Vetenskapsradion Historia

Att ta rollen som Gustav II Adolf i Trettioåriga kriget, eller som Napoleon vid Waterloo lockar allt fler. Vi går till botten med fenomenet historiska brädspel och vad vi kan lära av dem.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På årets stora spelkonvent Gothcon träffades 50-talet spelare för att axla rollerna som kungar, härförare och spioner under Trettioåriga kriget. Tobias Svanelid besöker konventet för att ta reda på vad som lockar med historiska brädspel.

Historikern Olof Blomqvist utvecklar egna spel utifrån sin historiska forskning och menar att spelen ger en möjlighet att komma historien nära och att förstå dess processer. Som pedagogiskt hjälpmedel är historiska brädspel en outnyttjad resurs, anser han.

Och så besöker vi Världskulturmuseets utställning om världshistoriens många spel och kikar på antika tärningar, på Indiens förlaga till Fia med Knuff och det urgamla spelet Senet från faraonernas Egypten.

Dick Harrison svarar på en lyssnarfråga om djävulspakter och häxerier och hur länge de egentligen varit olagliga.

Programledare är Tobias Svanelid.

Olof Blomqvists historiska speltips:

Svea rike- en riktig svensk klassiker från 1996. Spelarna tar rollen som högadliga familjer vilka konkurrerar om inflytande och prestige i Sverige, från Gustav Vasa tid fram till början av 1800-talet. Ett familjespel som också ger en underhållande repetition av skolbokshistoria - om bara familjesämjan överlever.

Roll through the ages - ett trevligt och ganska enkelt tärningsspel som påminner om Yatzy. Spelarna bygger stadsstater under antiken. Spelet är inte särskilt tungt vad gäller historisk analys, men ger ändå en känsla för historisk utveckling. 

Wir sind das Volk! - ett spel för två spelare om konkurrensen mellan Väst- och Östtyskland under kalla kriget. Kämpa om att höja din befolknings levnadsstandard för att visa vilket av de två systemen som är stabilast. Spelet ger mycket informativ överblick över Tysklands efterkrigshistoria.

Innovation - världshistorien som ett ganska abstrakt kortspel. Genom spelet följer spelarna sin civilisation från stenåldern till informationsåldern. Spelet simulerar på ett intressant sätt hur teknologisk- och samhällsutveckling sprider sig mellan olika samhällen och hur historiskt arv fortsätter att ha betydelse för samtiden.

John Company - en av de bästa historiska simulationerna i spelform. Spelarna tar rollen som olika familjenätverk som engagerar sig i det brittiska ostindiska kompaniet. En mycket pedagogisk genomgång av hur detta företag fungerade och en tankeväckande skildring av de motsägelsefulla krafterna bakom den europeiska kolonialismen.

Sverige är nu med i NATO, där bland annat också Danmark är medlem. Tobias Svanelid undrar hur det ska gå, med tanke på alla dansk-svenska krig. Och så reder vi ut om ABBA sjöng om rätt fältslag!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sverige har en lång och stundtals känslig relation till 75-årsjubilerande NATO. Urban Björstadius har grävt i Sveriges Radios arkiv för att ta reda på hur den svenska NATO-debatten sett ut under 1900-talet.

Och så reder vi ut det påstådda rekordet som Sverige och Danmark står för - att vara de länder i världen som oftast legat i krig med varandra. Historikern Anna Maria Forssberg menar att krigen lade grunden för en genuin fiendskap länderna emellan men att vi nu under 200 år jobbat för att bli sams.

Och så uppmärksammar vi 50-åriga Eurovisionvinnaren ”Waterloo”. Men enligt historikern Martin Hårdstedt sjöng ABBA egentligen om fel fältslag!

Programledare är Tobias Svanelid.

1946 rapporterade hundratals svenskar om spökraketer, oförklarliga flygande fenomen som alla tycktes störta i sjöar. Urban Björstadius går till botten med fenomenet och träffar ett ögonvittne.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sommaren och hösten 1946 nåddes myndigheterna i Sverige av mängder av rapporter om okända flygande projektiler. Fenomenet döptes i pressen till ”spökraketer”, men den kommitté som utredde fenomenen kom aldrig till någon definitiv slutsats vad det rörde sig om.

UFO-experten Clas Svahn berättar om spökraketernas historia och krigsarkivarien Bo Berg, som själv bevittnade en ”spökraket”, berättar om sina erfarenheter.

Dessutom reder Dick Harrison ut hur hård försvenskningen av Skåne egentligen var. Är det till och med så att dagens svenska regering borde be skåningarna om ursäkt för de övergrepp och krigsbrott 1600-talets Sverige gjorde sig skyldig till?

Både vikingar och stormakts-Sverige drabbades av jordskred, och ny forskning visar hur de handskades med hotet. Och så reder vi ut varför det är så mycket sex i nyklippta Caligulafilmen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Jordskred som det vid Stenungsund i höstas är traumatiska händelser som satt avtryck i historien. Vetenskapsradion Historia träffar arkeologen Anton Larsson som gått till botten med hur svenskar genom historien handskats med ras och skred och hur de påverkats av att se sina byar och gårdar förstöras av rasmassorna.

Vi bekantar oss också med den ökända kejsaren Caligula som påståtts ha haft ett incestuöst förhållande med sin syster och utnämnt sin häst till romersk konsul. Antikvetaren Ida Östenberg har sett 1970-talets skandalfilm Caligula som nu kommer i nyklippt version och är kritisk mot alla genitalier och sexscener som skymmer bilden av den historiska Caligula.

Och så reder Dick Harrison ut hur hästtokig kung Karl XI egentligen var.

Programledare är Tobias Svanelid.

Stenåldersjägare som byggde byar och tempel och bönder som fiskar och jagar. Vi vrider och vänder på begreppen jägare och bonde under forntiden och sätter betyg på Richard Lejonhjärta!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I sydöstra Turkiet byggde jägarsamlarfolk monumentala stenstrukturer och bosättningar för 11 000 år sedan och tolkningarna av platser som Göbekli Tepe utmanarna nu vår bild av hur livet på jägarstenåldern fungerade.

Tobias Svanelid träffar arkeologen som ansvarar för de banbrytande utgrävningarna av världens första bofasta befolkning men träffar också arkeologen Magnus Odebäck Ljunge som menar att också vår bild av bönderna måste nyanseras. Jakten och fisket skulle fortsätta att spela en central roll för deras försörjning under många tusen år.

Och så betygsätter Dick Harrison Englands medeltidskung Richard Lejonhjärta - var har den hjälte Ivanhoefilmerna porträtterar eller en plåga för 1100-talets engelsmän?

Mötena mellan stenåldersfolk i Skandinavien verkar ha varit betydligt blodigare än man tidigare trott. Vi kartlägger den blodiga kampen mellan tidiga bönder och jägarfolk.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ny forskning som presenteras i tidskriften Nature beskriver mötena mellan olika stenåldersfolk som våldsamma. Det talas om slakt och utrotning, först när de första bönderna vandrade in på de tidiga jägar-samlarnas marker i Skandinavien, sen när den första bondebefolkningen konkurrerades ut av nya grupper från Yamnayakulturen.

Tobias Svanelid diskuterar de nya rönen med arkeologen Jonathan Lindström och undersöker hur vi ska se på stenålderns våldskultur.

Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om vilken betydelse kvinnorna runt Jesus hade för den tidiga kristendomen.

Ingen annan bok har gjort mer för ett land än Shogun gjort för Japan. Nu kommer en ny version av den episka berättelsen om 1600-talets Japan, men vad är egentligen dikt och sanning i serien?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

6 miljoner böcker såldes av James Clavells Shogun när den släpptes 1975. En hel generation japanälskare har dyrkat boken och tv-serien som följde, och när Disney nu gör en nyfilmatisering går Tobias Svanelid till botten med vad som är sant i seriens skildringar av samurajer, ninjor och geishor. Historikern Lisa Hellberg berättar om de verkliga människorna som fått stå modell för seriens huvudpersoner.

Dessutom uppmärksammar vi vårdträdens urgamla anor i Sverige och hur människor i alla tider offrat till träden för att de skulle skydda svenska hus och gårdar från olycka.

Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om de mytomspunna kinesiska sjöexpeditionerna på 1400-talet.

Ukrainas kulturarv är under attack och nu är svenska forskare engagerade i att dokumentera Sofiakatedralen i Kiev för att bevara kyrkans historia om den skulle skadas av ryska raketer.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Under tusen år har människor ristat och klottrat meddelanden på Sofiakatedralens väggar. Nu dokumenterar svenska och ukrainska forskare de historiska meddelandena, däribland runinskrifter, för att bevara dem för eftervärlden. Jonathan Westin, en av forskarna i projektet, berättar om hur det är att arbeta i skuggan av kriget.

Dessutom riktas nu strålkastarljuset mot det svenska kulturarvet som enligt en ny rapport från FOI redan är under attack. Hoten är såväl digitala som fysiska och svenska kulturarvsinstitutioner behöver nu påskynda arbetet med att skydda sina samlingar.

Och så besvarar Dick Harrison en lyssnarfråga om hur kontakterna mellan samer och vikingar såg ut.

Från Erik XIV och Johan III till Harry och William har kungasöner bråkat, kivat och kämpat om makten. En ny avhandling undersöker orsakerna bakom maktkamperna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Monarkier har alltid haft ett dilemma. För att säkra tronföljden har det varit bra med många barn. Men många barn innebar också ofta maktstrider, osämja och konkurrens. Så var situationen i Sverige i slutet av 1500-talet som historikern Alexander Isacson studerat. Vi träffar honom för att reda ut hur den unga arvsmonarkin löste problemet.

Och Monarkerna-poddarna Ebba Kleberg von Sydow och Titti Schultz berättar att prinsbråk präglar monarkierna än idag, med Storbritanniens Harry och William som främsta exempel.

Fyra män döms för att i många år plundrat svenska vrak. Men hur kan man skydda vraken och samtidigt göra kulturarvet tillgängligt för allmänheten? Hör om metallburar och spionkameror på bottnen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

De män som nyligen dömdes i hovrätten hade i årtionden plundrat vrak längs den svenska Östersjökusten. Mynt, keramik och en kanon från 1600-talet var några av fynden som bärgats.

Tobias Svanelid och Urban Björstadius redogör för rättsfallet, men kartlägger också hur marinarkeologer tänker kring utmaningarna med att å ena sidan tillgängliggöra det maritima kulturarvet och å andra sidan skydda det mot plundring.

I Kroatien till exempel har man burat in ett av de mer värdefulla antika skeppsvraken och i Grekland har man satt upp övervakningskameror.

På Vasamuseet använder man lego i en ny utställning för att gestalta några av världens mest välkända skeppsvrak - allt från Vasaskeppet till Titanic.

Dessutom svarar Dick Harrison på den klassiska frågan om vad som hade hänt om Hitler anfallit Sverige under andra världskriget.

Kartritaren banade väg för kungliga expansionsplaner på 1500-talet och formade vår bild av världen med Europa i centrum. Men kartritarna hade också makten att sudda ut och skapa vita fläckar i Afrika.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Staffan Bergwik har undersökt vad kartritandet gjort med vårt sätt att tänka kring vår plats i världen och vårt förhållande till vår planet.

Gerardus Mercator var först med att rita en världskarta och satte förstås Europa i mitten av den. Och ju högre höjder vi kunnat nå, med ballonger eller med rymdskepp, desto större insikt har vi förstått om vår egen litenhet och om planetens sårbarhet.

Dessutom uppmärksammar vi Petter Hellströms forskning om Afrikas vita fläckar. På 1500- och 1600-talen var kartorna över Afrika fyllda med information, men under 1700-talet suddades det mesta av detta ut. Afrikas vita fläckar är en skapelse från upplysningstiden men berättar också mycket om Europas syn på afrikanerna.

Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om hur kunskapen om pyramidbygge kan ha över världen.

Följ med Vetenskapsradion Historia till antikens robotmakare, blodtörstiga danska kungar och incestuösa faraoner. Vi granskar Håfströms bioaktuella Stockholm Bloodbath och diskuterar robothistoria!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I alla tider har människan velat skapa en avbild av sig själv. Historikern Peter K Andersson är aktuell med boken Robot som går till botten med vår mångtusenåriga fascination för människomaskiner och automater, för androider och AI.

Dessutom tittar vi närmre på hur AI idag hjälper historiker att forska bättre och snabbare. Mikael Alm leder projektet som försöker lära en artificiell intelligens att läsa och förstå Gustav III:s snirkliga handstil.

Och så granskar vi tillsammans med historikern David Lindén bioaktuella Stockholm Bloodbath - Mikael Håfströms actionfyllda skildring av Kristian II:s illdåd på 1500-talet.

Sist reder Dick Harrison ut hur vanligt det var att Egyptens faraoner ägnade sig åt incest.

Programledare är Tobias Svanelid.

Följ med Tobias Svanelid till kung Agamemnons Mykene, staden som var Greklands rikaste och där berättelserna i Iliaden tog sin början. Men vad vet vi egentligen om den mykenska civilisationen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Överdådiga guldmasker, mäktiga gravkammare och en port smyckad med lejon eller sfinxer berättar om Mykenes makt och rikedom. För 3 500 år sedan var staden Greklands mäktigaste och det var här som kung Agamemnon kunde samla sina bundsförvanter till ett härtåg mot Troja.

Tobias Svanelid och antikvetaren Ann-Louise Schallin vandrar genom Lejonporten i Mykene för att fascineras av denna svunna civilisation med sitt unika skriftspråk, sina märkliga vildsvinshjälmar och där myterna ibland står i vägen för arkeologin.

En sjunken hamn från Homeros tid undersöks nu av svenska marinarkeologer i hopp om att få nya svar på frågan om den mytomspunna bronsåldersstaden Asine.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Asine finns omnämnt av Homeros som en stad som bidrar med ett antal skepp till den militära expeditionen mot Troja. Men i skuggan av berättelserna om Achilles, Hector och den sköna Helena dyker nu svenska marinarkeologer i vattnen utanför Asine. Vad man misstänker kan vara en sjunken hamnanläggning från bronsåldern kartläggs av dykarna på en plats som i mer än hundra år tilldragit sig svenska arkeologers intresse. Tobias Svanelid är med på dykbåten och samtalar också med Ann-Louise Schallin om Asines dimhöljda historia.

Vi lever enligt många i en tid som liknar 1920-talets, i skuggan av pandemier, storkrig, ekonomiska kriser och influensers. Vad är egentligen skillnaden mellan då och nu och vad kan vi lära?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vilket nyår är det egentligen vi firar? 2024 eller 1924? Tobias Svanelid samlar historieprofessorerna Wilhelm Agrell, Klas-Göran Karlsson och Ulf Zander för att diskutera likheterna och skillnaderna mellan 1924 och 2024. Vad gör det med oss att jämföra med 1920-talet och hur kan vi egentligen lära oss av det som hände då?

Dessutom listar Urban Björstadius det gångna årets viktigaste arkeologiska upptäckter som för oss på en resa ifrån svenska hällristningar till nyupptäckta mayastäder.

Var med och fira ut 2023 - året då historien stod i fokus i Sverige, såväl med Gustav Vasajubileum som med SVT-satsningar!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det var året då Sverige påstods fylla 500 år. Då Sveriges Television satsade på historia och såväl Liseberg, Turkiet och Ölkällarkuppen fyllde 100 år! Tobias Svanelid sammanfattar historieåret 2023, där också skjutglada kanariefåglar och mytiska malmöpyttar får plats!

I Ransbergs kyrka finns en otäck sägen om två flickor som mördar en dräng och blir inmurade i kyrkväggen. Först nu har kniven påträffats, som kan vara mordvapnet i en historia som många sett som saga.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När två systrar bli kära i samma dräng på godset Drakenholm i medeltidens Västergötland bestämmer de sig för att istället mörda föremålet för deras kärlek. Flickorna döms till döden och muras in i kyrkväggen i Ransbergs kyrka.

Så berättar sägnen om mörderskorna som murades in i kyrkväggen som straff för sin otyglad kärlek och sitt mord, och Vetenskapsradion Historias Urban Björstadius går till botten med historien för att söka ta reda på om det finns någon sanning i berättelsen. Särskilt med tanke på att en ålderdomlig kniv faktiskt hittades i kyrkväggen i slutet av 1800-talet – en kniv som nu åter kommit i dagen. Men är det verkligen mordvapnet?

Programledare är Tobias Svanelid.

När amerikaner stjälpte flera skeppslaster med té överbord i Bostons hamn tändes elden som skulle leda till den amerikanska revolutionen. Vi undersöker hur tebjudningen kunde få sådana konsekvenser.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den 16 december 1773 smög sig en grupp amerikaner ombord på tre brittiska fartyg i Bostons hamn. Raskt tömde de hela lasten av té överbord i protest mot de nya strafftullarna.

Den så kallade Tebjudningen i Boston räknas som startskottet för den amerikanska revolutionen med frihetskriget mot Storbritannien och den amerikanska självständighetsförklaringen. Vetenskapsradion Historia undersöker tillsammans med historikern Dag Blanck vad som egentligen hände under tebjudningen och hur det kom sig att händelsen fick så stora svallvågor. Inte bara i USA, utan också kom att stå modell för den långa kampen bland världens kolonier mot de europeiska modernationerna.

Dessutom besöker vi brännvinsbränneriet i Kyrkeby i Småland där Göran Persson utsetts som årets arbetsmyra och där man fortfarande tillverkar brännvin på samma sätt som på 1700-talet!

Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om de historiska källorna till Jesus liv.

Programledare är Tobias Svanelid.

Önskar du dig vikingar, häxor eller stor skopa blöt torv i julklapp? Vi har tipsen om historiska julklappsböcker för dig, och dessutom tips på två historiska sällskapsspel - årets julklapp!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Boktipsarpanelen med Kristina Ekero Eriksson, Urban Björstadius och Tobias Svanelid tipsar om höstens bästa och mest läsvärda historiska böcker som kunde passa att lägga under granen åt historienörden.

De böcker och spel vi tipsar om i programmet är:

Joséphine - avlägsen i tid men nära mig av Prinsessan Kristina Fru Magnusson och Carl Otto Werkelid

I tjänst hos prins Eurgén av Inga Malmqvist

Måtte alla häxor förgöras av Malcolm Gaskill

Jag en olycklig spåman av Annika Sandén

Grand Tour - en svensk students möte med franska revolutionen av Anna-Lena Berg

Vikingatider av Anna Lihammer och Ted Hesselbom

Makten och heligheten - en berättelse om Europas medeltid av Dan Jones

Trädgårdsmästarens orangeri - om växternas övervintringshus av Maria Löfgren

En förvandlad stad av Karl Kadhammar

Landet utanför av Henrik Berggren

Svenska armén historia av Lars Erivcson Wolke m fl

Torv av Erik Andersson

Shopping - sociala praktiker på gatunivå 1700-1850 av My Hellsing och Johanna Ilmakunnas (red)

Rajas of the Ganges av Inka Brand och Markus Brand

East India Companies av Pascal Ribrault

Bohusgraniten blev grundstenen för Sveriges industriella revolution och nu har detta kulturarv undersökts. Och så granskar vi bioaktuella Napoleon med historiska glasögon.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På Malmön i Bohuslän började man bryta granit i början av 1800-talet. Det blev startskottet för en framgångsrik industri som bokstavligen lade grundstenen för den svenska industriella revolutionen. Bohusgraniten byggde slussar och kanaler, konserthus och andra offentliga byggnader och ställdes ut på den första världsutställningen som något som skulle sätta svensk utveckling och ingenjörskonst på kartan.

Tobias Svanelid besöker de äldsta stenbrotten på Malmön tillsammans med hembygdsvurmaren Karl Ingemar Blomsterberg och diskuterar granitindustrins kulturarv med Lisa Liljas som inventerat de arkeologiska spåren och historiska minnena från granitepoken.

Och så går vi på bio för att granska aktuella filmen Napoleon med hjälp av historikern My Hellsing.

Vad var det för mystiskt folk som levde på bohuslänska Malmön? Tobias Svanelid och Urban Björstadius ger sig ut på jakt efter en myt om småvuxna skärgårdsbor som kanske har ett korn av sanning i sig.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det var på 1800-talet som prästen Axel Holmberg beskrev befolkningen på Malmön i Bohuslän i fantasifulla ordalag. De var småvuxna, men också enfaldiga, smutsiga och tycktes härstamma ifrån en främmande folkspillra. Kanske var de ättlingar till samer, tänkte Holmberg. Kanske en rest från Sveriges stenåldersbefolkning?

Tobias Svanelid och Urban Björstadius reser till Malmön för att träffa dagens öbor och höra om hur minnet av pyttarna lever kvar på ön, och träffar arkeologen Oscar Törnqvist som menar att det kanske ändå finns historiska och arkeologiska ledtrådar till vilka pyttarna var.

Dessutom uppmärksammar vi 40-årsfirande Medeltidsveckan och frågar oss vad som är så fascinerande med just medeltiden.

De har funnits i varje mänsklig civilisation. Vaktat skatter, sprutat eld och gift och gett kraft åt kejsare. Tobias Svanelid beger sig på jakt efter drakarnas kulturhistoria.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I slutet av 1800-talet utlovade folklivsforskaren Hultén-Cavallius upp till 1000 riksdaler för den som kunde fånga eller döda en drake i Småland. Idag är det i Bolibompa och Game of Thrones som vi stöter på drakar, men genom mänsklighetens historia har drakar skrämt och inspirerat världen över. Historiken Bo Eriksson, aktuell med boken Drakspår, undersöker hur det kommer sig att draken så länge krälat vid människans sida och vad som gjort att vi än idag inte tycks bli fria monstret.

Dessutom diskuterar Tobias Svanelid och Urban Björstadius SVT:s nya Historien om Sverige, och hur dagens historieförmedlning på tv skiljer sig från äldre tiders.

Ölkällarkuppen i München var Hitlers första steg in i rampljuset och nazismens ödesstund. Vi reder ut historien, och uppvaktar 20-åriga Forum för Levande Historia, nu mer relevant än någonsin.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I november 1923 stormade Adolf Hitler och hans tyska nationalsocialistiska arbetarparti in på ölkällaren Bürgerbraukeller med pistolen i högsta hugg. Planen, att gripa makten i staden München och sedan marschera mot Berlin gick i stöpet, ändå blev ölkällarkuppen startpunkten för den nazistiska rörelsen och Hitlers väg till makten. Historikern Johan Östling reder ut vad som hände.

Och så diskuterar vi hur 20-åriga myndigheten Forum för Levande Historia ser på dagens situation med ökad antisemitism i såväl Sverige som i världen. Är regeringsuppdraget för brett, och vad kan en myndighet göra åt fördomar och hat?

Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om hur Uppåkra kunde bli platsen för en rik centralort i Skåne under hela 1000 år.

Joel Watz fick ordning på det svenska frisöryrket vid förra sekelskiftet. Hör om hur det var att gå till frissan förr, bland perukmakare, undergörande hårvatten och smittsam skäggsvamp.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Watzins Keratin var 1900-talets mest välkända hårprodukt som lovade håråterväxt och fantastisk doft. Tobias Svanelid träffar författaren Jan Söderström, aktuell med boken om Joel Watz, mannen bakom hårprodukterna, som också tog kampen mot förra sekelskiftets undermåliga villkor för Sveriges frisörer.

Och så berättar idéhistorikern Leif Runefelt om omvandlingen i hårmodet under 1700- och 1800-talet, när peruker och puder byttes mot pomador och frisersalonger, och håret kom att kommersialiseras.

Ett mellanting mellan vikingaskepp och piratskepp som hittades vid Riddarholmen för 100 år sedan. Först nu har det unika skeppets hemligheter avslöjats. Dessutom om Nordiska museet som fyller 150!.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Genom att pussla ihop alla tidigare mer eller mindre bortglömda vrakdelar som magasinerades efter utgrävningarna på 1930-talet kan marinarkeologen Niklas Eriksson nu måla upp den fullständiga bilden av det mystiska Riddarholmsskeppet. Fartyget, som byggdes åren kring 1520 och som sjönk i Riddarholmskanalen i Stockholm, var ett mellansteg mellan äldre fartygstyper och mer moderna skepp och utgör en unik och felande länk mellan vikingaskeppen och Vasan.

Dessutom om 150-årsjubilerande Nordiska museet där man ligger i slutspurten för att färdigställa en ny basutställning om livet i Norden under 500 år. Den grundläggande tanken med utställningen är samma som en gång Artur Hazelius hade när han grundade muséet - känn dig själv!

Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om hur länge det egentligen funnits huvudstäder.

Tennis har alltid varit en kunglig sport i Sverige. Från Gustav Vasas dagar, som uppmuntrade sina barn att spela på Slottsbacken till Gustav V:s tid. Vi söker sportens svenska rötter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsradion Historia besöker Lilla Bollhuset i Gamla Stan, en plats där tennis spelats i hundratals år, ofta av adelsmän, prinsar och kungar. Historikern Isak Lidström har gått till botten med tennisens kungliga historia i Sverige och hittar rötterna till dagens tennis bland gutniska lekar och kontinentala racketsporter.

Dessutom om världens äldsta fartygskanon som hittats utanför Marstrand. Artilleripjäsen från 1300-talet är ett tidigt exempel på den nya militärteknologin som skulle komma att revolutionera sjöstriderna, men vad var det för skepp som en gång var beväpnat med kanonen? Marinarkeologen Staffan von Arbin berättar om de nya analyserna av kanonen.

Och så svarar Dick Harrison på lyssnarfrågan om vilka det kan ha varit som låg bakom brännandet av Sigtuna på 1100-talet. Karelare, ester eller några andra?

Programledare är Tobias Svanelid.

För hundra år sedan reste sig det moderna Turkiet ur askan av det sönderfallna Osmanska imperiet. Tobias Svanelid diskuterar händelsen, och vad som finns kvar av osmansk historia i dagens Turkiet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I oktober 1923 utropades det moderna Turkiet. Men landet bar redan på en stolt månghundraårig historia då turkiska sultaner dominerat östra Medelhavet allt sedan medeltiden. Historikern Olof Heilo och Turkietkännaren Paul Levin berättar om det Osmanska rikets uppkomst och expansion och hur det multietniska och mångreligiösa riket expanderade ända till Wiens portar. Men också hur det kom att krackelera och efter Första världskriget närmast förintas. I ruinerna av imperiet skulle det moderna Turkiet resa sig, ett land som än idag bär på många spår ifrån imperiets dagar.

Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om de turkiska elitkrigarna - janitsjarerna.

Än idag finns en känsla av skuld från andra världskrigets dagar. Hade Sverige kunnat göra mer? Var vårt handlande förenligt med våra neutralitetsprinciper? En ny bok diskuterar Sveriges utanförskap.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den sista delen av historikern Henrik Berggrens trilogi om ”Landet utanför” är färdigställd och Tobias Svanelid samtalar med författaren om transiteringar, ransoneringar och samlingsregeringar i ett land som stod utanför kriget men ändå drabbades av världskrigets fasor. Och som nu, 80 år senare, lever med skuldkänslor som är svåra att läka.

Dessutom diskuterar Dick Harrison frågan om vad som hände med romerskt kunnande, konst och kultur efter att imperiet gick under.

De tillhörde båda ätten Natt och Dag och misslyckades med att ta Sverige ut ur Kalmarunionen. Nu är Engelbrekt och Sten Sture den yngre aktuella i två böcker som vill föra dem ur Gustav Vasas skugga.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Engelbrekt Engelbrektson ledde upprorsmän från Dalarna i kampen mot den danskledda Kalmarunionen på 1430-talet. Innan segern helt var vunnen mördades han av en svensk adelsman. Knappt hundra år senare skulle kampen mot unionen tas upp av Sten Sture den yngre, som dödades i strid mot danska trupper. Minnet av dem är minnet av frihetshjältar, men de har alltid fått stå i skuggan av Gustav Vasa, mannen som fullbordade Sveriges väg mot självständighet.

Vetenskapsradion Historia talar med de två aktuella författarna Niklas Natt och Dag och Lars Ericson Wolke om frihetsfigurerna. I boken Ödet och Hoppet skildrar Niklas Natt och Dag Engelbrekts kamp och människorna runt honom i skönlitterär form. Inte minst hur hans egen släkt Natt och Dag kom att stå nära Engelbrekt, men också vara de som höll i mordvapnet.

Historieprofessorn Lars Ericson Wolke tecknar det första biografiska porträttet någonsin av Sten Sture den yngre, som gott kunde ha blivit svensk kung 10 år före Gustav och på det sättet skrivit om historien.

Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om en annan medeltida konflikt, den mellan gutarna och kung Birger år 1313.

Programledare är Tobias Svanelid.

Revolvrar och vakthundar skulle skydda 1800-talets lärarinnor mot våldet i skolan. Idag ser lösningarna annorlunda ut, men skolvåldet är alltjämt ett stort problem för både lärare och elever.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Våldet i skolan drabbar både lärare och elever och blir vanligare och grövre år för år. För hundra år sedan hette lösningen revolvrar som lärarinnorna skulle beväpna sig med i syfte att kunna freda sig, i första hand mot män som våldgästade de ensliga skolhusen på landet, berättar historikern Sara Backman Prytz. Idag är lösningarna andra, men problemet gammalt, menar Vesna Prekopic, aktuell med boken ”Brottsplats: Skolan”.

Dessutom berättar Dick Harrison om i vilka skolor som Sveriges första präster fick sin utbildning. Frankrike och England tycks de flesta av de första svenska prästerna studerat i, men kanske kom en och annan präst också från det ortodoxa Ryssland.

Programledare är Tobias Svanelid.

Hur lyckades Drottning Margareta ena Norden under en regent? Hör om drottningen som drömde större än någon annan och som med list och diplomati snarare än militärmakt lyckades förverkliga drömmen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hon drömde om ett rike som sträckte sig från Grönland till Finland, från Danmark till Lappland. Under några år i början av 1400-talet var hon Nordens mäktigaste person, men hur blev hon den hon var och hur lyckades drottning Margareta förverkliga sin dröm? Tobias Svanelid samtalar med Erik Petersson, aktuell med ”Drottning Margaretas dröm” om kampen om Norden på medeltiden och om kvinnan som lyckades fånga all makt i sina egna händer.

Dessutom uppmärksammas mordet på Folke Bernadotte. För 75 år sedan avrättades fredsmäklaren Bernadotte i ett av tidens mest uppmärksammade politiska mord där de skyldiga aldrig skulle ställas inför rätta.

Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om hur mycket makt de svenska drottningarna egentligen haft, och varför vissa drottningar men inte andra kunnat involvera sig i politiken.

Lasse Lucidor är känd som 1600-talspoeten som kastades i fängelse för sin diktning och blev nedstucken på en stockholmssylta i en duell. Nu tecknas hans porträtt i en aktuell bok.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Han var 1600-talets Unge Werther eller Jim Morrison och föregångare till Bellman. På Maria Magdalena kyrkogård på Södermalm finns minnesstenen över Lasse Lucidor, poeten som ansetts vara 1600-talets viktigaste svenske författare, men som levde ett liv som gör få avundsjuka – fängslad som han blev för sin ökända bröllopsdikt, och dödad i en duell. Historikern Annika Sandén tecknar nu Lucidors porträtt och skildrar tiden han levde i i boken Jag, en olycklig spåman.

- Hade jag varit 20 år hade jag varit störtkär i honom, säger hon, men nu känner jag mer omsorg och sympati.

Dessutom kryper vi in i Dödskallegrottan på Lilla Karlsö som ruvar på hemligheter från stenålderns säljägarkultur. Arkeologen Alexander Sjöstrand berättar om de aktuella utgrävningarna vid Suder Vagnhus på ön som man hoppas ska ge en ny bild av den svenska stenåldern.

Programledare är Tobias Svanelid.

Det finns en dold historiska värld under våra fötter? För geografen Pär Connelid är bokskogssluttningarna vid Kullaberg fyllda av historier som fortfarande är helt synliga - för ett tränat öga...

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På Kullaberg växer idag bokskogarna höga i ett landskap som fortfarande bär tydliga spår från medeltiden. Tobias Svanelid vandrar runt med historiegeografen Pär Connelid bland medeltida odlingsterrasser som övergavs efter Digerdöden. Och hittar rester från bronsåldern i skuggan av det då heliga berget som sträcker sig ut i Kattegatt. Men hur kan en större förståelse av det historiska landskapet hjälpa oss att tänka kring kulturmiljöer idag?

Dessutom svarar Dick Harrison på frågan om vad befälhavaren för Orsa kompani kan ha menat när han ansåg att Orsa kompani inte kunde ”lova något bestämt”?

I slutet av 1300-talet stred sjörövare, korsriddare och drottning Margaretas unionstrupper om herraväldet på Gotland. Vid Gullborg stod flera strider och nu har platsen kartlagts av arkeologer.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Följ med Tobias Svanelid till piratborgen Gullborg på Gotland. Länge har kullen vid den lilla sjön på södra Gotland misstänkts ha varit medeltidens mytomspunna sjörövarfäste, då östersjöpiraterna Vitalianerna ockuperade Gotland i slutet av 1300-talet. Nu har arkeologen Niklas Eriksson kartlagt borglämningarna och daterat träpålar som avslöjar att myterna är sanna.

Dessutom berättar Dick Harrison om freden vid Nöteborg 1323 – den första kända fredstraktaten mellan Sverige och Ryssland som för en tid bilade gränstvisterna länderna emellan. Men oklarheten om var den nya gränsen egentligen gick gjorde freden bräcklig…

Och så berättar arkeologiprofessorn Peter Fischer om de enastående guldfynden ifrån Cypern där svenska arkeologer nu gräver fram vad man menar är Medelhavsområdets rikaste gravar.

Vill du ha sällskap av en nedsupen björn i hängmattan? Hör Vetenskapsradion Historia bläddra bland 1700-talsfiskar, Edith Södergrans fotografier och ryska krigsplaner i sommarens boktipsprogram!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Luta dig tillbaka i solstolen och låt Vetenskapsradion Historia tipsa dig om sommarens bästa historiska böcker. Historienördarna Kristina Ekero Eriksson, Urban Björstadius och Tobias Svanelid bläddrar bland drottningar, runristare och nedsupna björnar för att vaska fram guldkornen i vårens historieboksutgivning.

Böckerna som tipsas om är:

Hedvig Eleonora och hennes tid av Eva Helen Ulvros

Hotet från Ryssland av Oscar Jonsson

Fienden av Dick Harrison

En annan Edith av Nina Ulmaja

Kvinnorna, makten, religionen av Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm

Baltikums befrielse av Tobias Berglund och Niclas Sennerteg

Finlands svenska historia av Martin Hårdstedt

Gunila Axén av Jelena Zetterström

Petrus Artedi Ichtyologia av Jakob Christensson

Nationens avskum, militärens elit av Lars Ericson Wolke

Tyde den som kan av Torun Zachrisson och Magnus Källström

Promenerandets historia av Kekke Stadin

Ödlepungar, götiska dryckesoffer och yxmördade fornmänniskor samsas i Vetenskapsradion Historias 1000:e program, som sänds inför publik där Tobias Svanelid samlas tre namnkunniga historiker på scenen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tobias Svanelid firar Vetenskapsradion Historias 1000:e program med en sändning inför publik, där en historikerpanel bland annat diskuterar Sveriges födelse, vikingarnas symbolvärde och vad historieintresse gör med oss människor.

Ifrån scenen på Ekermanska malmgården på Södermalm i Stockholm sänds alltså den tusende upplagan av Vetenskapsradion Historia. Ett program som drog igång i januari 2000 och som programletts av Tobias Svanelid.

På scenen diskuterar historikern Bo Eriksson och arkeologerna Kristina Ekero Eriksson och Jonathan Lindström Sveriges potentiella födelsedagar och historia, Gustav Vasas despotism och vikingarnas attraktionsvärde och svenskhet. Dessutom hör vi om ödlepungar, götiska dryckesoffer och värdet av historia i en föränderlig tid.

För femhundra år sedan valdes Gustav Eriksson Vasa till svensk kung. Tobias Svanelid återvänder till valplatsen i Strängnäs för att diskutera valet och kungen och hur vi minns Gustav Vasa idag.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Utanför Strängnäs domkyrka valdes Gustav Eriksson till Sveriges kung den 6 juni 1523. Tobias Svanelid återvänder till ett nästan heligt landskap där kungavalet ägde rum för femhundra år sedan, på kyrkbacken, i Roggeborgen och de osynliga resterna av Sankt Eskils kapell. Historikern Olle Ferm och Elin Andersson vid Roggeborgen guidar runt vid de mytomspunna platserna och reder ut hur kungavalet gick till, vem som egentligen var hjärnan bakom mötet i Strängnäs och vad Hansestaden Lübeck hade för intresse av en ny svensk kung.

Dessutom tecknar historikerna Roger Axelsson och Åsa Karlsson bilden av Gustav Vasa som en maktgirig koleriker, men också en person som höjdes till skyarna av Gustav III och odödliggjordes i såväl Sveriges första kungastaty som 1700-talsoperan Gustav Vasa.

Innebar valet av Gustav Vasa till svensk kung och det moderna Sveriges födelse? Vetenskapsradion Historia reder ut argumenten kring jubiléet som inte tycks firas så mycket som många hoppats.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

6 juni 1523 valdes Gustav Vasa till kung av Sverige. I år menar vissa att händelsen borde uppmärksammas som Sveriges femhundraårsdag, medan kritiker anser att kungavalet inte markerade något principiellt nytt för Sverige.

Tobias Svanelid går till botten med femhundraårsdagen och pratar med personerna som vill uppmärksamma kungavalet och försöker förstå varför det stora firandet ändå tycks utebli. Vad säger historikerna i frågan och hur kan en folklorist förklara varför 1523 inte blivit lika viktigt för oss svenskar som 1789 blivit för fransmännen och 1814 för Norge?

Historia är viktigt för Sverigedemokraterna, och vilka historiska personer och händelser som passar in partiets världsbild analyseras nu av historikern Julia Håkansson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vikingen, Engelbrekt och Karl XII är Sverigedemokraternas älsklingspersoner i den svenska historien, men på senare år har folkhemmet kommit att ta över rollen som historisk idealbild. Historikern Julia Håkansson är aktuell med en avhandling om Sverigedemokraternas historiesyn och varför historia verkar vara så viktigt för partiet.

Dessutom om Tryckfrihetsförordningen 1766 som just utnämnts till ett nytt svenskt världsminne av Unesco. Bok- och bibliotekshistorikern Jonas Nordin beskriver den unika reformen på 1700-talet då Sverige blev först att tillåta yttrandefrihet i en skala som världen aldrig tidigare erfarit.

Och så reder Dick Harrison ut varför det bara är brittiska men inga andra monarker som låter kröna sig numera.

Programledare är Tobias Svanelid.

Kringresande akrobater, skäggiga damer och kanariefågelspektakel roade 17- och 1800-talets svenskar. Vi tar pulsen på en svunnen nöjeskultur. Och kartlägger handskriftens plågsamma historia.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Dresserade kanariefåglar, trollkarlar och akrobater turnerade Sverige runt på 17- och 1800-talet. Dåtidens underhållare var tidens superstjärnor och slipade entreprenörer som nu undersöks av idéhistorikern Leif Runefelt. Vetenskapsradion Historia promenerar tillsammans med honom på Djurgården i Stockholm för att söka efter spåren av dåtidens kringresande underhållningskultur.

Dessutom uppmärksammar vi handskriftens plågsamma historia. Såväl medeltidens manuskriptskrivande munkar som 1800-talets skrivkrampande stålpenneskrivare fick lida för konsten att skriva för hand. Litteraturvetaren Thomas Götselius undersöker vad handskriftens historia kan berätta om historiska texter och vår egen tids förhållande till tangentbord, skärmar och hur artificiell intelligens nu författar våra böcker.

Programledare är Tobias Svanelid.

Skrattspeglar och kortväxta personer skapade succén Liseberg. 100 år efter invigningen besöker vi nöjesfältet som skulle göra Göteborg roligare. Och så uppmärksammar vi okända spionbasen Kari.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Krockbilar, bergbanor, dansbanor och ett eget Lilleputtland skulle göra Göteborg roligare och dra folk till staden. Tobias Svanelid besöker 100-årsjubilerande Liseberg som trots invigningsårets regnsommar blev en stor succé och som allt sedan dess roat göteborgare och andra med åkattraktioner, musik och dans.

Dessutom uppmärksammar vi de arkeologiska undersökningarna av den första allierade spionbasen på svensk mark under andra världskriget. Mitt under brinnande krig tillät det förment alliansfria Sverige de allierade att anlägga en radiomast och en sabotagebas för norska och allierade spioner i trakterna av Torne träsk. Nu avslöjas vardagslivet på basen, och dess okända historia.

Vilka var Sveriges bästa och sämsta kungar och vem hade fulast frisyr? Panelen återsamlas för att debattera kungar genom historien. Och så granskar vi bioaktuella filmen om de tre musketörerna!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Historiepanelen träffas för att diskutera kungens 50 år på tronen och listar Sveriges bästa och värsta kungar. Hör om Gustav III som turistguide, om Magnus Erikssons misslyckanden och rikskanslern som var bättre än Gustav II Adolf, men också om Karl IX:s hopplösa frisyr och bibliskt inspirerade lagstiftning.

Dessutom går vi på bio för att granska aktuella De tre musketörerna – d’Artagnans historievetenskapliga förtjänster och tillkortakommanden. Historikerna Mats Hallenberg och Magnus Linnarsson gillar filmens ambitioner, men är tveksamma till 1600-talsmusköternas träffsäkerhet.

Och så reder Dick Harrison ut om det är vår långa alliansfrihet eller bara ren och skär tur som gjort att Sverige klarat sig undan krig under drygt 200 år.

Programledare är Tobias Svanelid.

En norsk korstågskung steg i land i det påstått hedniska Småland år 1123. Tobias Svanelid undersöker historien kring Kalmare ledung och hur lilla fiskeläget Simrishamn då steg fram i historiens ljus.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

År 1123 seglade hundratals norska skepp in i Kalmarsund i syfte att kristna de hedniska smålänningarna. Händelsen som gått till historien som Kalmare ledung var mer av en storpolitisk revirmarkering än ett heligt krig, menar historikern Dick Harrison, och fick också konsekvensen att lilla fiskeläget Simrishamn stapplade in i historiens ljus.

Tobias Svanelid reser till Simrishamn för att med museichefen Lena Alebo prata om stadens historia, som alltså började för 900 år sedan, och som man firar stort i år. Och så reder vi ut vad som egentligen hände under Kalmare ledung, och hur hedniska smålänningarna egentligen var år 1123.

Sverige hade sin egen Biggles! Hör om Gustaf Lönnbergs fantastiska historia i brittiska RAF och hur de svenska piloterna i allierad tjänst stred mot Hitler med glömdes bort av hemlandet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Flera svenskar stred i det brittiska flygvapnet RAF mot Hitlertyskland. I den aktuella boken Svenska flygare mot Hitler, frivilliga i Royal Air Force 1939-45 kartlägger militärhistorikerna Lars Gyllenhaal och Lennart Westberg deras öden och äventyr. Flera av dem blev rikt dekorerade av den brittiska staten, men hemma i Sverige sågs de med misstänksamhet, och deras historia har glömts bort. För lika mycket som svenskarna älskade den fiktive Biggles, lika mycket hade man svårt att förstå sina landsmäns erfarenheter från kriget, berättar Lars Gyllenhaal.

Dessutom diskuterar vi surrogatens och livsmedelssubstitutens historia i Sverige. Idag har kaffeprisets uppgång skapat krigsrubriker, men redan på 1700-talet försökte man komma runt de höga kaffepriserna med hjälp av fantasifulla surrogat, berättar historikern Hanna Hodacs som kartlägger surrogathistorien i ett nytt forskningsprojekt.

Och så reder Dick Harrison ut historien om våra svenska socknar och hur de egentligen uppstod.

Programledare är Tobias Svanelid.

Blodet från avrättade kunde bota epileptiker och magiska drycker gav bödlar mord i sinnet. I en aktuell bok skildras Sveriges sista bödlar, och vi besöker deras arbetsplats - galgbacken i Stockholm.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ännu en bit in på 1900-talet verkställde bödlar många av de straff som svenskar dömts för. Mitt i det industrialiserade och moderniserade Sverige arbetade denna rest från medeltiden, och präglade sin samtid. Historikern Isak Lidström har undersökt de sista bödlarnas liv i Sverige, och den kultur och många myter som uppstod kring dem, om såväl magiska drycker som heligt blod.

Och så rapporterar vi från Vasamuseets nya upptäckt, att en av Vasas besättningsmän inte var båtman, utan – kvinna! Anna Maria Forssberg vid Vasamuseet berättar om kvinnorna på Vasa och vilken roll de spelade i den svenska flottan.

Dick Harrison reder dessutom ut vad Hälsingland var för 2500 år sedan.

Programledare är Tobias Svanelid.

I slutet av 1700-talet gick de politiska och känslomässiga svallvågorna höga. Men hur klarade dåtidens politiker av att anpassa sig till revolutionernas tidevarv? Ny forskning ger svar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I en känslostormande tid måste också politiken tala till hjärtat snarare än till hjärnan. Så tycks det sena 1700-talets brittiska politiker ha resonerat när de stred om landets framtid i revolutionernas tidevarv. Historikern Alvar Blomgren har undersökt hur känslostormarna under Franska revolutionen omsattes till politisk verklighet och vilka nya krav på känslomässighet och utlevande gester som ställdes på den tidens politiker. Och vad som lever kvar av tankarna idag.

Dessutom reder Dick Harrison ut vad som lever kvar av det romerska imperiet i dagens katolska kyrka.

Programledare är Tobias Svanelid. 

Varför har relationen mellan Sverige och Ryssland stadigt blivit sämre det senaste årtusendet? Dick Harrison gästar Tobias Svanelid, liksom krigsvetaren Oscar Jonsson, aktuell med Hotet från Ryssland.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det började med striderna om Finland och Baltikum på 1200-talet och urartade totalt med Johan III:s ”skällebrev” till Ivan den Förskräcklige. 1700-talets våldsamma ryska påverkanskampanjer mot Sverige och den svenska russofobin under 1800-talet cementerade osämjan. Sveriges relation till Ryssland har präglats av fiendskap och främlingskap och i den nya boken Fienden analyserar Dick Harrison orsakerna till den dåliga stämningen länderna emellan.

Hur hotet från Ryssland ska förstås undersöks också av Oscar Jonsson, doktor i krigsvetenskap och expert på rysk krigföring i aktuella Hotet från Ryssland. Att bevara regimens maktställning är en av nyckelpunkterna i Putins strategi som vi behöver förstå för att greppa invasionen av Ukraina säger han.

Programledare är Tobias Svanelid.

Privata mattanter, fängelsehålor och tiggeri präglade de första svenska gymnasieelevernas vardag. Tobias Svanelid besöker 400-årsjublierande gymnasiet i Västerås, stormaktstidens bildningsprojekt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

1623 välkomnades de första eleverna till Västerås gymnasium, den svenska stormaktstidens nya flaggskepp för bildning som skulle utbilda nyttiga medborgare till statsförvaltningen. Vetenskapsradion Historia reser dit med historikern Pontus Folkesson för att leva sig in i de första gymnasieelevernas vardag, med privatanställda mattanter, stränga straff i fängelsehålan ”Proban” och dåtidens studiestödssystem – djäknegången, som ofta ledde till bråk och sen ankomst.

Dessutom hör vi om hur 400-årsjubiléet ska firas och hur skolans traditioner än idag upprätthålls av Arosbröderna, Sveriges äldsta skolförening.

Och så berättar ukrainska bibliotekarien Tetiana Chorna som nyligen varit på Sverigebesök om situationen för Ukrainas hotade bibliotek. Omkring 400 bibliotek har redan skadats eller förstörts i kriget och nu satsar man på digitaliseringsprojekt för att rädda landets bokskatter.

Programledare är Tobias Svanelid.

Vilka var stenålderns gropkeramiker som levde längs Skandinaviens kuster? Vi uppmärksammar forskningen om säljägarna i Ajvide på Gotland där jägar- och fiskekulturen frodades för 5000 år sedan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

De vägrade bli bönder och valde istället att fiska och jaga säl längs Skandinaviens kuster. I gotländska Ajvide finns de bäst bevarade resterna av den gropkeramiska kulturen, som för 5000 år sedan dominerade våra kuster och som inte ville beblanda sig särskilt mycket med jordbrukarna i inlandet. Tobias Svanelid uppmärksammar den aktuella forskning som nu försöker förstå sig på gropkeramikerna bättre och som bland det enorma skelettmaterialet ifrån Ajvide hittar tecken på enorma grisfester, igelkottsdyrkan och en envishet att hålla kvar vid sin egen livsstil i konkurrens med bönderna.

Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om hur det kunde gå så snabbt när islam spreds över Europa och Asien under medeltiden.

Hur skapades Sveriges största propagandamålning från Stormaktstiden? Nytt forskningsprojekt kartlägger Riddarhusets blaffiga takmålning. Och så reder Dick Harrison ut svenska kolonialäventyr i Afrika.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Riddarhusets tak pryds av konstverket Dygdernas rådslag, där 1600-talets Moder Svea sitter uppflugen på ett moln för att sprida budskapet om den nya supermakten Sverige. Konstnären David Kläcker Ehrenstrahls målning har kommit att bli sinnebilden för stormaktstidens svenska propaganda, men hur bilden kom till och hur den har förändrats undersökt nu i ett nytt forskningsprojekt. Med hjälp av infrarött och ultraviolett ljus försöker konstvetare nu penetrera konstverkets historia.

Dessutom återser vi den arga historikern, bloggkollektivet som ville få in historiska perspektiv i samtidsdebatten, men som nu lägger ner. Varför?

Och så reder Dick Harrison ut den smått nedtystade historien om Sveriges koloniala äventyr på afrikanska Guldkusten.

Programledare är Tobias Svanelid.

De historiska trådarna mellan Sverige och Ukraina är många och starka, inte minst under vikingatid och under Karl XII:s fälttåg i öst. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar vår gemensamma historia.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Under vikingatid kryllade Kiev av svenskättade vikingar och på 1700-talet stred Karl XII för Ukrainas sak. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar forskningsprojekten som nu vill rikta ljuset på Sverige och Ukrainas långa gemensamma historia som döljer sig i arkivens och museernas källare.

Elin Fornander vid Historiska museet berättar om det nya initiativ som syftar till att lyfta fram de föremål i både svenska och ukrainska museer som kan berätta om kontakterna mellan länderna. Det handlar, menar hon, om ett nytt sätt att berätta historia och att låta var och en dra sina egna slutsatser av de många källor som finns.

Arkeologen Charlotte Hedenstierna Jonsson berättar om det skandinavisk-slaviska samhälle som växte fram runt Kiev under vikingatiden och vad nya DNA-analyser kan berätta om den multietniska befolkning som gärna ville framstå som tuffa vikingar, oavsett vilket ursprung man hade.

Och så berättar historikern Jan Mispelaere vid Riksarkivet om alla de dokument som avslöjar Karl XII:s och Stormakts-Sveriges djupa engagemang för ett fritt Ukraina. Förutom den första ukrainska konstitutionen finns i svenska arkiv unika dokument som berättar om den ukrainska nationens första stapplande steg.

Programledare är Tobias Svanelid och programmet spelades in för publik på Historiska museet på årsdagen av Rysslands invasion av Ukraina.

Hur länge kan en gäst stanna hos dig innan du tröttnar? Nu har historiker undersökt gästfrihetens historia och avslöjar våra attityder gentemot främlingar, flyktingar och krigsfångar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hur har vi tänkt kring gäster, flyktingar och andra som kommit på kortare eller längre besök i Sverige? I en aktuell bok undersöker historiker gästfrihetens historia, där svenskarna, redan sedan medeltiden verkat ha intagit en särställning.

- Adam av Bremen skrev redan på 1000-talet att av alla folk kring Östersjön var svenskarna de mest gästfria, berättar historikern Wojtek Jezierski.

Historikerna Olof Blomqvist och Sari Nauman studerar situationen med krigsflyktingar och krigsfångar som kom till Sverige under Stora nordiska kriget på 1700-talet, och som snabbt kom att bli undersåtarnas, snarare än kungens ansvar. Hur flyktingarna skulle hjälpas och vem som var i störst behov av hjälp var frågor som svenskarna då ställde sig för första gången.

Dessutom svarar Dick Harrison om vilket som varit det senaste kriget som Storbritannien förlorat.

Programledare är Tobias Svanelid.

Hur får man ner Sveriges 15 000 år långa historia på 10 timmar? Vi träffar producenterna bakom kommande SVT-satsningen Historien om Sverige. Och så analyserar vi Sveriges största fiasko på slagfältet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det är televisionens genom tidernas största satsning på en historisk dokumentärserie. I höst får SVT:s Historien om Sverige premiär men redan nu tar Vetenskapsradion Historia pulsen på mastodontprojektet som försöker sammanfatta 15 000 år på 10 timmar. Vi följer med när Axel von Fersen klubbas ihjäl av en ilsken folkhop och pratar med producenter, regissör och maskörer om utmaningarna att återskapa historien.

Dessutom reder Dick Harrison ut hur Sveriges blodigaste fiasko på slagfältet, slaget vid Kirkholm 1605, kunde hända, och varför vi så ogärna vill tala om katastrofen fyrahundra år senare.

Programledare är Tobias Svanelid.

Hur gick det till när de gamla asagudarna byttes mot Jesus? Ny forskning visar att processen kunde gå våldsamt till och att många hedniska tankar levde kvar långt in i vår egen tid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Med mutor, hot och våld tvingade kyrkan och missionärerna Nordens hedningar att lämna sina gamla gudar. Tor, Oden och Freja byttes mot Jesus Kristus under en process som ibland var allt annat än fredlig. Religionshistorikern Olof Sundqvist har undersökt hur den här revolutionerande förändringen i Norden gick till och vad som levt kvar av hedniska tankar och trosföreställningar också efter att kyrkorna började byggas.

Dessutom om mossliken som nu inventerats och undersökts i en ny studie. Arkeologen Sophie Bergerbrant berättar om den mångtusenåriga traditionen att sänka ner människokroppar i dimmiga mossar och kärr och hur den här seden levt kvar långt in i modern tid.

Programledare är Tobias Svanelid.

Flickor förväntades ta mest ansvar för oönskade graviditeter och sexuellt överförbara sjukdomar också under den sexuella revolutionen. Trots nya tankar levde gamla normer kvar visar ny forskning.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den sexuella revolutionen på 70-talet innebar en ny syn på sex och samliv, men gamla tankar levde kvar. Historikern Anna-Karin Larsson har studerat debatterna i dåtidens medicinska tidskrifter och visar hur flickor fortfarande förväntades ta ansvar inte bara för sin egen sexualitet men också för pojkarnas.

Vi undersöker också hur minnet av Mahatma Gandhi lever kvar i Indien, 75 år efter mordet på landsfadern. Sveriges Radios Sydasienkorrespondent Naila Saleem menar att Gandhi inte hade känt igen sig i dagens Indien.

Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om hur det gick till när den långa gränsen mellan Sverige och Norge skulle dras på 1700-talet.

Programledare är Tobias Svanelid.

Inte som lamm till slakt. Kenneth Hermeles nya bok om judiskt motstånd under Förintelsen ger en helt ny bild av hur judar i Europa gjorde kraftigt motstånd mot sina nazistiska bödlar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Judarna gjorde inte nämnvärt motstånd mot sina nazistiska bödlar under Förintelsen, utan leddes ”som lamm till slakt” har det hetat. Nu visar författaren Kenneth Hermele i en aktuell bok att så var långt ifrån fallet och tillsammans med Tobias Svanelid diskuterar han såväl våldsamma partisanaktioner, dödliga danserskor i förintelselägren och kulsprutor i synagogan, som judisk smuggling, teateruppsättningar och arkivarbete som tillsammans ger bilden av ett kraftfullt judiskt motstånd.

Dessutom reder Dick Harrison ut hur rädda folk var inför millennieskiftet år 1000.

Vetenskapsradion Historia fortsätter resan i etruskernas fotspår, i jakt på det mytomspunna folkets liv för 2 500 år sedan, bland mäktiga tempelruiner och praktfulla gravkammare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Följ med Tobias Svanelid och arkeologen Richard Holmgren i etruskernas fotspår – när de fortsätter att söka efter spåren efter såväl de levande som de döda etruskerna. I San Giovenales 2 500-åriga ruiner testar man dryckesspel och i Tarquinias tempelruiner diskuteras augurernas och andra etruskiska siares förmågor att förutsäga framtiden. Dessutom besöker man de magnifika gravfälten i Monterozzi – Italiens Konungarnas dal, testar att måla svartfigurig keramik på etruskiskt vis, och reser till Banditaccianekropolen, den antika medelhavsvärldens största gravplats med praktfulla gravar som skildrar livet på 500-talet före Kristus.

Följ med Tobias Svanelid och arkeologen Richard Holmgren på en resa i etruskernas värld. Vad var det för folk som föregick romarna som Italiens härskare och varifrån kom de?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

De dominerade de italienska halvön hundratals år innan romarna steg upp på scenen, och de utvecklade en kultur som än idag fascinerar och förbryllar. Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid reser med arkeologen Richard Holmgren till etruskernas värld för att ta reda på vilka detta mytomspunna folk egentligen var. I gravkammare, djupa raviner och bland etruskiska ruiner och lämningar diskuteras bland annat frågan om etruskernas mystiska ursprung och språk. Var kom de egentligen ifrån? Och så diskuteras en teori till varför etruskerna kom att få en så dominant position runt Medelhavet för 2 500 år sedan.

Demokratiska städer, buffeltokiga präriefolk och mänsklig uppfinningsrikedom och lekfullhet står i fokus när forntidshistorien nu skrivs om. Vi träffar författaren till omdebatterade Början på allt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vår bild av forntiden och människans förhistoria formades för hundratals år sedan, men är dags att slå sönder. I boken Början på allt vill arkeologen David Wengrow och antropologen David Graeber ge en myllrande bild av alla de olika sätt som forntidsmänniskan format sina städer och tidiga civilisationer på. Glöm föreställningarna om en ursprunglig utopisk harmoni eller ett allas krig mot alla – forntiden kunde vara allt detta men mycket, mycket mer.

Dessutom listar Urban Björstadius det gångna årets tio viktigaste arkeologiska upptäckter och så träffar vi egyptologen Zahi Hawass som suttit som en spindel i nätet i all fornegyptisk forskning de senaste femtio åren och nu är engagerad i utgrävningarna av den bländande staden Aten.

Programledare är Tobias Svanelid.

Vad minns du av historieåret 2022? Följ med Tobias Svanelid till årets jubileer och mest spännande forskning!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Historiskt storkrig i Europa, historiskt höga elpriser och en historiskt skenande inflation. År 2022 har varit ett historiskt år, och Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid guidar dig runt bland de viktigaste historiska händelserna, från Vasaloppsjubileum till återskapade historiska spritsorter.

Följ med Tobias Svanelid till Rhodos där spåren efter en av världshistoriens blodigaste belägringar fortfarande finns kvar. Hör om riddarnas sista strid, där johanniterorden försvarade sig mot turkar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

För femhundra år sedan utspelade sig en av världshistoriens blodigaste och mest ikoniska belägringar. Uppemot 70 000 turkiska soldater stod mot 700 korsriddare på den grekiska ön Rhodos i vad som vissa menat var riddarnas sista strid. Tobias Svanelid reser till Rhodos för att se de mäktiga befästningarna och diskuterar belägringen med historikern Dick Harrison och vad striden kom att leda till för såväl johanniterorden som för turkarna.

Dessutom träffar vi historikern som försöker förklara varför det känns så skönt när svenska skidlöpare vinner mot norrmän i OS.

Glimrande hovliv, smarriga kolbullar, kloka korpar och fjälliga sjömänniskor samsas i Vetenskapsradion Historias julklappsboktips! Och så testar vi brädspelet i Jane Austens herrgårds-England!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Missa inte Vetenskapsradion Historias julklappstips där Kristina Ekero Eriksson, Urban Björstadius och Tobias Svanelid tipsar om böcker om glimrande hovliv och kungligheter, om kolning, saffran, korpar och mycket, mycket annat. Och så testar Spelpanelen att navigera i Englands Downton Abbey-miljö i spelet Obsession och att överleva Första världskriget i The Grizzled.

Böckerna och spelen som nämnts i programmet:

Sagan om Saffran av Gunnel Carlsson

Karl XV av Thorsten Sandberg

Från Savolaxbrigden till Särskilda skyddsgruppen av Fredrik Eriksson, Lars Ericson Wolke och Gunnar Åselius

Anfallskrigens argument av Ove Bring

Till eftervärlden av Marianne Molander Beyer

Dödens idéhistoria av Karin Dirke, Andreas Hellerstedt och Martin Wiklund (red)

Mumier av Sofia Häggman

De utomordentliga av Maja Bondestam

Hovet av Björn Asker

Kolning av Gunnar Nygren

Korpen av Bengt-Erik Engholm och Lina Blixt

Europas mödrar av Karin Bojs

Järnålderns symboler och dolda budskap av Kent Andersson

Obsession av Dan Hallagen

The Grizzled av Fabien Riffaud och Juan Rodriguez

För femtio år sedan landade Apollo 17 på månen, men nu är vi på väg dit igen. Hör om människans ständiga längtan efter månen och vad vi genom historien trott och tänkt om denna mystiska himlakropp.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det har gått femtio år sedan människan senast satte fötterna på månen men nu är vi så smått på väg dit igen. Tobias Svanelid samtalar med arkeologen och amatörastronomen Jonathan Lindström om vad månen betytt för oss människor genom historien och vad vi trott om denna den närmsta av våra himlakroppar. Var månfläckarna egentligen utspilld tjära? Kunde man starta kring när månen stod i nedan? Är det sant att vi blir mångalna?

Och så berättar historikern Lisa Svanfeldt-Winter om sin forskning om 1800-talets vetenskapsdebatt om huruvida jorden var platt. Idag frodas dessa tankar på sociala medier, men redan i mitten av 1800-talet lanserade Samuel Rowbotham sina teorier om en platt jord.

Bänka dig i biofåtöljen och hör historikerna granska bioaktuella The Woman King, om Afrikas amazoner och Devotion - Top Gun i Koreakrigsmiljö!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I hundratals år stred kvinnor som elitsoldater i det afrikanska kungariket Dahomeys armé. Nu skildras deras liv och öden i bioaktuella The Woman King och Vetenskapsradion Historia granskar filmens historiska kvalitéer med hjälp av historikern Anders Claréus och diskuterar kvinnliga krigare och kvinnors deltagande i historiska krig med författaren Anna Larsdotter.

Dessutom granskar vi aktuella Devotion – en Top Gun-film under Koreakriget där Armémuseets Thomas Roth delar ut betyg.

Programledare är Tobias Svanelid.

Smutsiga men ståtliga och tatuerade elitkrigare. Så beskrev muslimen Ibn Fadlan sitt möte med vikingar år 922. Men vad berättar han egentligen om relationen mellan nordbor och muslimer?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

År 922 mötte den muslimske resenären vikingar under sina resor i nuvarande Ryssland. Han beskrev deras barbariska sedvänjor, deras obefintliga personliga hygien, deras tatueringar och hur en hövding begravdes i en båt. Men han talade också om dem som ståtliga och högvuxna krigare. Tobias Svanelid samlas arkeologen Charlotte Hedenstierna Jonsson och religionsvetaren Simon Sorgenfrei för att diskutera vad Ibn Fadlans berättelse betytt för vår förståelse av vikingar, men också vad den kan berätta om relationerna mellan Skandinavien och dåtidens högkultur, de muslimska kalifaten.

Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om vad vi egentligen vet om slaget vid Herrevadsbro år 1251, slaget som påstås lagt grunden för det moderna Sverige och banat vägen för den nya staden Stockholm.

Omkring 300 människor miste livet i det kalla novembervattnet 1872, när havet höjdes drygt 3 meter och slog sönder kusterna längs södra Östersjön. Vi söker spåren efter denna bortglömda katastrof.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

För 150 år sedan översköljdes Östersjöns kuster av en stormflod. Havsnivån höjdes på sina ställen med mer än tre meter och hundratals människor drunknade i det iskalla vattnet. Tobias Svanelid vandrar runt på Falsterbonäset där det fortfarande finns spår kvar efter stormfloden 1872, och träffar kustingenjören Caroline Hallin som berättar om katastrofen och vad vi idag kan lära av den.

Och så uppmärksammar vi tidskapseln från Storkyrkan som presenterades för allmänheten tidigare i höstas, men som bär på ytterligare dolda budskap.

Dessutom granskar vi Netflixfilmen På västfronten intet nytt och tar reda på vad den kan säga om vår tids skyttegravskrig i Ukraina.

Var det bläckfiskar, hajar eller galna mördare som orsakade Mary Celestes undergång. I 150 år har man nu spekulerat om spökskeppets öde och varför besättningen var spårlöst försvunnen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I november 1872, för 150 år sedan, satte Mary Celeste segel för sin resa över Atlanten. Några veckor senare hittas hon drivande i vågorna utanför Portugals kust. Hennes besättning är spårlöst försvunnen. Allt sedan dess har spekulationerna om vad som hände Mary Celeste varit många och Tobias Svanelid reder ut bland teorierna om spökskeppets öden och äventyr, bland hajar, bläckfiskar, galna mördare och explosioner.

Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om varför Norge blev monarki och inte republik vid unionsupplösningen 1905.

Han var en av Egyptens kortast regerande faraoner och dog knappt 20 år gammal. Ändå skulle upptäckten av hans grav ta världen med storm och orsaka faraos förbannelse.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

”Jag ser underbara ting” rapporterade Howard Carter när han som första människa på mer än 3000 år kikade in i Tutanchamons grav för exakt 100 år sedan. Vetenskapsradion Historia berättar om upptäckten som tog världen med storm och födde en Egyptenfeber utan like. Och som dessutom följdes av flertalet mystiska dödsfall – men vad ligger det egentligen för sanning i påståendena om mumiens förbannelse?

Panelen med Jonathan Lindström och Kristina Ekero Eriksson återsamlas också för att diskutera andra banbrytande upptäckter i skuggan av Tutanchamon, och om de själva känt av förhistoriska förbannelser under sina egna arkeologiska utgrävningar.

Programledare är Tobias Svanelid.

Vilka argument kan motivera ett anfallskrig. Genom årtusendena har stater, kungar och presidenter försökt rättfärdiga sina aggressionskrig och Vetenskapsradion Historia kartlägger argumenten.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi har rätten på vår sida. Vi är starkare. Motståndarna torterar våra vänner eller är nazister. Och det var fienden som sköt först. Så lyder anfallskrigens argument genom historien, från det antika Atens anfall på ön Melos, via Gustav III:s anfall på Ryssland och Putins anfall mot Ukraina. Vi träffar folkrättsexperten Ove Bring som undersökt anfallskrigens argument i en aktuell bok.

Vi uppmärksammar också det nya fyndet av regalskeppet Äpplet, Vasaskeppets systerfartyg, som hittats på bottnen utanför Vaxholm.

Dessutom reder Dick Harrison ut en lyssnarfråga om Ragnar Lodbrok. Vad vet vi egentligen om denna vikingahövdings existens?

Programledare är Tobias Svanelid.

Nu återskapas två historiska spritsorter som kan skänka smaken av 1600-talet. Hör Vetenskapsradion Historia testa Vasaskeppets brännvin och 1700-talets mirakelkur - nu utan huggormskött!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En tydlig ton av anis präglar brännvinet som hittades ombord på Vasaskeppet när hon bärgades. Nu har spriten återskapats och Vetenskapsradion Historia uppmärksammar detta kanske världens äldsta bevarade brännvin, och diskuterar också konsten och utmaningarna med att återskapa historisk sprit. För samtidigt som Vasadrycken lanseras kommer också 1700-talets mirakelmedicin Hjärnes Testamente ut i handeln, men där tillverkarna fått utesluta bland annat originalingredienserna huggorm och opium.

Dessutom uppmärksammar vi Ettans snus som fyller 200 år och därmed blivit Sveriges kanske äldsta varumärke som fortfarande finns i livsmedelshandeln. Hur väl liknar dagens snus 1820-talets?

Programledare är Tobias Svanelid.

Under hundratals år levde många svenskar säsongsvis vid Norrlandskusten för att fiska i Bottenviken. Fiskarkapellen var mötespunkten som skänkte trygghet och tröst och nu kartläggs deras kulturarv.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

För 400 år sedan började mellansvenska bönder resa till Norrlandskusten för att fiska. Ofta tog man med sig hela familjen och gårdens djur och tjänstefolk och var borta hela sommaren. Under det hårda livet bland Höga Kustens kobbar och skär var fiskekapellen ofta den enda trösten. Idag vittnar de om ett månghundraårigt kulturarv och nu har kapellen i Ångermanland och Medelpad undersökts. Vetenskapsradion Historia besöker Barsta kapell för att berätta fiskarkapellens spännande historia.

Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om svedjefinnarnas historia i Värmland – hur länge bibehöll man sina finska traditioner och finska namn egentligen?

Programledare är Tobias Svanelid.

Hur såg hallen ut där Uppåkras mäktiga hövdingar en gång bodde och höll hov och där de smidde planer för det förhistoriska Skåne i kamp mot daner och svear? Snart vet vi svaret!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I mer än 1000 år dominerade Uppåkra de rika jordbruksbygderna i Skåne, och trots att inte mer än någon promille grävts ut av arkeologer har redan makalösa fynd gjorts. Nu tas nya spadtag på platsen i jakt efter hövdingahallen i Uppåkra, där stolta dynastier avlöst varandra under många sekel.

Tobias Svanelid promenerar runt i Uppåkra med Dick Harrison som i sin aktuella bok Tusen år i Uppåkra målar upp bilden av ett mäktigt hövdingadöme, där de rika makthavarna sannolikt kontrollerade den religiösa kulten som de styrde ifrån sin hall och ifrån det mystiska kulthus som redan varit känt av arkeologerna. Kanske tillhörde de stammen harubarder, ett mytomspunnet folk som verkar ha kämpat med daner om makten runt Öresund.

Dessutom redogör arkeologerna Mats Roslund, Torbjörn Ahlström och Håkan Aspeborg för de kommande unika utgrävningar som nu planeras vid hövdingahallen och som kommer att sprida nytt ljus över platsen som så länge utgjorde en stabil maktbas i södra Skandinavien.

Och så tar vi en snabbtitt på de pågående arkeologiska undersökningarna på Gotska sandön, där säljägare och fiskare bott och verkat i fyratusen år.

För 200 år sedan knäcktes hieroglyfernas gåta med hjälp av texterna på den uråldriga Rosettastenen. Vi berättar hur det gick till, men också om Egyptens mumier som nu föräras en egen bok.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

För 200 år sedan rusade språkvetaren Champollion till sin bror och utropade att han knäckt hieroglyfernas gåta. Vetenskapsradion Historia berättar historien om Rosettastenen som hittades i slutet av 1700-talet och som fungerade som en nyckel för att dechiffrera det fornegyptiska språket. Och om att en av nyckelpersonerna i pusslet faktiskt var svensk, Johan David Åkerblad, berättar historikern Fredrik Thomasson.

Dessutom berättas de egyptiska mumiernas historia med anledning av aktuella boken Mumier. Egyptologen Sofia Häggman menar att det tog lång tid för de gamla egyptierna att bemästra den svåra konsten, som delvis påminner om ett PCR-test, och vi idag ofta glömmer att mumierna faktiskt är mänskliga kvarlevor och inte bara ett mytiskt väsen tillsammans med varulvar och vampyrer.

Programledare är Tobias Svanelid.

Följ med till Bulverket - medeltidens sjunkna Atlantis - en gigantisk träplattform full av hus som nu kan avslöja 1000-åriga byggnadstekniker och vad plattformen en gång haft för funktion.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I början av medeltiden byggdes en enorm plattform av timmer ute i den grunda sjön Tingstäde träsk på Gotland. En kort tid senare övergavs platsen men ännu idag är bygget synligt som ett gigantiskt plockepinn någon meter under vattenytan. Tobias Svanelid hoppar i gummibåten tillsammans med arkeologen Peter d’Agnan för att ta reda på vad Bulverket kan ha fyllt för funktion och för att fascineras av de extremt välbevarade träresterna som kan avslöja medeltidens byggnadstekniker.

En bonde med en kniv eller yxa i handen. Så såg 1600-talets typiska mördare ut visar den senaste forskningen som också försöker förstå varför dödligt våld blivit så mycket ovanligare i vår egen tid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Antalet mord och dråp i Sverige har minskat avsevärt de senaste 400 åren. Vetenskapsradion Historia undersöker hur det kommer sig och hur det dödliga våldet såg ut på 1600-talet. I en ny forskningsrapport undersöker historikern Dag Lindström hur det dödliga våldet såg ut på 1640-talet, och kan visa att den typiska mördaren då var en bonde som tog livet av en nära vän eller granne i sitt eget hem med hjälp av ett skarpt föremål.

Dessutom berättar historikern Gunnar Wetterberg om prästernas långa historia i Sverige – landets kanske viktigaste och mest inflytelserika yrkesgrupp som har tröstat och förmanat, begravt, vigt, döpt och predikat i tusen år. I hans aktuella bok Prästerna lyfts deras insats upp i ljuset.

Programledare är Tobias Svanelid.

Sverige hade kunnat bli symbolen för frihet, jämlikhet och broderskap om det inte varit för Gustav III:s statskupp för 250 år sedan. Hör om den och om klimatkrisen 1770 som pågick samtidigt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

För 250 år sedan ställdes Sverige på ända. De demokratiska tendenser som börjat spira under Frihetstiden slog i ett slag sönder av Gustav III under hans statskupp. Vetenskapsradion Historia tar med sig historikern Jonas Nordin till Stockholms slott för att ta reda på hur kungen lyckades med kuppen och vilka politiska konsekvenser den fick för Sverige. Och vad som hade hänt om kuppen misslyckats?

Dessutom lyfter historikern Dominik Collet upp den allvarliga klimatkrisen under 1770-talet som en okänd anledning till att statskuppen lyckades. I missväxttider och nödår lyckades Gustav III navigera skickligt, samtidigt som andra regenter i Europa drabbades betydligt hårdare.

Och så uppmärksammar vi 400-årsdagen av den spanska galeonen Atochas undergång, och fyndet av hennes last som räknas som den värdefullaste i marinarkeologins historia.

Programledare är Tobias Svanelid.

Hör Vetenskapsradion Historia live från Tantolunden där Panelen och Tobias Svanelid diskuterar historiska val och forntida demokrati, men också sjunger om Tantobommen och diskuterar mammutrumpor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsradion Historia sänder live ifrån Ekermanska malmgården på Södermalm i Stockholm och bjuder in Historiepanelen med Kristina Ekero Eriksson, Jonathan Lindström och Annika Sandén för att diskutera historiska val och stockholmshistorier med Södermalmskoppling.

Hör om vikingatida tingsplatser, om Torgny Lagman, om demokratiska säljägare och crossdressande 1600-talstjejer, och lyssna på musikalisk underhållning av The Apricots som spelar låtar med demokratihistorisk anknytning.

Programledare är Tobias Svanelid.

I november 1942 vände andra världskriget och Peter Englund vill nu ta reda på hur vanliga människor upplevde denna tumultartade tid. Dessutom tar vi reda på vad Facebook gör med vår historiesyn.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hur kändes det att leva under en av de mörkaste och mest tumultartade månaderna under 1900-talet? Historikern Peter Englund har i aktuella boken Onda nätters drömmar samlat berättelserna från ett 40-tal helt vanliga människor som på olika sätt påverkades av krigets vändpunkt – frontsoldater, journalister, sexslavar, koncentrationslägerfångar och helt vanliga hemmafruar. Tobias Svanelid träffar författaren för att ta reda på vad dessa erfarenheter kan säga oss idag och vilken ny bild de ger av andra världskrigets vändpunkt.

Dessutom uppmärksammar vi pinfärska forskningsfältet digital minnes- och historiekultur, där historiker och andra forskare nu vill ta reda på vad Facebook och andra sociala medier gör med våra minnen och vår historiekultur. Robin Ekelund vid Malmö universitet är en av få svenska forskare som fördjupat sig i ämnet.

Ta med dig en historiebok i hängmattan så blir sommaren både spännande och lärorik. Och om det regnar kanske ett historiskt brädspel kan funka som underhållning?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Skandaler i societeten, mumiens förbannelse eller kolgruvor i Storbritannien kanske kan underhålla i hängmattan i sommar? Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid sammankallar Kristina Ekero Eriksson och Urban Björstadius för att tipsa om historiska böcker inför semestern, och så testar Spelpanelen två historiska brädspel med industrihistoriskt tema och delar ut betyg.

Böcker och spel som nämns i programmet:

Historiska kärlekspar av Sara Griberg

Sveriges historia för släktforskare av Roger Axelsson, Carin Bergström, Carl Henrik Carlsson och Sofia Ling

De kommer att vara annorlunda svenskar av Simon Sorgenfrei

Jaquette Gyldenstolpe av Anna-Lena Berg

Svarta St Barthelemy av Fredrik Thomasson

Sveriges långa historia av Jonathan Lindström

Tusen år i Uppåkra av Dick Harrison

Klart skepp av Ann Pålsson (redaktör)

Ruths garderob av Ingela Bendt

Extas i folkhemmet av Leonidas Aretakis

Jakten på Tutankhamon av Bengt Fredriksson och Andreas Palmaer

Furnace av Ivan Lashin

Brass Birmingham av Gavan Brown, Matt Tolman och Martin Wallace

Hör om stridshingstar, fotbollskrig, 1200-talets Vietnamkrig och mycket annat i Vetenskapsradion Historias lyssnarfrågemarathon där Dick Harrison svarar på lyssnarnas egna frågor i ett helt program.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vad hände under Fotbollskriget 1969 och Körsbärskriget 1631 och varför bröt de ut? Följ med Vetenskapsradion Historia på Dick Harrison långlopp, årets lyssnarfrågemarathon där historieprofessorn besvarar lyssnarnas egna frågor. Denna gång berör samtliga frågor historiska krig med anledning av den pågående ryska invasionen av Ukraina.

Programledare är Tobias Svanelid.

Från Kronans undergång utanför Öland till den stora segern vid Svensksund. Flottans historia har format riket. Den har skapat stormakten Sverige och skyddat landets handel. Nu fyller den 500 år.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

För femhundra år sedan ankrade ett antal krigsskepp upp i Slätbaken. Skeppen, som köpts på kredit från Lübeck, skulle komma att utgöra de första fartygen i den svenska flottan, och i Vetenskapsradion Historia berättar historikern Lars Ericson Wolke om flottans födelse och betydelse för Sveriges historia.

Följ med till platserna för flottans största segrar och nederlag, till vattnen utanför Öland och till Finska viken, och hör om hur man nu planerar att fira jubiléet i en tid då flottans roll danas om igen.

Programledare är Tobias Svanelid.

Glöm den skäggige grottmannen och tänk dig istället en fingerfärdig och pratsam kulturvarelse med goda relationer med vår egen art. Det är författaren Rebecca Wragg Sykes budskap i aktuella Släktskap.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Satte han på sig en kostym hade man knappt sett någon skillnad mellan neanderthalaren och oss själva. Vetenskapsradion Historia tar pulsen på den senaste forskningen om vår nära kusin som nu presenteras i aktuella boken Släktskap av arkeologen Rebecca Wragg Sykes. Med dagens vetenskapliga metoder kan en enda neanderthaltand avslöja vad personen åt, hur den reste, hur länge den ammades och hur den tillverkade sina verktyg, och all denna kunskap ger oss ny en helt ny bild av vår nära släkting. Glöm den barbariske grottmannen, och tänk dig istället en kulturellt utvecklad varelse som säkert hade nära samarbete med vår egen art, menar författaren.

Och så tipsar Panelen om historiska sommaraktiviteter och lekar som kan förnöja oss och reder ut vilken roll barnen spelat i historien apropå aktuella säsongen av Stranger Things.

Programledare är Tobias Svanelid.

Följ med Tobias Svanelid på en vandring längs Birger Jarlsgatan, startpunkten för den muslimska invandringen i Sverige. Och hör om korstågens betydelse för islams expansion.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Stockholmsutställningen 1897 fick besök av den ryske muslimen Ebrahim Umerkajeff, en pälshandlare som hittade kärleken i Sverige och blev kvar. Om honom och de andra tidiga muslimska invandrarna som fick svenskt medborgarskap handlar religionsvetaren Simon Sorgenfreis aktuella bok De kommer att vara annorlunda svenskar. Tobias Svanelid tar med författaren på en vandring längs Birger Jarlsgatan i Stockholm, platsen för de första svenska muslimernas företag och startpunkten för den utveckling som idag gjort Sverige till ett av världens mest mångkulturella länder.

Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om vad som hade hänt med Europas kristna befolkning om påven Urban II aldrig dragit igång korstågen.

Ormen Friskes undergång på Nordsjön 1950 är en tragedi i Kalla krigets skugga. Nu lyfts berättelsen fram och frågetecknen rätas ut. Dessutom undersöker vi tjusningen med att bygga gamla träbåtar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sommaren 1950 gick vikingaskeppet Ormen Friske under i Nordsjöns stormiga vågor. 15 man följde henne i djupet, och i Vetenskapsradion Historia undersöker vi den gripande och märkliga händelsen, en fartygskatastrof och en nationell tragedi i Kalla krigets skugga. Jack Werner är aktuell med boken Ormen Friske och berättar om människorna bakom frisksportprojektet att återskapa ett vikingaskepp och det misslyckade försöket att segla det ut i Europa.

Dessutom besöker vi skeppsbyggarskolan på Skeppsholmen i Stockholm, där återskapade galeasen Förlig Vind nu tar form. Nyligen utsågs det traditionella nordiska skeppsbyggeriet till ett immateriellt världsarv, men vad är det egentligen som lockar med att återskapa gamla träfartyg?

Programledare är Tobias Svanelid.

1600-talets Dalarö var en förstad till Stockholm bestående av tätpackade fartyg. Vi reser dit för att ta pulsen på porten till stormakten Sverige och söka spåren efter dess farleder.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Dalarö var porten till stormaktstidens Sverige. Här samlades krigsskeppen inför sjöslagen på Östersjön och hit flockades handelsfartygen i jakt på stormaktens rikedomar. Vetenskapsradion Historia söker tillsammans med marinarkeologen Niklas Eriksson efter spåren av skeppslivet som avtecknar sig på havsbottnen och vid Dalarös skär och grynnor.

Och så reder Jonathan Lindström ut om Harkilar verkligen var namnet på den äldsta kände svensken, eller kanske snarare namnet på hans svärd. En lyssnare undrar hur säker man kan vara på vad fyndet av en svärdsskida med runor från 300-talet egentligen berättar.

Och så svarar Dick Harrison på en fråga om vilken kopplingen egentligen är mellan goter och gutar.

Programledare är Tobias Svanelid.

Följ med till polispaltarnas, uteliggarnas och lönnkrogarnas tid som populariserats av Niklas Natt och Dag och nu undersöks i en aktuell avhandling. Bellman noir på riktigt!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

1790-talets mörkersidor har lockat mängder till Niklas Natt och Dags Bellman noir-trilogi. Vetenskapsradion Historia djupdyker i uteliggarnas, mördarnas och polispaltarnas Stockholm tillsammans med författaren och går också på en vandring runt Gamla Stans en gång smutsiga och illaluktande gränder tillsammans med historikern Tobias Osvald som undersökt stadens polisiära insatser och utmaningar under Bellmans epok. Uteliggare, lönnkrogar och fuskbyggda dass var några av de vanligaste problemen.

Programledare är Tobias Svanelid.

Bolmört, flugsvamp och andra droger har inmundigats i Sverige i jakt på extasen. Det menar författaren som gör upp med bilden av den rationella svensken - till och med Carl von Linné gillade opium!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vikingarnas völvor, 1600-talets häxor och 1900-talets KI-forskare var alla fascinerade av drogstimulerad extas. I aktuella Extas i folkhemmet gör författaren Leonidas Aretakis upp med den svenska självbilden som en nykter och rationell nation och berättar extasens och de psykedeliska drogernas historia i Sverige.

Dessutom reder Dick Harrison ut om berättelsen om råttfångaren i Hameln har en verklighetsbakgrund.

Programledare är Tobias Svanelid.

Det var demokratin och kungafamiljens kamp för existensberättigande som förvandlade Stockholms slott från lyxhem till museum. Vi besöker slottet och återträffar också Panelen för att prata hämnd.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kungliga slottet i Stockholm förvandlades under 1900-talet från bostad till museum, från lyxigt residens till ett besöksmål för turister. Konstvetaren Rebecka Millhagen Adelswärd har kartlagt hur förvandlingen gick till och vad Slottets förvandling kan berätta om vår egen tid.

Dessutom återsamlas Panelen för att diskutera hämndens eviga kraft genom historien utifrån bioaktuella The Northman, och hur dagens debatt om Nato-medlemskap har historiska paralleller till 500-talets Sveavälde och slaget vid Svolder år 1000.

Programledare är Tobias Svanelid.

Hur uppstod den unika kulturen på Påskön, med sina magiska stenskulpturer och märkliga skriftspråk? Och vad hände med Påskön efter att européer upptäckte ön för 300 år sedan?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På påskdagen 1722 gick européer för första gången i land på Påskön, den gräsbevuxna ön mitt i Stilla Havet med sina märkliga, mystiska stenskulpturer. Allt sedan dess har öns kultur och historia gäckat oss och i Vetenskapsradion Historia samtalar Tobias Svanelid med arkeologen Helene Martinsson Wallin om vad européernas möte med Påsköborna betydde för ön, hur ön blivit symbol för mänsklig miljöförstöring och civilisationernas kollaps och hur ön egentligen befolkades – hade Thor Heyerdahl rätt i sina teorier om sydamerikanska kopplingar till Påskön?

Följ med till medeltidsmetropolen Uppsala som nu avslöjar sina hemligheter i en ny utgrävning. Och träffa pojkkejsaren Elagabalus, Roms värste regent och historiens första transvestit.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Under medeltiden förvandlades forntidens heliga kultplats till Upplands metropol med ärkebiskopssäte och marknad vid Fyrisåns forsar. Vetenskapsradion Historia besöker de pågående utgrävningarna på Stora torget i Uppsala som nu tecknar en ny bild av en av medeltidens mäktigaste städer. Arkeologen Joakim Kjellberg deltar i utgrävningen och är dessutom aktuell med en ny avhandling om Uppsalas medeltid och guidar runt Urban Björstadius i spåren av en förlorad värld.

Dessutom uppmärksammar vi Roms värste kejsare – den sexuellt utsvävade fjortisen Elagabalus som förfärade sin samtid och bara klarade ett par år på tronen innan hans avhuggna huvud kastades i Tibern. Antikvetaren Linnea Åshede tecknar bilden av Elagabalus, mest känd för att ha varit historiens förste transvestit och att ha dränkt sina gäster under ett hav av rosenblad, och menar att vi kanske inte ska tro blint på alla källor om den smutskastade kejsaren.

Programledare är Tobias Svanelid.

Möt tvätterskan Suzannah och magikern Daly som några av Sankt Barthélemys svarta befolkning och hör om slavnationen Sveriges historia och hur vi idag borde minnas den.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

För första gången kommer vi i aktuella boken Svarta S:t Barthélemy nära Sveriges svarta och förslavade befolkning på den karibiska ön. Historikern Fredrik Thomasson har som förste forskare fördjupat sig i de historiska dokument som skildrar de svarta öbornas villkor, som piskade slavar, som tvätterskor, frisörer och adelsdöttrar. Individer som alla hade det gemensamt att de räknades som en andra klassens människor. Vetenskapsradion Historia träffar författaren och uppmärksammar också frågan om hur vi idag kan minnas historien om slavnationen Sverige. Forskaren Rebecka Katz Thor undersöker initiativen att resa ett minnesmärke över slaveriets offer.

Programledare är Tobias Svanelid.

Möt hallonflickor, säljägare och sveakungar i Jonathan Lindströms aktuella Sveriges långa historia som för första gången skildrar Sveriges hela 14000-åriga historia utifrån senaste forskningen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Forntidens myllrande värld med säljägare, sveakungar och hallonflickor får helt nytt liv i arkeologen Jonathan Lindströms aktuella Sveriges långa historia. Tobias Svanelid träffar författaren för att diskutera hur man idag kan skriva en helt ny typ av historia om en forntid som tidigare av många ansetts grå och trist. Med hjälp av genetik, klimatforskning och nya tolkningar av sagor, språkhistoria och myter tecknar boken en detaljerad bild av Sveriges 14000-åriga historia och försöker också förklara varför historien förändras så dramatiskt under epokerna.

Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om atombombernas historia, och om det egentligen var militära överväganden eller hämndmotiv som låg bakom bomberna över Hiroshima och Nagasaki.

Det var historiens största inringning av fiendesoldater och en av krigshistoriens värsta katastrofer. Vetenskapsradion Historia undersöker parallellerna mellan slaget vid Kiev 1941 och striderna idag.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Inför Operation Barbarossa trodde Hitler att han skulle erövra Sovjetunionen på tre veckor och att befolkningen skulle möta de tyska trupperna med blommor och öppna famnar. Hitler hade fel och i Vetenskapsradion Historia diskuterar författaren Christer Bergström de paralleller som finns mellan 1941 års slag vid Kiev och dagens ryska invasion av Ukraina.

Dessutom diskuteras frågorna om hur ett kulturarv bäst kan skyddas i händelse av krig. Historikern Mattias Legnér är aktuell med boken Värden att värna som undersöker vilka åtgärder Sverige gjorde inför och under andra världskriget för att skydda sina mest värdefulla museiföremål.

Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om hur det gick till när Gotland ockuperades av Ryssland 1808.

Programledare är Tobias Svanelid.

Kanonmatssoldater, stelbent strategi och lyckokalkyler har präglat Rysslands krigserfarenheter det senaste seklet, och med invasionen av Ukraina tycks historien upprepa sig igen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsradion Historia tar tempen på Rysslands taktik under invasionen i Ukraina och diskuterar rysk krigshistoria med försvarshistorikern Lars Ericson Wolke på Försvarshögskolan.

- Den ryska krigföringen har djupa rötter i andra världskriget och kalla kriget, men det har inte fungerat i Ukraina, säger han.

Erfarenheterna från Groznyj på 1990-talet, i Afghanistan på 80-talet, i Prag 1968 och under Vinterkriget i Finland har paralleller i dagens invasion där Ryssland tycks göra om samma strategiska och taktiska misstag som tidigare, med katastrofala förluster i människoliv som konsekvens.

Dessutom återsamlas Panelen med Jonathan Lindström, Annika Sandén och Kristina Ekero Eriksson för att diskutera situationen i Ukraina och årets internationella kvinnodag med historiska glasögon.

Programledare är Tobias Svanelid.

Ukrainas kulturarv riskerar att plundras eller förstöras i kriget. Vad görs för att rädda landets historia när den nu är under attack, och hur ser de historiska banden mellan Sverige och Ukraina ut?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ukrainas kulturarv och många världsarv är nu under attack. Vetenskapsradion Historia reder ut hur ukrainska kulturarvsinstitutioner arbetar för att skydda sina föremål och historiska platser, men också hur Ukrainas historia attackeras av Putins historiesyn.

I centrum för konflikten står Ukrainas rätt till självstyre och vi diskuterar landets långa historia och många kopplingar till Sverige tillsammans med vikingaexperten Charlotte Hedenstierna Jonsson som reder ut de skandinaviska rötterna i vikingariket Kievrus, med Riksarkivets Anna-Karin Hermodsson som berättar om den världsunika Örnkonstitutionen som lade grunden för ett självständigt Ukraina redan 1710, och historikern Kristian Gerner som menar att Putins historiebruk saknar grund.

Programledare är Tobias Svanelid.

Programmet spelas in direkt den 1 mars 2022.

Varför uppkom myten om stormakts-Sveriges tvångsdöpta muslimer? Vetenskapsradion Historia undersöker historien bakom berättelsen, och uppmärksammar försöket att ärerädda ärkeskurken Anckarström.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tiotalet muslimska turkar påstås ha tvångsdöpts i Sverige i slutet av 1600-talet. Men uppgifterna stämmer inte, menar religionshistorikern Martin Berntson som studerat fallen, och nu drar paralleller med dagens mytbildning om svenska myndigheter som kidnappar muslimska barn.

Dessutom uppmärksammar vi pjäsen PANG! sa Anckarström som vill ge en ny bild av den ökände kungamördaren och dessutom lanserar nya motiv. Kanske var mordet på maskeradbalen inte bara politiskt motiverat, utan också en hämnd för Anckarströms metoo-erfarenheter som livpage åt Gustav III, menar regissören Anders Berg. Historikern Jonas Nordin är skeptisk till metoo-anklagelserna, men menar att Anckarström förtjänar upprättelse idag.

Programledare är Tobias Svanelid.

Metalldetektorer kan hjälpa oss att upptäcka vårt dolda kulturarv, men reglerna för att använda dem är stränga i Sverige. Vetenskapsradion Historia undersöker varför och om lagarna borde ändras.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Att söka efter fornfynd med hjälp av en metalldetektor är en växande hobby i Sverige men regelverket är strängt och tillstånden dyra menar entusiasterna. Medlemmar i Sveriges Metallsökarförening tycker att vi borde kunna ha samma liberala lagar som i Danmark, och att det är viktigt att få upp fornfynd ur marken eftersom de annars bryts ner i jorden. Men regelverket är utformat för att stoppa plundrare, anser Riksantikvarieämbetet.

Vetenskapsradion Historia besöker utforskningarna vid Glanshammar där metalldetektorister gör gemensam sak med arkeologer i jakten på platsens historia. Programledare är Tobias Svanelid.

Nu ska 139 moderna skidåkare fira Vasaloppets 100-årsdage genom att åka det på tidstrogna skidor. Tobias Svanelid tar reda på hur det kommer att gå och varför Vasaloppet fortsätter att fascinera oss.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tremetersskidor vallade med tjära, honung och stearin ska föra 139 skidlöpare i mål när Vasaloppet firar sin hundraårsdag med ett jubileumslopp. Tobias Svanelid undersöker vilka utmaningar en hundraårig skidutrustning ställer på dagens skidlöpare och om blåbärssoppan är historiskt korrekt. Dessutom berättar idrottshistorikern Isak Lidström om Vasaloppets brokiga historia från starten 1922 till dagens massevent och varför skidloppet kommit att bli den svenska nationens skapelseberättelse.

Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om man kan spåra dagens adelsfamiljer till de romerska patricierna!

Beslutet om slutförvar under Forsmark kräver att vi börjar tänka i 100 000-årsperioder. Tobias Svanelid träffar representanter från två organisationer som vill stimulera vårt långtidstänkande.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det svenska kärnavfallet ska lagras under Forsmark i 100 000 år. Men hur kan vi förstå så långa tidsperioder, tre istider eller 4000 generationer? Och hur kan vi förbereda kommande generationer på farligheten i marken?

Tobias Svanelid träffar två representanter från organisationer som liksom kärnkraftindustrin vill få oss att tänka i längre tidsperspektiv. Martin Kunze bygger framtidsarkivet Memory of Mankind i en österrikisk saltgruva som ska fungera som en tidskapsel för vår egen civilisation. Och Laura Welcher vid The Long Now Foundation berättar om hennes stiftelses olika initiativ att stimulera långtidstänk: en klocka som ska ticka i tiotusen år, språkarkiv som ska spara världens alla språk och bibliotek över vår mänskliga civilisation som kan placeras på månen eller kometer.

Dessutom reder Dick Harrison ut varför just smör kom att bli en av Sveriges viktigaste exportprodukter under medeltiden.