrikets planer på att erövra Sverige. Programledare är Tobias Svanelid.

Guldets historia är lika gammal som de äldsta civilisationerna och Vetenskapsradion Historia reder ut vad som fascinerat oss med ädelmetallen och vilken historia Sveriges guldskatter berättar.

Sedan civilisationernas gryning har guldets glimmande fascinerat oss. Vi har grävt upp det ur jorden, jagat efter det i febriga guldrusher och format vackra smycken som vi prytt våra händer med när vi gift oss eller när vi krönt våra regenter. Vetenskapsradion Historia träffar bokaktuella Anette Nyqvist och arkeologen Kent Andersson för att diskutera guldets historia. Dessutom om aktuella Netflixfilmen "The Dig" som berättar historien om en av tidernas viktigaste arkeologiska upptäckter båtgraven i Sutton Hoo, som dessutom har tydliga historiska kopplingar till vendeltidens Uppland. Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om vikingatida människooffer. Programledare är Tobias Svanelid.

Varför dränkte Kristian Tyrann abboten och flera munkar vid Nydala kloster? Vetenskapsradion Historia åker till platsen för brottet för att nysta i historien som förvandlade Kristian II till tyrann.

I februari stannade Kristian II:s soldater vid Nydala kloster i Småland. Efter att ha bjudits på mat och dryck betalade de uppehället genom att dränka både abboten och munkarna i en isvak. Vetenskapsradion Historia åker till platsen för det skändliga brottet för att förstå varför blodbadet i Nydala kunde hände illdådet som gav upphov till öknamnet Kristian Tyrann. Dessutom hedrar vi nyss bortgångne historieförmedlaren Hans Hatte Furuhagen och besvarar en lyssnarfråga om den mytomspunna påven Johanna. Programledare är Tobias Svanelid.

För 150 år sedan föddes det Tyska kejsardömet - för fransmännen förnedrande nog i Versailles Spegelsal. Men vilken roll kom denna nya stormakt att spela i Europas historia och för dagens tyskar?

Pickelhuvor och preussiska junkrar och mitt ibland alla den intrigmakande järnkanslern Otto von Bismarck. I januari 1871 hade han fått sin vilja igenom och kunde utropa det Tyska kejsardömet i Spegelsalen i Versailles. Tobias Svanelid och historikern Johan Östling diskuterar detta det andra tyska riket och hur det kom att uppstå som en av Europas nya stormakter. Och vad det tyska kejsardömet kom att få för konsekvenser för en tysk identitet och påstådda särväg i världshistorien. Dessutom om kvinnokrigarna i Dahomey, Afrikas amazoner, som Dick Harrison berättar om.

Tobias Svanelid testar Gustav II Adolfs schack och kortlekar för att komma barockmänniskan närmre. Spelande är ett uråldrigt mänskligt intresse och idag blir historiska brädspel allt mer populära.

I juni 1631 fick Gustav II Adolf en furstlig gåva av staden Augsburg, ett konstskåp fullpackat av brädspel. Tobias Svanelid och konstvetaren Greger Sundin testar de fyrahundraåriga spelen för att försöka komma barockmänniskan närmare. För känslan av frustration över dåliga tärningskast och otur i kortspel är evig, hävdar Greger Sundin som disputerat på en avhandling om 1600-talsspelens historia. Dessutom om hur man idag tillverkar brädspel som handlar om historia. Speldesignern Jon Manker menar att vårt behov av spel är äldre än mänskligheten och att brädspelande idag kan fylla en viktig funktion för att väcka vårt intresse för historia och för att utveckla vår hjärna! Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om den mytomspunna staden Troja.

Från början var de 16 morska dalkarlar som skulle skydda Gustav Vasa. Femhundra år senare har Livgardet kämpat i drygt trettio krig och räknas nu som ett av världens äldsta militära förband.

I januari 1521 avdelades 16 dalkarlar att vakta den blivande kungen Gustav Vasa. Femhundra år senare har Livgardet kämpat i över trettio krig och deltagit i flertalet internationella insatser. Urban Björstadius besöker femhundraåringen för att ta reda på det rekordgamla regementets historia och hur man idag arbetar för att bevara historien. Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om ättestuporna har de någonsin funnits? Programledare är Tobias Svanelid.

För femtio år sedan gick det svenska tvåkammarsystemet i graven, ett politiskt system som skulle modernisera Sverige men istället konserverade en gammal ordning, men till slut stärkte folkhemsbygget.

Den skulle modernisera ett Sverige som på 1800-talet fortfarande använde sig av ett medeltida politiskt system, men i och med demokratins genombrott kom tvåkammarriksdagen istället att bana vägen för en stark socialdemokrati. Tobias Svanelid vandrar tillsammans med historieprofessor Torbjörn Nilsson från nya till gamla riksdagshuset för att berätta om ett parlamentarisk modell som gick i graven för femtio år sedan och som idag sörjs av få tvåkammarriksdagen. Dessutom om 2020 års viktigaste arkeologiska upptäckter. Urban Björstadius har botaniserat bland mammuthus och Romulustempel för att utse de tio mest iögonenfallande fynden.